Original subtitles

-Erkänn att vi har gått vilse. -Nej då, mitt lokalsinne är utmärkt.

Det har hänt att brevduvor frågat mig om vägen.

Var är vi, då? Var är vi?

| Skottland. -Jag år inte ens säker på det.

-Joe har träffat Baskervilles hund. -Åt vilket håll är norr?

Han kan ha råkat ut för nåt.

Duktig pojke.

Han dog inte direkt. "Olidlig smärta, jag vet att jag är döende."

"Till den som finner mig - bränn formeln. Världen inte beredd."

Kan det vara formeln? Undrar om det är han.

Ja, det är han. Han heter Brian Wilk.

Datumet i passet... Han har legat här i 12 år.

SNOBBAR SOM JOBBAR

SAKNAD FORSKARE HITTAT DÖD EFTER 12 ÅR

Utmärkt att tidningarna skriver att det var ni som fann vraket.

Han skickade säkert dit oss i vetskap om att vi skulle hitta det.

Nåja, jag hoppades det.

Alla de här har skjutits av nån som heter general A.J. Bulstrode.

Han måste ha hatat djur.

Ni var inte de första som fann vraket.

För ett år sen gömde sig en förrymd brottsling där.

Han infångades för bara en vecka sen.

Han råkade nämna det under förhöret, så jag la ihop två och två.

Och vad blev två plus två?

Wilk var änkeman med en dotter. Hon är 21 nu, vistelseort okänd.

Han var en skicklig forskare, gjorde stora framsteg med syntetiska ämnen.

-Vet nån varför han försvann? -Teorier, rykten...

Han arbetade med en egen uppfinning. Ingen vet vad.

Enligt vännerna var han oroad och deprimerad. Han fruktade för sitt liv.

Har ni verkligen gikt? Ni skämtar inte?

Långt ifrån. Minsta beröring är en plåga.

Så om jag gör så här, så...?

-Han kunde väl bara svarat. -Det gjorde han...

-Berätta mer om Wilk, domaren. -Jag ska inte röra er. Fortsätt.

En vecka före kraschen sågs han i sällskap med en öststatsagent.

-Alla trodde att han hade hoppat av. -Avhoppare? Tror ni på det?

-Jag tar med allt i beräkningen. --Det var det historiska.

Varför bad ni oss hålla tyst om hans sista brev och den här formeln?

Vissa som läst tidningarna kan komma att visa sitt intresse snart.

Han använder oss som bete - Daniel i lejongropen igen.

-Man undrar vem som dödade Wilk. -Han dog av kraschen.

Nej då, det fanns en bomb i planet.

-Det var ju trevligt... Ni har punktering.

På den här sidan också.

-Har man sett... -Taxi?

-Är det så ni skaffar kunder? -Det misslyckas aldrig.

Hoppa in och försök inget.

-Jag varnade honom. -Amerikaner är så hetsiga...

Är det här en kidnappning, så finns det ingen som ger ett öre för oss.

-Om inte, vad gäller det då? -Inga kommentarer.

-Hur mår du? -Inga kommentarer.

Kör!

Ingen fara, konstapeln, men ni borde göra nåt åt felparkerarna.

Man kommer knappt över gatan. Ursäkta mig.

Var snäll och flytta er. Vad tar ni er till?!

-Det är en nödsituation. -Hjälp! Hjälp!

-Stanna! -Sluta, vi kör av vägen!

-Vem tror ni att ni är?! -En kapare.

-Taxin där har kidnappat min vän. -Nu ryker mitt jobb!

Det brukar raketer göra...

Vad är ert jobb?

Jag ska dela ut 5 pund-sedlar till alla med rymdmärken i vindrutan.

Ser jag nån, så stannar jag.

Kliv ur min raket, tack.

-Jag får förstås inte skjuts hem? -Nej.

Jag förstår er. Vad är "Space Queen" egentligen?

En deodoranttvål. Pröva den. Jag tycker att ni är vämjelig.

-Är det okej om jag sätter mig upp? -Det är ingen rundtur. Stanna där.

Vi närmar oss. Knyt halsduken för ögonen.

Sätt fart!

Vi är snart framme.

-Vi vill ha papperna. Var är de? -Jag vet inte vad ni pratar om.

Brett var först vid planet. Fanns där nåt, så har han det.

-Prata med honom. -Han var lite halare än ni.

-Då får ni väl ringa honom. -Vi får tala om våra planer för er.

-Numret är 9... -Vi vet!

-Brett Sinclair. Daniel? -Inte är det Lawrence av Arabien...

-Hör noga på, lord Sinclair. -Det gör jag. Nå?

Ni ska ge oss papperna inom en halvtimme, annars dödar vi er vän.

-Döda honom, då. -Jag tror inte ni menar allvar.

Varför inte? Om ni dödar honom, vad har ni då?

Ett lik, ett mordåtal men inga papper.

-Vill ni höra mitt förslag? -Jag lyssnar.

Kör omedelbart min vän till Mandate Club. Själv åker jag till polisen.

Om han inte ringer mig inom 20 min, utgår jag från att han är död.

-Då ger jag polisen papperna. -Jag hör vad ni säger.

Om ni dödar honom, så meddela mig. Jag vill skicka blommor.

-Var så god, sir. -Tack.

-Tusen tack, sir Galahad... -Jag fick dig ju fri.

--Tänker du ge mig en hjärtattack? -Det går inte, du har inget hjärta.

Du hade stått där med lång näsa, om de hade dödat mig.

Det krävs mer för att göra bort mig...

-Vem skickar telegram? -Öppna och se efter.

-Jag fyller väl inte år? -Nej då.

"Lord Sinclair och mr Wilde inbjuds till sir Hugo Chalmers”-

-"Brittisk-arabiska oljebolaget, för ett fördelaktigt erbjudande."

Vår vän är beredd att diskutera. Observera ordet "arabisk".

Lord Sinclair. Mr Wilde. Så trevligt att ni kunde komma direkt.

Vi är trevliga. -Om folk är trevliga mot oss...

Var så goda och sitt. -Tack.

-Vi har inte hälsat på alla. -Jag ber om ursäkt.

Mr Fawsi är VD för vårt bolag i Mellanöstern.

Han är helt överens med mig om vårt förslag till er.

-Hoppas vi kan komma överens. -Det är jag övertygad om.

Vi erbjuder er plats i vår styrelse med en årslön på 50.000 pund var.

-Det motsvarar 120.000 dollar. -Jag vet, sir Hugo.

Det utbetalas under minst 20 år vare sig ni sitter i styrelsen eller inte.

Det garanterar er 2.400.000 dollar, mr Wilde.

Det verkar finnas mycket pengar i oljebranschen, Daniel.

Ja, och många aktieägare och arbetare att värna om.

Nå, vad säger ni?

Daniel kan mer om oljebranschen än jag.

-Kunskap är inte allt. Vad kan vi göra för er, då?

Ni har hållit tyst om en sak och det ser jag bara ett skäl till.

5 miljoner verkar vara ett rimligt pris för er samarbetsvilja.

Vad vill ni att vi ska göra? -Ni spelar med i ett högt spel.

Alla förhandlar inte. Ta pengarna medan ni kan ha glädje av dem.

-Hotar ni oss? -Jag erbjuder er en förmögenhet.

Ni får ett dygn att tänka över saken. Kom sen hit med Wilks formel.

Vad är Wilks formel, sir Hugo? -Vet ni inte det?

-Det vet han inte. -Det sa jag inte.

Jag bad bara er tala om det.

Det är ett prima, syntetiskt motor- bränsle som kan framställas billigt.

Vi säger varken ja eller nej, men ni har ett dygn på er att dubbla budet.

Kom nu. - Vi hittar ut själva.

Märkligt så förutsägbara folk är.

Exakt vad jag sa att det skulle kosta - 10 miljoner dollar. Småpotatis.

Lord Sinclair? Jag är Carla Wilk.

Var så god och stig på. -Tack.

-Jag har väntat på er, miss Wilk. -Jaså?

-Nåt att dricka? -Nej tack, jag dricker inte.

-Det måste blivit en chock för er. -Både det och en lättnad.

Jag trodde aldrig att pappa hade hoppat av.

Förlåt att jag frågar, men har ni nåt som visar vem ni är?

-Nej, skulle jag det? -Körkort?

-Jag har inget, tyvärr. Kära nån... -Ingen fara.

Hade ni bluffat, så hade ni haft papper i massor.

-Varför skulle nån låtsas vara jag? -Er far hade eftertraktade papper.

Jag var bara nio år när han dog.

Jag ska äta middag med mannen som var med mig när vi fann planet.

-Vill ni göra oss sällskap? -Ja, tack.

-Vet ni vem mr Danny Wilde är? -Han sitter där borta.

Ursäkta, är ni mr Danny Wilde?

Jag är Danny Wilde. Var så god och sitt.

-De sa på hotellet att ni var här. -Jag ska ge dem mera dricks...

-Vad kan jag hjälpa er med? -Jag heter Carla Wilk.

Jag har väntat på er.

-Vill ni ha nåt? -Nej tack, jag dricker inte.

-Det måste varit en chock för er. -Ja, men pappa var ingen förrädare.

Ursäkta att jag säger det, men vi fann foton på er bland er fars saker.

Ni var liten och mörk, nu är ni stor och blond.

Jag måste erkänna en sak. Jag är mörk,

-Jag kan bevisa det. -Här...?

-Min hårfrisörska. -Jag tror er.

Det blir en överraskning för min vän som var med vid planet.

-Får jag presentera... -Får jag presentera...

-...Carla Wilk. -Det sa jag.

-Tänk vad världen är liten. -En för mycket...

Vill den riktiga Carla Wilk sitta ner?

-Vem är den där bedragaren? -Carla Wilk.

-Tro inte att du ska lyckas! -Hon försöker i alla fall.

Jag tycker att vi utlyser en Carla Wilk-tävling.

Jag vet inte om ni skämtar, men min advokat kommer att kontakta er.

-Indignerad ilska... Tjusigt. -Anfall är bästa försvar.

Ett ögonblick. Jag ska prata med henne.

-Vill du slå vad om vem som är rätt? -Oddsen är nog rätt jämna.

-Vi har nog inte mött Carla Wilk än. -Tror du det finns fler?

Lord Sinclair? Mr Wilde?

Man sa mig att ni fanns här. Ni känner mig inte.

-Han liknar inte ens Carla Wilk. -Andreas Theopolos.

Jag var Brian Wilks kompanjon.

Öppna det, lord Sinclair. Inget hemligt med det alls.

Ett kontrakt undertecknat av Wilk och mig för ett konsortium-

-som ska tillverka hans bränsle över hela världen.

Påskrivet ett par där före hans död.

Han ville inte låta nån få det. Han tänkte lämna landet.

-Han var en dåre. -Brukar ni erbjuda dårar pengar?

Jag menade hans mentala tillstånd de sista dagarna.

Han kände sig hotad, trodde inte vi kunde skydda honom, så han flydde.

Flög...ner i en ravin.

Det hade inte hänt om han hade stannat. Vi vaktade honom.

-Har ni hört talas om mig? -Vem har inte det?

Då vet ni att jag är mycket förmögen.

Kom till mig i morgon. Chalmers erbjudande är småpotatis mot mitt.

Rent moraliskt - vad har vi för rätt att sälja nåt som inte är vårt?

Moral bekymrar mig inte. "Tillfaller upphittaren" brukar man säga.

Vi gör inget utan hans dotters tillstånd. Det är hennes arv.

Har ni hittat henne?

Vi ses i morgon, mina herrar. God kväll.

Vi får se upp, så vi inte blir traktens rikaste lik...

Ett samtal till domaren är påkallat.

Vi har besök.

-Jag trodde det var din lya. -Det trodde jag också.

Stanna där, tack.

Bara ni talar om var formeln finns, så behöver vi inte stöka till här.

Vi lämnade allt vi fann till de brittiska myndigheterna.

Varför talade ni då med Chalmers och Theopolos?

-Vi talar med alla. -Alex...

Inte särskilt artig.

Ni tror väl inte jag gömt den, där en klant som han skulle hitta den?

-Det är inte omöjligt. -För att brittiska lorder är idioter?

Nej, för att ni nog väntat er en mer affärsmässig uppgörelse än den här.

-Spela ut kapitalisterna mot varann. -Listigt tänkt...

Jag får gratulera. Hittills har ni agerat väldigt smart.

-Och vad tänker ni erbjuda oss? -Inget.

Varför skulle vi betala för nåt som inte tillhör er?

-Det var dagens sämsta bud. -Mr Wilk ville ge oss formeln.

Han avskydde ert samhälle och tänkte lämna landet.

Gratulerar, det var verkligen originellt - bakom böckerna. Smart!

Följ inte efter mig. Min vän väntar utanför tills jag "lämnat landet".

-| trygghet på er ambassad... -Man måste tänka på allt.

Gläds åt att jag räddat era liv. Ni var på för djupt vatten för amatörer.

Förlåt min vän. Amerikaner inser inte när de är slagna.

Ni är förnuftig, Sinclair. Min vän missar aldrig.

-Jag ber om ursäkt för röran. -Det var bara en incident.

Ni britter är alltid så goda förlorare.

Och kom ihåg att jag bara fullföljer mr Wilks önskan.

Är du galen? Först gömmer du den där en idiot kan hitta den.

-Sen låter du dem bara ta den. -Och räddar ditt liv.

-Vart tror du formeln tar vägen? -Jag har sex alternativ.

Och om jag inte räddat dig, hade du inte fått veta att formeln var falsk.

Inte blir det bränsle av den.

Var är den? -Det säger jag inte.

De kanske torterar dig, och då bryter du samman.

Ingen ska tortera mig och jag bryter inte ihop!

-Undvik mörka gränder! -Vad kan hända efter det här?

-Är ni okej? -Jag tror det.

-Jag ska hjälpa er. Vad heter ni? Carla...Carla Wilk...

Som alla andra...

Drick det här.

-Såg du dem? -De som kidnappade mig.

-Hur känner ni er? -Bra, bara lite yr.

Var bor ni? -Jag kom precis hit från Paris.

Då får ni bo i mitt gästrum. Jag ska visa er dit.

Var har ni ert bagage? -På terminalen.

Bara ropa om det är nåt.

-Plundrar du handväskor igen? -Jag tror vi har hittat den rätta.

Nu börjas det...

Tack. Jag betvivlar inte att du är den du säger dig vara.

Varför skulle nån utge sig för att vara jag?

Många är intresserade av din fars uppfinning.

Vet du vart han tänkte flyga?

Han skrev att han inte hoppat av, att hans motiv inte var politiska.

Han ville att hans uppfinning skulle tillhöra hela världen.

-Ädelt...men naivt. -Det tycker inte jag.

-Varför är ni intresserad? -Jag vill se rättvisa skipas.

Flygkraschen som dödade din far var ingen olyckshändelse.

Det var mord.

-Vet ni vem som gjorde det? -Alla är tänkbara.

-Sir Hugo kunde givit ordern. -Eller de som försökte ta er i går.

Ett annat alternativ är Theopolos. Säger det namnet dig nåt?

En äldre man i rullstol. Ja, honom träffade pappa ofta.

Han är beredd att göra dig till en av världens rikaste kvinnor.

-Jag förstår inte. -Han får förklara själv.

Vi ska strax träffa honom.

-Håll mig underrättad. -Naturligtvis.

Var är Danny? -Letar efter huset han var i igår.

Chanserna är små. Vi vet bara åt vilket håll taxin for.

Fortsätt rakt fram.

Kontraktet ger er 2526 på vinsten världen över.

Det blir en otrolig förmögenhet.

Er fars uppfinning kommer att innebära en revolution.

Oljeprodukter blir lika omoderna som blodiglar inom läkekonsten.

-Är det bra? -Världens olja håller på att ta slut.

Det blir en gåva till mänskligheten. Det är vad er far hade velat.

Varför ville han upphäva kontraktet med er, då?

-Har ni ett bra svar på det? -Jag kan bara gissa.

Han var en störd man. Idealism och panik kan grumla ens tankar.

Om ni skriver på nu, så är vi beredda att direkt betala ut-

12 miljoner dollar i förskott.

Dagens bästa bud...

Ni får inte gå in! -Jag ska prata med honom!

En oväntad överraskning, sir Hugo. - Tack, miss Jones.

Ni kom precis i tid för att bevittna när vi skriver kontrakt.

Jag bönfaller er att låta bli.

Jag talar inte enbart i egen sak, utan för...

Mänskligheten?

Vem ni än skriver kontrakt med, blir ni otroligt rik-

-men att skriva på för det där... "konsortiet” vore katastrofalt.

För världen...för hela världen.

Oljeindustrin sysselsätter miljontals människor.

Ni fråntar dem deras levebröd, ni ruinerar många länder.

-Sentimentalt tjafs! -Med oss uppstår aldrig den faran.

Vi garanterar en övergångsperiod till det nya bränslet på 20-50 år.

Ni drömmer! Människorna har alltid protesterat mot utvecklingen.

Det här är till nytta för världen!

Ni begraver det i 100 år för att skydda era intressen.

Det vore inte första gången en ny upptäckt hindrades av kapitalet!

Det är ditt val, Carla.

Jag är ledsen, men jag vet inte vad jag ska göra.

En sak ska ni veta. Er far försökte upphäva ett kontrakt med honom.

-Det vet hon. -Vet hon att ni dödade honom med?

Vill ni göra affärer med er fars mördare, så var så god.

Det är ert val. Jag har inget att tillägga.

-Det var en tjusig avskedsreplik. -En lögn, så klart.

Din pappa var min vän. Du måste tro mig, Carla.

Det spelar ingen roll vilket.

Jag skriver inte på nånting alls för tillfället.

-Jag behöver tid att tänka. -Jag har redan väntat så länge!

Då spelar några där till ingen roll.

Trevlig yacht. Är den er?

Er...om ni kan få henne att ta reson.

Det måste vara jul. Alla vill ge mig presenter. Adjö.

Stanna!

Sväng till vänster!

Jag tar en promenad, så kanske tankarna klarnar.

-Det vore nog inte så klokt. -Varför inte?

Titta. Han har stått där i en timme.

-Väntar han på mig? -Antagligen.

De har försökt med pengar, nu kanske de tar till grövre metoder.

Jag vet inte vad jag ska göra.

-Hej. Vad heter du? -Deborah.

Var du här i går samma tid? -Ja, det är en genväg från skolan.

-Drog du linjalen mot staketet då? -Det gör jag alltid.

Men de som bor där säger att det retar hundarna. Ska jag fortsätta?

Behåll växeln...

Bara fortsätt.

Brett Sinclair. Danny! Har du hittat det? Var är det?

Hörnhuset vid Vicarage Way. Järngrindar. Uppfattat.

Huset är tomt nu, men det var hit jag fördes.

-Jag kommer så fort jag kan. -Okej.

Du får inte svara i telefon eller öppna dörren. Det är viktigt.

Det finns inga pengar i huset.

-Vad heter ni? --David Piper.

-Äger ni huset? -Ja. Vad vill ni?

-Namnen på dem som förde mig hit. Vad pratar ni om?

Jag har varit bortrest i tre där. Jag vet inget om er.

-Har nån annan nycklar hit? -Nej.

Sitt stilla, annars bryter jag nacken av er.

Stopp! Jag tror vi kan hoppa över förklaringarna, mr Wilde.

Vi har honom här nu.

Ja. Naturligtvis. Det ska jag ordna.

Jag trodde han kunde vara till nytta för oss, innan vi...

Det kan ni avgöra när ni kommer.

Vad ska vi göra nu? Spela kort, kasta tärning?

Ni måste roa mig, det är ju ni som har kidnappat mig. Fram med korten.

Försvinn! Kom inte hit, då ropar jag på polis!

Jag vill bara prata.

Först ska du lyssna på mig, sen kan du säga adjö om du vill.

Adjö!

Du ska höra på mig, vare sig du vill eller inte.

Hör du på nu?

Snygg samling dockor ni har där. Jag gillar dem.

-Är det värt det? -Vad då?

Att riskera att allt slås sönder. Hela ert fina hus kan bli förstört.

-Bara för att döda mig. Skumt. -Det var så jag fick det.

Jag var en lågavlönad kontorist utan framtid.

Sen var det nån som bad mig att placera en bomb i ett flygplan.

Nu har jag en hög lön, en framtid och jag ångrar ingenting.

Vem gav er erbjudandet?

Jag ska presentera er. Det är han som kommer nu.

Jag är från Space Queen-tvålen. Om ni kan svara på en enkel fråga-

-kan ni vinna 5 pund och en dag med er favoritstjärna.

-Jag gillar inte filmstjärnor. -Ta i alla fall emot ett gratisprov.

Kliv på. Gör oss sällskap.

-Fråga honom vem han arbetar för. -Det vill han ändå inte tala om.

-Lojalitet. Det är ett fint drag. -Berömvärt.

Nån som man är så trogen mot måste vara speciell. Honom vill jag träffa.

-Din önskan blir nog uppfylld nu. -Vi går väl allihop.

-God dag. -Vi har väntat på er.

Se upp!

Hejsan, Carla.

Jag har bestämt mig, och domaren sa att vi kunde mötas här.

Carla ville invänta alla berörda. Sir Hugo har inte kommit än.

-Han är tyvärr hos sina läkare. -Han kände sig lite nedkörd...

-Kan jag få formeln? -Jag har den inte. - Domaren?

Brett lämnade den hos mig. Jag tyckte att det här...

...var ett lika säkert ställe som nåt annat.

Er far dog på vägen till öst med formeln. Det var hans önskan.

Jag erbjöd er 12 miljoner dollar i förskott. Jag dubblar det.

Jag har tänkt igenom det här noga. Naturligtvis vill jag bli rik-

-men jag vill också att det här ska bli till nytta för både öst och väst.

Till slut insåg jag att jag bara kunde göra en sak:

Uppfylla min fars önskan.

Sitt ner!

Nej...nej...

"Kan bara röra en arm, olidlig smärta. Jag vet att jag är döende."

"Till den som finner mig - bränn formeln. Världen inte beredd.”