All language subtitles for Franklin.2024.S01E04.720p.ATVP.WEBRip.x264-GalaxyTV

FYRA ÅR TIDIGARE

Dr Franklin är inget mindre

än föregångsmannen, anföraren,

uppfinnaren och ledande medlem
av en hemlig intrig,

med syfte att vidmakthålla
en anda av upprördhet och missnöje

i våra amerikanska kolonier!

Den gode doktorn träder inför
kungens kronråd i dag

som ombud för Massachusetts Bay-kolonin.

Han kommer med en ringa begäran

från den där vördiga församlingen
om att avsätta den kungliga guvernören.

För fredens skull, säger han.

Jag kallar det en lustig sorts fred
som besudlar vattnet i Bostons hamn

med ostindiskt te värt 10 000 pund.

Jag ger er denna...

...grova artikel i Public Advertiser.

"Rules by which a great empire
may be reduced to a small one."

Artikeln är undertecknad QED.

Quod erat demonstrandum.
Således är det bevisat.

Som ni kan se,

är dr Franklin sannerligen en lärd man!

Det här är svammel
från en sann upprorsmakare.

Jag har aldrig förespråkat uppror.

Premiärministern vet
att jag har tjänat Hans Majestäts regering

här i London med orubblig entusiasm.

Jag ska säga er, dr Franklin,
att medan ni har sökt...

- I ett årtionde har jag försökt förklara...
- ...befordran...

- ...kolonierna för England...
- ...och samtidigt konspirerat...

- ...och England för kolonierna.
- ...med rabulister och annat slödder...

- Mitt enda mål har varit att bevara...
- ...för att underblåsa uppresning...

- ...den fina och ädla porslinsvas...
- Jag säger, för att underblåsa uppresning...

- ...som är det brittiska imperiet.
- ...allt för er egen personliga vinning.

Jag yrkar på att kronrådet avslår
Massachusetts-församlingens begäran.

Dessutom yrkar jag
att dr Franklins privilegium

som ombud för kolonierna Massachusetts,

Pennsylvania, New Jersey
och Georgia upphävs.

Riksåklagarens yrkande...

...beviljas.

Vad du än tänker, så gör du bara
saker värre om du säger det nu.

Jag ska göra deras härskare
till en svag kung.

STUNDANDE KRIG

DEKLARATION

BASERAT PÅ BOKEN AV STACY SCHIFF

Seger i Saratoga!
Engelsmännen kapitulerar!

Amerika vinner!

Markisen av Lafayette, Brandywines hjälte!

Amerika vinner!

Seger! Engelsk förlust vid Saratoga.
Amerika vann!

- Vänta! Lugna er! Lugna er!
- Snälla, sir. Snälla! Snälla!

Här. De här är till er. Ta dem.

Se till att dela ut allihop!

Har alla fått? Sprid ut dem nu!

Mår ni bra, sir?

Behöver ni hjälp?

Inte alls, min vän. Allt är bra.

Bravo!
Vilket fantastiskt instrument. Bravo!

Ja, det är intressant.

Jag tror att principen
är av grekiskt ursprung.

Abbén har rätt.

Jag finslipade bara mekaniken.

Tonen kan dämpas eller ökas
med fingertrycket...

...och hållas ut hur länge som helst.

När det väl är stämt,
behöver instrumentet aldrig justeras.

Jag har ett sånt instrument.

Ni måste spela det för mig nån gång, madame.

Ni kanske vill spela det själv.

Vad pratar ni om?

Inget ni inte har tänkt på, er rackare.

Kom och sitt hos mig.

Inte där.
Det är Markus Antonius stol. Här.

Så, nu när ert land har vunnit
en sån ärorik seger vid...

Vad heter platsen?

Saratoga. I New York-kolonin, tror jag.

Vad är det för plats?

Jag är rädd att ni får fråga
Gentleman Johnny Burgoyne.

Men han önskar nog
att han aldrig hade varit där.

Ni är klipsk, ni.

Min avlidne make var filosof.

Han trodde att godhet och ondska
var rena påfund eller dylikt.

Men under sin peruk,
var han bar som en bebisrumpa.

Ni är hemskt gammal,
men ni har det mesta av ert hår kvar.

Ni kanske skulle vilja fluffa upp det.
Sätta upp det med en liten rosett.

Och jag skulle kunna sitta
fridfullt i ert knä.

Med er i mitt knä, sir,
skulle det bli väldigt lite frid.

Vilka osedliga tankar
rusar runt i ert huvud, abbén?

Jag, madame?

Endast att dr Franklin är munter
med tanke på bördan han bär.

Vilken börda menar ni, monsieur l'Abbé?

Ert lands öde, givetvis.

I det avseendet har jag viss anledning
till munterhet i dag.

Versailles måste väl uppmärksamma
denna seger?

Om inte, monsieur Cabanis, så har jag
spillt en stor mängd bläck i onödan.

Säg mig en sak, gamle björn.

Är det sånt här trams ni pratar om
med den där tjuriga lilla tekoppen?

Madame Brillon, menar ni?

Nej. Nej, vi diskuterar musik och böcker
och känsliga själsfrågor.

Inte konstigt att ni ser ut som en
svulten man som fått en ärta till middag.

Fyll på allas glas, mr Cabanis,
och låt oss skåla.

- För?
- För Saratoga?

För att få äta sig mätt.

Kom och titta.

Väldigt skickligt, Ers Majestät.

Roas ni av maskinteknik, utrikesministern?

Tyvärr lämnar mina åtaganden
ingen tid över för det.

Det intressanta med lås är

att man inte vet vad som finns innanför
förrän man brutit upp det.

Men då har man förstört låset.

Ers Majestät, ni känner till
segern vid Saratoga.

Ja, en hård törn för gamle George.

Det finns en möjlighet här.

Det vore klokt att ta vara på den
innan det är för sent.

Ni pratar om er allians igen.

Jag är säker på att England söker en utväg
innan de lider större förluster.

Amerikanerna vore nog benägna
att bevilja dem en.

Då skulle vi inte behöva betala
för ett krig, eller hur?

Vi skulle bara fördröja ett.

Mot en fiende vi kunde ha försvagat
om vi hade haft kurage nog att agera.

Jag vet inte.

- Ers Majestät menar...
- Jag vet inte.

Ja.

-"Ja", jag kan gå vidare?
-"Ja", jag vet inte.

Menade han att avvisa dig
utan att säga det?

Kanske.

Vill han att du ska förhandla
utan att det blir känt att han sa det?

Kanske.

Gillrar han en fälla,

med förväntningen att du ska trotsa honom,
och därmed utsätta dig för fara?

Han är inte så smart.

Är du säker?

Vilka är riskerna?

Vanheder. Exil. Fängelse.

Det är nog allt.

Och fördelarna?

Frankrike vinner,
engelsmännen förlorar och...

Du triumferar.

Vad borde jag göra?

Kära Charles,

det har du redan beslutat.

Du vill bara
att jag ska säga att du har rätt.

Jag låter Gérard ta hand om det.

Då finns det nån annan att skylla på.

Tänk att allt som krävdes
för att få engelsmännen att uppskatta dig

var att tillfångata 6 000
av deras soldater?

Ställ fram madeiran så att han kan se den.

Visst.

Han är här.

Uppehåll honom.

Vart i hela friden ska du?

...JAG BLEV BEVANDRAD I DEN NYANSERADE
KONSTEN AV SEXUELL NJUTNING.

Temple.

- Jag vet att du är där inne.
- Jag är upptagen.

Jag kommer in.

- Vad gör du?
- Läser.

- Jag ser ingen bok.
- Jag har läst ut den.

Då läser du inte.

Vad vill du?

Vi har varit ganska stridslystna
mot varandra på sistone.

Har vi?

Vad jag än lär ut,
är det endast med förhoppningen

att jag har förbättrat dina utsikter
i denna värld efter att jag lämnat den.

Du behöver en tjänst av mig, eller hur?

Sätt på dig en respektabel rock
och skynda dig.

Monsieur Gérard.
Välkommen till vårt lilla hôtel.

Nöjet är på min sida, doktorn.

Ett litet tecken på vår nations välvilja.

En fin liten armagnac.

Så omtänksamt. Bancroft, kan du...

Självklart.

Minister Vergennes önskar uttrycka sitt...
Är det ost?

Stilton. Den anlände i eftermiddags
från Derbyshire.

Tämligen extravagant.
Hur skulle jag stå emot?

Ni måste verkligen smaka.

Tack, men engelsk ost
har aldrig fallit mig i smaken.

Som ni önskar.

Minister Vergennes önskar uttrycka sitt...

Vet ni, det är så märkligt...
Jag vill minnas att ni sa

att Hans Majestät föredrar
att vi vinner vår självständighet

innan vi inleder några förhandlingar.

Hans Majestät, det vill säga,
minister Vergennes...

- Jag tror att ni känner min sekreterare.
- Er sekr...

Jag hoppas att ni inte misstycker
om han protokollför vårt samtal.

Bara så att det inte uppstår
några missförstånd.

Givetvis.

- Herr Temple.
- Monsieur.

Hursomhelst, ni sa...
Snälla, snälla, snälla.

Minister Vergennes...

Innan vi börjar,

måste jag avkräva ert löfte om
att inte yppa nån del av vår diskussion.

Inget förblir hemligt i Paris
särskilt länge.

Likväl.

Då så.

Och ni, herr Temple?

Ni har mitt löfte.

Jag antar att jag går
och tar itu med korrespondensen.

Vad kan Frankrike erbjuda
för att förhindra att Amerika

förleds av löftet om
en falsk fred med England?

Ni är väl medveten om att jag
sen min ankomst till det här landet

har förespråkat ett vänskaps- och
handelsavtal som ännu inte slutförts?

Ja.

Fullborda det avtalet
så överväger Amerika att slå dövörat till

inför alla förslag som inte garanterar
hennes självständighet.

Versailles är beredda
att erbjuda er ett avtal på de villkoren.

De nödvändiga dokumenten
kan bli era inom några dagar,

Och då kan vi diskutera det andra avtalet.

Förlåt?

Ett som förenar våra länder
i en militärallians.

Nej, nej, nej, nej, nej. Ni...

Ni kan inte spänna plogen framför oxen.

Vi säger spänna kärran framför hästen.

Säg hur ni vill.
Det här är inget godtagbart villkor.

Så vi får klara oss själva trots allt.
I så fall, monsieur...

Om frågan är att väpna oss till
Amerikas försvar, kan vi diskutera det.

Diskutera eller komma överens om?

En öppen krigsförklaring
kommer inte på fråga.

Det måste vara England
som inleder stridigheterna.

Vilket de kommer att göra när ett avtal
oss emellan förkunnas offentligt.

Hur som helst blir resultatet detsamma.

Om ni önskar övertyga Hans Majestät
att en allians är...

Är han inte redan övertygad?

Som sagt, vänskap, handel...

Är ni inte befogad att förhandla?

Jag är inte befogad att inleda ett krig.

Men ni har redan gjort det.

Vi fastställer bara
hur och när det ska börja.

Jag...

Jag måste rådgöra med minister Vergennes.

För all del,
men jag föreslår att ni skyndar er.

Varsågod, ta med er lite ost.

Varför får ni inte delta
i förhandlingarna? Misstänker han er?

Det var fransmannen. Han tillät inte det.

Kan ni få tag i pojkens anteckningar?

Master Franklin är försiktigare
än sin farfar.

Ni får inte betalt för ursäkter.
Hitta ett sätt.

Anta att ett fördrag sluts.

Säg att en kopia i pojkens handstil
hamnade i London

innan den kunde skickas till Amerika.

Och utmåla honom som syndabock.

- Nej. Jag tänkte int... Faktiskt så...
- Nej. Ett brev hittas.

I det förklarar han sin eviga lojalitet
till sin far och den brittiska kronan.

Han skulle aldrig skriva nåt sånt.
Jag menar, pojken är ostyrig, men inte...

En förrädare?

Han behöver inte skriva det.
Bara signera det.

Det lär krossa den gamle mannen.

Måste han bli både vanärad
och omintetgjord?

Knappast det värsta som kan hända en man.

Ni gör bäst i att minnas det.

- En krigsförklaring?
- Han var tämligen skamlös.

Han ger sig inte
förrän vi alla bär musköter.

Vad ska jag svara?

Att ni ska rådgöra med mig.

Är det inte det jag gör nu?

Non. Nu pratar vi bara.

Vi kan konferera
efter att jag har rådgivit Hans Majestät.

Monsieur le Comte.

Med största respekt, jag är osäker på
vilken överordnad jag tjänar.

Ni tjänar mig. Vi tjänar båda kungen.

Och vi tjänar alla Frankrike.

Så...

Använd ert omdöme.

Motstå hans fjäskande.

Säg inget ni inte kan ta tillbaka och...

...fortsätt ert utmärkta arbete.

Han har rätt, givetvis.

Det blir krig hur man än ser på det.

Bravo! Bravo!

Tack.

En liten marsch för att lysa upp vägen
för Burgoyne och hans män till fängelset.

En stor kostnad för en så blygsam publik,

och sån utsökt musik
måste säkerligen delas.

Ett framträdande på operan
för att uppmuntra stöd för er sak.

Det är en lysande idé.

Och under vilken mans namn
borde den utannonseras?

Ingen mans. Den är er att göra anspråk på.

Chevalier d'Éon skulle ha en bättre chans.

Men eftersom den behagade er så mycket
ska jag lära er noterna.

Jag är rädd
att jag skulle bli en dålig elev.

Ni underskattar mitt tålamod.

Okej.

Jag började tro att ni hade glömt bort oss

med alla besökare
som upptar så mycket av er tid.

Vi amerikaner är nya på att ingå pakter.

Vår inkompetens kan komma att utnyttjas.

E, C, E.

Akta er för en fransmans löfte.
Kräv alltid bevis på hans uppriktighet.

Ni visar er begåvad
i statsmannaskap, madame Brillon.

Kvinnor är, av nödvändighet,
experter på förhandling.

Vilka alliansvillkor
borde ni och jag fastställa då?

Först måste det råda fred,

vänskap och evig kärlek mellan oss.

Och stipulationerna
för att bevara denna fred?

Att dr Franklin stannar kvar
i mitt sällskap

så mycket och så länge
som det behagar mig.

Och medan jag befinner mig
i detta angenäma sällskap?

Att ni gör allt jag vill.

Allt jag tillåts göra.

Är villkoren godtagbara?

Ni begär monopol på min tillgivenhet

och lämnar ingen över
åt andra villiga damer.

Damer som tvätterskan från Auteuil?

Jag skulle såklart kräva ömsesidighet.

Era villkor?

Sagda dr Franklin får lämna
madame Brillon närhelst han önskar,

han får stanna borta så länge han vill,

och han får älska vilken kvinna som helst
i den mån han finner henne älskvärd.

Ni har kanske rätt.
Jag kan inte lära er trots allt.

Åh, madame.

Jag trodde att vi bara övade.

Självklart.

Ni är här för att vinna seger
för ert land.

Allt annat är tidsfördriv.

Ni är inte tidsfördriv för mig.

- Timmarna jag tillbringat med er...
- Har hållit oss båda roade.

Om ni önskar mer, är det bara att be.

Äktenskap är väl en sorts allianser?

Och villkoren efterlevs inte alltid
av de inblandade parterna.

Men de är likväl allianser.
Som inte ska brytas lättsinnigt.

Jag godtar villkoren ni föreslår

eftersom varje pakt
måste vara en kompromiss.

Ska vi fortsätta?

Vilken folksamling. De är galna i Amerika.

Hälften av dem är polismän.
Den andra halvan är spioner.

Ska jag be Simon att skicka iväg dem?

Jag bad honom släppa in dem.

Nåja. Schack är inget tremannaspel.

Jag vill att du stannar den här gången.

Dr Franklin.
Tack för att ni tar emot mig igen.

Jag välkomnar alla besökare, mr Williams.
Ni känner min kollega dr Bancroft.

Endast till ryktet.

Jag försäkrar att han inte alls är
så djävulsk som det sägs.

- Kan vi tala enskilt nånstans?
- Jag skulle gärna tillmötesgå er,

men senast vi gjorde det
led jag vissa egendomsförluster.

Och jag är ganska vidskeplig.

Jag trodde
att ni ville förhandla, dr Franklin.

Det vill jag. Snälla börja.

Här ute?

Jag finner luften uppiggande.

Om ett pass kunde ordnas,

vore ni villig att förhandla i London
utan fransk inblandning?

Min senaste erfarenhet var mindre angenäm.

Jag är nu här bland människor
som älskar och respekterar mig.

Ni är för vis för att missta personligt
smicker för nationella föresatser.

Jag är inte alls så vis.

Jag har väldigt svårt att tro att nåt
nånsin skulle kunna övertyga Amerika om

att kasta sig i Frankrikes armar.

Tvärtom, mr Williams.

Amerika har tvingats
och drivits in i Frankrikes armar.

Har ni verkligen råd
att lita på en så motvillig allierad?

Vårt parlament är berett
att förläna kolonierna autonomi.

Amerika skulle få fullständig kontroll
över sina inrikesaffärer.

Autonomi är inte självständighet.

Måste vi ständigt vränga ord?

I slutänden är vi alla engelsmän.

Vad tycker du?

Borde vi inte diskutera det separat?

Jag ser inga skäl till försiktighet.

Vi är i position att utnyttja vårt övertag
och sätta stopp för ett vinstlöst krig.

Dr Bancroft har rätt.

Kronan är på generöst humör.

Men det är inte jag.

Min vän, tänk på vad han erbjuder.

Vad han erbjuder är för lite och för sent.

Om ni inte vill förhandla,

varför ville ni träffa mig igen?

Så att de alla skulle få se oss prata.

Vem eller vad är den här Williams?

Han påstår sig företräda
den engelska premiärministern.

- Vad diskuterade de?
- Det var oklart.

Varannan man i Passy är spion.
Är det ingen som kan göra sitt jobb?

Jag misstänker att doktorn
arrangerade hela affären för vår skull.

Självklart.

Han vill att vi svarar
i hast och förvirring.

Är det inte det vi gör?

Meddela dr Franklin att Frankrike
garanterar amerikansk självständighet

om krig förklaras.

Men vi garanterar inte att det gör det.

Om han trycker på...

Vi avger garantier, men garanterar inget?

Exakt. Försvinn nu.

Vi vet vad ni har i görningen.

Jag vet inte vad ni pratar om.

Ni är inte den enda som har informanter.

Tror ni att ni kan plundra statskassan
och inleda krig utan vår vetskap?

Mina herrar, vad jag än gör,
om jag gjorde det,

gör jag med kungens samtycke.

Varför har han inte underrättat oss då?

Den frågan besvarar väl sig själv?

Ni bluffar.

Gör jag?

Ska vi gå och fråga Hans Majestät?
Han har säkert inget emot det.

Det lär finnas
ett bra litet bibliotek i Bastiljen.

För att hålla fångarna sysselsatta.

Versailles garanterar
Amerikas självständighet

på villkor att ett krig förklaras
mellan Frankrike och England.

Det är en ytterst välkommen punkt.

Det skulle jag förvänta mig.

Men om inget krig förklaras...

Förlåt?

Vad är ert dilemma?

Om inget krig förklaras
kan Frankrike fortsätta handla med England

medan den brittiska armén
förgör oss fullständigt.

Så ni vill?

En garanti.

På garantin?

Ja.

Och vilket format
bör denna garanterade garanti

Guld är alltid övertygande.

Hur mycket guld?

Sex miljoner livre.

Ett lån på sex miljoner livre.

En gåva på sex miljoner livre.

Vi ger er sex miljoner livre och ni...

Spenderar dem.

Ni vill väl att vi ska vinna?

Anteckna det, herr Temple.

Snälla.

Vi vet båda vad som diskuterats
i kungens droskor.

Men drottningens droskor då?

Så ni avser
att ljuga mig rakt upp i ansiktet?

"Ljuga." Ett ytterst opolitiskt ord,
herr ambassadör.

Förnekar ni
att ni intrigerar med rebellerna

för att frånta England
hennes rättmätiga besittning?

Igen. "Intrigerar."

Gode gud. Ser ni inte
att Franklin för oss båda bakom ljuset?

Han har ingen befogenhet
att förhandla med nån.

Då borde ni inte ha skäl till oro,
oavsett utfallet.

- Ursäkta, monsieur, men...
- Kungen efterfrågar er.

Nu meddetsamma?

Monsieur Stormont,

jag beklagar
att jag måste avbryta vårt möte.

Jag kräver ett svar meddetsamma.

Vi får kanske båda ett inom kort.

Dag för dag gör vi små framsteg,
inte sant?

Och sen, helt plötsligt...

Utmärkt metallhantverk, Ers Majestät.

Greve Maurepas och monsieur Necker
har pratat med mig.

Har de, Ers Höghet?

En monarki som allierar sig
med rebeller och försöker störta en kung.

Vart kommer den idén leda
när den släpps fri?

Ingen man kan förutspå framtiden.

Definitivt inte sin egen.

Jag förlitar mig på mina ministrars råd.

Om jag inte kan lita på dem,
vilka möjligheter har jag?

Ni är kungen.

Alla möjligheter är era.

Jag skulle vilja att folket älskade mig.

Men jag tror inte
att en republik är en bra idé.

Jag hoppas aldrig få se en själv.

Ingå en allians med amerikanerna.

Och lär engelsmännen en läxa
de inte lär glömma.

Nöjda med er själva?

Vad sa ni till honom?

Att ett krig kunde finansieras
utan skattehöjningar.

Det är allt han ville höra.

Det ställer oss båda
i god dager, eller hur?

Ja?

Vad har du på dig?

Lite hämnd.

Vem är det?

- Det är jag, herr Temple.
- Kom in.

Ja.

Ursäkta att jag stör. Går arbetet bra?

Nästan klar.

Ni har fin handstil, unge man.

Bättre än er farfars, vågar jag säga.

Jag skulle inte ha stört er annars,

men dr Franklin
har dragit sig tillbaka för kvällen,

och vissa försändelser
kräver fortfarande hans signatur.

Jag hoppades
att ni ville signera på hans vägnar.

- Självklart.
- Ja. Tack.

Så allt är överenskommet då?

Om kongressen godkänner det.

Ja.

Vi förväntar oss en fullständig skildring
av Versailles i morgon,

med särskild betoning
på kvinnors urringningar.

Jag ska göra mitt bästa.

"Min tillgivenhet för min käraste far,
grymt fängslad..."

Det är en fin detalj.

"...tvingar mig att fördöma alla
som kallar sig patrioter och att avsky...

Så han avskyr det?

"...upproret de så olagligen underblåser."

Verklig talang för högförräderi.

Jag antar att ni menar det
som en komplimang.

Kom ihåg, farfar. Ha aldrig på dig hatten.

Bär den under armen. Ja. Ja.

Jag ska inte skämma ut dig.

Länge leve Amerika!

Dr Franklin, vilket nöje
att träffa er för första gången.

På nåt vis, greve Vergennes,
känns det som om vi vore gamla vänner.

Det är kutym för besökare hit
att bära svärd.

Men i ert fall är det bäst att avstå.

Var snälla och följ med, mina herrar.

- Han ser inte ut som en ambassadör.
- Han bär inte ens peruk.

Var är ert svärd, dr Franklin?

Mannen som upptäckte elektricitet har nu
elektrifierat två kontinenter.

Tillåt Beaumarchais
privilegiet att vara bland de första

att gratulera Amerikas nya ambassadör.

Jag beklagar skadorna ni lidit
å våra vägnar.

Allt det här är inte längre nödvändigt,
men effekten är sensationell.

Representanten för
Amerikas enade kolonier,

monsieur Benjamin Franklin.

Ers Majestät, tillåt mig
presentera dr Benjamin Franklin

och hans sonson William Temple Franklin.

Ers Majestät.

Vänligen försäkra
er kongress om min vänskap, dr Franklin.

Jag hoppas att vår allians...

...gynnar båda våra länder.

Ers Majestät kan förlita sig
på kongressens tacksamhet

och hennes trohet gentemot sina avtal.

Då så.

Får jag tillägga, Ers Majestät?

Om alla monarkier styrdes
av principerna i ert hjärta,

skulle inga republiker nånsin bildas.

Sa jag inte just samma sak?

Bien, docteur, vi har båda
ljugit oss in i ett partnerskap.

Ljugit, monsieur?
Vi förekom bara en framtida sanning.

Amerikanerna är här!

Säg inte för mycket.
Hon kan vara... fouineuse.

En vad?

Sladdertacka.

Ers Majestät, amerikanerna har anlänt.

Ers Majestät, dr Franklin.

Ers Majestät.

Säg mig, dr Franklin,

borde jag spela givarens kort
eller la carte anglaise?

Det engelska kortet är aldrig
en vis satsning, Ers Majestät.

Det blir ert ansvar.

Så ni spelar gärna med andras pengar?

Gör jag det, madame, så är det
med avsikten att belöna min välgörare

likväl som mig själv,
och således göra två människor lyckliga.

Vad sa han?

Att om han spenderar kungens pengar,
så gör det två personer lyckliga.

Sätt er här...

...och säg vilka kort jag ska spela.

Förlorar jag, så talar jag med min man
om att ingå en pakt med er.

Och om ni vinner?

Då kanske jag själv köper en kanon åt er.

Det är just den sortens spel jag gillar.

Ursäkta mig.

Bara ett fåtal personer, sa du.

Fyrtio, 50...

Måste vi ge dem så mycket att dricka?

Det är en investering, min kära.

I vad?

I Amerika. Nu när avtalet signerats,
kommer de alla att vilja ha en del.

Och vem måste de uppsöka?
Mannen som var där först.

Mannen som inte fått betalt än, menar du?

Kanske kungen vet lite mer
om såna här saker än du.

Världen får äntligen höra er musik.

Världen? Mina grannar, kanske. Inte för
att de bryr sig om vem som skrev den.

Då måste ni låta dem få veta.

Det vore inte passande.

Om ni inte berättar för folk vem ni är...

Så avgör de det själva.

Madame, jag ska nog göra er till amerikan
så småningom.

Lystring!

Er uppmärksamhet, tack!

Mesdames et messieurs.
Mina damer och herrar.

Jag talar till er i kväll på två språk.

För vår kung har gjort officiellt

det vet i våra hjärtan
alltid har varit sant.

Att det mellan Frankrikes gamla själ

och Amerikas ungdomliga anda,

finns ett band av vänskap
och förståelse som inget kan bryta.

För vänskap.

För frihet.

För Franklinitet!

Som ni önskar, madame.

Jag har äntligen blivit ett substantiv.

Vad har ni där?

Ett tomt glas.

Låt oss åtgärda det.

Hallå! Här borta.

Försvinn nu.

Skål för... vad ni gör.

Vi behöver prata.

För all del.

Vad är er pojkes avsikter?

Temple, menar ni?

I vilket avseende?

Min dotter.

Han hyser stor aktning för henne.

Låt oss diskutera villkoren då.

Jag vill få det fastställt
innan hon är för gammal.

Ni föreslår...

Vår egen allians.
Om ni förstår vad jag menar.

Mycket klokt.

Så ni samtycker?

Inget skulle göra mig,
eller min sonson, lyckligare.

Låt oss skåla för det.

Och madame Brillon?

Vad är det med henne?

Stödjer hon också unionen?

Det fäster vi ingen vikt vid.

Vad sa du då?

Att det var dags att nå ett avtal,
annars skulle båda nationerna lida.

Var det därför de skrev på?

Och sen träffade du drottningen.

Du står alltid mitt i centrum för allt.

Vad ska du göra härnäst?

Det här.

Min pojke!

Mademoiselle.

Farfar, vi...

Det här har varit en dag
av fantastiska allianser.

Mr Temple berättade just.

Temple är en lysande pojke.

Ni är en lysande flicka.

Ni utgör ett lysande par,
och jag ska gå och pissa.

Du är full.

Och ni, sir, är en förbaskad lymmel,
vem ni än må vara.

Dra mig ända till Providence.

Nej, John Adams från Massachusetts.

Mr Adams, vad gör ni här?

Jag kan fråga er detsamma.

Jag försöker...

Jag har just slutfört...

Har ni skickats hit för att bistå mig?

Nej, sir.

För att ersätta er.

Undertexter: Kristina Donnellan