All language subtitles for 1x08. Anyone Can Play

Mr Ryker!

Vila er på mitt kontor lite.
Vi skaffar en bil, så ni kan åka hem.

Ingen fara, vi tar hand om honom.
Fortsätt och spela.

Som jag trodde -
han är säkerhetspolis.

-När ska kontaktmannen komma?
-Kl. 24.

-Det är om ett par minuter!
-Betalningen sker som avtalat.

-Med honom liggande här?
-Se till att han försvinner.

Lycka till, sir.

Vi går efter en halvtimme,
vare sig vi vinner eller ej.

Ja, jag tänker inte stanna längre.

För jag tänker åka till hotellet
och få lite välförtjänt sömn.

-Vilken klubb! Här är det hålligång.
-God afton.

-Min vän vill spela. Har ni roulett?
Vad ni vill. Lycka till.

Tack, men jag har ett system.
Jag satsar på udda, röda nummer.

Den här vägen, sir.

Nr 19. Nej, ta 7...jag menar 19.

Nr 19... 525 pund.

SNOBBAR SOM JOBBAR

Tjugoett.

Ge dem till pojkarna.

-Fuskar du på nåt sätt, Daniel?
-Det är inte klokt, jag bara vinner.

9.

Nr 3 vann!

Nu går vi.
Sluta medan du vinner.

Du har brutit mot alla fysikens,
mystikens och turens lagar. Kom nu.

För en gångs skull vill jag se nån
som tar sin vinst och går, Daniel.

Ja, ja, men lugna ner dig. Jag ska
bara spela ihop till lite dricks...

Nr 25, tack.

-Säg tack till croupieren.
-Jag ska gifta mig med honom.

-Ni vann på nr 26, sir.
-Jag hade 25.

Då hörde jag fel.
Men jag ska vara hygglig...

-Låt mig hjälpa till, sir.
-En slant till pojkarna.

Växla alltsammans.

Hallå... Jag har identifierat
kontaktmannen. Han går strax.

Tack.

-Är allting som det ska, sir?
-Perfekt. God natt.

Han vann stort.

-God afton.
-År det ni som förestår klubben?

-Namnet är Heather. Jag är lite sen.
-Borden är öppna än. Lycka till.

Tack, men jag har ett system.
Jag satsar på udda, röda nummer.

Var ni försenad, sa ni?
-Ja, och jag satsar på udda och rött.

Når skulle ni kommit?
VU.

--Kom in på mitt kontor.
-Inga dumheter nu.

Hämta tillbaka den där amerikanen!

-Jag tror jag köper en bank.
-Köp hela Brighton - men i morgon.

-Vad gjorde ni?
-Betalade honom efter anvisningen.

Han sa rätt lösenord:
"Jag satsar på udda, röda nummer."

Det andra lösenordet då?
"19...nej, 7. Jag menar 19."

-Han sa så.
Ni skulle kollat!

Hur då? Jag känner ingen, inte er
heller. Vi borde inte ens talas vid.

-Nu har ni allt ställt till det!
--Men det var ju ni som kom för sent.

Genom kvällens storvinst skulle jag
utpekats som nätverkets kassachef.

Någon väntade på mig här-

-för att tala om
var jag ska möta alla nyckelagenter.

-Ni kom inte i tid.
-Men nu får amerikanen veta det.

Ni har inte bara förlorat
50000 pund, utan hela nätverket!

Vi måste fira!
Känner du några flickor i Brighton?

-Flickor? Ca 50, plus minus 100.
-Vi och 50 flickor - en nätt fest.

-Vad gör du?
-Tar av mig skorna.

Ska du gå och lägga dig?
Men vi skulle ju fira i kväll.

Romarriket föll efter 1000 år av
dekadens och utsvävningar, Daniel.

Det tog dem I 000 år...
För oss går det på tre dygn.

-Bit ihop tänderna.
Se på min blodsprängda blick.

-Äntligen...
-Den här låg i bilen.

-Vilket är amerikanens rum?
-Det här. Men han är hos kompisen.

-Ringde du Ryker?
-Han står utanför om fem minuter.

Jag fixar mikrofonen. Ta den här.

-Vad gör du?
-Plockar upp mina piller.

Vad ska du ta piller för?
-För att sova.

Jag tänker ta mig
tolv rejäla timmar i lugn och ro.

-Men festen då?
-Du kan väl börja utan mig.

Vad letar du efter nu?
-Pyjamasen.

Hur har du kunnat sjunka så djupt?

Förr var du en örn som kretsade
omkring, men nu — det är ynkligt.

Så var det klart...

Varför allt besvär?
Knäpp honom i stället.

Vi måste finna spindeln i kontakt-
nätet. Sen eliminerar vi amerikanen.

-Pengarna, då?
-Det ska se ut som ett vanligt rån.

Ryker är här utanför nu.
Jag ska prova sändaren.

Nu väntar vi bara på honom.
Om ni hör mig, så blinka med ljusen.

Det är bra. - Gör dig beredd.

Var så god och drick det här,
min vän. Skål!

Bedrövligt...

I bland får man ge sig.
God natt, min ljuva prins...ers nåd.

Vi ses i morgon.
Sov gott, vakna torrt.

Tyst, Daniel! Jag vill sova.

Jag vill inte ha fest!

Brett!

Brett!

Daniel...jag...

Se på mig när jag talar till er.

-Jobbig personal på det här stället.
-Somna inte nu, ers nåd.

-Vakna! Du får inte somna här.
-Jag vill inte...

Natti natti. Jag bär dig till rummet.

-Mr Wilde?
-Rumsservice? Kom in,

Gå inte. Jag ska bara dumpa
det här paketet. Gå inte.

Hej... Ursäkta röran,
det blir så ibland.

-Men alla pengarna...
-Lätt fånget, lätt förgånget.

Ni vet väl vem jag är? Grupp 7.

Grupp 7? Så trevligt.

-Ni förstår väl?
-Ja visst, Grupp 7.

-Sätt er här och ta av er halsduken.
-Det räcker inte tiden till.

-Här är vårt program.
Ska vi gå efter ett program?

-Det kallar jag effektivitet.
Ni får instruktioner i morgon.

-Jag behöver inga instruktioner.
-Hur vet ni annars vad ni ska göra?

Vi talar visst inte
om samma sak, Grupp 7.

Vi hinner inte umgås.
Läs instruktionerna och förstör dem.

-Vill ni läsa dem för mig?
-Lite gammaldags, men det funkar.

Vi har inte tid till nån sån
lättsinnig, borgerlig relation!

I synnerhet inte mellan nån
på er nivå och en Grupp 7:a.

Naturligtvis... Jag ska
följa er till hissen. Vänta lite!

Gå till entrén och skugga flickan.
Han kommer snart på vad det gäller.

Vad ska ni göra?
-Eliminera honom.

Är sprängladdningen på plats?
Ge mig detonatorn.

Snälla Grupp 7...
Jag är ju Grupp 8.

-Vakna!
-Jag är inte berusad...

-Du kan inte sova här i korridoren.
-Vart ska vi?

-Jag hjälper dig in på rummet.
-Vilket oväsen...

Vad då? Här är tyst som graven.

Brett!

-Du behöver sova ut, Daniel.
-Jag vet det, men jag är mordhotad.

-Det är inte personligt.
-Då så.

-Det gäller pengarna.
-År det därför nån bombar mitt rum?

Vad vill flickan?
-Jag vet vad hon inte vill...

-Jag fattar ingenting.
-Vi får fråga vid nästa mordförsök.

-Jag tänker inte sitta och vänta.
-Det behöver du nog inte heller...

Vänd dig inte om... Två män
har följt efter oss hela vägen.

-Se obesvärad ut.
-Så här?

Överdriv inte. Se ut över havet.

-Tjusig utsikt.
-Mycket...

Vid närmare eftertanke
är det kanske bra att tala med dem.

Inte här. Följ med mig, din demokrat.

Bra gjort, Daniel!

Stopp!

"Länspolisen i Sussex"...

-Det är snuten, Daniel!
Var då?

Jag är hemskt ledsen... Förlåt mig,
det var verkligen inte meningen.

Ni följde efter oss.
-För att skydda er på väg till mötet.

-Vilket möte?
-Vi för er dit nu.

-Naturligtvis... Förlåt mig.
-Ska vi gå, då?

-Jag trodde vi skulle till Frankrike.
-Här är det. In med er.

Tack. Ursäkta oss.

-Dustin Hoffman.
-Martha Raye.

Vet du vad?
Du är snyggare i spegeln.

God dag. Snällt att ni kom.

-Maxwell Dean.
-Wilde och Sinclair.

Var så goda. Roa er nu.

Var det ni som tog hit oss?
-Inte "tog" - bjöd.

Pröva "The crane"
eller ishockeyspelet. Jättekul.

Vad för slags snut är ni?
-Alla möjliga.

-Det gäller ert besök på kasinot.
-Mina vinstpengar är skattefria.

Så tursamt. Frågan är
om ni får leva och njuta av dem.

-Varför griper ni inte folk?
-Inga bevis. Det gick ju snett igår.

-Trasslade nån till det?
-Ja. Nämligen ni, mr Wilde.

Er vinst skulle ha gått till
en utländsk agent - "kassachefen".

Han skulle betala en massa agenter.

Så nån tog mig för...kassachefen?

Det verkar så. De upptäckte sitt
misstag för sent. Mycket tråkigt.

Mina slutsatser är kanske förhastade
- och rätta mig om jag har fel...

Er avsikt är att skugga kassachefen
och nå hela nätverket genom honom.

Den man vi placerade på klubben
är tyvärr död. En arrangerad olycka.

Nu kan bara en person
leda oss till dem.

-Glöm det, jag leder ingen nånstans.
-Ni inser inte hur viktig ni är.

Agenterna arbetar inom
skilda celler och känner inte varann.

En okänd person pekade ut er som
kassachefen, bara för att ni vann.

-Den personen tar snart kontakt.
-Personen har gjort det...en flicka.

-Vilken sida står du på egentligen?
-Englands.

-Jag kan ju bli dödad.
-Säkert. Av den riktige kassachefen.

Varför står ni då här och leker?
Grip dem! Gör nånting!

Vi ska. Tyvärr vet vi inte
vem han är, förrän han har dödat er.

Hörde du? - Nu lämnar jag landet.

Vi behöver er hjälp.
Och ni får polisskydd.

Ni är deras villebråd vad ni än gör.

Det snabbaste villebråd
ni nånsin har sett. Adjö.

-Obrittiskt sätt.
-Han kommer ju från kolonierna...

Hör av dig.

-Stannar du?
-Jag är ju så nyfiken.

-Hör av dig när du vet allt.
-Kör försiktigt. Håll till vänster...

Rör dig inte!

Sitt absolut stilla!
Vrid inte om tändningen.

-Har du haft bilen på verkstad här?
-Nej, hur så?

-Öppna motorkåpan.
-Det är en motorhuv, ingen kåpa.

-Kan du öppna motorhuven?
-Ja, men den är där bak.

Utländska bilar...

Vad är det?
-Jag har ett tråkigt besked, Daniel.

Var modig och ta det som en man.
-År min stereo trasig?

Du sitter på en jättestor bomb.

Sitt still!
Jag vet inte hur den år apterad än.

-Det kan finnas en vibrator.
-Ja, jag!

-Här är elektronik överallt.
-Hämta en expert.

Det hinner vi kanske inte.
Stubinen kan redan vara aktiverad.

Det finns ett dussin system.
Jag måste hitta detonatorn.

-Kan du nåt om sånt här?
-Jag gick en kurs i armén en gång.

-Gick det bra?
-Jag blev underkänd.

Spring för livet då. Stick, sa jag!

Jag har hittat den. Frågan är
vilket håll den ska vridas åt.

Vad tror du?
-Åt höger...

-Vrid den åt vänster!
-Håll andan.

Jag känner mig rätt knäsvag.
Du kan förresten kliva ur nu.

En bomb går väl an, men två
gör mig rasande! Jag stannar.

-Ska du hjälpa sir Maxwell?
-Nej, mig själv. Här har du!

Jag borde låtit honom starta.

-Er man borde ha skuggat flickan.
-Hon är smart, hon håller sig undan.

Vi ändrar våra planer lite.
Wilde får leva ett tag till.

Den katten har ändå nio liv.

Jag måste hitta kontaktmannen
innan jag kan agera. Jag vet hur...

Sen ska Wilde dö. Och den här
gången ska det göras ordentligt.

Det är obegripligt.
Det här är bara en lista med städer.

-En kod, kanske.
-Hon talade om program.

-Du kanske ska besöka städerna.
-Det tar tio där. Och vem...?

Vad föreställer du?
Vad tror du? Hjärnkirurg?

Du ser ut som en fönsterputsare.
Är det meningen?

Det går ingen på. Du blir igenkänd.

Ingen märker en fönsterputsare.
Jag måste in på den där klubben.

-Jag följer med.
-Det får du inte.

Flickan kanske kommer hit.

Jag kopierade listan åt dig.
Fundera över den vid tillfälle.

Se om begynnelsebokstäverna
bildar ett namn, Sherlock.

-Låt mig öppna för dig.
-Tack, Daniel,

Areckershufunt...

-Heather tar en onödig risk.
-Nej, Wilde har aldrig sett honom.

Han väntar att flickan ska komma.

Då säger han att planerna
är ändrade. Heather fixar Wilde.

Det visar sig snart.
Han bör vara på hotellet nu.

-Vad ska ni göra?
-Se hur det går på hotellet.

Stannar ni här?
Jag ringer om det händer nåt.

Ett ögonblick...

Nej, jag kan inte tala högre.
Jag har inte ont i halsen.

Sani-fon.
"Tar bort bakterier som en tyfon."

Hallå? Det är till er.

Ryker!

Är stegen borta?

-Spänn av, ni ska få dricks.
-Ställ er upp, mr Wilde.

Sätt er ner. Håll händerna synliga.
Vi ska vänta på er kontaktman.

-Och när hon kommer?
-Då ska ni få ett tragiskt slut.

Jag skall bara stoppa ner den här.

Lugna er, mina herrar,
annars får ni magsår.

Min farfars farfars bror,
den 17:e hertigen av...

-Sluta prata.
-Ni låter som min vän Danny Wilde.

Den 17:e hertigen var i alla fall...

Precis Dannys stil.

-Pengarna?
-De är här.

Jag har bara tagit lite till dricks.

Var det ni som skulle vunnit dem?
-Jag var försenad.

-Då kan vi väl skaka hand och...
--Nej, jag vet inte vart jag ska gå.

I cellsystemet känner man ingen.
Jag är beroende av kontaktmannen.

Vad händer
om min kontaktman inte kommer?

-Nu kom hon.
-Öppna dörren och ställ er intill.

-Skynda er, vi har ont om tid.
-Jag ska bara snygga upp lite.

Så går det när man slarvar.

-Varför ska du döda honom?
-Det är bättre.

Var har ni lärt er sånt? Vänta lite.

Håll den här.

Nu igen? Fick ni inte
leka med dockor när ni var liten?

...och när de öppnade gubben,
så var det inte magsår...

Säg till att bilen
ska stanna på baksidan.

Nu är det alltså "klippt",
som man säger.

Hinner jag hålla ett lidelsefullt tal
om människans grymhet?

Helst inte.

-Dålig stil att slå en försvarslös.
-Titta här. Skulle ni vilja...

-Tänk att ni fann mig här.
-Vi väntade ut er vän och flickan.

-Är han på väg hit?
-Ja, våra smarta killar skuggar dem.

Flickan bör inte märka nåt.

Vi är skuggade.

-Är det den där skåpbilen?
-Jag är mycket skicklig på sånt.

Hon har upptäckt dem.

Gröna delfinen till Blå valen -
avbryt. Röda fisken tar över.

-Ni skakade dem av er.
-Kapitalismens agenter är urusla.

Vart är vi på väg egentligen?

Röda fisken till Gröna delfinen -
de kör söderut på Market Street.

Avbryt vid nästa korsning.
- Gyllene torsken tar över.

-Ni ser att vi har dem under uppsikt.
-Konstigt... De håller sig inom stan.

De är ju på väg till ett möte, sa ni.

Gyllene torsken till Gröna
delfinen- de tog en annan väg.

-Till alla bilar - ser ni objektet?
-Ingen kontakt...

Var befann de sig senast?

De skakade er av sig hår
och körde till järnvägsstationen.

Alla bilar till Brighton Central.
Genomsök alla tåg.

Nu förstår jag. Det här är
en lista på järnvägsstationer.

-Brighton, Worthing, Farnham...
-Exeter-tåget. - När går nästa?

-Varför har ni inte gett mig listan?
-Jag var ju krigsfånge...

-Ett tåg...vilken perfekt mötesplats.
-Exeter-tåget gick alldeles nyss.

Kontakta regeringen. - Beordra
alla bilar att bevaka Exeter-banan.

Se hur effektiva vi är.
Fan, nu är han också borta!

-Kamrat...eller kallas ni Grupp 7?
-Lyn. En förkortning av Natashalyn.

Är jag överordnad kontaktman?
Lägg ner boken. Vart är vi på väg?

Ingenstans, eftersom vi redan är där.

-Var då?
-Här.

Ni är en mycket underlig agent.

Jag döljer mig bakom det.
Ingen skulle tro jag var spion.

Men ni tycks ha kapitalistisk smak.

Ni bor på lyxhotell,
dricker champagne...

Tror ni jag gillar att äta på fina
restauranger och köra dyra bilar?

Jag hatar det. Rena tortyren!
Men jag offrar mig.

-Det måste vara hemskt.
-Jag försöker stå ut.

Dags att gå.

-Vart då?
-Dit,

En kinesrestaurang!

Kamrat...vår kamrat norrifrån.

-Det är en ära, kamrat.
-Tack detsamma, kamrat.

De andra kommer med 30 sekunders
intervall. Kontrollera dem.

Det var inte lite...

Jag betalar alla våra agenter
som kommer, enligt den här listan.

Sen kan ni börja med informationen.
Vi ser fram emot den.

Den ser jag också fram emot...

-Vår kamrat norrifrån.
-På tiden vi träffar er grabbar.

Jag försöker åka runt
och träffa alla. Kul att råkas.

Vad nu? Han är ju jänkare!
-Han låtsas vara det.

-Han är alldeles för iögonfallande.
-Jag trivs inte heller med det.

-Bara det är nån mening med det.
-Det hoppas jag verkligen.

-Angenämt, gamle gosse.
-Det här är vår kamrat från London.

Förfärligt tåg...
Maten är vidrig, och betjäningen...

Det är nog dags för en tågstrejk.

Fast inte i dag. Vi är ju själva
på tåget, och vi är inte försenade.

Fem, fyra, tre, två, ett...

Jag uppskattar punktlighet.

-Inriktar vi 08$ på samma mål i år?
-Ja, plus minus ett och annat.

Vad sa ni, kamrat?
-Plus minus ett och annat.

Vad anser ni om vårt arbete?
-Ert arbete är utmärkt.

100000 man i strejk i fem veckor.
20 miljoner arbetstimmar väck.

För att inte tala om exporten.

Exporten och importen
styr ekonomin...bytesbalansen...

-Det ligger nåt i det.
-Här kommer en kamrat till.

-Kamrat! Akta huvudet, kamrat.
Nu kan ni börja med informationen.

Säg ni några ord först,
jag behöver några ord...

-Var så goda - kamrat Wilde.
-Bravo!

-Kamrater...
-Kamrater!

Jag är rörd. Det är
en stor heder för mig att vara här.

Hittills har ni bara varit nummer
för mig...603, 907...

Nu är ni verkliga personer...
bröder, systrar, kamrater!

Kamrat! Börja informationen nu.
Vi har bråttom.

Vilken information?
Ja visst, ja, informationen!

-Tåget slutar tyvärr här, sir.
-Och här börjar min knytnäve...

Tack. Ni besparade mig besväret.
Res er långsamt och lås upp dörren.

Jobba hårdare.

Strejka ännu mer
och protestera ännu mer.

-Det är jag som är kassachefen!
-Nej, han.

-Det tror ni väl inte på allvar?
-Jo!

-Behöver du hjälp, Daniel?
-Nej. Vad gör du?

-Du slipper tacka för att jag kom.
-Du har blivit trögare.

Hjälp mig in!

Nu kan vi stänga.

-Lägg ner yxan.
-Tänk på vad söligt det skulle bli.

-Så ja...känns det bättre?
-Underliga varelser...

Regeringen är ytterst tacksam
för er insats i den här affären.

Vi skulle gärna belöna er materiellt—-

-men allt är hemligstämplat,
så det går inte.

-Mottag i stället ett varmt handslag.
-Hälsa drottningen.

Tala om obrittiskt sätt!
Hur blir det med hans 50000 pund?

-50000 vinner man inte ofta.
-Lätt fånget, lätt förgånget.

-Du satsade ju pengar.
Du bryr dig för mycket om sånt.

Låt det inte påverka dig.

Ta det som det kommer. Vinner du,
så är det bra - förlorar du...

Jag börjar få
en konstig känsla, Daniel...

Nu håller turen på
att slå till för dig igen.

Det räcker. Nu är det nog med tur
för din del. - Farväl.