All language subtitles for Bridgerton.S03E01.1080p.WEB.H264-NHTFS.sv

Whistledown?

Högst ärade läsare.

Det var alldeles för länge
sedan vi hördes.

Äntligen har Londons grädda återvänt,

och undertecknad likaså.

Så skönt att vara hemma.

Det är det verkligen.

Nu när säsongen drar igång

är frågan alla ställer sig så klart
vilken nyutkommen debutant

som kommer att lysa klarast.

Årets utbud verkar tämligen bländande.

Vi har den utsökta fröken Malhotra
som sägs vara ett riktigt kap.

Fröken Stowell anses vara
en högst förfinad ung dam.

Den milda fröken Hartigan
kommer säkert att tilltala fina friare.

Fröken Kenworthy är ett välkommet inslag

med sitt överflöd
av självförtroende och charm.

Och sedan har vi fröken Barragan,
som verkligen sticker ut.

Hon skriver om mig!

- Er verksamhet verkar frodas.
- Er också.

Och inte att förglömma...

Om vi behöver lite spänning

kommer ännu en Bridgerton
att göra sin debut i år.

Jag hör ingenting.

Hon vet att vi tjuvlyssnar.
Hon klarar sig nog.

- Som du gjorde i fjol?
- Det här är inte i fjol.

- Francesca är...
- Så tyst.

Hon kanske chockades till tystnad
av den vackra, stora fjädern.

- En sån vill jag ha.
- Hon kanske har svalt den.

- Är vi inte klara?
- Kan vi hjälpa till med nåt?

Be den som spelar på nedervåningen
att hålla tyst så jag kan höra nåt.

Jag kan försöka, men är det inte...

- Vem mer spelar pianoforte här i huset?
- Inte jag i alla fall.

Francesca?

Där är du ju. Raring.

Francesca.

- Francesca.
- Du behöver inte skrika.

De där pianolektionerna i Bath
verkar ha lönat sig.

- Du har blivit riktigt bra.
- Hur kom du ner?

- Jag stod vid din dörr.
- Jag vaknade tidigt.

Jag klädde mig, åt frukost i trädgården.
Det är en vanlig dag.

Ska vi gå?

Vi kanske inte behöver oroa oss.

Du vet väl vad hon spelade?
Mozarts begravningsmarsch.

Gode Gud.

Debutanter åsido.

Vi undrar också vilken gentleman
som kommer att visa sig bli

säsongens mest eftertraktade.

Våra unga damer kommer absolut
att behöva någon stilig att tävla om.

Vilka som än blir årets finaste par,

låt oss hoppas att de kan ge oss
en gnutta spänning.

- Vad står de och galer om?
- De verkar ha hittat en bit kött.

- Är det...?
- Vår bror.

Colin?

Familjen. Jag ber om ursäkt
att jag är sen. Det var sådan trafik.

Tänker ni inte hälsa på mig?

El.

Ska du inte byta om?

På oförändrade tillstånd
tröttnar undertecknad ganska snabbt.

- Berätta allt om dina äventyr.
- Ja.

Förra gången hade du berättat allt om
din seglats innan vi ens ätit frukost.

Ja. Under vilken främmande sol
blev du så till synes robust?

Ingenstans och överallt.
Jag ska inte tråka ut er.

Säg mig, vem är du,
och vad har du gjort med vår bror?

Jag behövde verkligen komma iväg.
Det har gett mig känsla för proportioner.

Jag skulle vilja ha... proportioner.

Vad är det?

Fröken Anne Hartigan,

presenterad av sin mor
den högt ärade lady Hartigan.

Fröken Dolores Stowell.

Hon hatade mig.

Inte alls. Du var helt perfekt.

Fröken Clara Livingston.

- Vill Ers Majestät ha något förfriskande?
- En kista kanske.

Bristen på intresse här idag kommer att
driva mig i graven när som helst.

Fröken Alexandra Moore,

presenterad av sin mor,
den högt ärade lady Moore.

När blev du en sån som bara glider in?

När började du ha så många volanger?

- Det är säsongens mode.
- Fröken Natalie Green.

Presenterad av sin mor,
den högt ärade lady Green.

Det är din debut, Francesca.
Är du inte alls spänd?

Det kan ju betyda
att jag skulle kunna träffa någon.

Jag skulle gärna ha ett eget hus.

Du kom från Bath för en vecka sedan,
och du vill redan iväg.

Nej, jag vill bara ha lite lugn och ro.

Om det är lugn och ro du vill ha,
så kan det här eventuellt bli lite mycket.

- Till och med Daphne...
- Mamma, det behövs inte.

Om jag kan hitta lugn i vårt hems kaos
kan jag nog klara av säsongen.

Fröken Francesca Bridgerton,
presenterad av sin mor,

den högt ärade änkan lady Bridgerton.

Bridgertonflickan, Ers Majestät.
Ni har haft tur med Bridgertonbarnen.

Fröken Winifred Barragan,

presenterad av sin mor,
den högt ärade baronessan Barragan.

Utan tvekan var vårt bröllop
mycket vackrare än ert.

Jag tyckte att vårt var fint.

Ja, det är ju lättare
att imponera på äldre brudar.

Om det skulle behaga min brud
skulle jag äkta dig igen.

Och igen. Tills du äntligen blir lycklig.

Och spendera alla tant Petunias pengar,
herr Dankworth?

- Vilken tur att tant Petunia dog.
- I rättan tid för vår bröllopsresa.

Jag tyckte om tant Petunia.

Du ja. En tröttsam ungmö
med näsan konstant i blöt.

Hon var inte tröttsam,
hon ogillade bara er två.

Det räcker.
Idag kan vi visa oss med gott anseende.

Med ekonomin i ordning
och utan någon man som bestämmer.

Låt oss njuta av den här dagen.

- Får jag tala fritt, frun?
- Det gör du ju alltid, Varley.

Historien om tant Petunia...

Inte för att vanhedra de döda,
men kommer någon att tro på att en ungmö,

som aldrig ägde ens en åsnekärra,
skulle ha en förmögenhet att ärva?

För Guds skull,
ingen i London vet hur hon levde.

Så vitt de vet kan hon ha gömt
burkar fulla med mynt under golvet.

Sanningen brukar visa sitt fula tryne
till slut, men bry er inte om mig.

- Där är du ju. Har du dagdrömt klart nu?
- Ja, det har jag. Ska vi gå?

Var är hon?

Att inte utse en diamant är en sak,

men att inte ens visa sig
på en tillställning i hennes ära

är en helt annan sak.

Var våra döttrar så undermåliga i morse?

De verkar ganska... upptagna.

Är ni tillbaka
av någon speciell anledning?

Söker ni något? Eller någon?

Undrar ni om jag är här för att ta mig
en hustru kan ni nog bli besviken.

Men om mina resor lärt mig något
så är det att förvänta mig det oväntade.

Se där.

Är det inte Penelope Featherington,
i en klänning vars färg...

- Cressida.
- Eloise!

- Där är du. Jag har letat efter dig.
- Detsamma.

- Ska vi ta ett glas lemonad?
- Bra idé. Jag är uttorkad.

Är det inte behagligt att vara tillbaka?
Draget och tomheten på landet.

Vissa kallar det för "frisk luft".

Det var en glad överraskning
att stöta på dig där.

Men det är i London jag känner mig hemma.

Och säsongen blir bättre
med dig vid min sida.

Så klart.

Jag har drömt om min blivande make
sedan jag var liten.

Han ska vara stilig,
romantisk, intelligent...

Glöm inte väluppfostrad och lång.

Jag vill ha en man som skriver dikter,

men framförallt någon
som ger mig fjärilar i magen.

Och ni, fröken Francesca?

Någon... snäll, tror jag.

Det är väl klart.
Man vill inte ha någon elak.

Nej, självklart inte.

En vecka efter bröllopsresan
har min son redan övergivit dig här.

Efter resan har Anthonys papper
bildat en hög nästan upp till taket.

- Han borde ha kommit ikapp till balen.
- Det får vi hoppas.

Med två systrar i societeten i år,
har arbetet bara börjat.

Hon verkar ganska lugn och praktiskt lagd.

Jo, men praktikalitet
är väl motsatsen till kärlek?

Det blir intressant att se hur det går.

Och Eloise?

Jag förstår inte hennes nya vänskap.

Förra säsongen försökte jag hjälpa henne,

tills min hjälp
nästan drev iväg henne totalt.

Så jag lägger mig inte i det. Än.

Ni förstår era barn så väl. Jag hoppas bli
en hälften så god viscountess som ni.

Ni blir säkert ännu bättre.

Och ursäkta mig, jag ska flytta,
så snart jag hittar mig en änkebostad.

Det är ingen liten uppgift
att ha två döttrar i samma säsong.

Oroa er inte. Hemma i Indien
bor mödrar kvar långt efter bröllopet.

Jag är glad att ha er nära.

Lady Bridgerton.

- Ja.
- Ja. Oj då.

- Tycker ni om festligheterna här?
- Verkligen.

- Men drottningens frånvaro märks.
- Ja.

Hon känner sig nog lite förbehållsam sedan
hennes instinkter förrådde henne i fjol.

Men allt löste ju sig till slut.
Jag är inte orolig.

Säg det till de andra mödrarna.

Mina resor? Jag har så mycket att berätta
om mina äventyr för er...

Ni skulle dåna.

Så kan vi inte ha det.

Hur är det möjligt att era danskort
inte är fulla av friare än?

Ni är växter i blomning, allihopa.

Mina utlandsberättelser lämpar sig inte
för er känsliga, unga damer.

Om jag så berättade minsta äventyr...
skulle jag bli tvungen att gifta mig.

Så många vackra damer.
Männen kommer att slåss om er.

Jag har inget att komma med.

När vi vaknade hade han flytt i natten.

Han hade varken tagit med sig sina vapen
eller mig.

Hoppas att den näste lord Featherington
är mer pålitlig.

Eller ligger tjyveriet i släkten?

Det blir ingen mer lord Featherington,

eftersom den siste
skrev över godset på mina döttrar.

- Så snart en av dem får en arvinge.
- Gjorde han?

Ska vi ta något att dricka?
Kanske något starkt?

Pen. Vad roligt att se dig.

- Är det?
- Verkligen.

Det känns som
jag har varit borta flera år.

Ja, mycket har förändrats.

Ja, jag vet. Det var på modet i Paris.

Du är stilig, men det har du alltid varit.

Det är ju bara kläder. Andra saker
verkar ha förändrats i grunden.

Tar jag fel, eller gick Eloise
arm i arm med Cressida Cowper?

Som du sa så går tiden fort ibland.

Varför sa du inte
att en av oss ska bli lady Featherington?

Varför skulle jag säga åt er
att avla en son?

Ni är gifta kvinnor.
Vi säger inte åt bagare att baka.

En av våra söner
blir den nye lord Featherington.

En av oss blir arvingens mor.

En av oss? Är du med i loppet?
Med vilken make?

När jag blir arvingens mor

ska jag slänga ut
alla dammiga böcker ur huset.

Så fort jag har bytt ut
mors gräsliga gardiner.

Jag låter dig ha
dina böcker kvar... i kapprummet.

Ja, det lär ju vara tomt,
för vem skulle vilja besöka er?

Ingen kommer att ärva någonting
om ni inte åker hem och börjar jobba.

Kan vi inte komma och äta efterrätt först?
Din kock är bättre än vår.

Så går det när man gifter sig
med män utan titel. Åk nu.

Hoppas att de tar god tid på sig.

Det känns tryggt att veta
att du alltid ska ta hand om mig.

Jag vill aldrig se
något citrusfärgat igen.

Verkligen sura färger.

Men vad har fått er
att längta efter förändring?

Jag kan inte bo kvar hemma.

Det är tufft nog under mammas regler,
men mina systrar...

Att behöva lyssna på antingen den elakaste
eller den mest korkade person jag vet...

Jag måste gifta mig innan dess.

Det är dags.

Jag förstår.

Och har damen en herre i åtanke?

Jag måste vara förnuftig.
Någon godhjärtad.

Någon som låter mig ha mitt privatliv,
av uppenbara skäl.

Då är en förvandling
precis vad ni behöver.

Kanske något som de har i Paris?

- Den är enastående. Var är den ifrån?
- Marseille.

Är parfymen från Paris?

Var kommer mina spelkort från?
Är det spanska?

- Var du i Frankrike och Spanien?
- Musiken är italiensk.

- Hur många städer på fyra månader?
- Jag tappade räkningen.

Nej, inte här. Ute, där mamma inte ser.

Francesca, var är din syster?

Eloise! Vi ska till sömmerskan.

- Är den här familjen aldrig i tid?
- En present till dig, mamma.

Tack.

Vad fin. Verkligen.

Kära nån, vi är verkligen sena. Francesca.

Eloise!

Eloise. Du har väl inte bråttom
till sömmerskan?

Jag har en present åt dig.

- Där var den.
- Det är en bok.

- En bayersk text om rättigheterna...
- Jag läser precis Emma.

En roman?
Du har väl aldrig gillat romantik?

Jag kanske har ändrat smak.

Det var texterna om kvinnors egen väg
som var romantik.

Den här boken är rolig och sann.
Den handlar om vänskap.

Den är mer trovärdig.

Du har ändrat smak i vänner också?

Cressida överraskade mig i somras.
Hon var den enda som var snäll mot mig.

Och Penelope?

Vi har växt isär.

Lady Whistledown krossade mig nästan.

Jag förlorade en strid
och vill inte kriga, så jag bytte sida.

Lite som du.
Eller är du verkligen så förändrad?

- En man berättar inte sina hemligheter.
- Det låter ensamt.

MADAME DELACROIX
SÖMMERSKA

Kan vi ses vid vagnen, Rae?

- Jag hoppades på att stöta på dig.
- Varför gömde du dig hela sommaren då?

Jag visste inte om du ville se mig.

Du kanske var orolig
att jag skulle avslöja dig.

Tack för att du inte gjorde det.

Eloise, jag är så ledsen för allt.

För det du gjorde, eller för att jag
upptäckte att det var du?

- Jag försökte faktiskt skydda...
- Jag vill inte höra din förklaring.

Jag bevarade din hemlighet för att jag
inte vill behöva tänka på det förflutna.

Nu har du ditt liv och jag har mitt.

Med Cressida?
Är du verkligen vän med henne?

Jag önskar dig allt gott, Penelope.

Madeira, herrn.

Jag klagar inte på ett glas
mitt på eftermiddagen, men vad firar vi?

Tack för att ni skötte godset när jag
var borta. Ni var överraskande ordentliga.

- Ska jag bli rörd eller stött?
- Kanske båda delar.

Det var fint att ha ett syfte.
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra.

Mamma har nog en lista med damer åt dig.

Bror, snälla ta en del av uppmärksamheten.

Dig bjöd jag hit för att gratulera
till dina många nya beundrare.

Jag vet inte om det gläder mig.

Herrarna Bridgerton, ursäkta
att ni fick vänta. Affärerna går bra.

- Vad glädjande. Slår ni er ner?
- Tyvärr. Fruns affärer går före allt.

- Herr Dundas är här, Will.
- Herr Dundas, får jag bjuda på ett glas?

Nej. Nej, tack.

Jag har lite bråttom. Fru Mondrich,
känner ni till er gammeltant lady Kent?

Kent, ja.

Vi träffades en gång i min ungdom.
En kall dam.

Hon är ännu kallare nu, tyvärr.

Har hon dött?

Fick vi ärva nåt?

Ni fick inte ärva nåt.
Er son Nicholas har fått ärva allt.

Ni har flera kusiner
som är närmre släkt med henne,

men de har inga söner.

Därför kommer Nicholas att bli
nästa baron av Kent.

Vi kanske själva behöver oss ett glas.

Spring inte, hon hör dig.

- Ignorera dem.
- Det går inte.

- Hon hör dig. Tyst.
- Lita på mig.

Det där kan inte vara lika viktigt
som det här.

Det ska bli en arvinge.

Du vet väl att det här
inte är hur man gör en arvinge?

Nånstans måste vi börja.

Det är min första vecka som viscountess.

Ikväll på lady Danburys bal
måste jag göra gott intryck.

DE FYRA ÅRSTIDERNAS BAL
1815

Jag vill testa något nytt ikväll.

Lady Danbury,
ni har överträffat er själv igen.

Som ni vet är säsongens första bal
ingen liten sak.

Jag tar inte lätt på det.

Undrar vad Whistledown skriver nästa gång.
Det är en ganska trist början på säsongen.

Hon hittar nog på något.

Ursäkta mig, vi fick inte er kappa.

Ja, så klart.

Det behöver hon nog inte.

- Stirrar alla på oss?
- De är svartsjuka för att du är min.

Det är inte oss de stirrar på.

Hon tänker spendera min förmögenhet
innan jag får den.

Låt henne bära melankoliska färger
om hon nu vill det.

Jag sa till contessan
att i mitt land har vi inte...

- Fröken Featherington. Angenämt.
- Vilken vacker klänning ni har.

Detsamma, min herre.

Inte klänningen, det första.

Vad angenämt att se er i era aftonkläder,

som inte alls ser ut som klänningar.

- Gillar ni faktiskt att brodera?
- Ja, man kan ju göra så mycket.

Till exempel?

Eftersom du frågar...

Stjälkstygn slår ju aldrig fel.

Raksöm, löpsöm, kedjesöm...

Franska knutar, för den som är vågad.

Oh, ja!

Jag tycker mycket om att läsa.
Kanske lite för mycket.

Mamma säger alltid åt mig att sluta läsa.
Det är ju inget fel med att läsa.

Jag vet inte vad hon menar.
Läser ni själva?

Kråksparkar, flätstygn...
Just det, lättsöm!

Har ni en favorit, fröken Eloise?

Va? Jo... skiftsöm.

Vad är det?

Det som skiftar samtalet
till något annat än broderi.

Ni skojar.

Så påhittigt.

- Ni kanske...
- Jag...

Ursäkta mig. Vad sa ni, lord Barnell?

Jag tänkte säga
att vi kanske bör gå vidare.

Om vi stannar för länge
får lady Whistledown nåt att skriva om.

Och vem är det där?

Det är fröken Penelope Featherington,
Ers Majestät.

Det är hennes tredje säsong.

Vi har många imponerande nya också,
som Ers Majestät kanske vill ge sin gunst.

Varför skulle jag ge dem någonting?

Vissa av mödrarna börjar bli ängsliga
över att ni inte har valt en diamant än.

En diamant är värdefull
för att den är sällsynt.

Jag håller en diamantbal,
och mödrarna förväntar sig en varje år.

En gång hade jag en zebrabal,
vill de ha en zebra varje år också?

Ni har rätt.
Ni har bara utsett diamanten en gång.

Det var visst lady Whistledown
som utsåg diamanten första året.

Hon hade så rätt om hertiginnan.

Fröken Francesca,
berätta om era intressen.

- Jag spelar pianoforte.
- Enastående.

- Vad har ni mer för intressen?
- Pianot tar upp mycket av min tid.

Lord Fife menar nog,
vem är ni utöver era intressen?

Ja, vad tycker ni om?

Vad tycker ni illa om?

Vad går ni igång på?

Jag...

Jag tror att min bror väntar på mig.
Ursäkta mig ett ögonblick.

Bror, jag behöver vara ensam lite.

Självklart.

Oj, hur är det med Francesca?

Hon behövde en liten paus, precis som jag.

Jag skulle vilja dansa
med min vackra hustru.

Ha det så trevligt.

Avbrott.

Penelope.

- Ni borde dansa igen.
- Borde jag?

När man hamnar vid väggen
är det svårt att komma därifrån.

Hur man än försöker.

Väggen frågar inte vad jag går igång på.

Var det inget trevligt samtal?

Jag förväntade mig ett samtal,

inte att bli inspekterad
som en plågad insekt under ett mikroskop.

- Ni gillar inte uppmärksamhet, va?
- Nej, inte direkt.

Det gör er sällsynt.

Alla i familjen Bridgerton verkar födda
att uppmärksammas... på sitt eget sätt.

Jag är också olik mina syskon.

Det kan vara svårt, eller hur?

Men de är så fina allihopa.

Jag vet. Ni har tur på det viset.

Och som får så mycket uppmärksamhet.

Även om det är jobbigt.

För vissa av oss är uppmärksamheten klen.

Fröken Francesca. Får jag lov?

Självklart.

Ni borde dansa igen.
Det kan vara svårt att komma ifrån väggen.

Mår ni bra, fröken Featherington?

Ja, ursäkta. Det isade till i huvudet.

Var det glassen
eller damen med hånleendet?

Oroa er inte, jag har tagit emot
ett otal isande blickar.

Hennes var inget att tala om.

Lord Debling, eller hur?

Varför får jag känslan av att ni också
kan ge isande blickar om ni så vill?

Jag?

Jag kanske...

Nej.

Ursäkta mig, jag...

Oj, vad förfärligt. Vad klumpig jag är.

- Jag ber så mycket om ursäkt.
- Du milde. Olyckor sker så lätt.

Jag ska leta rätt på
en tjänsteflicka åt er.

Tusen tack.

Fröken Cowper.

Vad synd att ni inte valde något rejälare.

Om ni inte hade valt ett så billigt tyg
hade det kanske hållit.

Pen, jag är...

Det blev visst några sena kvällar.

Pen? Hon såg inte glad ut.

Featheringtonflickan? Varför bryr du dig?
Berätta om dina sena kvällar.

Vad än det var som hände,
är du mycket roligare den här säsongen.

Ursäkta mig lite.

Genast, fröken.
Hämta fröken Featheringtons vagn.

Ska bli.

- Pen.
- Colin. Vad gör du här ute?

Jag behövde lite frisk luft.

Varför går du så tidigt?
Du som har en så fin klänning.

- Håna mig inte.
- Håna?

Jag menar allvar.
Färgen klär dig verkligen.

Adjö, herr Bridgerton.

- Behöver du inget förkläde?
- Som ungmö?

Du är ju ingen ungmö.

Det är mitt tredje år
utan hopp om äktenskap. Vad är man då?

Är något på tok mellan oss?

Jag skrev till dig i somras, som alltid,
och du svarade inte.

Det var du inte ensam om,
men jag måste säga att jag saknar dig.

Saknar du mig?

Du saknar mig,
men skulle aldrig uppvakta mig.

Pen, jag...

Jag hörde dig
på mammas bal förra säsongen.

Du sa till alla att du aldrig
skulle uppvakta mig.

Kan vi talas vid i enrum?

Skäms du för mig?
Du skulle så klart aldrig uppvakta mig.

Jag är den alla skrattar åt,
även om jag byter stil.

Jag trodde bara inte att du var så elak.

HÖGST ÄRADE LÄSARE,
NÄR TIDENS VINDAR VÄNDER

HÅRT

DROTTNINGEN

JAG RÄDS INTE FÖRÄNDRING

EN HELT NY PERSONLIGHET

HERR COLIN BRIDGERTON

Det är en herre här
som vill träffa er, frun.

Lady Featherington.
Så angenämt att få träffa er.

God dag, herr...

Herr Walter Dundas.

Jag arbetar för kronan och ansvarar
för successionsordningen i adeln.

Jag förstår.

Och vad gäller saken?

Jag har fått veta att er kusin
Jack Featherington

smet med hela er förmögenhet.

Ja, min kusin, svindlaren.
Han var en hemsk lögnare.

Jag har ett dokument han skrev under

där han överlåter egendomen till
den av era döttrar som först får en son.

Ja, det dokumentet.

Det är giltigt. En trasig klocka
går också rätt två gånger om dagen.

Det är en ovanlig situation.
Väntar någon av era döttrar barn?

Jag hoppas att få höra den nyheten
nu i dagarna.

Jag förstår.

Kronan känner inte till
någon annan manlig släkting.

Det vore en arbetsam uppgift att överföra
egendomen till en annan släkt.

Omvälvande för hela familjen
Featherington och societeten,

för att inte tala om mig.

Men om det här lägliga dokumentet
skulle visa sig vara förfalskat

innan det kommer någon arvinge,
skulle det arbetet bli nödvändigt.

Då så...

Då är det ju bra
att dokumentet inte är förfalskat,

och att mina döttrar älskar sina män så.

Ja, väldigt bra.

Jag kommer snart och besöker er igen.

Vilket vackert hem.

Adjö.

Som tur är har jag inte
mycket konkurrens i år.

Det var bara Francesca
som fick en hel del uppmärksamhet.

Men jag skickade ett tydligt budskap
med Penelope, eller hur?

Det budskapet fick nog alla klart för sig.

Misstyckte du?

- Jag trodde inte vi tyckte om Penelope.
- Det var elakt och onödigt gjort.

Du talar ofta om hur svårt det har varit
för dig att hitta en make.

Men tror du inte att det vore lättare,
om du var lite mindre... rättfram?

Det är svårt att hitta en make.

Och ännu svårare att hitta en vän.

Jag har inte haft många sedan min debut.
Inga riktiga.

Jag hade det när jag var liten,
men säsongen kommer emellan unga damer.

Vi tvingas tävla mot varandra.

Det har jag väl också fallit offer för
någon gång

eller två.

Eller tre.

Men du har rätt.

Societeten försöker inte
få oss att stötta varandra.

Jag trodde att bara jag märkte det.

Jag försökte bli vän med dig
första säsongen.

Men du ville inte veta av mig.
Jag klandrar dig inte.

Jag är inte alltid snäll.

Men vad Penelope än gjorde
för att förlora dig...

...så har du rätt.

Hon förtjänar inte min uppmärksamhet,
och inte din heller.

Vi tänker på oss själva istället.
Vi är mycket mer intressanta.

Jag håller nog med.

Du är hemma.

- Hur var mötena?
- Inte lika bra som vår säng.

Ska vi gå dit?

Det är en sak
jag måste diskutera med dig först.

- Din mor.
- Jag vet.

Hon gör allt hon kan
för att slippa flytta ut.

- Jag ska tala med henne.
- Du kanske ska låta bli.

Din mamma trivs så bra som viscountess.

Jag har redan tillbringat många år
med att sköta familjen Sharma.

Du har aldrig varit lyckligare än när du
inte behövde sköta det här godset.

Ska vi inte sätta oss själva främst
och ta en lite längre smekmånad?

Är du säker?

Vi har hela livet på oss att vara
viscount och viscountess.

Den enda plikt som intresserar mig nu
är att göra en arvinge eller två.

Låt din mamma bo kvar.

Jag vill inte tala

om min mamma längre.

Raring.

Hur hade du det igår?
Vad tyckte du om din första bal?

Den var... nöjaktig.

Raring, balerna är som att spela en duett.

När man spelar tillsammans
finns en viss sårbarhet

som jag kan tänka mig kan vara
lite skrämmande, men det är värt det.

När du hittar den person som du
kan skapa en oväntad harmoni med.

Jag är inte rädd för balerna, mamma.
Eller för att hitta en make.

Det du och pappa
och Daphne och Anthony har är avundsvärt.

Men det är också sällsynt.

Jag vet inte om jag behöver känna

fjärilar i magen eller...
en oväntad harmoni, som du kallar det.

Men du är väl öppen för det
om kärleken kommer?

- Eller?
- Vi får väl se.

Frun? Viscountessan letar efter er.

Ni har besök, fröken.

Ursäkta att jag stör.

Det går bra.

Jag är så ledsen
för min hjärtlösa kommentar förra året.

- Det gör ont att se dig sårad.
- Du borde inte ha kommit då.

Jag är inte samma man som då.

Jag skäms verkligen inte för dig.

Tvärtom. Jag vill alltid prata med dig,
för jag vet att du muntrar upp mig.

Du får mig att se världen
på helt nya sätt.

Du är smart och varm och...

Jag är stolt över att du är min vän.

Det är irriterande...

...att du kan komma tillbaka
till societeten så lätt.

Varje år önskar jag att jag ska känna så
på äktenskapsmarknaden,

men det gör jag aldrig.

Om det är en make du vill ha,
så låt mig hjälpa dig.

Hur då?

Jag besökte i 17 städer i somras,

och jag lärde mig
att charm är något man kan lära sig.

Colin, du kan inte stå och viska
i mitt öra i balsalerna.

Det behöver du inte. Vi kan ha lektioner.

Du kommer snabbt att bli en mästare.

Jag önskar inget hellre

än att få tillbaka den person som alltid
har fått mig att känna mig uppskattad.

- Vad säger du?
- Ska vi skaka hand?

Det kanske är ovanligt,
men vi är väl vänner?

Vänner.

Vi ses snart.

Är det Whistledown?

Högt ärade läsare.

När tidens vindar vänder,
kan det ske plötsligt, hårt och dödligt.

Speciellt för den som inte är beredd.

För undertecknad verkar det

som om vårt fina folk
rör sig med den växlande vinden

för säkerhets skull.

Lord Kent.

Välkommen till ert nya hem.

Andra klamrar sig fast
vid det de redan känner till.

Ingen gör det mer än vår drottning,
som ännu inte har valt en diamant.

Undertecknad undrar om hon tvekar
på grund av styrka eller rädsla.

Om det är det senare

kan stolthet över tidigare bedrifter
knappast gynna henne

allteftersom våra debutanter
gör sig redo för säsongens spel.

Ni servar, Ers Majestät.

Lady Whistledown verkar spela spel igen.

- Och tänker ni delta, Ers Majestät?
- Jag gillar ju spel...

Speciellt eftersom jag oftast vinner.

Whistledown kom tidigt.

Jag läser. Är du galen?

Du är nog särskilt intresserad
av dagens utgåva.

Hon har mycket att säga
om dina älskade Bridgertons.

Colin, faktiskt.

Vad hon än säger har hon fel.

Och undertecknad
är faktiskt också redo att spela.

Jag räds inte förändring,
jag tycker om det.

Men det finns de
som går lite väl långt med förändringar.

God dag, syster.

Bror. God dag. Var har du varit?

- Ingenstans. Vad läser du?
- Ingenting.

Whistledown.

Det står om dig.

Men det finns de
som går lite väl långt med förändringar,

som herr Colin Bridgerton,

som verkar ha fått
en helt ny personlighet.

Men man undrar
om den här nya karaktären faktiskt är han,

eller om han bara är
ute efter uppmärksamhet.

Vet herr Bridgerton ens det själv?

Hur är det?

Jag struntar i vad hon skriver.

Men hon krossade fröken Thompson...
Lady Crane. Och nästan dig förra året.

Det förlåter jag henne aldrig.

Vet du...

...vem det skulle kunna vara?

Nej, men om jag får veta det,

ska jag se till att det är hennes liv
som blir förstört.

Undertexter: Sara Palmer