Original subtitles

VI HAR EN PÅVE!

Översättning: Stig Björkman

Ett ögonblick!

Ärkebiskopen av Palermo medverkar i sitt tredje påveval.

Kardinal Masao Takada, bibliotekarie vid Santa Romana.

Sidi Kamara följs av Koma Mbosou. Afrika har ännu inte haft någon...

Ricardo Aguilar kan bli Latinamerikas förste påve-

-och kardinal Don Soma Siri från Sri Lanka.

Vi vill nu be kardinal Massucci om ett ord.

Kan vi be kardinalen om ett uttalande?

De kan naturligtvis inte svara på våra frågor.

Nu ser vi patriarken från Antiochia-

-prefekt inom den orientaliska församlingen.

Ögonblicket alla väntar på närmar sig. Här är nu Vatikanens talesman.

Kanske vill han be oss...

Tack ska ni ha. Men nu får jag be er att gå.

Vi måste gå, men vi kan ju ta en helbild av Sixtinska kapellet.

Tack, men nu får ni packa ihop...

Vi kan inte ta bilden...

Här kardinal Gregori som ju är storfavorit som ny påve.

Nu drar sig de 108 röstberättigade kardinalerna tillbaka-

-utan kontakt med omvärlden.

Distribution: TriArt Film Ansvarig utgivare: Mattias Nohrborg

Gregori, hur gör vi nu?

-Är det en propp som gått? -Ja, vad skulle det annars vara?

Lugn, bara lugn!

-Finns det inga ljus? -De är förbjudna.

-De kan skada freskerna. -Vet dom om att vi sitter i mörker?

Visst. Det är säkert någon som tar hand om det här.

-Vad hände? -Kardinal Brummer. Jag föll.

Ingen fara. Jag tar mig upp.

-Allt väl? -Ja tack.

-Allt väl? -Jag sa ju det!

-Hur gick det, Brummer? -Bara bra.

-Ryggen? Höften? -Det är inget!

Sitt bara stilla och lugnt!

Gå tillbaka till era platser! Samla ihop era saker!

Gode Gud, inte jag!

Nej, välj inte mig, gode Gud! Jag är inte värdig.

Inte jag! Jag ber Dig, Gud!

Gregori.

Bikila.

Aguilar.

Gregori.

-Hur många har Gregori? -Tretton.

Gregori 18, Bikila 11.

Gregori 21, Aguilar 18 och Bikila 15.

Ett ögonblick.

Röken är svart. Man har inte valt någon påve än.

Röken är vit.

De tusental som samlats på Sankt Petersplatsen applåderar.

Men inga klockor ringer. Kanske röken bara verkar vit?

Mina kollegor säger att den är svart.

Och röken är faktiskt...

Ja, den är svart. Utan tvivel.

Röken kommer att vara länge, för där bränns alla röstkort och anteckningar

Ingenting kring påvevalet får sippra ut.

Svart rök nu igen. Kardinalerna har inte lyckats välja en ny påve.

I eftermiddag sker en ny omröstning.

Vi vet inte om Gregori, Aguilar och Bikila fortfarande är favoriter.

Melville.

Melville.

Vill du anta din påvevärdighet?

Vill du anta din påvevärdighet?

Ja.

-Ers Högvördighet. -Men vad gör du?

-Vad händer nu? -Det räcker med en välsignelse.

Eller som vår tidigare älskade och nyss avlidne påve-

-som hälsade de troende med ett tal.

Käraste bröder och systrar!

Nuntio vobis gaudium magnum.

Vi har en påve!

Eminentissimum ac reverendissimum.

Hjälp mig!

Jag klarar det inte.

Jag klarar det inte!

Helige Fader...

Oroa Er inte, Fader.

Gud som skänkt Er detta ämbete ger Er också stöd-

-och kraft att lätta tyngden av detta ansvarsfulla värv.

Något varmt att dricka kanske? Lite örtte?

Eller kanske vila ut ett slag?

Sedan kan jag följa Er till Ert framträdande på balkongen.

Kardinalsmötet har utsett en påve-

-som nu, medveten om ämbetets vikt-

-har dragit sig tillbaka för att be.

Vi räknar med att ni vill respektera denna oväntade men ödmjuka handling.

Jag tror jag uttrycker vad alla vi här känner.

Vi respekterar påvens önskan men vi vill veta hans namn.

Vem är det?

Ja, är det en av dessa åtta? Aguilar? Gregori? Bikila?

Vi förmodar att inom bara några få timmar-

-så kommer Den Helige Fadern att vända sig till de troende.

Då får även ni kännedom och vi kan tillsammans fira den nya påvestaten.

Tack och farväl!

-Har ni ont? -Nej.

-Huvudvärk? -Ja... Nej.

Vad är Ert normala blodtryck?

-Utmärkt. -Jag trodde väl det!

Jag trodde väl det.

Godmorgon!

Godmorgon, allt väl?

Vi tänkte ta frukost vid Borgo Pio.

Vadå, Borgo Pio?

Det finns ett ställe där med underbara bakelser.

Sen tänkte vi se en fin utställning av Caravaggio vid Quirinalen.

-Det går nog inte för sig. -Hurså? Vårt uppdrag är ju klart.

Hur kan ni bara tänka er att lämna Vatikanen?

Den Helige Fadern förbereder sig och vi måste stå vid hans sida.

Men vi kommer att vara i närheten.

Vi har mobil med oss så ni kan nå oss närsomhelst.

Ni kanske minns Johannes Paulus före- trädare som efter det att han blivit-

-vald och framträtt på balkongen, förblev här ytterligare ett dygn.

-Hör här: -Ja, om det bara gäller ett dygn.

"Ingen kardinal får ha kontakt med yttervärlden"-

-"innan valet av ny påve offentliggjorts."

Man kanske kan få en ljummen cappuccino?

-Vad vill du ha? -Apelsinjuice.

Två apelsinjuice.

En cappuccino med lite skum.

En läkare har undersökt Den Helige fadern-

-och kan inte se nåt kroppsligt fel. Men Den Helige Fadern är inte bättre.

På grund av situationens allvar har kardinalsmötet beslutat...

Professor Brezzi, kardinal Gregori.

Jomen jag har sett er bild i tidningen.

-Var han inte favorit? -Jo.

Kardinalerna kan tänka sig en psykoanalytisk utsago-

-trots en naturlig skepsis som ni säkert kan föreställa er.

Jag måste kanske erinra er om-

-att begrepp som själ och medvetenhet inte är jämförbara.

Vi får väl se...

Vad heter han? Jag vet ju inte vem ni har valt.

-Vad heter han? -Han heter Ers Högvördighet.

Men i en terapeutisk situation är ett namn av vikt för en kontakt.

OK, det får väl vara! Namnet är hemligt.

-Jag lämnar er åt er själva nu. -Och var kan jag vara med påven?

Goddag, hur står det till?

-Vet inte vad jag ska säga. -Det är ok, oroa er inte.

Då kan vi börja. - Tack ska ni ha! Tack!

Jaha, dåså...

Låt oss lämna det här med påvevalet-

-och det som hänt de senaste timmarna åt sidan ett ögonblick.

Jag skulle vilja börja med att ni återupplever era känslor...

-Jag antar att jag inte kan fråga... -Absolut inte!

Sex är väl inget tänkbart ämne...? Eller modersbindning...?

Då tvingas man ju dra fram mycket gamla minnesbilder.

-Just det! -Otänkbart!

Och ouppfyllda drömmar och lustar?

-Barndomsminnen? -Jo, men med...

Taktfullt, ok. Men drömmar går bra?

Beror på drömmarna. Men helst inte.

Helst inte... Utmärkt...

En annan ingång då. Vi kan börja med det som hänt de senaste dagarna.

Jag klarar inte av det här.

Har ni upplevt detta nån gång tidigare?

Jag vet inte. Tror inte det.

-Hör på... Brister ni i tron? -Ah nej!

Säkert det?

Gud ser i mig en kraft som jag inte äger.

Var kan jag finna den kraften? Jag söker, men förgäves.

Ni har blivit utvald, låt oss säga av Gud, för era förtjänster.

För er godhet. Hur kan ni nu bara plötsligt...?

-Har någon frågat er om er tro? -Nej, det har ingen gjort.

-Är ni troende? -Nej.

-Tråkigt. -Ja, men nu är det så.

Låt oss gå vidare.

Om ni vill stanna här, ok. Men i tystnad.

Er talesman sa mig att alla väntar på att ni ska visa er på balkongen.

Vet ni vad som hänt mig?

När de alla kom emot mig... medan de sjöng...

Några grät, det var känsloladdat.

Då försvann plötsligt alla...

-Försvann alla här? -Nej, människor som jag känt.

De bara försvann. Jag minns ingenting av dem.

-Men ni vill bli påve? -Jag är redan påve.

Det har bestämts av kardinalerna och bestämts av Gud.

-Har vårt samtal tjänat nåt till? -Jag vet inte.

Jag kan inte arbeta med alla dessa människor omkring mig.

Kanske kan en kollega som inte vet att han är påve klara det hela bättre

Nej, något måste göras här och nu. Vi valde er som vi såg som den bäste.

Vilket evigt straff! Det är vad alla säger: "Du är den främste."

Min hustru som också är terapeut sa alltid: "Älskling, du är den främste"

Och så lämnade hon mig, för hon klarade inte jämförelsen.

-Så er hustru är bra? -Visst är hon, den främsta efter mig.

Kunnig, känslig, men helt fixerad vid oedipala störningar.

Intressant.

Hon säger till allt och alla att när vi är mycket små, nyfödda-

-bara några månader-

-så upplever vi saker som vi aldrig kan frigöra oss.

Rädsla att bli övergivna, skräck för att någonting ska hända.

-Var är vi nu? -Det här är ert rum.

Vadå, mitt rum?

Där är badrummet, och ni kan alltid höra av er till mig om det är nåt.

Åh, nu förstår jag. Men ni behöver inte oroa er. Vi har tystnadsplikt.

Ni tror väl inte att jag skulle...?

Om ni vill ringa hem, väntar jag här. Sen tar jag hand om er mobil.

Mina barn är i skolan nu. Jag måste ringa dom ikväll. Måste tala med dom.

-Tänker ni ta min mobil? -Samtal med omvärlden är förbjudet.

Jag är ledsen.

Ni har kardinalerna här, de som står er närmast.

Ni måste välja en statssekreterare, om ni vill kan det vara den tidigare.

Ni kunde också bara visa er på balkongen, hälsa alla de troende.

En bön skulle vara nog...

Jag har inte tagit in ett enda ord ni sagt.

Hjälp mig!

Jag klarar inte det här!

Vad säger de troende om allt det här?

-Vad vet de om det hela? -Ingen känner till nånting, Gregori.

Men jag tror inte att vi kan bevara hemligheten länge till.

Vi måste alla försöka få Den Helige Fadern att framträda på balkongen.

Ni som är isolerade här inne kanske inte inser...

Det är oerhört det som skett!

Ni är inte till någon hjälp som ni uppför er nu.

Vi vet ju inte vad vi kan göra.

Ingen har kunnat föreställa sig att något liknande kunde ske.

-Goafton. -Goafton.

-Goafton. -Goafton.

Stig på!

-Goafton. -Hur står det till?

-Bra, tack. -Gonatt.

Vi kan inte göra såhär!

Mamma, hjälp!

Neeej! Varför...?

Vi kan inte göra såhär!

Mamma, hjälp!

Två av er posterar på taket till bingon vid Piazza Cola di Rienzo-

-och ytterligare tre på taket till biografen Eden.

På Piazza Adriana placerar vi en av er i tidningskiosken-

-och två klär vi ut till trafikpoliser.

Dessutom har vi åtta poliser på gångbanan vid Castel SantAngelo.

Av säkerhetsskäl bestäms färdvägen i sista minuten.

Och kardinalerna...

Det är bäst att de inte får reda på nåt om den här utflykten.

Vi är ju tillbaka om några timmar, så ingenting behöver ha hänt.

Gomorron, allt väl?

Jag har skrivit ner allt här.

Dessa elva måste få besked omedelbart för de har tid idag och imorgon.

-Men tala varsamt med dem. -Det ska jag, oroa er inte.

För jag har inte varit frånvarande på sex år från min mottagning.

Säg dom att jag är sjuk och att vi först kan ses...

Hur länge måste jag vara sjuk?

Balkongdörrarna har ännu inte öppnats och världen håller andan.

De troende har bett böner hela natten och inte lämnat piazzan.

Jag såg nåt röra sig bakom gardinen. Ett par kardinaler, tror jag.

-Någonting kommer snart att hända. -Rösten vi hörde kom från en nunna.

Här hörs allehanda röster men ingenting från påvestaten.

Men statsöverhuvuden från hela världen uttalar sig.

"Vi följer det hela med oro". säger Sarkozy.

"Men hela den katolska världen hoppas på en snar lösning."

Vilken skam!

Brasiliens president flyger hit för att vara nära påvestolen.

Andra våningen, lägenhet nr 3.

-Så ni har alltid bott för er själv? -Varför frågar ni det?

För att lära känna er. Och ni säger att ni inte varit gift, inte har barn

-Men andra nära förhållanden? -Nej.

-Har det varit ett problem för er? -Jag vet inte.

Det är så mitt liv har varit.

Men nu klarar jag ingenting. Jag är ständigt trött.

-Har ni talat med någon om det här? -Nej, inte med någon.

Men alla vet. Jag klarar det inte.

Men de andra har förtroende för mig.

-De andra? -Ja, och jag vill så mycket.

Mycket som bör ändras, och jag vill...

-Så ni arbetar? -Visst!... Nej.

-Vad arbetar ni med? -Vad jag gör?

-Jag är skådespelare. -Vad roligt!

-Skådespelare på... -På teatern.

Jag har alltid tyckt det varit roligt.

Turnerandet, från en stad till en annan. Repetitionerna.

Premiärerna, när man läser recensioner tillsammans. Roligt!

Men nu är jag trött.

Nå, hur gick det?

Hon vill visst ha tre möten i veckan.

I hur många veckor?

Något år.

Lång tid.

Jag vet.

Jag skulle vilja gå en bit.

Nej, nej, nej!

En ihållande trötthet.

Och huvudet fullt med jag vet inte vad.

Som en psykisk sinusit.

Är det vad man kallar en depression? Plötsligt bara där.

Fortare!

Vad har vi gjort?!

Vad har ni ställt till med?!

Ni kanske har lidit av att er mamma...

Att hon när ni var liten ägnade sig mer åt någon annan.

Vet ni vad det kallas?

Oedipala störningar.

Var ska jag börja minnas?

De första tre månaderna, tre åren?

Jag minns ingenting.

Herrn...

Mår ni inte bra?

Behöver ni hjälp?

-Lite vatten? -Ja tack.

-Känns det bättre nu? -Ja tack.

Jag slutar om en timme, om ni vill vänta.

Jag kan följa er till en busshållplats.

Det behövs inte. Jag mår bättre.

-Men ni ser fortfarande blek ut. -Jag har ju sagt att jag mår bra!

Det räcker! Jag mår bra!

Nu räcker det!

-Ursäkta, finns det...? -Toaletten är trasig.

Ursäkta...

-Kan jag låna en telefon? -Den är barens privata.

-Ni kan få låna min. -Mycket vänligt.

-Tack. -Ingen orsak.

Det går snabbt.

Hallå. Hur står det till?

Säg var ni är så hämtar vi er.

-Men var är ni? -Jag vet inte var jag är.

-Mår ni bra? -Mycket bättre.

Ers Helighet, vi är oroliga. Ni måste komma tillbaka.

Jag måste ta mig lite tid.

Det är mycket jag måste minnas, sånt som jag har glömt.

Snälla ni, jag har begått ett fruktansvärt misstag, oförlåtligt.

Hjälp mig, kom tillbaka!

Inte än. Jag ringer snart igen.

-Vet inte om jag klarar det... -Det är mycket enkelt, men viktigt.

Det är bäst att ni stannar här.

Här ruskar ni på gardinen på morgonen.

Mycket tidigt, så att folk ser att påven är i sitt rum.

Ni gör det ett par gånger om dan och innan ni går och lägger er.

Men bara er skugga får synas. Ni tar förstås av er hjälmen.

-Kan jag ha på TV:n ibland? -Nån gång, ja.

Ta också av er dräkten och ta på er nåt vitt.

Gonatt.

"Mina dagar går upp i rök och mina lemmar glöder som eld."

Dessa ord ur Bibeln tycks illustrera situationen för Den Helige Fadern.

"Mitt hjärta förtorkas likt hö"-

-"och jag glömmer mitt dagliga bröd."

"Fruktan och fasa besätter mig och förtvivlan får mig i sitt grepp."

Bibeln var den enda bok som fanns på mitt rum-

-och i Bibeln talas det om depression.

Jo, men det här kan inte gälla Den Helige Fadern.

Ni har ju som yrke att se depression i allt.

Men i den här boken beskrivs alla symptom på depression.

Skuldkänsla, självmordstankar, gråtattacker.

Jag mår bättre!

Den Helige Fadern har alldeles nyss yttrat: "Jag mår bättre!"

Han har haft en bra dag, han har bett.

Nu har han just ätit och han tycks vara vid gott mod.

Ni gläds förstås över att påven mår bättre?

Goafton, Australien-kardinaler.

-Hur går det med jetlaggen? -Mycket bättre nu, tack.

-Vad är det där? -"Att leva med etruskerna."

-Är det värt ett besök? -Visst, det är en fin utflykt.

Jag har aldrig gjort den, men den är vacker.

Här i Vatikanen finns ju allt.

En berömd bensinstation där bensinen är billigare.

Affärer...och gym? Jo, visst finns det gym.

Och apotek där man kan hitta mediciner...som inte finns i Rom.

Utmärkt...

Vi som har lyckan att tro oss veta saker och ting.

Men vår kyrka har sedan en tid svårigheter att förstå...

Petrus ursprungliga väg mot frälsning-

-i historien om Guds folk.

Vad vill det här säga? Vad är det som har förändrats?

Men jag kan inte leva utan dig!

Vi har ofta varit rädda...

...att tillstå våra fel.

Ja, jag talar för mig själv.

Jag söker finna ord för ett tal jag måste hålla inför många människor.

Det oroar mig lite grann.

Om jag till exempel tar sömnpiller innan jag går till sängs...

Sen ett annat när jag vaknar vid tre.

Ni får inte blanda preparaten!

Sömnpiller tillhör kategorin lugnande.

De är stabilisatorer.

Det här är ett jättestarkt lugnande! Vem tar det här?

-Vem tar det här? -Jag vet inte.

OK, vill man ta ett insomningsmedel bör det ha kort verkan.

ONeill, ponera att ni vill idka någon sport på förmiddagen.

-Jag sportar inte. -Hör nu på!

Om ni nu skulle vilja sporta så blir ni dåsig av den här.

-Goafton allesamman! -Hur har han det?

Bättre. Aptiten har återvänt. Den Helige Fadern har ätit allt.

Två sorters prosciutto, och alla grönsaker gick åt.

Han slukade frukten, tog också en liten kaka.

Nu vilar han ut i sina rum.

Smakar det?

Jag lider av oedipala störningar.

Fast jag vet inte vad det är.

Ursäkta, men går det att få ett rum?

-För hur många nätter? -Jag vet inte.

-Finns det rum? -Har ni något bonusavtal?

-Stackarn. -Hurså?

Det sägs han är död. De lär ska välja nån annan. Men det hålls hemligt.

-Har man sagt det i TV? -Nej, men det verkar helt uppenbart.

Den Helige fadern är i sina rum och ber men ögonblicket alla väntar på...

Påven!

Brummer...

Påven!

Han tycks må bättre.

Nina, bakom scen: "Vi kan inte fortsätta."

Jag går. Farväl!

Hon kysser Arkadina, och sen Polina.

-Ursäkta oss. -Får jag presentera Boris Aleksevitj.

Nina, förbryllad: "Vad roligt, jag läser honom."

Arkadina tar henne till sig.. "Han är en berömdhet, min söta."

"Men han är en enkel själ. Han är också förvirrad."

Dorn, irriterat: "Jakob, dra upp ridån!"

"Jag ville bli en boklärd som ung, men det lyckades mig inte."

"Jag ville bli en talare, men talet svek mig."

"Jag ville gifta mig, men gjorde det aldrig. Jag ville leva i staden..."

Jag ville leva i staden men framlevde mitt liv på landet.

"Det passar sig inte att uttrycka livsleda vid 62 års ålder..."

Förstår ni inte att jag vill leva?

"Men detta är lättsinne. Varje liv måste ha ett slut."

Ni talar övermodigt. Och därför som en som är liknöjd med livet.

-Medvedenko: "Gå hem, Masja!" -Gå hem, Masja.

-Masja: "Gå du." -Gå du.

-"Din far ger mig inga hästar." -Din far ger mig inga hästar.

-Sluta! Varför härmar ni mig? -Min syster...

-Vilken syster? Det finns ingen! -Min syster reciterade Tjechov.

Jag kan nästan hela pjäsen utantill. "Måsen"...

Masja, självsäkert: "Han ger dig dom. Fråga honom bara."

"Pappa, kan min man få hästarna?"

Samrajev: "Det går inte!"

Medevenko: "Jag går hem till fots."

Så lämnar han scenen. Vi ses snart.

Ni hade tre plus en, fyra. 9-4.

-Fick vi bara en poäng? -Du skulle tagit två kort med 9:an.

-Men 7:an låg på bordet -Du kan inte spela.

Du skulle ha struntat i 7:an.

-Men vi fick en poäng. -Och de andra fick två.

Du kan inte spela! Har man inget på hand får man lägga sig.

-Du är för disträ! -Nej, jag är koncentrerad.

Man spelar inte som du. Det är andra omgången vi förlorar.

-Vem ger? -Jag lägger av nu.

-Blev du stött? -Nej, jag har huvudvärk.

-Vill ni ta över? -Jag vet inte om dom vill.

-Kan ni spela spariglio? -Jag har fått det förklarat för mig.

Vet inte om jag har förstått. Men om jag får spela på mitt sätt.

Evgenij Sergei, vem av oss verkar vara yngst?

-Ni, naturligtvis. -Och varför då?

-För att jag arbetar. Jag känner. -För att jag arbetar. Jag känner.

Jag är ständigt i rörelse. Men du håller dig för dig själv, lever inte.

Jag har ett motto: Tänk aldrig på ålderdomen eller på döden.

Och jag känner mig som om jag fötts för längesen.

Mitt liv är som ett ändlöst strätande Ofta har jag ingen lust att leva.

Här skulle nu Dorn göra entré.

Har du talat med Dario? Hur mår han?

Jag har talat med läkarna. Han är knappast frisk till premiären.

Och det säger du bara sådär? Har du ringt Baldinetti?

Ja, men han är på turné. Jag har också försökt med Guerini och Zagoni.

Och han med mustaschen, De Biasio. Alla är upptagna.

-Men vem ska spela rollen då? -Jag kan läsa emot om ni vill.

Jag har funderat och tror att enda lösningen är att jag tar över.

-Visst, utmärkt! -Bara de första dagarna...

Jag saknar min hustru.

En tids frånvaro kan ge ett nytt innehåll åt kärleken.

-Vad vet du om det? -Nej...

Jag saknar henne för att vi har varit skilda rätt länge nu.

Hon är också psykiater.

Hon gick ifrån mig för att jag var den bäste.

Hon är också bra, men fixerad vid oedipala störningar.

-Intressant! -Visst.

Men det är ju bara en rubrik. Jag skulle också kunna förenkla-

-och säga att Den Helige Fadern just nu är mycket sårbar-

-men med starkt narcissistisk självbild.

-Hur understår ni er? -Jag talar om mannen, inte påven.

-Det är samma sak. -Jag vet inte det. Knekt!

-Och nu lever er hustru ett nytt liv? -Ja, hon träffar en annan man.

Men kan inte berätta det för våra barn. Han är också psykoanalytiker.

Vad med psykoanalytiker! Ska det vara nödvändigt?

Men min fru och jag är goda vänner.

-Skönt att höra. -Instämmer.

Spelet är mitt! Jag distraherade er med mitt snack, va?

Kardinalsmötet är faktiskt fortfarande i funktion.

Visst. Vi har ju hört de uttalanden som Den Helige faderns talesman gett.

Men de kan knappast lugna alla hundratals miljoner troende.

Vi står inför någonting högst oväntat.

Jag brukade ofta äta middag här med Salvo Randone.

-Känner ni till honom? -Han spelade med Gassman i Othello.

Ena kvällen Othello, andra Jago, de bytte roller.

Vi måste bara ha tålamod.

Men har ni nån tanke om vad som kan hända?

Jag tror inte på nåt mysterium som alla föreställer sig.

Han söker själsligt lugn i tystnaden innan han tar på sig sitt värv.

Nej, jag skämtar inte, vin och tobak är skadliga för personligheten.

Att älska utan hopp. År av väntan...

Sent igår kväll gick jag till parken för att se om vår teater var kvar.

-Den var fortfarande där. -Det var mörkt i parken.

Vi måste riva den. Den står där naken som ett skelett...

Efter en god cigarr och ett glas vodka...

Påven är Guds förste tjänare...

-...men också den slutgiltige. -Den förste och siste.

Den förste och också den siste. Och vad innebär det?

Det innebär...

-Det innebär... -Det innebär?

Nej, jag svamlar. Sanningen är att jag inte förstår nånting.

Jag ber om ursäkt till tittarna. Jag ber om ursäkt till alla.

-Ursäkta mig. -Det är ok!

Kardinalsmötet är formellt sett ännu inte avslutat.

Kardinalerna är fortfarande på plats och avskurna från media.

Europa. Vet inte om vi ska ha två eller tre lag.

Så har vi Nordamerika, Asien, Latin- amerika, Oceanien, schweizergardet.

-Afrika. -Nej!

Med schweizergardet blir det en ojämn turné.

-Och ni vill gärna vinna? -Visst.

OK, schweizergardet får utgå. Nu minns jag inte kardinalens namn.

Pescardona.

Jo, för under kardinalsmötet så gav särskilt engelska bookmakers odds.

Så, få se nu, Pescardona.

-Era odds var 7 mot 1. -7 mot 1? Är det bra?

Om! Den Helige Fadern gavs bara 90 mot 1.

-Vad roligt! -Jag ska förklara för dig.

Om du hade satsat 10 euro på honom, så hade du vunnit 900. Inte illa, va?

Sen hade vi Cruz, med 72.

Och så Gregori. Gregori var favorit.

Vi talade just om er.

-Ni hade oddsen 3 mot 1. -Sörjer han att han inte blev vald?

-Nej, ingen av oss här sörjer. -Lyckans ostar.

Jag heter Brummer. Hur var mina odds?

-Brummer, sa ni? -Ja.

Jag väljer nu ut lagledare bland bookmakernas favoriter, om det är ok.

Så lagledare kan följande vara;

Aguilar, Cincotta, Stenton, Bikila...

Ni sa aldrig mina odds.

Och det finns säkert nåt skäl för det. Tror ni inte?

Ni fanns inte med på listan.

Eftersom ni insisterar, ni fanns inte med.

Man räknade inte alls med er. Är ni nöjd nu?

Tänkte väl det. Men ni insisterade.

Vi slätar ut hörnen här, hela vägen.

Och åt sidorna, hela vägen ner.

Om planen inte är slät kan nån göra sig illa.

Så, jobba på!

Dra den bakåt!

Här är en grop, så dra den bakåt!

Nu tar vi den här delen.

Du måste släta till den flera gånger-

-för om nån sen vill hoppa upp kan man göra sig illa.

Såhär, ovanifrån.

Ovanifrån.

Bra, nästa!

Underifrån.

Bra, nästa!

Koreansk variant. Underifrån med skruv.

Den hade ingen skruv.

I första gruppen har vi Nordamerika, Asien, Europa A och Östeuropa.

Varför inte ett helitalienskt lag? Vi är ju många.

Italienarna får spela i antingen Europa A eller Europa B.

Riv inte upp det schema som jag har jobbat med hela natten.

I så fall går jag min väg och så får ni sköta det hela själva.

Kan vi inte spela jägarboll?

-Kan vi inte spela jägarboll? -Jägarboll?

Jägarboll har inte spelats på 50 år.

I andra gruppen har vi Latinamerika, Afrika, Europa B och Oceanien.

-Men vi är ju bara tre. -Är Oceanien bara tre. Tråkigt.

Ni får ta det som en övning, och om ni har framgång med era troende-

-så kanske ni kan vara fyra, fem vid nästa påveval.

Det är bättre att ha två round robin- omgångar än en ren utslagningstävling

Vi har inte förstått det hela, men det är säkert bra.

-Bli inte arg bara! -Jag blir inte arg.

Men ju fler spel desto mer tid får påven att ta igen sig på.

Undervärdera inte detta stöd-

-som kan utfås ur all denna energi och kampglädje.

Jag är helt inställd på långa, segdragna matcher.

Segdragna matcher, nej! Vi dör.

Skynda dig, Giulio!

Ni har rätt!

Nej, mamma känner honom.

Jag har tänkt, och ni har rätt. Jag har alltid mått dåligt.

Men jag har gjort mycket i mitt liv.

Även bra saker.

Varför klarar jag ingenting nu?

Nej, vi kan talas vid sen. Därför att jag kör barnen till skolan.

Vi hörs sen. Ja, jag också.

Var det mammas fästman?

Vadå, fästman? Det var Leonardo, min kollega.

-Men Giulio har sagt du har fästman. -Det har jag inte, din idiot!

Jo, det har du sagt varenda kväll.

Du är en snokare, det säger alla i din klass.

Nu räcker det! Annars sätter jag av er, så får ni gå till skolan.

Din skitunge! Gnä, gnä, gnä...

Gnällapa!

Nu räcker det, ungar!

-Slembubbla! -Tysta! Jag vill inte höra mer nu.

-Slog du flickor när du var yngre? -Visst.

Där ser du...

Den här svarta draken och träden täckta med lava.

Och här en drake med två huvuden som om den vore itu.

Och två vulkaner, en bra och en dålig!

-Och här är han i drakens käft. -Vad vacker.

-Den är ju hemsk! -Nej, den är vacker. Titta!

Tror du att han har förstått att jag och Carlo har problem?

Jag vet inte vad jag ska göra. Tycker ni jag ska lämna min man?

Räkna bort mig. Jag sitter inte i den här baren, jag är hemma i mitt.

Jag är inte skådespelare.

Jag ville bli det, men jag kom inte in på teaterskolan.

-Jag blev underkänd. -Vad tråkigt.

Men de hade rätt. Jag var inte bra.

Men min syster kom in.

Se bara vad starkt. Se, vad snyggt!

Det var en vacker hörnstöt.

Nu ska Montereale stöta...

En poäng till Latinamerika!

En poäng, Europa B. Europa B servar.

Vi är inte några tillfälliga och själlösa produkter av evolutionen.

En poäng till Afrika!

Var och en av oss är frukten av Guds tänkande.

Nej, Gregori! Här har vi den fruktansvärda...

...skönheten i darwinismen.

I livet finns varken mening eller tröst.

Europa B 10, Oceanien 0.

Den andra är bättre för den kämpar mer.

Latinamerika servar.

Afrika 8, Latinamerika 6.

Oceanien 0, Europa B 11.

Poäng till Latinamerika.

Latinamerikas serve.

Poäng till Europa B. Oceanien!

Den Helige Fadern! Den Helige Fadern!

Det var verkligen ett intressant fall för mig.

Och nu när jag vet vem han är kan jag inte göra nåt. Undrar hur han har det

OK, vi sätter igång på nytt!

Europa B och Latinamerika servar.

Poäng till Afrika!

Boll!

Serve!

Byt spelare!

Spelarbyte! Ribeck och Schindler, ni verkar lite trötta.

-Scipioni, du får ta över. -Jag? Nej!

-Jag klarar det inte! -Visst gör du.

Kardinal Cruz... - Time out!

Jag har ju sagt det en gång...

Sträck upp händerna efter bollen!

-Jag klarar det inte! -Visst gör du.

-Serve! -Europa B och Afrika servar.

Vi kan vinna!

Koncentration.

Som tur är kommer ni inte till helvetet.

-Skönt det. Poäng till Latinamerika. -Ingen hamnar där. Helvetet är öde.

En poäng!

Utjämning!

Poäng till Oceanien. Europa B 16, Oceanien 1.

Staden ber för påven

Påven i bön

Låt oss ta emot de ord som Gud idag vill ge oss.

Och dessa ord som ges som en gåva-

-är ord vi bär i våra hjärtan, drömmar och planer-

-men också oro och fruktan.

Vi kanske bävar inför den nya tid vi lever i-

-det oväntade som vi ännu inte känner till-

-men som kanske kräver andra hjärtan, andra svar-

-som Gud själv anbefaller oss: ödmjukhet-

-en vetskap om vårt behov av Gud-

-av Hans förlåtelse och överseende.

Vi måste kunna visa Honom våra sår, ty Han är den ende som kan läka oss.

Helige Fader, allting har dragit ut på tiden.

Vi har inte bestämt datum för den nya påvestaten.

Vi förstår er situation.

Men som ni minns från tidigare-

-så kunde vår älskade påve, trots sjukdom-

-ägna sig åt sitt kristna värv.

Ja, vi kan inte vänta längre.

Jag har tagit med några förslag till emblem för er påvevärdighet.

Här ser ni.

Är det något ni gillar?

-Det här. -Det här?

Nej, det här.

En enkel. Den blir nog bra.

-Är ni säker nu? -Nej.

Ni har rätt, Ers Högvördighet.

Ni har behövt vara för er själv.

Men jag ber er, gör er plikt mot Herren.

Kom med oss nu.

Miljontals människor väntar på er.

Men kan jag inte bara försvinna?

Gå upp i rök?

Inget har hänt. Ingen har sett mig eller kommer att se mig. Jag lovar.

Låt mig få gå min väg.

Nej, grabbar, såhär kan ni inte göra mot mig!

Vi har två semifinaler kvar och så finalen.

Den Helige Fadern ser oss. Ni kan inte lämna plan utan ett vinnande lag

Det är inte rätt!

Vad menar ni? Att allt det här skulle varit meningslöst?

Latinamerika är i semifinal. Laget är turneringens överraskning.

Ni är i semifinal. Svik mig inte nu!

-Vi har inte tid med det nu. -Hurså?

Tack för att ni hörsammat min inbjudan.

Läget är nämligen allvarligt.

Jag kan inte tiga längre. Allt är mitt fel-

-och ansvaret för det hela är helt mitt.

Jag har för allas bästa försökt lösa en besvärlig situation.

Men samtidigt har jag ljugit för er.

Påven är borta sedan tre dar. Han har gett sig iväg.

Men jag vet var han finns.

Jag ber er om förlåtelse. Det har gått alltför lång tid.

Men nu, tror jag, att det är dags för er alla att ta ett beslut.

Återigen förlåt.

Är det någon som är emot förslaget?

Tack. Och för?

-Tack. -Tack själv.

En matförgiftning, ingenting annat.

Ingenting att fästa sig vid.

Men vad fanns det i omeletten?

-Jag vet inte. -En matförgiftning bara.

-Tack, Dario. -Tack själv.

-Varför är du alltid klädd i svart? -Av sorg över mitt olyckliga liv.

Men du är ju frisk och din far är om inte rik så välbeställd.

Mitt liv är svårare än ditt.

Jag tjänar bara 23 rubel i månaden-

-och från det dras dessutom pensionsavgiften.

Men inte bär jag sorg för det.

Tystnad!

Det är inte fråga om pengar.

Inte alls. Även fattiga kan vara lyckliga.

-I teorin, ja, men i praktiken... -...är det annorlunda.

Jag, min mor, två systrar, en bror och 23 rubel i månaden.

23 rubel i allt. Och vi måste kunna äta och dricka.

Och ha till te.

Och till te.

Och socker. Och tobak.

Tobaken!

-Ska jag gå? -Nej, Dario.

Trepliov spetsar öronen. Han hör steg. Farbrodern kommer in.

Han omfamnar honom. "Jag kan inte leva utan Nina!"

"Jag är otroligt lycklig!" Han rusar mot Nina som kommer in.

Så, entusiastiskt: "Min förtrollerska, min dröm!"

"Jag är väl inte sen? Är jag?"

Trepliov kysser hennes händer: "Nej, nej!"

Nina: "Hela dan har jag varit orolig. Jag var rädd att min far..."

"Men han är ute med min styvmor. Så nu har jag sporrat hästarna."

Hon skrattar.

Hon tar Sorins händer: "Jag är så lycklig! Så lycklig!"

Under dessa dagar...

Ni har kanske frågat er...

Varför kan inte påven ge oss sin hälsning?

Om nu Gud har utvalt honom. Han kan ju inte ha fel.

Ja, jag har blivit utvald.

Men detta som borde skänka mig kraft och insikt-

-gör mig bara betryckt och förvirrad.

I detta nu behöver Kyrkan en ledare som har kraft att förändra...

...som kan möta vem det vara må-

-som kan finnas för alla med kärlek och förståelse.

Jag ber Gud om tillgift för det jag ämnar göra-

-men jag vet inte om Han kan ge mig förlåtelse.

Men jag måste vända mig till Honom och till er med uppriktighet.

Jag har tänkt mycket på er under dessa dagar-

-och kommit fram till att jag inte kan påtaga mig den roll jag fått.

Jag tillhör icke de som kan leda...

...utan måste själv få ledning.

I detta nu kan jag bara säga, be för mig!

Den ledare som ni har behov av-

-är inte jag.

Kan inte vara jag.

VI HAR EN PÅVE!