Original subtitles

Mars skulle inte v�lkomna oss med �ppna armar.

- Varning - systemet avst�ngt. - Bomben avfyrades inte.

- Landa och kolla. - Nej, det g�r jag.

Vi ville ge allt f�r att ta oss dit.

Felet identifierat.

Jag hittade det. Fel p� buss 14-15-48 i styrbords terminal.

4-15-48... uppfattat.

Kameran g�r. B�rja.

Bland de saker som g�r oss unika som m�nniskor-

-finns v�r f�rm�ga att fantisera och dr�mma.

Tack.

Vi kan �verv�ga att bo n�n annanstans.

P� andra sidan bergen-

-p� andra sidan sj�n eller p� en annan planet.

National Geographic hade en ambiti�s id�.

De ville dramatisera v�r vilja att f�rdas till Mars-

-p� ett ambiti�st filmiskt s�tt.

Tack. H�ll kranen.

Vi tar oss d�rifr�n och du stannar h�r, eller hur?

I projektet utforskar vi Mars f�r National Geographic-

-en tidning som gav mig mycket som ung.

Det var en fantastisk m�jlighet att inspirera-

-och ge folk hopp.

L�t oss fantisera tillsammans, bryta ny mark-

-och riva barri�rer. Varf�r inte?

Vad st�r National Geographic f�r? Vetenskap, forskning, utbildning.

F�r oss �r det oavvisligt att vi visar vetenskapen p� r�tt s�tt.

Projektet �r ambiti�st.

Som produktionsdesigner m�ste man bli expert i �mnet.

Jag f�r ta reda p� hur rymdresor ser ut i dag-

-och hur de kan se ut i framtiden.

Man m�ste g�ra j�ttemycket research.

Det �r l�tt att f�rf�ras av vetenskapen.

Man m�ste komma ih�g att ber�ttelsen handlar om m�nniskor.

M�nniskor i en verklig milj�-

-som kan bli riskfylld och ot�ck om n�t g�r fel.

- B�rja. - Vi inleder omorienteringen.

SRP efter 3, 2, 1... T�ndning.

Allt skulle se autentiskt ut.

Vi har skapat en serie-

-d�r dramat suger in oss i handlingen.

Sen finns det en v�v av dokument�rfilm.

Den dokument�ra handlingen h�nger ihop med manuskriptet.

Vi f�r se vetenskap som g�ller f�r en Marsexpedition 2032.

Redo? Visir p�.

Hoppas det v�cker �ventyrslust hos folk-

-och att de gillar det h�r. Det vore fantastiskt att resa till Mars.

I tusentals �r s�g v�ra f�rf�der en r�d prick p� himlen-

-och undrade vad som fanns d�r. I dag-

-har vi kapacitet att f�rdas dit.

Vi �r b�ttre f�rberedda f�r att skicka m�nniskor till Mars-

-�n n�r vi skickade en m�nniska till m�nen 1961.

Ett ston steg f�r m�nskligheten som m�ste tas.

Tillsammans kan vi bege oss ut i Solsystemet...

...f�r att stanna d�r.

Det �r ett program som ska skicka astronauter till Mars.

Tv�, ett och lyft.

Ett liknande l�ge i historien intr�ffar inte s� ofta.

Vi har en samling med m�nga organisationer och medarbetare-

-som alla jobbar �t samma h�ll - mot Mars.

Mars har alltid funnits i v�rt medvetande, fr�n den stund-

-under den vetenskapliga revolutionen-

-n�r det inte bara var ett ljus p� himlen. D�r kunde finnas m�nniskor-

-eller varelser, och tanken p� ett bes�k d�r b�rjade ta ny form.

I slutet av 1800-talet var Mars Percival Lowells stora passion.

Han byggde ett observatorium med de b�sta siktf�rh�llandena.

D�r tittade han p� Mars och t�nkte sig kanaler och st�der.

Han var �vertygad om att det fanns liv p� Mars.

Han oroade sig f�r att marsianernas kultur skulle d� ut.

De beh�vde kanalerna-

-f�r att leda vatten fr�n ist�cket till st�derna.

Fr�et var s�tt hos allm�nheten. Det kunde finnas liv p� Mars.

V�rt rymdprograms intellektuella styrka och teknologiska skicklighet-

-ska leda oss mot bevis f�r liv p� Mars.

Motorn startar, Atlas V lyfter med Curiosity-.

NASA:s Curiosity landade just p� den r�da planeten.

Vi har landat s�kert p� Mars.

Spirit, Opportunity, Curiosity... Alla dessa str�vare har visat-

-att det finns vatten.

Jorden p� Mars inneh�ller n�rings�mnen.

Dgt finns vatten, koldioxid, kv�ve... Aven det prim�ra f�r teknologi:

Aluminium, j�rn, titan, svavel, kalium, fosfor...

P� Mars finns alla f�ruts�ttningar och resurser som kr�vs f�r liv-

-och teknologisk civilisation.

Vi har n�tt v�ndpunkt. Vi har skickat raketer och str�vare.

Men nu har vi viljan-

-intresset och teknologin f�r att skicka m�nniskor till Mars.

Hon �r 14 v�ningar h�g. Nu �r hon ditt skepp.

En sak chockade mig n�r jag b�rjade med serien.

Man t�nker: "Visst, vi ska resa till Mars."

Men man t�nker att det ska ske om hundra �r.

Sen inser man att det blir av inom 20 �r-

-eller max 30 �r... Det �r en fantastisk m�jlighet f�r oss.

P� 1960-talet trodde vi att vi skulle vara p� Mars l�ngt f�re i dag.

NASA planerade att landa de f�rsta m�nniskorna d�r 1981-

-och ha en permanent bas p� Mars i slutet av 1980-talet.

Men programmet f�r bemannade rymdf�rder har st�tt stilla i 40 �r.

NASA for till m�nen. Varf�r fortsatte vi inte?

Under 1960-talet trodde inte folk att Apollo var v�rd besv�ret.

NASA belastade n�stan 20 % av landets finanser.

Apollo var fr�mst en del av v�r s�kerhet och det kalla kriget.

Utforskningen av rymden b�rjade som en t�vling mot ryssarna.

V�rldens f�rsta konstgjorda satellit sk�ts i dag upp i Sovjet.

Ryssarna demonstrerade sin �verl�gsenhet med Sputnik.

De sk�t upp djur och en m�nniska i rymden f�re oss-

-och en man i omloppsbana f�re oss.

N�r nyheten om Sputnik kom blev folk i USA helt kn�ckta.

Nu n�r Ryssland har besegrat oss m�ste vi b�rja agera.

Vi utk�mpade ett hett krig i Sydostasien och ett kallt mot Sovjet.

N�r man blir kn�ckt och �r i krig, d� fl�dar pengarna.

Atlas �r en br�nsledriven farkost med fem motorer.

Det var en t�vling.

Alla raketer var konverterade ICBM-

- Intercontinental Ballistic Missiles, som USA byggt i f�rsvarssyfte.

Man tog bort stridsspetsarna och satt dit kapslar med m�nniskor.

Det ledde till Mercury- och Gemini-programmet-

-men handsken kastades n�r man sa att vi skulle f�rdas till m�nen.

Vi ska f�rdas till m�nen under det h�r decenniet.

Inte f�r att det �r enkelt utan f�r att det �r sv�rt.

Ingen tvekan om att vi ska lyckas-

-och ingen tvekan om att det kostar enormt mycket pengar.

Vi hade aldrig gjort det om det inte varit f�r rymdkappl�pningen.

Efter det kalla kriget fick NASA k�mpa f�r att �verleva.

Kongressen varnade dem m�nga g�nger:

"Gl�m rymdf�rder till Mars."

Hur skulle man f� till en budget f�r att g�ra f�rder till Mars?

En appl�d f�r Elon Musk.

Tack.

Vi m�ste f�rs�ka se till att f�rder till Mars �r m�jliga.

Att de kan ske i v�r livstid, och att ni kan f�lja med.

Det �r vad vi vill.

En f�rd till Mars �r ett enormt f�retag.

Kommersiella rymdf�retag kommer att kunna s�nka kostnaderna.

Vi har andra och tredje generationens raketf�retag-

-som Scaled Composites, Virgin Galactic, Jeff Bezos' Blue Origin-

-$paceX och de stora Boeing och Lockheed.

De �ppnar m�jligheterna f�r alla.

Med st�d fr�n l�nderna i IMSF-

-har Mars Mission Corporation bem�strat de sv�raste utmaningar-

-v�r art n�nsin m�tt.

Varf�r �r det viktigt f�r oss att resa till Mars?

Varf�r �r det viktigt att vi l�gger grunden f�r det i dag?

Alla man fr�gar har olika svar.

Vi �r hos SpaceX och f�ljer dem under sex m�nader.

Det �r viktigt att etablera en sj�lv- f�rs�rjande civilisation p� Mars-

-om det h�nder n�t p� jorden.

Antingen finns vi p� flera planeter eller s� stannar vi kvar p� en.

Det �r som en Iivf�rs�kring.

En bra investering, ett bra s�tt att placera pengar.

Fantastiskt att vi har m�jlighet till ett liv bortom jorden-

-men vet inte hur l�nge.

Det �r viktigt att f�rb�ttra rymdtransportteknologin-

-s� vi kan f�rdas i rymden och en dag befinna oss bland stj�rnorna.

N�r jag s�ger till, s�tt p� sekvensen.

- EDL-sekvensen �r p�. - S�tt p� hj�lmen och sp�nn fast.

Nedstigning till ytan �r p�b�rjad.

L�ngt ur kurs.

1,2,3 andas! 1,2,3 andas!

Vi k�mpade f�r att komma fram.

Ben?

Mars k�mpade emot f�r varje steg.

Vetenskap och tro h�r inte ihop.

N�r allt tyder p� att man �r vilse-

-kan man bara tro.

Misslyckas de spelar pengarna ingen roll.

D� �r alla utslagna.

Ingen f�r g� p� v�nster sida f�r vi har problem med j�mvikten.

I s� h�r stora projekt m�ter man oundvikligen utmaningar.

Vi har byggt rymdskeppet-

-i naturlig storlek, med sex bes�ttningsmedlemmar. Sk�despelare.

Pl�tsligt f�r alla en k�nsla av hur det faktiskt skulle kunna vara.

- B�rja. - Bomben avfyrades inte.

Finjusteringsraketerna �r avst�ngda.

Drivmedelsventilerna har inte �ppnats.

Raketerna kan inte startas.

F�rsta dagen p� Daedalus var det v�ldigt jobbig.

Allt skakade. Det blev 14 tagningar.

Men scenografm fungerade helt fantastiskt.

Man f�rest�ller sig allt som h�nder.

Varje knapp, varje m�tare, varje detalj p� EVA-dr�kten �r kollad.

Den ska hj�lpa till att skapa realism i ber�ttelsen.

G�r man runt i Daedalus ser man likheter med rymdf�rjan-

-den internationella rymdstationen men �ven s�nt som �r n�t annat.

Betraktar man rymdstationen ser man ett kaos och en massa prylar.

Det �r kablar, vajrar och f�rpackningar ovanp� varandra.

Vi m�ste rensa lite, f�r man sa oss-

-att i framtiden st�dar man upp dessa utrymmen.

Vi m�ste ber�kna den enorma m�ngd br�nsle som g�r �t till Mars-

-vilket avgjorde hur stort skeppet skulle vara. Och det �r enormt.

- D� s�... - Vad s�gs om det?

- Det var h�ftigt. - Kan du rotera lite snabbare?

- Det var mycket f�r l�ngsamt. - Okej.

Rymdskeppet f�rdas i rymden-

-men n�r det landat kan det st� uppr�tt.

Det kr�vs byggnadskonst.

Man bygger en stor raket p� jorden och flyger �nda till Mars.

Man f�rdas fr�n jordens yta till en omloppsbana.

D�r dockar man med en annan farkost-

-som bara f�rdas fram och tillbaka till Mars.

Den f�r folk fr�n omloppsbanan till Mars d�r en annan farkost-

-tar ner folk till ytan.

Men i dag kan man bara bygga och flyga med traditionella raketer.

- AIIt klart. - K�r, Delta.

Fem, fyra, tre...

Raketbr�nsle, motorn startar, eldsl�gor och raketen l�ttar.

Uppstigning.

Men det �r v�ldigt dyrt.

Vi kommer ingenstans f�rr�n vi s�nkt kostnaden f�r att l�mna jorden.

Vi m�ste bli b�ttre p� att ta oss i v�g fr�n jorden.

Med SpaceX f�rs�ker vi uppn� framsteg inom raketteknologin.

Den teknologin blev faktiskt s�mre ett tag.

1969 kom vi till m�nen och med rymdf�rjan-

-kom vi bara till omloppsbanan, fyra g�nger dyrare �n Apollo.

Sen kom vi inte ens i omloppsbana.

Man inte f�lja utvecklingen-

-och s�ga att det ser bra ut. Det har inte h�nt n�nting.

Om inte regeringen g�r n�t m�ste privata f�retag g�ra det.

Vi kan inte ha en sj�lvf�rs�rjande bas p� Mars som inte kan �terbrukas.

Det kommer att s�nka kostnaden f�r Marsf�rder enormt mycket.

Man ska flyga dit, landa och flyga tillbaka. Som ett flygplan.

Den f�rsta Marsf�rden g�rs av tio personer, med proviant-

-mat, och en last p� 90 ton. Men det r�cker inte som m�l.

En sj�lvf�rs�rjande koloni p� Mars-

-kr�ver kanske miljontals m�nniskor.

Det blir en tung last, kanske hundratals ton per skepp.

Det kr�vs tusentals skepp f�r att f� dit miljontals ton saker.

Det var f�rsta steget n�r vi skriver historia.

Rymdskeppen blir bara st�rre och st�rre.

F�r att ni ska f� en vink... Det h�r �r vad vi planerar att bygga.

Det �r v�ldigt likt det vi faktiskt har byggt.

Mars l�ter som en underbart fantastisk id�-

-men verkligheten �r n�stan deprimerande.

Det �r sv�rt att ta sig dig. F�rden tar minst 243 dagar-

-med den b�sta teknologin. V�ldigt m�nga saker kan g� fel.

RCS �njusteringsraket avst�ngd.

Mike Sierra 5-15-48, uppfattat. Jag �ndrar nu.

Kom igen... S� d�r, ja.

Rymden �r den farligaste plats en m�nniska kan befinna sig p�.

Men v�r erfarenhet fr�n olika rymdprogram-

-ger oss en god kunskap om hur m�nniskan ska reagera.

Vi m�ste bara relatera till publiken, och visa vad personerna upplevde.

Raketerna �r avst�ngda. Vad har vi missat?

- Vad ska jag g�ra? - Beg�r tillst�nd f�r st�d.

- F�r n�ra SRP. - G�r det.

D� klarar ni er inte tillbaka till flygd�ck.

RCS-raketerna �r p�slagna.

Det var viktigt att allt var tr�ngt-

-s� sk�despelarna kunde k�nna klaustrofobin i tr�nga utrymmen.

Det var sm�rtsamt att vara d�r.

Sen kunde vi gestalta hur astronauterna k�nde.

N�r man undrar vilken astronaut som ska klarar sig v�l-

-m�ste man ta reda p� vem som �r mest l�mpad-

-och kapabel att klara av det vi inte kan f�ruts�ga.

- �r du redo. - Tack.

Vi f�r alla slags astronauter.

De �r alltmer olika.

Vi kan inte g�ra som man gjorde f�rr i tiden.

Vi kan inte anlita dig bara f�r att du kan landa p� ett hangarfartyg.

Det �r bra, men bara en liten del av det hela.

Jag jobbade med komparativ fysiologi med djur p� f�ltet.

Det �r ett offer att ge upp den karri�ren.

Men de g�nger jag varit mest n�jd i livet-

-har jag utmanats h�rt fysiskt och psykiskt-

-och att vara astronaut �r en perfekt kombination.

Jag �r lyckligt lottad som f�r vara h�r.

Apolloastronauterna var testpiloter, otroligt sj�lvs�kra och motiverade.

De hamnade i Life Magazine-

-var snygga, karismatiska och gjorde sig bra i bild.

Sen kom rymdstationerna med st�rre bes�ttning-

-och l�ngre uppdrag. Det beh�vdes inga testpiloter.

Personerna skulle komma �verens och leva i harmoni med varandra.

Jag tar mig runt och visar er hur det ser ut.

Misha st�dar sitt omr�de.

Han sover i taket, d�r dammsuger han nu.

D�r �r mitt st�lle, jag ska visa er min v�ska.

Min v�ska p� v�ggen.

Mellanm�nskliga relationer, flexibilitet, humor, t�lamod-

-och givmildhet blev det NASA var ute efter.

Under rymdf�rder eller s�nt som inneb�r insp�rrning p� tr�ng yta...

H�r �r n�t f�r restaurangen hemma. Eller inte.

Id�n om ett eget territorium, "vem flyttade min kaffekopp"...

Man undrar vem som gjort det.

Man blir genast arg p� att n�n tagit ens utrymme.

Du har s�nder min utrustning med din kopplingsdosa.

Jag m�ste uppgradera kylen.

Lagar jag det inte nu f�r vi problem senare.

N�n sjunger eller spelar alltid sin musik-

-och n�n �ter av ens mat.

Alla sm� saker blir helt omv�lvande-

-men det �r de sm� sakerna som avg�r hur det g�r.

Bes�ttningar m�ste �va p� konfliktl�sningar-

-s� de kan utf�ra uppdraget.

Man f�r inte fastna i en irritation mot varandra.

Det �r helt fantastiska m�nniskor.

De �r av skilda slag, men man m�ste vara sinnrik-

-beteendem�ssigt, psykiskt och biologiskt duglig.

Man m�ste vara helt engagerad i uppdraget-

-och st� ut med n�stan allt f�r att genomf�ra det.

Tr�ningen �r viktig f�r allt vi g�r i rymden.

En dag flyger man ett jetplan.

N�sta dag �r man i poolen och tr�nar rymdpromenad.

Man pluggar ryska en dag, eller studerar systemen p� stationen.

Allt leder mot n�sta steg, sj�lva f�rden till Mars.

Det �r d�rf�r vi �r h�r.

Hela v�rlden verkar v�nta p� att man ska bege sig till Mars.

F�r ett Marsuppdrag kr�vs en blandning av det gamla-

-en klassisk, kaxig och or�dd inst�llning-

-men �ven de nya astronauternas egenskaper som humor och empati.

Man st�ngs in med de andra och det �r en l�ng f�rd.

Det pratas om att vara f�rst, och jag �r redo n�r NASA vill.

NASA vill n� nya h�jder och uppenbara det ok�nda.

Det kr�vs ett fantastiskt team och jag l�ngtar efter att st�lla upp.

N�r jag f�r fr�gan om jag vill ge mig i v�g svarar jag: "Sj�lvklart"

Hastigheten s�nks.

St�ng ventilen, vi g�r ner.

Det g�r f�r snabbt!

Till kommitt�n: Vi p� MMC �r redo att jobba snabbare.

Vi var redo f�r utvidgning.

Baschef Hana Seung.

Vi f�r dubbel kapacitet med era enheter.

- Har Hana godk�nt det? - Det �r lite f�r ambiti�st.

Man kommer inte till Mars utan ambitioner.

Oliver!

Jag f�rs�kte h�lla oss vid liv.

V�r dr�m har blivit verklighet.

De vet inget om Mars.

Jag tror inte att vi f�r tillbaka v�r reaktor.

Hittar ni bevis p� en andra tillblivelse...

D� kan evolutionen b�rja om.

Pressar du f�r h�rt kan n�t g� s�nder.

Utrym v�stra sektionen!

Man fr�gar mig: "Var produceras en s�n serie?"

Den �r ambiti�s, vi visar hur det blir att leva p� Mars-

-och m�ste dessutom kopiera landskapet p� Mars.

Marocko �r det som liknar Mars mest.

P� n�gra av platserna vi valt har man aldrig filmat tidigare.

Vi s�kte en �kta k�nsla av Mars. Russell Datson-

-v�r chef f�r visuella effekter, l�t oss vandra runt i Marockos �ken.

Sen valde man spelplatser och st�llde ut rymdskepp d�r.

Det var helt otroligt.

N�sta viktiga sak var att v�lja musik. Hur skulle den l�ta?

Nick Cave och Warren Ellis skriver musiken �t oss.

Vi b�rjade minimalistiskt men varje avsnitt byggde vi upp-

-till musikaliska teman som ska bli organiska.

Det handlar om m�nniskor som v�gar sina liv f�r att komma dit.

Tack. Det �r klart.

- Bra? - Ja, det �r bra.

V�lkommen till Marocko. Det �r vackert, och v�ldigt varmt.

Det �r en bastu i dr�kterna. Man m�ste b�ra huvudbonad och hj�lm.

Vi kom till spelplatsen, drypande av svett och jag var glad.

Det var s� otroligt vackert.

Det var en sv�r tagning mitt under sommaren i Marocko.

De sv�ra f�rh�llandena gav sk�despelarna m�jlighet-

-att uppleva det sv�ra p� en s� og�stv�nlig plats.

Vi ville visa Mars som den farligaste plats man kan bes�ka.

Vi anv�nder dr�nare f�r att hitta Iavatunneln vi beh�ver.

Olympus Town �r intressant-

-f�r d�r landar de och ska stanna kvar i skeppet.

Pl�tsligt m�ste de l�mna det-

-s� de g�r till en grotta och sl�r sig ner p� en avsats.

De m�ste snabbt etablera en stad.

Det var m�nga faktorer jag logiskt m�ste beakta.

Man har en st�tlig byggnad men hur expanderar man fr�n det?

Hur kan man skicka upp l�tta saker-

-stora nog att inkvartera alla m�nniskor i ett pressat l�ge?

Jag tittade p� katastrofplatser och omr�den-

-d�r man varit tvungen att snabbt bygga upp en milj�-

-under sv�ra f�rh�llanden.

Jag kom p� id�n med Iedbussar.

Ett slags system som snabbt kan bli till tunnlar.

Det blev concertinaspel som kan skapa olika bost�der.

Allt �r detaljerat, och precist. Olympus Town �r full av korridorer-

-som p�minner om "Alice i Underlandet".

Man g�r l�tt vilse och det �r fantastiskt.

Blir det en v�lkomstkommitt�?

Det f�r Robert ansvara f�r.

Den f�rsta stora �verraskningen f�r mig var-

-hur detaljerad m�nniskors research om Marsf�rder redan �r.

Det p�g�r projekt just nu.

Man l�r sig leva tillsammans-

-och utf�r promenader p� avl�gsna platser i v�rlden.

Man upplever allt, utom att ge sig ut i rymden-

-till f�rm�n f�r de modiga som till slut f�r g�ra f�rden.

V�r nyfikenhet driver oss till att vilja f�rst� och utforska.

N�r vi fysiskt inte kan bes�ka en plats skapar vi redskap f�r det.

Allt m�nniskan beh�ver p� Mars-

-�r praktiska redskap, och s�na har vi alltid tillverkat.

Nu jobbar vi.

Man vistas p� Mars halvannat �r. Vad vill man g�ra?

N�t av det man inte tog med sig m�ste man tillverka.

Man vill utforska.

Laddad och klar. Obemannat fordon.

Man vill hitta mineraler p� Mars och vatten i ens n�rhet.

Mars �r kargt.

Det finns mycket vatten, men det �r f�ngat p� olika st�llen.

Vi tror att det finnas en akvifer med vatten. Den vill man komma �t.

En annan vattenresurs kan vara is.

Vi tror det finns enormt mycket mitt p� Mars.

Det var Mars gamla pol, men ist�cket ligger fast d�r.

N�r vi landar p� Mars hittar vi inte vatten l�tt.

WAVAR �r en maskin med bara f� r�rliga delar.

En l�da med en fl�kt, som trivs i Mars atmosf�r-

-d�r luftfuktigheten n�stan alltid �r 100 %.

Atmosf�ren �r tunn men alltid fuktig.

Man kan f� mycket vatten ur atmosf�ren med en WAVAR.

Syre beh�vs f�r att andas.

Det finns massor av syre p� Mars, som koldioxid, i atmosf�ren.

Man kan bearbeta koldioxiden och f� fram syret.

NASA:s Mars 2020 str�vare har en manick som heter "MOXIE".

Den samlar in koldioxid ur atmosf�ren och avl�gsnar kolet.

Sen frig�rs syret. Men till det kr�vs str�m.

De f�rsta bes�karna p� Mars tar med k�rnreaktorer eller solpaneler.

Men vi vill ha geotermisk energi och geotermiskt uppv�rmt vatten.

Sen vill vi hitta mineraler.

Mars �r r�d p� grund av j�rnoxid.

Vi m�ste ha den r�tta teknologin-

-som kan f�rvandla det till st�l.

Vi m�ste g�ra aluminium p� Mars, betong, glas och plast.

Det kr�vs mycket utrustning om vi ska bli sj�lvf�rs�rjande.

Verktyg och 3D-skrivare-

-och sen m�ste man kunna bygga egna saker av tillg�ngarna p� Mars.

Jag har genomskinliga kupoler som kan Iysas upp av solen. Vi odlar v�xter-

-som blir f�da, vilket vi beh�ver p� l�ngre sikt.

Matjordskiktet kan vara giftigt. Under det �rjorden annorlunda.

Den inneh�ller kol, v�te, syre, fosfor och �ven nitrater.

Nitrater �r g�dningsmedel.

Beroende p� surhetsgraden-

-kan man odla potatis, kanske b�nor och sparris.

N�r man b�rjade utforska jorden-

-tog man med sig r�ttor, grisar och getter. Ska vita med djur?

Jag tror vi har en samlad fysiologisk kunskap och f�rm�ga f�r-

-att skapa nya organismer, nya v�xter och kanske djur.

Bakterier kanske producerar maten vi �ter.

En dag st�r det flera rader v�xthus h�r-

-fulla av hybrider som frodas allt vad de kan.

Utan v�xter �r vi ingenting.

V�stra sektionen �r f�rst�rd.

Det h�r var m�jligt.

Sju av de mest omtyckta forskarna och astronauterna �r d�da.

Det ber�r mig.

Du bad mig v�lja mellan att forts�tta eller att ta hem dig.

De f�r inte ge upp. Vi har kommit f�r l�ngt, Joon.

Uppdraget �r st�rre �n oss allihop.

Sp�rar t�get ur kan jag inget g�ra.

- Javier. - Vad �r det?

Javier och jag hittade n�nting.

Ge upp nu blir mycket genant.

Jag har skapat min frid.

Jag �r s�ker p� en sak. Jag stannar.

Trycket �r �terst�llt. Lagren uppt�ckta.

Sterilisera f�re ing�ng.

Det kan dr�ja fem till nio veckor innan ov�dret har passerat.

Ber�ttelsen handlar om �verlevnad.

N�r man ber�ttar om en f�rd till Mars-

-och om de som �gnar sina liv-

-�t att f�rst� vad f�rden inneb�r-

-handlar det om verkligt mod och heroism.

�r det m�jligt att resa till Mars �r allting m�jligt.

Om man t�njer p� gr�nserna tror jag allt f�r�ndras.

Det underliggande budskapet handlar om hopp.

Att man ska samlas, f�renas-

-och skapa n�t nytt f�r allas b�sta.

M�nniskan leder inte liv till Mars utan hon leder Mars till liv.

Livet p� jorden handlar om att omvandla ofruktsam milj�-

-till n�t positivt f�r fortplantning av liv.

Vi ska omvandla Mars till en levande v�rld, f�r s� g�r vi.

D�rf�r tror vi att m�nniskan kan terraformera Mars i framtiden.

Terraformering �r en medveten f�r�ndring av en planet-

-som inte liknar jorden, s� att den liknar jorden mer.

Mer generellt inneb�r det att man ger en d�d v�rld nytt liv.

Man f�r �knen att blomma.

Tidigare i historien hade Mars en mer jordliknande milj�-

-med floder, sj�ar och hav.

Det mesta vattnet finns kvar. Kan vi f� tillbaka det?

Kan Mars �terigen f� en jordliknande milj�?

Kan vi �terst�lla f�rh�llanden?

Jag vandrar i Death Valley. Det k�nns som att vara p� Mars.

H�r �r livet sparsamt. Det �r dolt.

Som i Death Valley �r Mars yta fientlig mot liv-

-och f�rst�r de �terst�ende organismerna.

Vi m�ste allts� ner under ytan p� Mars.

H�r i Death Valley tar vi oss under saltet.

Det h�r �r salt som ser torrt ut, men det inneh�ller vatten.

H�r finns v�tare f�rh�llanden.

D�r finns det liv.

H�r �r en saltskorpa, det ser ut som d�tt salt.

G�r man s� h�r ser man att det finns liv.

Prim�rt produktivt liv-

-som skapar biomassa av atmosf�ren och vatten.

Koloxid och vatten.

Det �r basen i n�ringskedjan.

Vi ska etablera en n�ringskedja p� Mars-

-med organismer som producerar saker-

-fr�n koloxid och vatten.

I den h�r saltskorpan syns inga bevis p� liv.

Men samma organismer finns i det h�r saltet.

De bara sover. Det kanske finns s�na h�r klippor p� Mars-

-med organismer fr�n en tid n�r Mars var fuktigare.

De v�ntar p� att m�nniskan ska komma och f� tillbaka vattnet.

Fr�n f�r liv finns redan p� Mars-

-och b�rjar vi terraformera kan fr�na ge sk�rd.

De kan skapa ett liv annorlunda �n det p� jorden.

Mars finns 72 miljoner mil l�ngre bort fr�n solen, s� det �r kallare.

Det finns vatten, men det �r fruset i jorden.

Hur v�rmer man upp en kall planet?

Man skapar global uppv�rmning:

Konstgjord v�xthuseffekt p� Mars med konstgjorda v�xthusgaser.

Stiger v�rmen med tio grader skapas mycket koldioxid.

Den finns i jorden och b�rjar utdunsta i atmosf�ren-.

Det v�rmer planeten �nnu mer och vi f�r en v�xthuseffekt p� Mars.

Om n�gra hundra �r b�rjar det frusna vattnet sm�lta-

-och komma fram urjorden.

Mars upptorkade floder b�rjar str�mma igen-

-och fyller de torrlagda sj�arna.

Sen f�r vi regn.

Med mer koldioxid, en varmare planet och vatten-

-kan man odla v�xter p� Mars.

Vi vet hur man v�rmer en planet.

Vi g�r det p� jorden, i en r�tt effektfull takt.

Det blir en grad varmare f�r varje decennium.

T�nk om vi g�r samma sak p� Mars.

Om det funnits liv d�r har det d�tt ut.

Vi kan hj�lpa det att �terf� sin biologiska status.

N�r vi kommer till Mars, hur mycket ska vi p�verka?

Ska vi terraformera planeten och g�ra den bebolig f�r oss?

Vi terraformerar allt vi bes�ker.

Vi �r en naturkraft.

Det blir allts� en debatt om vad vi har r�tt att g�ra.

Det finns tv� motstridande strategier om vad som b�r h�nda med Mars.

Forskarna �r oroliga f�r att Mars ska f�rorenas-

-av v�ra anstr�ngningar att etablera en civilisation d�r.

Det finaste vi kunde uppt�cka p� Mars vore liv.

L�t s�ga att det finns mikrobiellt liv d�r.

Har vi r�tt att g� r�tt in och omedelbart f�r�ndra framtiden-

-f�r den planeten?

Vi var mikrober en g�ng.

Mycket l�ngre �n vi varit intelligenta liv.

Om n�n kommit och betraktat oss som mikrober, hade vi inte funnits.

Men man vill �ppna gruvor p� Mars.

Man vill utforska planeten och n�gra vill �ga vissa delar.

Ska vi �ppna rymden m�ste vi ha en rymdekonomi.

Genom historien har v�r lust att utforska drivits-

-av ekonomiska intressen.

Det �r m�nniskans natur, och s� blir det p� Mars.

Vi �r �verens om att ingenting utanf�r jorden kan �gas av n�n.

Men presidenten har nyligen sagt-

-att om man bryter metall p� Mars kan man �ga den.

M�nniskan har alltid t�vlat om territorier-

-och resurser. Vi kan d�da varandra f�r det.

Vi har inte bara r�tten-

-utan skyldigheten att etablera oss p� Mars.

Vi �r varelserna, med alla v�ra fel-

-som jordens biosf�r har till�tit str�cka sig ut-

-och etablera sig i andra v�rldar.

Vi kommer att ta denna n�stan d�da v�rld och g�ra den levande.

Vi f�r nya arter f�glar, fiskar och v�xter. Det blir magnifikt.

Ingen kommer att se p� det utan att k�nna stolthet som m�nniska.

Hoppas Mars inspirerar m�nniskor-

-s� n�sta generation kan tro p� dr�mmen.

Det betyder allt att h�lla dr�mmarna vid liv.

Text: Christer Jonasson www.btistudios.com