All language subtitles for Mars S01E07 HDTV x264 .StB

Mars skulle inte
v�lkomna oss med �ppna armar.

- Varning - systemet avst�ngt.
- Bomben avfyrades inte.

- Landa och kolla.
- Nej, det g�r jag.

Vi ville ge allt f�r att ta oss dit.

Felet identifierat.

Jag hittade det. Fel p� buss
14-15-48 i styrbords terminal.

4-15-48... uppfattat.

Kameran g�r. B�rja.

Bland de saker
som g�r oss unika som m�nniskor-

-finns v�r f�rm�ga
att fantisera och dr�mma.

Tack.

Vi kan �verv�ga
att bo n�n annanstans.

P� andra sidan bergen-

-p� andra sidan sj�n
eller p� en annan planet.

National Geographic
hade en ambiti�s id�.

De ville dramatisera
v�r vilja att f�rdas till Mars-

-p� ett ambiti�st filmiskt s�tt.

Tack. H�ll kranen.

Vi tar oss d�rifr�n
och du stannar h�r, eller hur?

I projektet utforskar vi Mars
f�r National Geographic-

-en tidning
som gav mig mycket som ung.

Det var en fantastisk m�jlighet
att inspirera-

-och ge folk hopp.

L�t oss fantisera tillsammans,
bryta ny mark-

-och riva barri�rer. Varf�r inte?

Vad st�r National Geographic f�r?
Vetenskap, forskning, utbildning.

F�r oss �r det oavvisligt att vi
visar vetenskapen p� r�tt s�tt.

Projektet �r ambiti�st.

Som produktionsdesigner
m�ste man bli expert i �mnet.

Jag f�r ta reda p�
hur rymdresor ser ut i dag-

-och hur de kan se ut i framtiden.

Man m�ste g�ra j�ttemycket research.

Det �r l�tt
att f�rf�ras av vetenskapen.

Man m�ste komma ih�g
att ber�ttelsen handlar om m�nniskor.

M�nniskor i en verklig milj�-

-som kan bli riskfylld och ot�ck
om n�t g�r fel.

- B�rja.
- Vi inleder omorienteringen.

SRP efter 3, 2, 1... T�ndning.

Allt skulle se autentiskt ut.

Vi har skapat en serie-

-d�r dramat
suger in oss i handlingen.

Sen finns det
en v�v av dokument�rfilm.

Den dokument�ra handlingen
h�nger ihop med manuskriptet.

Vi f�r se vetenskap som g�ller
f�r en Marsexpedition 2032.

Redo? Visir p�.

Hoppas det v�cker
�ventyrslust hos folk-

-och att de gillar det h�r. Det
vore fantastiskt att resa till Mars.

I tusentals �r s�g v�ra f�rf�der
en r�d prick p� himlen-

-och undrade
vad som fanns d�r. I dag-

-har vi kapacitet att f�rdas dit.

Vi �r b�ttre f�rberedda f�r
att skicka m�nniskor till Mars-

-�n n�r vi skickade
en m�nniska till m�nen 1961.

Ett ston steg f�r m�nskligheten
som m�ste tas.

Tillsammans kan vi
bege oss ut i Solsystemet...

...f�r att stanna d�r.

Det �r ett program
som ska skicka astronauter till Mars.

Tv�, ett och lyft.

Ett liknande l�ge i historien
intr�ffar inte s� ofta.

Vi har en samling med m�nga
organisationer och medarbetare-

-som alla jobbar
�t samma h�ll - mot Mars.

Mars har alltid funnits i
v�rt medvetande, fr�n den stund-

-under den
vetenskapliga revolutionen-

-n�r det inte bara var ett ljus p�
himlen. D�r kunde finnas m�nniskor-

-eller varelser, och tanken p�
ett bes�k d�r b�rjade ta ny form.

I slutet av 1800-talet var Mars
Percival Lowells stora passion.

Han byggde ett observatorium
med de b�sta siktf�rh�llandena.

D�r tittade han p� Mars
och t�nkte sig kanaler och st�der.

Han var �vertygad om
att det fanns liv p� Mars.

Han oroade sig f�r
att marsianernas kultur skulle d� ut.

De beh�vde kanalerna-

-f�r att leda vatten
fr�n ist�cket till st�derna.

Fr�et var s�tt hos allm�nheten.
Det kunde finnas liv p� Mars.

V�rt rymdprograms intellektuella
styrka och teknologiska skicklighet-

-ska leda oss
mot bevis f�r liv p� Mars.

Motorn startar,
Atlas V lyfter med Curiosity-.

NASA:s Curiosity
landade just p� den r�da planeten.

Vi har landat s�kert p� Mars.

Spirit, Opportunity, Curiosity...
Alla dessa str�vare har visat-

-att det finns vatten.

Jorden p� Mars
inneh�ller n�rings�mnen.

Dgt finns vatten, koldioxid, kv�ve...
Aven det prim�ra f�r teknologi:

Aluminium, j�rn,
titan, svavel, kalium, fosfor...

P� Mars finns alla f�ruts�ttningar
och resurser som kr�vs f�r liv-

-och teknologisk civilisation.

Vi har n�tt v�ndpunkt.
Vi har skickat raketer och str�vare.

Men nu har vi viljan-

-intresset och teknologin f�r
att skicka m�nniskor till Mars.

Hon �r 14 v�ningar h�g.
Nu �r hon ditt skepp.

En sak chockade mig
n�r jag b�rjade med serien.

Man t�nker:
"Visst, vi ska resa till Mars."

Men man t�nker
att det ska ske om hundra �r.

Sen inser man
att det blir av inom 20 �r-

-eller max 30 �r... Det �r
en fantastisk m�jlighet f�r oss.

P� 1960-talet trodde vi att vi skulle
vara p� Mars l�ngt f�re i dag.

NASA planerade att landa
de f�rsta m�nniskorna d�r 1981-

-och ha en permanent bas
p� Mars i slutet av 1980-talet.

Men programmet f�r bemannade
rymdf�rder har st�tt stilla i 40 �r.

NASA for till m�nen.
Varf�r fortsatte vi inte?

Under 1960-talet trodde inte folk
att Apollo var v�rd besv�ret.

NASA belastade
n�stan 20 % av landets finanser.

Apollo var fr�mst en del av
v�r s�kerhet och det kalla kriget.

Utforskningen av rymden
b�rjade som en t�vling mot ryssarna.

V�rldens f�rsta konstgjorda satellit
sk�ts i dag upp i Sovjet.

Ryssarna demonstrerade
sin �verl�gsenhet med Sputnik.

De sk�t upp djur
och en m�nniska i rymden f�re oss-

-och en man i omloppsbana f�re oss.

N�r nyheten om Sputnik kom
blev folk i USA helt kn�ckta.

Nu n�r Ryssland har besegrat oss
m�ste vi b�rja agera.

Vi utk�mpade ett hett krig i
Sydostasien och ett kallt mot Sovjet.

N�r man blir kn�ckt och �r i krig,
d� fl�dar pengarna.

Atlas �r en br�nsledriven farkost
med fem motorer.

Det var en t�vling.

Alla raketer
var konverterade ICBM-

- Intercontinental Ballistic Missiles,
som USA byggt i f�rsvarssyfte.

Man tog bort stridsspetsarna
och satt dit kapslar med m�nniskor.

Det ledde till
Mercury- och Gemini-programmet-

-men handsken kastades n�r man sa
att vi skulle f�rdas till m�nen.

Vi ska f�rdas till m�nen
under det h�r decenniet.

Inte f�r att det �r enkelt
utan f�r att det �r sv�rt.

Ingen tvekan om att vi ska lyckas-

-och ingen tvekan om
att det kostar enormt mycket pengar.

Vi hade aldrig gjort det om det
inte varit f�r rymdkappl�pningen.

Efter det kalla kriget
fick NASA k�mpa f�r att �verleva.

Kongressen
varnade dem m�nga g�nger:

"Gl�m rymdf�rder till Mars."

Hur skulle man f� till en budget
f�r att g�ra f�rder till Mars?

En appl�d f�r Elon Musk.

Tack.

Vi m�ste f�rs�ka se till
att f�rder till Mars �r m�jliga.

Att de kan ske i v�r livstid,
och att ni kan f�lja med.

Det �r vad vi vill.

En f�rd till Mars
�r ett enormt f�retag.

Kommersiella rymdf�retag
kommer att kunna s�nka kostnaderna.

Vi har andra och tredje
generationens raketf�retag-

-som Scaled Composites, Virgin
Galactic, Jeff Bezos' Blue Origin-

-$paceX och de stora
Boeing och Lockheed.

De �ppnar m�jligheterna f�r alla.

Med st�d fr�n l�nderna i IMSF-

-har Mars Mission Corporation
bem�strat de sv�raste utmaningar-

-v�r art n�nsin m�tt.

Varf�r �r det
viktigt f�r oss att resa till Mars?

Varf�r �r det viktigt
att vi l�gger grunden f�r det i dag?

Alla man fr�gar har olika svar.

Vi �r hos SpaceX
och f�ljer dem under sex m�nader.

Det �r viktigt att etablera en sj�lv-
f�rs�rjande civilisation p� Mars-

-om det h�nder n�t p� jorden.

Antingen finns vi p� flera planeter
eller s� stannar vi kvar p� en.

Det �r som en Iivf�rs�kring.

En bra investering,
ett bra s�tt att placera pengar.

Fantastiskt att vi har m�jlighet
till ett liv bortom jorden-

-men vet inte hur l�nge.

Det �r viktigt att f�rb�ttra
rymdtransportteknologin-

-s� vi kan f�rdas i rymden och
en dag befinna oss bland stj�rnorna.

N�r jag s�ger till,
s�tt p� sekvensen.

- EDL-sekvensen �r p�.
- S�tt p� hj�lmen och sp�nn fast.

Nedstigning till ytan �r p�b�rjad.

L�ngt ur kurs.

1,2,3 andas! 1,2,3 andas!

Vi k�mpade f�r att komma fram.

Ben?

Mars k�mpade emot f�r varje steg.

Vetenskap och tro h�r inte ihop.

N�r allt tyder p� att man �r vilse-

-kan man bara tro.

Misslyckas de
spelar pengarna ingen roll.

D� �r alla utslagna.

Ingen f�r g� p� v�nster sida
f�r vi har problem med j�mvikten.

I s� h�r stora projekt
m�ter man oundvikligen utmaningar.

Vi har byggt rymdskeppet-

-i naturlig storlek, med sex
bes�ttningsmedlemmar. Sk�despelare.

Pl�tsligt f�r alla en k�nsla av
hur det faktiskt skulle kunna vara.

- B�rja.
- Bomben avfyrades inte.

Finjusteringsraketerna �r avst�ngda.

Drivmedelsventilerna
har inte �ppnats.

Raketerna kan inte startas.

F�rsta dagen p� Daedalus
var det v�ldigt jobbig.

Allt skakade. Det blev 14 tagningar.

Men scenografm
fungerade helt fantastiskt.

Man f�rest�ller sig allt som h�nder.

Varje knapp, varje m�tare, varje
detalj p� EVA-dr�kten �r kollad.

Den ska hj�lpa till
att skapa realism i ber�ttelsen.

G�r man runt i Daedalus
ser man likheter med rymdf�rjan-

-den internationella rymdstationen
men �ven s�nt som �r n�t annat.

Betraktar man rymdstationen
ser man ett kaos och en massa prylar.

Det �r kablar, vajrar
och f�rpackningar ovanp� varandra.

Vi m�ste rensa lite, f�r man sa oss-

-att i framtiden
st�dar man upp dessa utrymmen.

Vi m�ste ber�kna den enorma
m�ngd br�nsle som g�r �t till Mars-

-vilket avgjorde hur stort skeppet
skulle vara. Och det �r enormt.

- D� s�...
- Vad s�gs om det?

- Det var h�ftigt.
- Kan du rotera lite snabbare?

- Det var mycket f�r l�ngsamt.
- Okej.

Rymdskeppet f�rdas i rymden-

-men n�r det landat
kan det st� uppr�tt.

Det kr�vs byggnadskonst.

Man bygger en stor raket p� jorden
och flyger �nda till Mars.

Man f�rdas fr�n
jordens yta till en omloppsbana.

D�r dockar man
med en annan farkost-

-som bara f�rdas
fram och tillbaka till Mars.

Den f�r folk fr�n omloppsbanan
till Mars d�r en annan farkost-

-tar ner folk till ytan.

Men i dag kan man bara bygga
och flyga med traditionella raketer.

- AIIt klart.
- K�r, Delta.

Fem, fyra, tre...

Raketbr�nsle, motorn startar,
eldsl�gor och raketen l�ttar.

Uppstigning.

Men det �r v�ldigt dyrt.

Vi kommer ingenstans f�rr�n vi
s�nkt kostnaden f�r att l�mna jorden.

Vi m�ste bli b�ttre p�
att ta oss i v�g fr�n jorden.

Med SpaceX f�rs�ker vi uppn�
framsteg inom raketteknologin.

Den teknologin
blev faktiskt s�mre ett tag.

1969 kom vi till m�nen
och med rymdf�rjan-

-kom vi bara till omloppsbanan,
fyra g�nger dyrare �n Apollo.

Sen kom vi inte ens i omloppsbana.

Man inte f�lja utvecklingen-

-och s�ga att det ser bra ut.
Det har inte h�nt n�nting.

Om inte regeringen g�r n�t
m�ste privata f�retag g�ra det.

Vi kan inte ha en sj�lvf�rs�rjande
bas p� Mars som inte kan �terbrukas.

Det kommer att s�nka kostnaden
f�r Marsf�rder enormt mycket.

Man ska flyga dit, landa och
flyga tillbaka. Som ett flygplan.

Den f�rsta Marsf�rden
g�rs av tio personer, med proviant-

-mat, och en last p� 90 ton.
Men det r�cker inte som m�l.

En sj�lvf�rs�rjande koloni p� Mars-

-kr�ver kanske miljontals m�nniskor.

Det blir en tung last,
kanske hundratals ton per skepp.

Det kr�vs tusentals skepp
f�r att f� dit miljontals ton saker.

Det var f�rsta steget
n�r vi skriver historia.

Rymdskeppen
blir bara st�rre och st�rre.

F�r att ni ska f� en vink...
Det h�r �r vad vi planerar att bygga.

Det �r v�ldigt likt
det vi faktiskt har byggt.

Mars l�ter som
en underbart fantastisk id�-

-men verkligheten
�r n�stan deprimerande.

Det �r sv�rt att ta sig dig.
F�rden tar minst 243 dagar-

-med den b�sta teknologin.
V�ldigt m�nga saker kan g� fel.

RCS �njusteringsraket avst�ngd.

Mike Sierra 5-15-48, uppfattat.
Jag �ndrar nu.

Kom igen... S� d�r, ja.

Rymden �r den farligaste plats
en m�nniska kan befinna sig p�.

Men v�r erfarenhet
fr�n olika rymdprogram-

-ger oss en god kunskap om
hur m�nniskan ska reagera.

Vi m�ste bara relatera till publiken,
och visa vad personerna upplevde.

Raketerna �r avst�ngda.
Vad har vi missat?

- Vad ska jag g�ra?
- Beg�r tillst�nd f�r st�d.

- F�r n�ra SRP.
- G�r det.

D� klarar ni er inte
tillbaka till flygd�ck.

RCS-raketerna �r p�slagna.

Det var viktigt att allt var tr�ngt-

-s� sk�despelarna kunde k�nna
klaustrofobin i tr�nga utrymmen.

Det var sm�rtsamt att vara d�r.

Sen kunde vi gestalta
hur astronauterna k�nde.

N�r man undrar vilken astronaut
som ska klarar sig v�l-

-m�ste man ta reda p�
vem som �r mest l�mpad-

-och kapabel att klara av
det vi inte kan f�ruts�ga.

- �r du redo.
- Tack.

Vi f�r alla slags astronauter.

De �r alltmer olika.

Vi kan inte g�ra
som man gjorde f�rr i tiden.

Vi kan inte anlita dig bara f�r
att du kan landa p� ett hangarfartyg.

Det �r bra,
men bara en liten del av det hela.

Jag jobbade med komparativ fysiologi
med djur p� f�ltet.

Det �r ett offer
att ge upp den karri�ren.

Men de g�nger
jag varit mest n�jd i livet-

-har jag utmanats h�rt
fysiskt och psykiskt-

-och att vara astronaut
�r en perfekt kombination.

Jag �r lyckligt lottad
som f�r vara h�r.

Apolloastronauterna var testpiloter,
otroligt sj�lvs�kra och motiverade.

De hamnade i Life Magazine-

-var snygga, karismatiska
och gjorde sig bra i bild.

Sen kom rymdstationerna
med st�rre bes�ttning-

-och l�ngre uppdrag.
Det beh�vdes inga testpiloter.

Personerna skulle komma �verens
och leva i harmoni med varandra.

Jag tar mig runt
och visar er hur det ser ut.

Misha st�dar sitt omr�de.

Han sover i taket,
d�r dammsuger han nu.

D�r �r mitt st�lle,
jag ska visa er min v�ska.

Min v�ska p� v�ggen.

Mellanm�nskliga relationer,
flexibilitet, humor, t�lamod-

-och givmildhet
blev det NASA var ute efter.

Under rymdf�rder eller s�nt som
inneb�r insp�rrning p� tr�ng yta...

H�r �r n�t f�r restaurangen hemma.
Eller inte.

Id�n om ett eget territorium,
"vem flyttade min kaffekopp"...

Man undrar vem som gjort det.

Man blir genast arg p�
att n�n tagit ens utrymme.

Du har s�nder min utrustning
med din kopplingsdosa.

Jag m�ste uppgradera kylen.

Lagar jag det inte nu
f�r vi problem senare.

N�n sjunger
eller spelar alltid sin musik-

-och n�n �ter av ens mat.

Alla sm� saker
blir helt omv�lvande-

-men det �r de sm� sakerna
som avg�r hur det g�r.

Bes�ttningar m�ste
�va p� konfliktl�sningar-

-s� de kan utf�ra uppdraget.

Man f�r inte fastna i
en irritation mot varandra.

Det �r helt fantastiska m�nniskor.

De �r av skilda slag,
men man m�ste vara sinnrik-

-beteendem�ssigt,
psykiskt och biologiskt duglig.

Man m�ste vara
helt engagerad i uppdraget-

-och st� ut med n�stan allt
f�r att genomf�ra det.

Tr�ningen �r viktig
f�r allt vi g�r i rymden.

En dag flyger man ett jetplan.

N�sta dag �r man i poolen
och tr�nar rymdpromenad.

Man pluggar ryska en dag,
eller studerar systemen p� stationen.

Allt leder mot n�sta steg,
sj�lva f�rden till Mars.

Det �r d�rf�r vi �r h�r.

Hela v�rlden verkar v�nta p�
att man ska bege sig till Mars.

F�r ett Marsuppdrag kr�vs
en blandning av det gamla-

-en klassisk, kaxig
och or�dd inst�llning-

-men �ven de nya astronauternas
egenskaper som humor och empati.

Man st�ngs in med de andra
och det �r en l�ng f�rd.

Det pratas om att vara f�rst,
och jag �r redo n�r NASA vill.

NASA vill n� nya h�jder
och uppenbara det ok�nda.

Det kr�vs ett fantastiskt team
och jag l�ngtar efter att st�lla upp.

N�r jag f�r fr�gan om jag vill ge
mig i v�g svarar jag: "Sj�lvklart"

Hastigheten s�nks.

St�ng ventilen, vi g�r ner.

Det g�r f�r snabbt!

Till kommitt�n: Vi p� MMC
�r redo att jobba snabbare.

Vi var redo f�r utvidgning.

Baschef Hana Seung.

Vi f�r dubbel kapacitet
med era enheter.

- Har Hana godk�nt det?
- Det �r lite f�r ambiti�st.

Man kommer
inte till Mars utan ambitioner.

Oliver!

Jag f�rs�kte h�lla oss vid liv.

V�r dr�m har blivit verklighet.

De vet inget om Mars.

Jag tror inte
att vi f�r tillbaka v�r reaktor.

Hittar ni bevis p�
en andra tillblivelse...

D� kan evolutionen b�rja om.

Pressar du f�r h�rt
kan n�t g� s�nder.

Utrym v�stra sektionen!

Man fr�gar mig:
"Var produceras en s�n serie?"

Den �r ambiti�s, vi visar
hur det blir att leva p� Mars-

-och m�ste dessutom
kopiera landskapet p� Mars.

Marocko �r det som liknar Mars mest.

P� n�gra av platserna vi valt
har man aldrig filmat tidigare.

Vi s�kte en �kta k�nsla av Mars.
Russell Datson-

-v�r chef f�r visuella effekter, l�t
oss vandra runt i Marockos �ken.

Sen valde man spelplatser
och st�llde ut rymdskepp d�r.

Det var helt otroligt.

N�sta viktiga sak var
att v�lja musik. Hur skulle den l�ta?

Nick Cave och Warren Ellis
skriver musiken �t oss.

Vi b�rjade minimalistiskt
men varje avsnitt byggde vi upp-

-till musikaliska teman
som ska bli organiska.

Det handlar om m�nniskor
som v�gar sina liv f�r att komma dit.

Tack. Det �r klart.

- Bra?
- Ja, det �r bra.

V�lkommen till Marocko.
Det �r vackert, och v�ldigt varmt.

Det �r en bastu i dr�kterna.
Man m�ste b�ra huvudbonad och hj�lm.

Vi kom till spelplatsen,
drypande av svett och jag var glad.

Det var s� otroligt vackert.

Det var en sv�r tagning
mitt under sommaren i Marocko.

De sv�ra f�rh�llandena
gav sk�despelarna m�jlighet-

-att uppleva det sv�ra
p� en s� og�stv�nlig plats.

Vi ville visa Mars som
den farligaste plats man kan bes�ka.

Vi anv�nder dr�nare
f�r att hitta Iavatunneln vi beh�ver.

Olympus Town �r intressant-

-f�r d�r landar de
och ska stanna kvar i skeppet.

Pl�tsligt m�ste de l�mna det-

-s� de g�r till en grotta
och sl�r sig ner p� en avsats.

De m�ste snabbt etablera en stad.

Det var m�nga faktorer
jag logiskt m�ste beakta.

Man har en st�tlig byggnad
men hur expanderar man fr�n det?

Hur kan man skicka upp l�tta saker-

-stora nog att inkvartera
alla m�nniskor i ett pressat l�ge?

Jag tittade p�
katastrofplatser och omr�den-

-d�r man varit tvungen
att snabbt bygga upp en milj�-

-under sv�ra f�rh�llanden.

Jag kom p� id�n med Iedbussar.

Ett slags system
som snabbt kan bli till tunnlar.

Det blev concertinaspel
som kan skapa olika bost�der.

Allt �r detaljerat, och precist.
Olympus Town �r full av korridorer-

-som p�minner om
"Alice i Underlandet".

Man g�r l�tt vilse
och det �r fantastiskt.

Blir det en v�lkomstkommitt�?

Det f�r Robert ansvara f�r.

Den f�rsta
stora �verraskningen f�r mig var-

-hur detaljerad m�nniskors
research om Marsf�rder redan �r.

Det p�g�r projekt just nu.

Man l�r sig leva tillsammans-

-och utf�r promenader
p� avl�gsna platser i v�rlden.

Man upplever allt,
utom att ge sig ut i rymden-

-till f�rm�n f�r de modiga
som till slut f�r g�ra f�rden.

V�r nyfikenhet driver oss till
att vilja f�rst� och utforska.

N�r vi fysiskt inte kan bes�ka
en plats skapar vi redskap f�r det.

Allt m�nniskan beh�ver p� Mars-

-�r praktiska redskap,
och s�na har vi alltid tillverkat.

Nu jobbar vi.

Man vistas p� Mars halvannat �r.
Vad vill man g�ra?

N�t av det man inte tog med sig
m�ste man tillverka.

Man vill utforska.

Laddad och klar. Obemannat fordon.

Man vill hitta mineraler p� Mars
och vatten i ens n�rhet.

Mars �r kargt.

Det finns mycket vatten,
men det �r f�ngat p� olika st�llen.

Vi tror att det finnas en akvifer
med vatten. Den vill man komma �t.

En annan vattenresurs kan vara is.

Vi tror det finns
enormt mycket mitt p� Mars.

Det var Mars gamla pol,
men ist�cket ligger fast d�r.

N�r vi landar p� Mars
hittar vi inte vatten l�tt.

WAVAR �r en maskin
med bara f� r�rliga delar.

En l�da med en fl�kt,
som trivs i Mars atmosf�r-

-d�r luftfuktigheten
n�stan alltid �r 100 %.

Atmosf�ren �r tunn
men alltid fuktig.

Man kan f� mycket vatten
ur atmosf�ren med en WAVAR.

Syre beh�vs f�r att andas.

Det finns massor av syre p� Mars,
som koldioxid, i atmosf�ren.

Man kan bearbeta koldioxiden
och f� fram syret.

NASA:s Mars 2020 str�vare
har en manick som heter "MOXIE".

Den samlar in koldioxid ur atmosf�ren
och avl�gsnar kolet.

Sen frig�rs syret.
Men till det kr�vs str�m.

De f�rsta bes�karna p� Mars tar
med k�rnreaktorer eller solpaneler.

Men vi vill ha geotermisk energi
och geotermiskt uppv�rmt vatten.

Sen vill vi hitta mineraler.

Mars �r r�d p� grund av j�rnoxid.

Vi m�ste ha den r�tta teknologin-

-som kan f�rvandla det till st�l.

Vi m�ste g�ra aluminium p� Mars,
betong, glas och plast.

Det kr�vs mycket utrustning
om vi ska bli sj�lvf�rs�rjande.

Verktyg och 3D-skrivare-

-och sen m�ste man kunna bygga
egna saker av tillg�ngarna p� Mars.

Jag har genomskinliga kupoler som kan
Iysas upp av solen. Vi odlar v�xter-

-som blir f�da,
vilket vi beh�ver p� l�ngre sikt.

Matjordskiktet kan vara giftigt.
Under det �rjorden annorlunda.

Den inneh�ller kol, v�te,
syre, fosfor och �ven nitrater.

Nitrater �r g�dningsmedel.

Beroende p� surhetsgraden-

-kan man odla potatis,
kanske b�nor och sparris.

N�r man b�rjade utforska jorden-

-tog man med sig r�ttor, grisar
och getter. Ska vita med djur?

Jag tror vi har en samlad
fysiologisk kunskap och f�rm�ga f�r-

-att skapa nya organismer,
nya v�xter och kanske djur.

Bakterier kanske
producerar maten vi �ter.

En dag st�r det
flera rader v�xthus h�r-

-fulla av hybrider
som frodas allt vad de kan.

Utan v�xter �r vi ingenting.

V�stra sektionen �r f�rst�rd.

Det h�r var m�jligt.

Sju av de mest omtyckta
forskarna och astronauterna �r d�da.

Det ber�r mig.

Du bad mig v�lja mellan
att forts�tta eller att ta hem dig.

De f�r inte ge upp.
Vi har kommit f�r l�ngt, Joon.

Uppdraget �r st�rre �n oss allihop.

Sp�rar t�get ur kan jag inget g�ra.

- Javier.
- Vad �r det?

Javier och jag hittade n�nting.

Ge upp nu blir mycket genant.

Jag har skapat min frid.

Jag �r s�ker p� en sak. Jag stannar.

Trycket �r �terst�llt.
Lagren uppt�ckta.

Sterilisera f�re ing�ng.

Det kan dr�ja fem till nio veckor
innan ov�dret har passerat.

Ber�ttelsen handlar om �verlevnad.

N�r man ber�ttar
om en f�rd till Mars-

-och om de som �gnar sina liv-

-�t att f�rst� vad f�rden inneb�r-

-handlar det om
verkligt mod och heroism.

�r det m�jligt att resa till Mars
�r allting m�jligt.

Om man t�njer p� gr�nserna
tror jag allt f�r�ndras.

Det underliggande budskapet
handlar om hopp.

Att man ska samlas, f�renas-

-och skapa n�t nytt f�r allas b�sta.

M�nniskan leder inte liv till Mars
utan hon leder Mars till liv.

Livet p� jorden handlar om
att omvandla ofruktsam milj�-

-till n�t positivt
f�r fortplantning av liv.

Vi ska omvandla Mars till
en levande v�rld, f�r s� g�r vi.

D�rf�r tror vi att m�nniskan
kan terraformera Mars i framtiden.

Terraformering �r
en medveten f�r�ndring av en planet-

-som inte liknar jorden,
s� att den liknar jorden mer.

Mer generellt inneb�r det
att man ger en d�d v�rld nytt liv.

Man f�r �knen att blomma.

Tidigare i historien
hade Mars en mer jordliknande milj�-

-med floder, sj�ar och hav.

Det mesta vattnet finns kvar.
Kan vi f� tillbaka det?

Kan Mars �terigen
f� en jordliknande milj�?

Kan vi �terst�lla f�rh�llanden?

Jag vandrar i Death Valley.
Det k�nns som att vara p� Mars.

H�r �r livet sparsamt. Det �r dolt.

Som i Death Valley
�r Mars yta fientlig mot liv-

-och f�rst�r
de �terst�ende organismerna.

Vi m�ste allts� ner
under ytan p� Mars.

H�r i Death Valley
tar vi oss under saltet.

Det h�r �r salt som ser torrt ut,
men det inneh�ller vatten.

H�r finns v�tare f�rh�llanden.

D�r finns det liv.

H�r �r en saltskorpa,
det ser ut som d�tt salt.

G�r man s� h�r
ser man att det finns liv.

Prim�rt produktivt liv-

-som skapar biomassa
av atmosf�ren och vatten.

Koloxid och vatten.

Det �r basen i n�ringskedjan.

Vi ska etablera
en n�ringskedja p� Mars-

-med organismer
som producerar saker-

-fr�n koloxid och vatten.

I den h�r saltskorpan
syns inga bevis p� liv.

Men samma organismer
finns i det h�r saltet.

De bara sover. Det kanske finns
s�na h�r klippor p� Mars-

-med organismer
fr�n en tid n�r Mars var fuktigare.

De v�ntar p� att m�nniskan
ska komma och f� tillbaka vattnet.

Fr�n f�r liv finns redan p� Mars-

-och b�rjar vi terraformera
kan fr�na ge sk�rd.

De kan skapa ett liv
annorlunda �n det p� jorden.

Mars finns 72 miljoner mil l�ngre
bort fr�n solen, s� det �r kallare.

Det finns vatten,
men det �r fruset i jorden.

Hur v�rmer man upp en kall planet?

Man skapar global uppv�rmning:

Konstgjord v�xthuseffekt p� Mars
med konstgjorda v�xthusgaser.

Stiger v�rmen med tio grader
skapas mycket koldioxid.

Den finns i jorden
och b�rjar utdunsta i atmosf�ren-.

Det v�rmer planeten �nnu mer
och vi f�r en v�xthuseffekt p� Mars.

Om n�gra hundra �r
b�rjar det frusna vattnet sm�lta-

-och komma fram urjorden.

Mars upptorkade floder
b�rjar str�mma igen-

-och fyller de torrlagda sj�arna.

Sen f�r vi regn.

Med mer koldioxid,
en varmare planet och vatten-

-kan man odla v�xter p� Mars.

Vi vet hur man v�rmer en planet.

Vi g�r det p� jorden,
i en r�tt effektfull takt.

Det blir en grad varmare
f�r varje decennium.

T�nk om vi g�r samma sak p� Mars.

Om det funnits liv d�r
har det d�tt ut.

Vi kan hj�lpa det
att �terf� sin biologiska status.

N�r vi kommer till Mars,
hur mycket ska vi p�verka?

Ska vi terraformera planeten
och g�ra den bebolig f�r oss?

Vi terraformerar allt vi bes�ker.

Vi �r en naturkraft.

Det blir allts� en debatt
om vad vi har r�tt att g�ra.

Det finns tv� motstridande strategier
om vad som b�r h�nda med Mars.

Forskarna �r oroliga f�r
att Mars ska f�rorenas-

-av v�ra anstr�ngningar
att etablera en civilisation d�r.

Det finaste vi kunde uppt�cka
p� Mars vore liv.

L�t s�ga
att det finns mikrobiellt liv d�r.

Har vi r�tt att g� r�tt in
och omedelbart f�r�ndra framtiden-

-f�r den planeten?

Vi var mikrober en g�ng.

Mycket l�ngre
�n vi varit intelligenta liv.

Om n�n kommit och betraktat oss
som mikrober, hade vi inte funnits.

Men man vill �ppna gruvor p� Mars.

Man vill utforska planeten
och n�gra vill �ga vissa delar.

Ska vi �ppna rymden
m�ste vi ha en rymdekonomi.

Genom historien
har v�r lust att utforska drivits-

-av ekonomiska intressen.

Det �r m�nniskans natur,
och s� blir det p� Mars.

Vi �r �verens om att ingenting
utanf�r jorden kan �gas av n�n.

Men presidenten har nyligen sagt-

-att om man bryter metall p� Mars
kan man �ga den.

M�nniskan
har alltid t�vlat om territorier-

-och resurser.
Vi kan d�da varandra f�r det.

Vi har inte bara r�tten-

-utan skyldigheten
att etablera oss p� Mars.

Vi �r varelserna, med alla v�ra fel-

-som jordens biosf�r
har till�tit str�cka sig ut-

-och etablera sig i andra v�rldar.

Vi kommer att ta denna n�stan
d�da v�rld och g�ra den levande.

Vi f�r nya arter f�glar, fiskar
och v�xter. Det blir magnifikt.

Ingen kommer att se p� det
utan att k�nna stolthet som m�nniska.

Hoppas Mars inspirerar m�nniskor-

-s� n�sta generation
kan tro p� dr�mmen.

Det betyder allt
att h�lla dr�mmarna vid liv.

Text: Christer Jonasson
www.btistudios.com