All language subtitles for The.Truth.About.the.Harry.Quebert.Affair.S01E07.Persona.Non.Granta.1080p.AMZN.WEB-DL.DDP5.1.H.264-NTb

Detta har hänt...

–Vad är det?
–Den är till måsarnas bröd.

–Säg att jag är din älskling.
–Du är min älskling.

Bilder från brottsplatsen. Vad är det
på första sidan av det här manuset?

–Jag har inte skrivit det.
–Vem fan gjorde det, då?

Jag har inte råd med det här huset.

Vi löser det på nåt sätt.

Vi löser det alltid.
Älskar du inte mig?

–Det gör jag.
–Det är allt som betyder nåt.

Jag vet att Harry inte dödade henne.

Nån vill hindra mig från
att lösa det.

Harry väntade på henne i rum åtta.

Nola ville träffas där,
men dök aldrig upp.

Stigen i skogen går till stranden.

Är det nån som slår dig igen?

Ja, jag var borta i en vecka.

Hon berättade
att hon var kär i en äldre man.

Jag var säker på att det var Stern.

Min förre chaufför,
Luther Caleb, målade den.

Enligt vittnen
hade ni ett förhållande.

Vi har fått resultaten.

Det är inte Harrys handskrift.
Han skrev det inte.

Det var deras huvudbevis.

Vad hände med utredningen?

Flickan visste exakt vad hon gjorde.

–Nola?
–Nu är du en brottsling.

De första 50 sidorna
är bara anteckningar.

Ge oss alla detaljer
om hur hon gick ner på honom–

–och hur han tvingade henne
att göra om det.

Vart tar du mig?

Vad gör de med min man?

Vad har du gjort?

Jag har hemska nyheter.

Jag har blivit hackad.
De 50 sidorna du skickade–

–läckte ut till alla
stora nyhetsbyråer.

Vänta lite. Du måste stoppa dem.

Det är för sent.
I morgon pratar alla om det här.

CHOCKERANDE AVSLÖJANDEN
I QUEBERT–FALLET

Det låter som om Nola låg
med hela stan.

Ingen rök utan eld.

Det är taget ur sitt sammanhang.
Det är mina anteckningar.

Jag skrev nåt personligt
och de fick det att låta...

Bättre?

Jag menar allvar. Du är min agent.

Vi måste försöka återvinna
min trovärdighet.

God morgon.

"Jenny Dawn,
före detta Jenny Quinn."

"Ägaren av Clark's Diner
är fortfarande kär i Quebert."

"Förälskelsen har hållit i sig
i 30 år trots hans ointresse."

–Det skulle inte publiceras.
–Det är med i varje tidning.

Jag har en man, Marcus.
Familj, vänner. Tänkte du på det?

Jag är... Jag är väldigt ledsen.

Du är en usel vän.
Jag berättade inte om Sommerdale–

–för att du skulle göra
en cirkus av det.

Mina anteckningar läckte ut.
Jag lovar.

Inget av det här skulle publiceras.

–Om jag kan göra nåt...
–Det kan du.

Du kan äta nån annanstans.

MARCUS GOLDMAN
"THE HARRY QUEBERT AFFAIR"

Fick du mitt meddelande?

Du kommer att få magsår.

Var glad. Tack vare din bok
släpps Harry mot borgen.

Du överdriver.
Handstilsanalysen skulle ha räckt.

Det var grädden på moset. Det var
genialiskt att utmåla Nola som fnask.

Det sa jag aldrig.

–Var Nola...?
–Ursäkta mig.

Titta bara på... Ursäkta mig.

Titta bara på CNN. Kan ni vänta lite?

Jag pratar i telefonen!

Distriktsåklagaren kommer ut med
ett stort avslöjande. Missa inte det.

–Varsågoda.
–Träffade Nola många män?

Givetvis.

Är mordutredningen
tillbaka på ruta ett?

–Är den det?
–Ja.

–Mr Roth?
–Ja.

–Vet ni vem mördaren är?
–Jag vet vem det inte är.

Hej. Slå dig ner.

Hej. Äggröra och råraka.

–Det kommer.
–Och lite kaffe.

Visst är kaffet godare på Clark's?

Men skvallerkärringar och
pedofilfruar kan inte vara petiga.

–Mrs Pratt.
–Säg Maggie.

Ja.

–Slängde de ut dig från Clark's?
–Mig? Nej.

På sätt och vis. Hur är det med dig?

Gareth bor på "Montburry Motel"
sen han släpptes.

De informerade alla i stan om
att en sexbrottsling var där.

Han är inte intressant längre.

Den här morgonen gav dem
bara en liten påminnelse.

Sidorna blev stulna.

Bra.

Folk borde få veta vad Gareth gjorde.

Du kanske inte borde vara ensam nu.

Har du några vänner att prata med?

Vet du vad mina vänner säger?

Att jag inte tillfredsställde Gareth.

–Ingen klandrar dig.
–Det är alltid fruns fel.

Jag tillbringade 40 år med en man
som ljög för mig i 33 av dem.

Varför dukar jag fortfarande
åt honom varje kväll?

De stora nyheterna är
att Harry Quebert–

–som greps för morden på Nola
Kellergan och Deborah Cooper–

–i Sommerdale,
ska släppas i brist på bevis.

Jag står utanför rättssalen
med Benjamin Roth.

Kan ni hålla den här?

Som jag har sagt från början...

Min klient är oskyldig.
Vi tror att domare Havenhurst–

–kommer att avskriva
alla anklagelser.

–Mr Roth.
–Jag hinner inte mer.

Man kan tappa kontrollen över boken.
Den går från privat till offentlig.

Sen är den inte din längre.

Den ägs av alla
och då är det kört för dig.

Det är inte välkomnandet
jag tänkte mig.

Funkar din bil?

–Ja, den är bara...
–Bra. Hoppa in.

Försvinn från min egendom.

–Du måste lyssna på mig.
–Varför?

Varför lät du Barnasky skicka
lögnerna om Nola till pressen?

–De blev hackade.
–Är du så naiv?

För guds skull, väx upp.

Du är inte välkommen här mer.

Kör mig till "By The Sea Motel".

Okej. Okej.

SAMTAL FRÅN BARNASKY

–Jag vill inte prata med dig.
–Jag såg precis nyheterna.

Jag hoppas att du hade backat upp
allt värdefullt.

–Jag skriver inte klart boken.
–Lägg av.

–Väx upp lite.
–Tror du att jag är så naiv?

Du läckte ut sidorna till pressen
och nu...

–Det handlar om människors liv.
–Jag säljer böcker.

Det är mitt jobb. Du sköter ditt.

Du kan inte tvinga mig.

Det kan jag nog. Det här är USA.

Jag äger dig,
som mina aktieägare äger mig.

Om du inte vill lämna tillbaka
förskottet och bli stämd förstås.

Kom igen. Skojar du?

Nu blir jag stoppad också.

–Ska författaren nånstans?
–Hur hittade du mig?

Det finns bara en Range Rover i stan
med ditt namn på motorhuven.

Jag har tillräckligt med fiender här.
Jag sticker.

Ska du ge upp?

Jag trodde att du var en kämpe.

De snodde min bok.

Du har väl inte ens skrivit den än?
Du vet inte hur den slutar.

Slappna av.
Den kan faktiskt bli läsbar.

Om du nånsin får sparken–

–har du en karriär
som motivationstalare.

Jag anklagas
för att ha gripit Harry för snabbt.

Jag är helt täckt av skit
och du måste gräva fram mig.

Hjälp mig med utredningen.

–För att jag är ovärderlig?
–Nej, för att du är vit.

I Maine gillar inte alla
att en svart kille knackar på.

Polis eller inte.

Nej, Harrys hus har brunnit ner.
Var ska jag sova?

Med förskottet på
en miljon dollar jag läste om–

–är jag ganska säker på
att du kan hitta tak över huvudet.

Och betala mina luncher.

Jag köper några nya slipsar också.

Jag har en pistol. Det vet du väl?

Skitstövel.

Jag hade sex veckor på mig att skriva
en bok att vara stolt över.

Vi började om hela utredningen.

Varför betalade Stern henne
för att posera?

Jag har en på John Lennon också.
Är jag misstänkt för det med?

Vi läste om alla polisrapporter,
vittnesutsagor och analyser.

Och sen Pratt.

Hej, Nola. Vill du ha skjuts?

–Hotade hon honom?
–Tamara Quinn hade bevis.

"Nola, min älskling."

Det förvarades i ett kassaskåp.

Vem stal det? Föräldrarna slog henne.
Varför?

Dra åt helvete!

Fingeravtryck utan matchning.

Det var nån som inte fanns
i polisregistret.

Så många ledtrådar
och obesvarade frågor.

Vi har anteckningen.
Den som skrev det var ingen främling.

Han kände till vägarna och skogen.
Han kom härifrån.

Och körde en svart Monte Carlo.

Och Caleb? Han hade en blå Mustang.

Inte en svart Monte Carlo.

–Men i mörkret...
–Tveksamt.

Luther har en syster i Massachusetts.
Det kan vara värt ett besök.

Jag måste göra nåt först.

Roth berättade att Harry bodde
i rum åtta på "By The Sea Motel".

Jag visste
att han inte ville träffa mig–

–men jag var tvungen
att försöka ställa allt till rätta.

Jag är ledsen, Harry.

För allt.

Varför skrev du så hemska saker
om Nola?

Det här handlar om dig.
"The Origin of Evil" är en av de...

För guds skull, håll käften!

–Du förstår visst inte.
–Nej, jag...

Vadå?

Minns du vad jag sa
när du var min elev? Mitt råd.

Börja aldrig på en bok
om du inte vet hur den ska sluta.

–Hur slutar din bok?
–Det är ett vackert slut.

Hon dör i slutet.

Det slutar inte med det.
Det kan hända bra saker sen.

Som vadå?

Mannen som väntade på henne
i 30 år börjar leva igen.

"Att önska nåt och sakna det."

"Att vänta utan hopp."

"Det är inte livet utan längtan."

"Stor kärlek krönas..."

"...och korsfästs,
men varar för evigt."

Du har rätt. Han är en bättre
författare än du.

Ja.

FAMILJEN CALEBS HEM

Vi hittade ett porträtt
av Nola Kellergan hos Elijah Stern.

Vi vet att er bror målade det.

Så ni...

–...tror att han dödade henne?
–Han är en av de misstänkta.

Jag har väntat på det här i åratal.

Varför ringde ni inte till polisen?

Det är komplicerat.

Allt med Luther var komplicerat.

Som ung var han väldigt lovande.

Alla sa att han hade en gåva.

Det här är Luther, eller var–

–innan hans liv blev förstört.

Det här är Eleanore.

Hon var hans ungdomskärlek.

De skulle gifta sig
när han lämnade armén.

Han gick hem en kväll efter
att ha släppt av henne hemma.

Kolla där! Ta honom!

Kom igen.

Jävla bonnläpp!

Hallå, bonnläpp.

Ja.

Vart ska du?

Han är nere.

–Ta honom.
–Kom igen.

–Visa vad du går för!
–Din jävla bonnläpp.

Han har fått nog. Kom igen.

Ingen hittade killarna
som gjorde det.

Efter sex månader i koma
lämnade Eleanore honom.

Han föll in i en djup depression.

OKTOBER, 1964

Han var sån väldigt länge.

Ursäkta att jag stör,
men jag har fått punktering.

Om du inte hade öppnat,
vet jag inte vad jag skulle ha gjort.

Är du mekaniker?

Nej.

Det var spiken.

Jag förstår.

Får jag fråga...

–...vad som hänt med ditt ansikte?
–Det var en olycka.

Jag är ledsen.

Jag driver ett transportföretag
och har några bilar.

Är du möjligtvis intresserad
av ett jobb?

Du har ett om du vill ha det.

Det var Elijah Stern.

Tack vare honom blev Luther nån igen.

Ett jobb gav Luthers liv
en mening igen.

Jag har alla hans tillhörigheter
här nere om ni vill se dem.

–Har han målat alla de här?
–Ja, han älskade det.

–Det är Eleanore.
–Herregud. Hon ser ut som Nola.

Ja.

Var din bror särskilt förtjust
i blondiner?

Ja, på grund av Eleanore. Det var
ett sätt att hålla fast vid henne.

Efter olyckan blev Luther
lite konstig med kvinnor.

De visste inte alltid
att han målade av dem.

Min far var säker på att nåt måste
ha hänt mellan honom och Nola.

Luther hade nämnt hennes namn
och att han var kär i henne.

De här är...

–Är det Luthers handstil?
–Instruktioner om att beskära rosor.

Ni kan behålla det.

Där är det.

Enligt er var Nola
en manipulativ förförerska.

–Det gör Harry Quebert till...?
–Offret, ja.

Det är löjligt. Hon var bara 15.

Förförde hon hälften
av alla män i Sommerdale?

Jag är inte säker på
den andra halvan.

Roth. Hej.

Tittade du? Jag var suverän.

Du är vidrig, Ruth.

Jag gör bara mitt jobb, Goldman.

Jag kan bara rentvå Harry genom
att få alla andra att verka hemskare.

Glöm inte att din bok gör samma sak.

Idiot.

Jag klandrar inte dig.
Jag kände till Jennys förälskelse.

Okej.

Du sa att vi behövde prata.

Vi har lite ny information
om Luther Caleb.

Vi hittade hans porträtt av Nola
i Elijah Sterns hus.

–Hon var visst ofta där.
–Jag har läst om det.

Han var visst stämd för trakasserier.

Han var skum.
Jag vet inte hur farlig han var.

En gång blev han arg på Jenny
och pucklade på henne.

Varför utreddes inte han
som misstänkt?

Han hade ingen svart Monte Carlo.

Och det fanns ingen koppling
mellan honom och Nola då.

Dessutom lämnade han stan
innan hon försvann.

–Är du säker?
–Ja.

Jag såg honom några dagar
innan Nola försvann.

Han skulle inte vara i Sommerdale,
så när jag såg honom på vägen...

...stoppade jag honom.

Jag är inte stolt över det här,
men...jag tappade fattningen.

Snälla.

Om jag nånsin ser dig
smyga runt här igen...

...kommer din kuk önska att den såg
ut som ditt ansikte. Uppfattat?

Tror du att han lyssnade?

Jag hörde aldrig nåt från honom igen
förrän en månad senare–

–när jag hörde
att han hade dött i en bilolycka.

Det var nånstans i Maine.

Han kan väl ha gömt sig nånstans
utan att du visste om det?

–Han kände till området.
–Det tvivlar jag på.

Folk strömmade in för att hjälpa
till. Främlingar och hundförare.

Ingen såg Luther.
Jag skulle ha hört talas om det.

Det var ganska mörka tider.

Hur går letandet?

Vi har inte hittat nåt än, mrs Quinn.
Det är tråkigt.

Är Harry Quebert misstänkt?
Det borde han vara.

Det är en allvarlig anklagelse.

Om ni inte har klara bevis.

Bevis. Sanningen kan gå åt helvete
utan klara bevis.

Vilken värld.

Har du ätit än, Travis?

Faktiskt...

–Jag ska se om Jenny är tillbaka.
–Okej, tack.

–Jenny?
–Hon är där uppe.

–Raring?
–Hej.

Travis Dawn är där nere.

Han är en trevlig kille
och han ser bra ut i rätt ljus.

Du kan väl bjuda honom på lunch
med oss på söndag.

Han är inte min typ, mamma.

Jag vet vem som är din typ.
Harry Quebert är ingen trevlig man.

Det finns ingen framtid mellan er.

Vi ska äta lunch med Travis på söndag
och du kommer att älska det.

Gå ner och tacka för blommorna nu.

Säg inte att de är döda.
Det är tanken som räknas.

Rasten är slut.

Ernie?

Hej.

–Vad gör du där?
–Jag borde inte ha sagt så där.

Jag visste inte att du blev hotad
och att du inte gav dig av.

Du är en enastående människa, Marcus.
Folk kommer att minnas dig.

Tack, Ernie. Dig också.

Nej, ingen kommer
att minnas Ernie Pinkas.

Men jag hade chansen. Ja.

När Harry skrev sin bok lovade han
att omnämna mig.

–Jaså?
–Ja.

"Den första på listan", sa han.

Löften betyder inget för vissa.

Sköt om dig, Marcus.

Jag är ledsen för vad jag sa.

Hur går utredningen?

Jag hittade den här vid Goose Cove.

Och de här.

Om du känner för att mosa nåt
förutom din skugga.

Jag älskar dig som en son,
men vår relation är över.

–Jag förstår inte.
–Jag vet.

–Det blir annorlunda när du gör det.
–Sluta prata i gåtor.

Vad döljer du?

Låt mig tänka.

Jag har gett dig allt.
Sanningen är i dina händer.

–Vad fan betyder det?
–Det här är ren och skär ondska.

Ett ögonblick jag har fruktat
i 33 år.

Vem önskar Marcus Goldman död?

–Kan jag ringa upp?
–Enligt "The Times"...

...vill nån se dig död.
Borde vi vara oroliga?

Det är bara min förläggare
som vill öka publiciteten.

Din far och jag tycker
att du ska skaffa en pistol.

De ska vara lätta att få tag i.
Alla har en.

–Jag ska inte skaffa en pistol.
–Här är kaffet.

–Vem är det?
–Ingen.

–Hej, mrs Goldman.
–Hallå?

Jag ska inte snoka.
Ditt kärleksliv är din ensak.

Men jag hoppas att han är stor.

Jag är väldigt stor, mrs Goldman.

Jag ringer sen. Jag älskar dig.
Gör inte så där.

Jag gillar henne redan mer
än min riktiga svärmor.

Gissa vem jag träffade i går kväll?

–Elijah Stern utan mig?
–Du börjar bli bättre på det här.

Hej.

Jag söker...

–Elijah?
–Ja.

Jag hämtar honom.

Eli.

Du har besök.

Jag ska nog ta en dusch.

God kväll. Kom in.

Stern är homosexuell.

–De har varit ihop i 28 år.
–Vad fan gjorde han med Nola?

Bra fråga. Det borde jag ha frågat.

Som jag sa, det var
en affärsuppgörelse.

Vad betyder det?

En kväll den sommaren, det måste
ha varit i juli, ringde hon på.

Han skriver en underbar bok,
ett mästerverk.

Men om han måste flytta nu
kan han aldrig slutföra den.

Man väljer inte vem man älskar.

–Vad vill ni mig, ms Kellergan?
–Jag vill att ni anställer mig.

Jag jobbar åt er så länge
Harry behöver stanna.

I hemlighet, förstås.

Jag har redan tillräckligt
många anställda.

Jag gör vad som helst.

Ursäktar ni mig lite?

Eli, snälla. Kan jag...?

–Nej, Luther.
–Snälla. Hon liknar Eleanore.

–Eleanore?
–Ja. Snälla.

Jag anställer er, ms Kellergan.

Harry Quebert får stanna
så länge han önskar.

Tack.

–Ni vet inte vad ni ska göra än.
–Vad som helst, sir.

Jag vill anställa er som modell.

Min chaufför är en skicklig konstnär.

Om ni poserar naken för honom
kan mr Quebert stanna i huset.

Jag visste att det var fel, men jag
hade strikta regler för hennes skull.

De var i ett rum bredvid mitt kontor.

Jag var hela tiden i närheten.

Jag satte till och med
en komradio där.

Jag vet inte vad jag ska säga.

Han rörde henne aldrig.
Det hade jag inte tillåtit.

Stern var alltså inte så generös
som Harry trodde.

Varför lät Stern Luther göra det?

Var det nåt på gång mellan dem?

Han sa att han bara tyckte synd
om honom.

Jag anställde honom av medlidande
och blev fäst vid honom.

Jag hoppades
att Nola skulle bli den sista.

Att han skulle måla henne och få
ur sig det som plågade honom, men...

Det blev inte så.

Han bara satt där och stirrade
på den stackars flickan.

Är allt väl, ms Kellergan?

En kväll när hon skulle gå
tog jag hennes hand. Den var iskall.

Jag kunde inte fortsätta. Men
det var inte lätt att avsluta det.

Hon hade väckt nåt i Luther.

Han hade fallit för sin modell.

Han blev uppfylld av svartsjuka.

Han var besatt av Quebert,
som han ansåg vara en rival.

Jag är snart tillbaka.

Han började spionera på honom.

En dag följde jag efter honom.

Jag såg honom gömma sig där.

Jag ville skrämma bort honom–

–och låtsades att jag bara
tänkte besöka Quebert.

Du jobbar för hårt, Quebert!

Elijah Stern! Vilken överraskning.
Kom upp på altanen.

Jag sa till Luther att det var över.

Poseringen var slut och han fick
inte åka till Sommerdale igen.

–Hur tog han det?
–Inte bra.

Han fortsatte trots mina varningar.

Några veckor senare
hade vi ett hemskt bråk.

Han svor åt mig
innan han stormade ut.

Det var fredagen den 29 augusti.
När han inte dök upp nästa dag–

–åkte jag till Sommerdale
där det var polisbilar överallt.

Nola var försvunnen.

Tror ni att Luther dödade Nola?

Jag har trott det i 33 år.

Och ni såg aldrig Luther igen?

Nej. Nästa dag ringde hans far
och sa att han letade efter honom.

Jag kunde inte förmå mig
att berätta vad som hade hänt.

Jag sa att han var på semester.

En månad senare ringde polisen–

–och sa att han hade kört
utför en brant.

–Vad är det här?
–Luther Calebs olycksrapport.

En praktikant grävde fram den.

Det står inget
under bilmärke och färg.

–Vem var han igen?
–Wanslow. En polis i Sagamore.

Han kallades till platsen
när de hittade bilen.

Hej.

–Assistent Wanslow?
–Ja.

–Hur är det?
–Bra.

Tack för att ni träffar oss.
Det är ett tag sen.

Sånt här glömmer man inte.

Jag har sagt i åratal
att de borde ha ett räcke här.

Han måste ha kört ganska fort.

Jösses.

Vi hittade bevis på
att han var Luther Caleb.

Jag kontrollerade honom. Han var
stämd för trakasserier i Sommerdale.

Vi hade hört talas om flickan,
så jag ringde polischefen.

Han kom direkt.

Vi spårade registreringsskylten
till Stern Continental Transport.

–Tack för er noggrannhet.
–Inga problem.

Det företaget tillhör Maines
rikaste man, Elijah Stern.

Tyvärr är det inte
den här bilen jag såg–

–under jakten.

Men det är en svart Monte Carlo.

Jag vet. Men det är inte den här.

Jag är inte ens helt säker på märket.
Det kanske var en Nova.

Nova?

Okej.

Skriv en vanlig rapport bara.

Utelämna bilmärket. Jag vill inte
att alla hetsar upp sig utan orsak.

Alla vill hitta den stackars flickan.

Bra jobbat.

Visst. Ingen orsak.

Pratt hittade bilen,
men släppte det.

Jag kan ringa
och ta reda på var han är.

Nej, det vet jag redan.

Det är hans bil.

Pratt?

–Det lyser.
–Fråga damen.

–Kan ni öppna åt oss?
–Nej.

–Jo, det kan ni.
–Nej, den är låst inifrån.

Öppna, Pratt!

To our friends: Gotfrid, Ragnar & WTC-SWE
Fixed by: Balkan BoyZ