All language subtitles for The.Amazing.Race.S36E08.1080p.HEVC.x265-MeGusta-sv

PHIL KEOGHAN: Tidigare på
Den otroliga resan...

sju lag tävlade
till Montevideo, Uruguay.

-[sjunger på spanska]
-Nej.

KEOGHAN:
Vinny lyste vid vägspärren.

Nu går vi!

Men senare flög gnistor

mellan honom
och flickvännen Amber.

Du gör det här så svårt.
Jag börjar bli frustrerad.

Och du försöker inte
att bli bättre.

Sluta prata så till mig.

KEOGHAN:
Behovet av navigering
hjälpte Angie och Danny...

DANNY:
Vi har precis passerat dem, och så,

riktningsvis...

KEOGHAN:
...och skadade Sunny och Bizzy.

SOLIG:
Jag ser inte
alla andra lag runt omkring.

-Jag ser ingenting
som ser ut som ett torg.
-Usch!

KEOGHAN:
En fantastisk Omväg-prestation...

[sång]

KEOGHAN:
...sätta pojkvänner Ricky
och Cesar tillbaka på toppen.

-Du är lag nummer ett.
-[hoppa]

KEOGHAN:
Piloterna Juan och Shane snubblade.

Gud, vi har precis ätit
tio, 15 minuter.

KEOGHAN:
Men i slutändan brandmän

Sunny and Bizzy flammade ut.

Tyvärr har du varit det
utslagen ur loppet.

Det är okej, Phil.

KEOGHAN:
Alla lag är på väg

till Bridgetown, Barbados.

Det här är Barbados--
21 miles lång, 14 miles bred,

och hem till fler
än 270 000 Bajans.

Bridgetown är huvudstaden,
och intressant nog,

det finns bara två broar
i staden.

Detta är den mest populära--
Svängbro.

Efter att ha hamnat i toppen
två fläckar på sista sträckan,

Angie och Danny
och Ricky och Cesar kommer att vara

den första att avgå.

- Väginformation.
-"Välkommen till Barbados.

"Kör till grannskapet
från Fairfield, Black Rock

för att hitta din nästa ledtråd."

-Där går de.
-Hej då killar.

-Lycka till!
-ANGIE: Ha kul.

SHANE:
Gå och hämta dem!

DANNY:
"Du kommer att köra själv.
För att komma till platsen,

köra till hörnet av Parkinson
och Fairfield Road."

ANGIE:
Vi har det här.

Det finns en karta. Det finns en karta.
Det finns en karta.

Okej, nu kör vi.

Så det här är Black Rock
och Fairfield,

så vi måste åka dit.
Jag fattar. Nu går vi.

DANNY:
Förstod ni det?
Vet ni alla?

-Ja, vi vet. Har du det?
-Nej, kan du hjälpa oss snabbt?

Det är precis här.
Black Rock och Fairfield.

-Okej, var är...
-Någonstans här.

-Jag vet inte exakt.
-Okej. Tack.

-CESAR: Vi ses där borta.
-Ja.

-Okej, så håll dig rak
tills vidare.
-Okej.

CESAR:
Idag åker vi

i den första gruppen
med Danny och Angie.

Visst, det börjar bli
lite mer och mer press

nu när det bara är sex lag.

Men vi fortsätter bara att ta
den fördelen med tid

över de andra lagen
och använder det klokt.

Vi har stärkt vår
relation genom loppet.

Vi vill ha barn.

Vi vill gifta oss
vid något tillfälle.

Vinner en miljon dollar
skulle hjälpa oss

att omsätta det i praktiken.

DANNY: Okej, vänster sida,
så du går

hetero.

Jag menar, jag ser inte
Danny och Angie.

och Danny är riktigt bra
med vägbeskrivningar,

så jag hoppas
att han... han kommer ikapp.

-ANGIE: Jag har redan tappat bort dem.
-De är framför oss.

-ANGIE: Ser du dem?
-Japp.

Just nu,
vi följer bara pojkarna.

Om de svänger höger...

Älskling, jag vill inte
att bara följa någon.

De svänger höger.
Sväng höger. Japp.

ANGIE:
Men älskling, vet du
dit du är på väg?

DANNY:
Japp.

ANGIE:
Navigering är vår styrka,

och med den unika körningen
idag ska han

måste vara på sitt A-spel,
för jag kommer bli orolig

om körning
på höger sida av vägen.

-Så...
-Tja, vänster sida
av vägen.

Vänster sida av vägen.

Jag gillar inte att följa någon.

Jag vet. Jag hatar att följa människor,

men de har en bra idé
vart de ska.

-Jag är lite vilsen. Okej så...
-Okej. Låt oss titta på det här.

Åh, det är en bensinstation.
Bensinstation.

-Stanna bara vid bensinstationen.
-Okej.

-Det är bra sväng här uppe.
-Nej. Bara, jag vill inte

-att förlora dem för jag gör inte...
-De vänder sig också.

DANNY:
Okej. Japp. Okej.

Åh, vi kanske behöver
att sätta överdragen på ryggen.

-Okej.
-Okej.

-Vi letar efter...
-Vi letar efter Fairfield.

-MAN: Fairfield?
-RICKY: Ja, Fairfield Street

-och Parkinson.
-CESAR: Och Parkinson.

-Vi vet inte var vi är.
-ANGIE: Gå ut.

RICKY:
Kan du hjälpa oss att visa oss
var är vi på kartan?

Så här, vi måste gå hit.

-Black Rock och Fairfield.
-Ska vi gå med det här?

-RICKY: Jag tror-jag tror det.
-CESAR: Jaha? Okej.

DANNY:
Okej, har ni det?

-Ja. Här.
-Ja jag tror det.

Körningen är inte rolig just nu
för det ösregnar.

RICKY:
Först var det som
typ duggregn.

CESAR:
Men när vi är klara

med anvisningarna,
det börjar ösa.

RICKY:
Regnande, typ en monsun.

CESAR:
Jag menar, öns väder--

man vet aldrig vad man kan förvänta sig.

RICKY:
Vi har omslaget.

-Som, vill du lägga upp den?
-Jag menar,

det kommer att ta två minuter.

- Har du det bra med det? Okej.
-Ja, låt oss göra det.

-Ja, okej, sluta.
-Okej.

Parkera.

DANNY:
Du måste skaffa den främre klämman.

Nej, mamma, det är åt andra hållet.

Det här går fram.

-Okej, lämna de här. Lämna dessa.
-CESAR: Låt oss gå. Nu går vi.

Jo, sa vi
vi ville bli blöta idag.

Vi blev blöta. [skrattar]

[gryntande]
Okej.

ANGIE:
Det var väldigt roligt.

CESAR:
Välkommen till Barbados!

♪ ♪

♪ ♪

"Välkommen till Barbados.
Kör till grannskapet..."

"... Fairfield, Black Rock
för att hitta din nästa ledtråd."

Nu går vi. Vad heter det
ska vi gå, älskling?

LETICIA:
Var på väg att...

-Svart sten.
-AMBER: Finns det en karta?

Japp. Åh, fan.

Det är jävligt blött.

Herregud.
Det är blött.

BÄRNSTEN:
Åh, man. jag har ingen aning
där vi är.

Herregud,
hela det här är genomblött.

STAV:
Detta är galet.
Vi här ute i regnet.

BÄRNSTEN:
Vi måste fråga
för vägbeskrivning, älskling.

Jag har ingen aning om var vi är.

Så tror jag
vi borde gå härifrån.

BÄRNSTEN:
Jag lär mig mycket om mig själv

genom denna resa, och
Jag lär mig mycket om honom.

Bara att kombinera
våra två olika världar

har varit den största utmaningen
i vårt förhållande.

Jag vill liksom gå den här vägen

för jag känner för
det är så här.

Varför gör du...
varför känner du så?

För det är där
de flesta saker är.

BÄRNSTEN:
En sak i vårt förhållande

som vi alltid har gjort
kämpade med var

hur man arbetar tillsammans, eftersom
ensamma, vi klarar oss riktigt bra.

VINNY:
Vi har ett unikt sinne,
vi har ett unikt mål,

och så länge vi är det
fokuserade på det målet tillsammans,

vi är avsedda att vinna.

Jag tror att Black Rock är så här.

Älskling, jag behöver dig inte
att tänka, okej?

STAV:
Baby, låt oss hitta oss någonstans
vi kan dra in

och, um, gå och fråga lite vägbeskrivning.

Att gå på resan
med min fru,

att veta hur mycket hon inte används
till denna typ av miljö,

till och med för henne
att ta denna resa på

och att göra också
som hon har gjort--

man, jag ger all beröm
till henne.

Hon gör det fantastiskt,
hon är en fantastisk lagkamrat-fru.

LETICIA:
Jag har insett, i konkurrens,

varje dag är det en ny pjäs,
det är ett nytt spel.

Du har inte tid
oroa dig för den sista pjäsen.

Den nya pjäsen
har redan börjat så...

STAV:
Det är vad jag pratar om.

Så vi tar det här
hemma hos oss?

-LETICIA: Jag tror det.
- Åh, ja!

Det är vad jag pratar om.

-Jag ska dra in här.
-ROD: Ja, det är det.

Okej, låt oss gå in någonstans.

STAV:
Gå tvärs över gatan
precis där.

-LETICIA: Ursäkta mig.
-Ursäkta mig. Kan ni hjälpa mig

med vägbeskrivning, tack?

Kan du hjälpa oss med vägbeskrivningar?

-Kan vi komma in?
-Ja, ja, kom in.

VINNY:
Var är Fairfield, Black Rock?

Okej. Du måste... Du är
går åt det här hållet, eller hur?

-Det är här borta.
-Japp. Måste jag gå runt?

-Ja.
-Vill du att jag ska svänga höger?

Åh, du ska svänga vänster,
då svänger du höger här.

-Precis här.
- Här, ja.

-Men Black Rock
och Fairfield är det så?
-Den här vägen...

Gå rakt fram och sväng sedan höger
hela vägen ner.

-Håll rakt ut.
-Bara sväng höger.

BÅDE:
Äh-ha.

Tack. Tack. Tack.

Tack.

Åh, vilken väg gör det
den här dumma saken?

Nej, det är åt andra hållet.

Herregud.
Jag kan inte få den.

Jag har det, jag har det.

Gå.

"Välkommen till Barbados.
Kör till grannskapet

av Fairfield och Black Rock
för att hitta din nästa ledtråd."

Här borta, här borta.
Vill fråga?

Låt oss gå, kompis. Vi gör det.

-Hej. Kan vi ställa en fråga till dig?
- Äh, vad-vad...

Hur långt är grannskapet

-Från Fairfield, Black Rock?
-Fairfield, Black Rock?

Behåll det...
Håll det torrt, håll det torrt.

-Rakt ner...
-Rakt ner, och...

-Och det...
är det bara en gata?
-Ja.

SHANE:
Okej, bror.

Okej, de får
i skåpbilen? Okej, låt oss gå.

JUAN:
Det var längesedan
sedan loppet startade.

Man skulle kunna tro att vissa människor
gå varandra på nerverna.

Shane och jag har varit
riktigt, riktigt tight

sedan början,
vi är ännu tightare nu.

Uppenbarligen saknar vi våra fruar,
Jag saknar min vackra bebis, men

vi gick inte hemifrån
detta längtar efter ingenting.

Det är bara sex lag kvar.
Alla lag ska

vara bra på navigering,
alla lag kommer att bli bra

vid de grundläggande sakerna, så vi
verkligen gå för att trappa upp vårt spel.

-Vänster.
-Åh, jag blev bara genomblöt.

-Vi är här nere.
-Åh, vi är söderut.

Vad är detta
stor sak som heter?

-Det här med stora torn
precis här?
-Så vi måste gå, ja.

- Riksdagshuset.
-MELISSA:
Ja, parlamentsbyggnaden.

-Okej. Tack så mycket.
-YVONNE: Tack.

-MELISSA: Försiktig löpning.
-YVONNE: Ja.

MELISSA: Så, vi har dejtat
i tre år, och

vi inte för närvarande
bor tillsammans.

Jag är redo att flytta in imorgon.

Men du vet,
hon vill ta det långsamt.

Det respekterar jag faktiskt fullt ut.

Babe, titta upp.
Vart är jag på väg?

-Hetero.
-Rakt, eller hur?

En av anledningarna
vi ville komma var

bara den där tryckkokaren,
det tar det till en annan nivå

och verkligen se hur vi kommer att göra
arbeta tillsammans, och hittills,

vi mår bra. Vi mår bra
med varandra och allt.

Bara kul att se hur vi har det
överraska varandra.

Det är verkligen svårt att se.

Vet du var vi är?

Jag har ingen aning,
så om vi kan stanna någonstans.

-Det är här till höger.
-Okej.

DANNY:
Var dessa människor är.

-ANGIE: Så, förvandla till det här?
-Ja.

-Du bra? Okej.
-Japp.

Ursäkta mig. jag försöker
för att komma till hörnet

av Fairfield och Parkinson.

- Är det Black Rock?
-Ja, du är här
på Black Rock här.

Skulle du kunna visa mig
på Google Maps?

-Kan jag se vägbeskrivningen?
- Äh...

-DANNY: Fairfield Road...
-Mm-hmm.

är här.

-Tack.
-Tack så mycket.

Okej.

DANNY:
Förlåt. Regnet verkligen...

ANGIE:
Det är okej, vi bara
måste sakta ner.

DANNY:
Jag vet.

CESAR:
Fairfield butik?
Är det här Fairfield Shop?

-Dess...
Den ledtråden finns där.
-Var?

CESAR:
Precis där, rakt fram,

men vi måste hitta parkeringen.
Parkering precis där.

-Har du nycklarna?
-Japp.

Vägspärr.

"Vem vill få
in i saker och ting?"

KEOGHAN:
Medan pickleball är
exploderar runt om i världen,

Bajans var 30 år
inför matchen,

komma på sina egna
innovativ racketsport--

vägtennis-- som spelar
enligt samma regler som pingis,

förutom att de använder dessa större
träpaddlar, gummibollar,

domstolen är dubbelt så stor,

och de spelar spelet
på gatorna.

Denna vägspärr kräver
en gruppmedlem

att samla
mot en begåvad lokal.

Om de kan få 11 poäng
mot en av dessa heta skott,

de kommer att serveras med en ledtråd.

-Mig. Jag ska få
in i saker och ting.
-Du.

-Okej. Kom igen kom igen.
-Okej.

RICKY:
Okej. Vem vill spela?

Åh, ni ser alla ut
riktigt bra. Äh...

Okej, låt oss spela. Ja?

Vägspärren var vägtennis.

-Gå, Ricky. Jag älskar dig.
-Älskar dig.

Det är som en miniatyr

tennis, pickleball, kombinerat
med racketboll och pingis.

Tack och lov,
vi är de första här,

men jag känner till Rickys
lite sportigare än jag.

Och förhoppningsvis kommer han att göra det
få det rätt, um, snabbt nog.

Jag menar, igen,
Jag vill inte ha den här bänken

att vara mätt
med de andra fem lagen.

Jag ska servera först.

Så jag serverar ner och sedan över.

Tanken är att den ska studsa
på din,

och sedan till din motståndare.

Och om de får det heller
två studsar, du får en poäng.

Om den träffar nätet och stannar
på deras sida får du en poäng.

Min poäng. Ett.

Om de slår den ur din sida,

du får en poäng.

Jag behövde komma till 11,

och jag tänker en gång
vi volleyade fram och tillbaka

ett par gånger var jag typ
få kläm på det.

Min poäng?

Ser ut som tennis, ganska mycket.
Det finns inget nät,

men det finns den här vita tavlan
som delar upp sektionen.

Han gillar inte
när jag jublar för mycket,

så jag ska bara dra ihop den.

Bara fortsätt,
fortsätt, fortsätt.

Han verkar få det,
tack Gud.

Herregud.

Det blir mycket löpning

för att få de där lösa bollarna.

-Så jag har tre?
-Bra jobbat.

VINNY: Okej, vi ska
vänd dig hit, gå den här vägen.

Och sedan gå till vänster, eller hur?

Och då, nej, vi ska
ta en till höger.

Det var där vi precis kom ifrån.

-Är det inte?
-Nej nej.

Är det?

Vi är på väg tillbaka
där vi började.

-AMBER: Så vi uppenbarligen
tog fel sväng.
-Ja.

-Jag har aldrig, eh, kört
genom en översvämning tidigare.
-[skrattar]

Min fru kör rakt igenom
en översvämning. Min karta är klar.

Åh, man, det här är galet, man.

Men vi ska ta reda på det här
ut. Vi har inget annat val.

LETICIA:
Det är en riktig kamp just nu.
Um...

Det är förmodligen...
Kartan är genomblöt.

Det ser ut som
vägen är avstängd framåt.

Vägen är avstängd.
De spärrade av den.

Men det kanske är så
dit vi måste gå.

STAV:
Är det där butiken finns?

Fairfield-butiken?

Håll rakt. Tala med honom!

-Håll rakt.
-Tack.

-Varsågod.
-Sluta skrika på mig.

Men jag säger
du måste prata med folk, älskling.

-Jaha, jag försöker köra!
-Jag vet, men jag behöver dig...

Sluta skrika på mig!

Titta, det är ingen här
som jag faktiskt kan lägga mig ner.

[skrattar]

RICKY: Det var två strategiska
saker jag försökte göra.

En försökte
att slå i skarpare vinklar

så han hade längre att resa.

Och den andra försökte
att slå bollen

precis över nätet,

så på det sättet,
det är närmare marken

och lättare
för att få en andra studs.

CESAR: Men de får
närmare 11. Mm.

RICKY: Åh. Ut.

jag hoppas
att inte se några andra lag.

Okej, Ricky, kom igen.
Du kan göra det.

Han är en poäng bort.

Jag fick 11 poäng.

-Förstod du? Herregud.
-Ja.

Bra jobbat.

DANNY: Där är ledtrådsrutan.
Tacka Gud.

-Okej, låt oss gå.
- Okej, låt oss gå.

-Nu kör vi. Bra jobbat.
Bra jobbat.
-Ja.

Ruttinfo.

RICKY: "Kör
till Rihannas barndomshem

för att hitta din nästa ledtråd."

Nu går vi. Kom igen kom igen,
kom igen kom igen. Kom igen.

DANNY: Vägspärr.

-Jag ska göra det.
- Okej, mamma ska göra det.

-"Spela roadtennis
mot en lokal..."
-Åh. "...och"

BÅDA: "... gör 11 poäng
för att få din ledtråd."

-Okej. Okej.
-Fröken tennisspelare, låt oss gå.

ANGIE:
Jag var väldigt exalterad för

när jag först började undervisa,
Jag-jag tränade tennis.

-Okej. Äh...
-DANNY: Jag ler

öra mot öra eftersom min mamma spelade
tennis allt i gymnasiet,

Mamma tränade tennis när hon växte upp,

Mamma gav oss tennislektioner.

Så att ha en tennisutmaning
just nu?

Jag är över månen.

Jag gör mig redo
att spela lite street tennis,

det låter som.

Var snäll mot min mamma. [skrattar]

Du har det, mamma.

-Gå, mamma. Åh, låt oss gå, mamma!
-ANGIE: Okej.

-Kom igen. Du har det här, mamma.
-Okej.

Jag värmer upp den.

Åh, mamma, du mår så bra.

Låt oss gå, mamma.

-Låt oss gå, mamma.
-Okej.

CESAR:
Rihanna...

-Så, Rihanna är från Barbados.
-Ja.

-Håll bara ögonen öppna.
-Okej.

-Det är precis där, precis där,
-RICKY: Åh,

-rakt fram.
-rakt fram.

-RICKY: Okej.
-CESAR: Låt oss gå,
kom igen kom igen.

Låt mig se. Åh, yay.

RICKY: "Ruttinformation.
Kör till Long Bay Beach

i Christ Church Parish
och sök efter din nästa ledtråd."

-Okej.
-Okej.

-Nu går vi.
-Long Bay Beach.

CESAR:
Bra jobbat.

DANNY:
Låt oss gå, mamma. Du har detta.

Åh, mamma, du mår så bra.
Du har det, mamma.

-Åh, låt oss gå, mamma.
-Okej.

-Okej. Tack.
-Kom igen.

Jag älskade det. Jag var superglad

för på tävlingsdagar,
när det är mammas dag

att göra vägspärren,
Jag blir alltid extremt nervös.

DANNY: Åh!

ANGIE:
Jag vill inte vara den

att hålla oss uppe
på grund av en vägspärr.

Så när jag såg den idag,
Jag var väldigt, väldigt exalterad.

DANNY: Det är här jag kom
mina Ping-Pong-kunskaper-- min mamma.

-Ja mamma.
-ANGIE: Tio.

Ja mamma, en till!
Kom igen, mamma!

Nu går vi.

Kom igen, mamma.
Du har detta.

Ja! Mamma, kom igen.

Kom igen, mamma.

Du har det här, mamma.

-Ja! [Hoppsan]
-Ja mamma! Kom igen!

-Ja!
-Okej.

DANNY: Hon kom till 11
innan något annat lag dök upp.

-Ja. Okej.
-Ja. Åh, så bra.

SHANE:
Följ detta ner
lite till.

Leta efter gatuskyltar.

Det här är inte Spring Garden.

Låt oss stanna.
Låt oss stanna upp och fråga någonstans.

Precis här inne? Vad sägs om,
typ en butik här borta?

-Du vet vad jag menar?
-Jag är här för det. Vi gör det.

Endast kundparkering.

-Det är okej.
- Bra, okej.
- KVINNAN: Hej.

SHANE:
Hur mår du? Vi behöver lite hjälp.

Vi letar efter hörnet
av Parkinson och Fairfield Road.

-Kan vi kolla upp det
på din telefon?
-Ehm, okej.

-Skulle det vara okej?
-Åh, det skulle vara...

-Tack så mycket.
-Tack så mycket.

-SHANE: Fairfield Road.
-Och nu, var är Parkinson?

-SHANE: Vilken väg är det här?
-Jag tror att det här är Brighton.

Ja, Brighton Road.
Okej, låt oss gå.

-Okej. Tack så mycket.
-Tack så mycket, frun.

-JUAN: Du är fantastisk.
-Tack.

SHANE:
Kom ihåg, vänstertrafik.

Förlåt. Jag ska bara behålla
säger det hela dagen.

Bra. Nej, nej, det vill jag att du gör.
Tack för att du påminde mig.

Ja, för jag vet...
för jag vet att jag skulle göra det.

Som, vet du vad jag menar?

Hon kommer att göra det.

Yvonne kommer att göra det. Låt oss springa.

-YVONNE: Få 11 poäng.
-Du har detta. Du har detta.

-Vem är inte bra?
-All din intensitet.

Ja. Vem är värst?

Glasögon.

Jag valde honom
för han hade glasögon.

Jag hoppades att han inte kunde riktigt
se, du vet, om jag var...

[båda skrattar]

Du är den bästa,
är inte du? Jag är rädd.

-Du har det här, bobo.
-Jag är bara lite orolig.

Nej du är inte. Du har detta.

Jag är mer en tennisspelare
av oss två.

Vi spelar tennis tillsammans hemma,

och det finns en stående satsning
att om hon någonsin slår mig,

Jag ska köpa den godaste biffen till henne
i San Diego.

-Jag har kommit nära en gång.
-Hon har aldrig slagit mig.

-Noll-noll.
-MELISSA: Du har det här, bobo.

-Usch.
-Åh, det är okej. Du har detta.

För aggressiv.
Lite för aggressiv.

-Okej det är bra. Okej. Ljuv.
-MELISSA: Åh, bra jobbat.

-Viss, bråttom. Du har detta.
-[applåder]

Ett två.

Okej.

MELISSA: Bra jobbat.

"Vem vill få
in i saker och ting?"

-Mig. Nu går vi.
-Åh, titta på dig.

-Låt oss gå älskling.
-Herregud.

Du har detta.

Hon har det riktigt bra hittills.

- Äh...
-Nej!

MELISSA:
Åh, det är okej. Du har detta.

-YVONNE: okej.
-MELISSA: Ja.

Åh, jag gillar inte den där serveringen.

Åh, han börjar bli aggressiv nu.

MELISSA:
Åh.

Trevlig!

-Usch!
-Åh!

-LETICIA: Vem vill spela mig?
-ROD: Låt oss ta det.

LETICIA:
Du. Vi gör det.

STAV:
Förhoppningsvis kan hon knacka
det ut snabbt.

Och jag menar, det är en del
marktennis på lite betong.

Jag vet inte vad som händer,
men jag tror på henne.

Åh.

Det var fel.

Baby, kom i seriöst läge.
Nu går vi.

Shh. Prata inte.

- Fan.
-ROD: Låt oss ta det, älskling.

-Bra.
-Vi i tävlingsläge
just nu.

-Jag vet, men vi är...
-Vi är i kompläge.

-Men det är inte vi
gör det.
-Nej, det är vi inte, det är vi inte.

Vi är här borta
slappna av...

MELISSA:
Vi är så konkurrenskraftiga i lag.

STAV:
...se hur saker kan göra.

Förhoppningsvis vet min fru
hur man spelar bordtennis.

När jag tänker på det,
Det var jag faktiskt

-Ganska bra på bordtennis.
-Jag vet.

jag talar om
skära bollen och allt.

-Så förhoppningsvis kan min fru bli det
ett bordtennisgeni.
-Jag vet.

Baby, låt oss vara bra!

Ja, låt oss gå!

MELISSA:
Trevlig.

YVONNE: Mer sånt, tack.

Jag kommer att tröttna.

VINNY: Du vill
gå i bensinstationen?

-För vad?
-Att fråga.

Du känner dig inte säker
var är vi?

Nej, jag vet inte riktigt.

Så vi är typ
flyger blind just nu.

Kartan är förstörd.

Vår tidning är förstörd.

Åh, jag försöker
att inte vara negativ.

Tja, älskling, om vi får
eliminerad, det var en fin körning.

VINNY:
Det är tidigt, älskling. Det är tidigt.

AMBER: Det här är galet.
Titta på vägarna.

Alltså, vi vet inte
där vi är.

Vi vet inte var
Spring Garden är.

Vi försöker hitta den.

-AMBER: Vill vi fråga igen?
-Ja, det tycker jag att vi borde.

-Ja, vi måste bara...
-Vi är så vilsna.

Kan du hjälpa oss med vägbeskrivningar?

Vi försöker hitta Black Rock.

Svart sten?

VINNY: Sväng vänster?

-Okej tack.
-Okej tack.
- KVINNAN: Okej.

Yvonne mår bra.
Du har detta.

Varsågod.

Du har det här, bobo.
Varsågod. Liv.

Attans.

ROD: Det är alltid svårt för mig,
tittar på min fru

på sidlinjen,
för jag känner bara för

när som helst det handlar om något
med sport,

Jag vill alltid vara med.

Så jag tittar på min fru
där borta

volley och le,
och jag säger, "Baby,

du måste spetsa bollen
och förstöra."

Hon var inte i det läget.

-Hon var där borta
njuter.
-Jag hade kul.

Jag hade faktiskt mycket
kul idag.

STAV:
Se, hon hade roligt.

Jag, det skulle jag ha varit
i tävlingsläge,

försöker göra mål och ta sig ur
därifrån så fort som möjligt.

-Förbaskat.
-Attans!

-Usch.
-ROD: Åh!

Åh, det är lite kul,
men det är...

det är-det är mycket.

Åh, låt oss gå, älskling.

-ROD: Åh, herregud.
- Fan.

Det är det definitivt
svårare än det ser ut.

-MELISSA: [hoops] Snyggt. Trevlig.
-[applåder]

-Trevlig!
-Okej.

Du har detta.

Låt oss gå älskling.
Du har detta. Vara bra.

Ah. Min poäng.

RICKY:
Vi är på väg åt vilket håll?

-Du vet inte.
-Jag vet inte, Ricky.

Det är bara, om vi klarar det
till Errol Barrow Highway,

skulle vara idealiskt.

Jag känner inte för
vi är nära en motorväg.

Jag-jag vet.
Jag menar, vi är inte nära.

Jag vet inte var vi är.

Det ser vi på kartan

att det är långt
till vår nästa destination.

Och det är bara

lite stressigt pga

inte alla gator har namn
på kartan.

Vi är på väg någonstans.
Jag vet inte var.

Ricky vill ha en specifik

på att veta,
som, vart ska vi,

var är vi exakt på kartan,

och jag har inget svar
för det.

Det är svårt, jag vet.

-Okej, vi ska...
-Vi ska försöka hinna med.

Om vi hittar vattnet,
vi håller oss bara till vattnet,

och det är allt.

ANGIE:
Vad står det på ledtråden?

DANNY:
Det står gå till
Rihannas födelsehus.

Vem är Rihanna?

[skrattar]: Mamma. Mamma.

Vem är hon?

Mamma, Rihanna är en av
de mest kända popsångarna

-Okej.
- som någonsin har funnits.

Vad sjunger hon?

Hon sjunger, eh... eh...

många riktigt bra låtar
som är på radion.

-Sjung en för mig.
-[skrattar] Eh...

-Kom igen, Danny Butler.
-Ja.

-Varför kan du inte tänka
av en Rihanna-låt?
-Ja. Höger.

-Usch.
-Jag skulle nog veta det
om jag hörde det.

-Du skulle.
-Det här är Burrows Gap.

DANNY:
Så fortsätt till vänster här.

Kan inte missa det.
Åh, Rihanna Kör här.

"Välkommen till Rihanna Drive."

-Bara bakom bilen
precis där.
-Ja.

Det är precis här.

DANNY:
Rihanna bor här.
Okej, Rihanna.

Har du en ledtrådslåda till oss?

-[flämtar] Det gör du.
-Okej. Nu kör vi.

"Kör till Long Bay Beach

finns i Christ Church Parish
och sök efter din nästa ledtråd."

ANGIE:
Okej.

MELISSA: Trevligt.

-Bra bra.
-[applåder]

Trevlig.

Kom igen. Förstå den här poängen.
Förstå den här poängen.

Åh, bra jobbat, älskling!

Spetsa dem, älskling. Nu går vi.

"Vem vill få
in i saker och ting?"

-Jag tar det.
-Det är du.

Tio. Okej, sist... Spelpunkt.

-Det är allt.
-MELISSA: Det är det.

-Det är 11. Tack så mycket.
-MELISSA: Japp. Bra. Bra jobbat.

-Kom låt oss gå.
-Bra jobbat.

-Grattis.
-Tack så mycket. Tack.

Hoppsan. Här går de gröna pojkarna.
Här går pilotpojkarna.

- Pilotpojkar är här.
- Okej, vem är bäst?

SHANE: Jag tror
Juan gick över gränsen

direkt när han sa,

"Hej, vem är bäst?"
Och någon räckte upp handen.

För jag tänkte
de var instruktörer.

Och jag bara,
"Vad är på gång, dude?

Vad gör du?"

Då skrev jag av oss,
och jag bara,

"Vet du vad, Juan?
Vi ska prata om det här

till våra fruar, och det är jag inte
faller på den här."

-När ska vi hem idag?
-Du valde den bästa

för att du frågade.

Låt oss gå, honcho.
Du har det här, kompis.

MELISSA:
Nu går vi.

Gå gå gå!

Jag såg Rihannas gata
går förbi, men...

Den där killens servering var ond.

Sen blev jag riktigt kaxig.
jag försökte

att smälla till dem,
som pingisstil.

-Ja. Du gjorde.
-Det fungerade inte.

YVONNE:
Och jag var tvungen att sakta ner min roll.

Nio.

Hon är där borta
att vara som Serena Williams,

och jag är här som...
som maken på läktaren.

Fortsätt älskling. Fortsätt att trycka.
Bra jobbat. Nu går vi.

-Åh, du har en poäng.
-Ja. Så...

-Åh.
-Elva.

Det är allt. Herregud!
Bra jobbat, älskling.

Tack så mycket herrn.

-ROD [skrattar]: Ja.
-Jag fattar.

STAV:
Ja.

Ah! Bra jobbat.

-Du slog honom. Nu går vi.
-Vad som helst.

Okej.

Okej. "Kör till barndomen
Rihannas hem

-för att hitta din nästa ledtråd."
-Åh, låt oss gå, älskling.
Låt oss ta det.

"Vem vill få
in i saker och ting?"

-Jag ska göra det.
-Vince gör det. Nu går vi.

SHANE: Attaboy.

JUAN:
Vanligtvis den enda upplevelsen

Jag har med bordtennis
är om det finns

tio koppar på andra sidan.

- Äh, alltså...
-[skrattar]

Så det var mer bara,

"Hej, låt oss
få det här att hända."

Var en idrottare om det.

SHANE: Attaboy.

-AMBER: Kom igen, älskling.
-[applåder]

Du har det, älskling.

Det sista laget är här.

Men det är okej.

Vi gör comeback.

SHANE: Kom igen, Juancho.
Du har det här, kompis.

Attaboy, Juan.

Vid det här laget försöker vi
att få varenda minut

som vi möjligen kan backa

eftersom vi är
längst ner på förpackningen.

-Attaboy, Juan.
- Okej, älskling. Kom igen.

Kom igen babe.

VINNY: Det var mycket mer
tryck i ryggen

med Juan och Shane,

och när vi kokar ner
till de fem bästa lagen.

Um, och så, ja,
Jag sätter mycket mer press

på mig själv fysiskt
och mentalt och känslomässigt.

Babe, ta dig tid.

Du har detta.

Precis som pingis.

Jag är faktiskt
ganska bra på pingis.

Borde nog ha
gjort det, men...

-Kan du sluta prata, älskling?
-AMBER: Japp.

SHANE: Attaboy, Juan.

Du har det här, Juancho.

-En till, Shane, en till.
-SHANE: Okej, kompis.

Det var allt, Juan. Nu går vi!

Nu går vi!
Låt oss gå, låt oss gå, låt oss gå!

-Grattis.
-Tack så mycket.

SHANE:
Okej, låt oss gå, kompis.

-Varsågod.
-Vi är på väg
till Rihannas hus

-och hem.
-Japp.

-Redo?
-Ja, låt oss gå, älskling.

Okej, låt oss gå.

Bra jobbat, älskling.

-Spel.
-AMBER: Bra.

-Jippie!
-MAN: Grattis.

-Tack. Tack.
-AMBER: Bra jobbat, älskling.

CESAR:
Vi är på väg till centrum.

Vi letar efter vattnet.

Om vi har vattnet,
var bra.

Okej, vi gör mycket
talande. Jag vill ha mer säkerhet.

-Okej, lyssna. Bara sluta.
-Låt oss stanna.

Jag menar, jag vet, men jag kan inte...

Jag har inte resurserna
med mig just nu.

-Okej,
-Antingen parkerar du, och vi frågar

-dessa människor.
-Nja, jag kan inte gå över
på denna sida av vägen.

RICKY:
Jag tror ångesten

från bilen kommer från att veta

att det finns andra
starka lag bakom oss.

Varje minut är värdefull.

Så varje minut
att vi vandrar

är en minut mindre än vi har
för att slutföra uppgiften.

Den där lilla kuddklockan
tickar ner,

och då blir vi jämna.

Så nu är vi bara jämna,
och om det kommer till den punkten,

sedan några andra lag
kan vara snabbare än oss.

Vill du bara gå?

Jag vet inte vart jag ska ta vägen.

-Jag vet inte, Ricky.
Gå rakt.
-Okej.

Och som...

Du gör mig
lite orolig.

Men jag vet inte
hur man kan hjälpa dig.

-Jag vill att du är säker.
-Men jag...

Hur kan jag vara säker om jag inte kan
hittar du detta på kartan?

Okej, då måste vi sluta.

CESAR:
Det är okej. Bara fortsätt.

-Fortsätt.
-Jag är inte säker!

Okej, jag måste lugna ner mig.

Okej. Och vi kan stanna upp och fråga

när som helst om du känner för.

Det finns en person här.

Kan vi be dig om vägbeskrivning?

Tittade
för Errol Barrow Highway.

Ni är faktiskt här
typ, det här...

-Så, typ här? Okej.
-Ja.

Håll rakt
upp till rondellen,

-och gå den vägen.
-Ja. Okej.

-Håll rakt ut...
-Okej. Jag fattar.

-Okej.
-Perfekt. Okej.

-Tack så mycket.
-Tack.

Så nu är vi
på motorvägen. Perfekt.

Ah.

Vi har en ledning.
Låt oss bara inte förlora det.

MELISSA:
Förlåt, jag ser det inte.

-Öppnar vi den där lådan?
-Åh, kanske. Sluta.

-YVONNE: Det står
"Rihanna" här.
-Ja, det är här.

LETICIA:
Ursäkta mig.
Vet du var Rihannas hus är?

-Kom igen babe.
-ROD: Jag är här, älskling.

"Kör till Long Bay Beach
i Christ Church Parish."

-Ser du lådan?
- Ser du ledtråden?

YVONNE:
Nu går vi. Nu går vi.

LETICIA:
Var är ledtråden?
Var är den, allihop?

-YVONNE:
Du är nära. Väldigt nära.
-ROD: Var är den?

-LETICIA: Åh, herregud. Var?
-Du är här.

- Klarade du det?
- Fan.

jag vet inte. Jag ser det inte.

Åh, just här, älskling.

Det här är Rihannas
barndomsstad?

-Ja.
-Häftigt.

VINNY: Det var så svårt, älskling.
Jag är ledsen.

Babe, jag vill inte att du ska få det
frustrerad. Du gjorde det riktigt bra.

Jag tror att det är viktigt för honom
att behålla en positiv attityd

för om han inte har det
en positiv attityd,

som börjar påverka mig.

Och vi vet alla, om jag inte gör det
ha en positiv attityd,

det är inte... inte ett bra resultat.

-Jag är ledsen älskling.
-Juan var supersnabb.

VINNY:
Det var det jag gick ifrån.
Jag var precis som,

"Fy fan. Vadå? Är du klar?"

BÄRNSTEN:
Babe, du gjorde det bra.

Jag-jag kan säga
du blir frustrerad.

SHANE:
Det kommer att vara på höger sida.
Det kommer upp här.

Det måste komma upp hit.

-Vi har...
-Gå inte in.
Det står "Do no enter."

-Det är fortfarande en kyrkogård.
-Okej.

-Rihannas...
-Rihannas vad?

JUAN:
Jag såg precis något från Rihanna.

Det stod,
"Följ den gula väggen."

Okej, vad är det här?

-Vad tror du?
-Jag vet inte.

JUAN:
Du vill vända dig om
eller fortsätta?

-Den gula väggen är klar.
-SHANE: Ja.

-Vi klarade det.
-Ja, det gjorde vi.

Okej.

Herregud.

Jag såg inga vägmarkörer.

-Inte jag heller.
-Dude, lugna ner dig.

-Andas bara. Vi är okej.
-Jaja. Du har rätt,
Du har rätt.

"...Long Bay Beach
för att söka efter din nästa ledtråd."

- Okej, vi har en karta. Okej.
-Låt oss fråga. Låt oss fråga.

Var är Long Bay Beach?

Long Bay
är någonstans här borta.

Okej.

JUAN:
Var är vägmarkeringen?

Vi måste fortsätta.

JUAN: Åh, Shane.

-SHANE: Åh, på riktigt?
-Ja. Nu går vi.

-Freights Bay ligger söderut.
-Ja jag vet.

-Det är den sydligaste
del av ön.
-Japp.

Okej.

Okej, kompis.
Hej, vi är bra. Var bra.

DANNY:
Där är bron
som vi började kl.

Så jag ska
måste du svänga höger.

ANGIE:
Okej, jag väntar på vår besättning.

DANNY:
Sväng höger, mamma.

-Det är jag, men jag måste
gå på den sidan av gatan.
- Vänster sida, ja.

Och håll dig sedan rak.

För denna del av loppet,

vi hade två personer i vår besättning--

en kameraoperatör,
en ljudperson.

Vi satt i en jeep.

Besättningen är bakom oss, och så

Mamma och jag
fortsatte titta bakom oss

att försäkra sig
att vi inte förlorade vår besättning.

Det är en regel
att du inte kan fortsätta

tills du är med din besättning.

Stanna i denna mittfil.

-Okej.
-Japp.

-Detta är perfekt.
-Är det vår besättning där?

-DANNY: Gör det inte
oroa dig för våra killar.
-Okej.

DANNY:
De kommer att berätta på radion.

Japp.

Tack.
Jag uppskattar försäkran.

Vad gör vi nu?

DANNY:
Vi ska
komma fram till en rondell.

-Vi ska
köra i ytterligare två rondeller.
-ANGIE: Åh, bra.

Älskar de där rondellerna.

Vi kommer att vilja kliva av
vid utgången klockan två.

-Du vill ha den.
-Nej, jag vill inte ha den.

Vill du inte ha den?

Vill du att jag ska gå runt igen?

DANNY:
Ja. En gång till.

-Henry Ford Roundabout.
Fortsätt.
-[horn tutar]

-Varför tutar folk på mig?
-Fortsätt.

Det är okej. Fortsätt gå runt
i rondellen.

ANGIE:
Okej.

För du behöver
att vara på höger sida.

-Går jag?
-Japp, gå.

Jag är på höger sida.

Gå till vänster.

-ANGIE: Ska vi till vänster?
-Ja, gå ut dit.

- Svänger jag höger?
-Japp.

Japp. Du är här.
Du är bra.

-Förlåt för det.
-Jag förlorade vår besättning.

-Verkligen?
-Ja det gjorde jag.

Det är okej.

- Oroa dig inte.
De kommer att säga åt oss att sluta.
-Okej. Okej,

okej, det gör jag bara inte
se deras skåpbil var som helst.

DANNY:
Det var nervöst
för vi tappade precis vår besättning.

De hade tagit vänster vid
rondellen när vi gick höger,

och du är inte
ska förlora din besättning.

Hej, crew, hör ni oss?

Det här är Danny och Angie
checkar in.

Åh, wow.

DANNY:
Hej, crew, hör ni oss?

Det här är Danny och Angie
checkar in.

- Åh, wow.
-Nej, fortsätt.

-ANGIE: Det har vi
ingen besättning just nu.
-Jag vet.

-Jag har ingen bakom oss.
-Det är okej. Det är okej.

-Danny, jag känner verkligen
som om vi behöver hitta dem.
-Nej.

De hittar oss.
Mamma, vi är nästan till Chancery.

Vi är här.

De ska bara träffa oss
vid nästa hållplats.

Jag antar att vi förlorade dig.

Vi ska fånga dig
på nästa plats.

-Åh herre gud.
-Nej, det är... Mamma, det är okej.

RICKY:
Wow!

CESAR:
Herregud.

Åh, vinden.

-Omväg.
-♪ Omväg.♪

"Tångrensning
eller fiskgrytabygge?"

Mer än en miljon människor besöker
Barbados varje år.

Och en av de främsta anledningarna--

de fler än 80
vita sandstränder

som denna ö har att erbjuda.

Lag kommer att prestera båda sidor
av omvägen här vid den här--

Long Bay Beach.

Barbados är hemma
till ett överflöd av marint liv

som lokala fiskare fångar
med traditionella krukor som denna.

Denna omväg kräver team
att bygga en

med hjälp av tamarindstavar, trådnät

och tunna bitar av tråd

att hålla ihop allt.

Om denna fiskare bestämmer
deras fiskgrytor

är tillräckligt robusta
att ta med en bra fångst,

team kommer att ta emot
deras nästa ledtråd.

Inget förstör utseendet

av en orörd vit sandstrand
så här

än en
som är täckt av sjögräs.

Men kanske ännu viktigare,

denna sargassum gör det
nästan omöjligt

för sköldpaddor att lägga sina ägg.

Denna omväg kräver att teamen
delta i ett saneringsarbete.

När de väl har rensat
och samlade in

en blå tunna full,
de kommer att få en ledtråd.

-Tångrensning.
-Tångrensning.

RICKY:
Var försiktig.

-Det kommer att bli halt.
-CESAR: Ja. Ja.

Herregud.
Det här är så coolt!

Så kan det vara
hela vägen dit.

Är det en flagga?

-Ska vi bara se...
-Ja, kom igen.

CESAR:
Låt oss se hur det är med fisken.

-För att jag inte riktigt kan springa,
Ricky, i det här...
-Okej.

Jag tror att vi kan göra det här
lite snabbare...

-Jag tror att vi skulle kunna göra det här snabbt.
-Okej.

-Vi ska byta.
-Vi har bestämt oss för att byta.

-Vi ska bara bygga...
-CESAR: Det ska vi göra
fiskgrytabyggnad.

RICKY:
Tittar ner på stranden,
vi insåg, typ, "Åh, wow.

Det är ett riktigt långt gap."

Och att springa på sand
är inte det lättaste,

så vi valde att göra fiskgrytan.

-Okej. Så nu behöver vi
att göra konen
-Konen.

-att lägga i mitten.
-Och skär ett hål.

Och hur ska vi göra
Lägg det inuti?

RICKY:
Vi har en tång...
vi har fräsar här.

-CESAR: Vi måste sätta
stödet på toppen.
-Ja.

-CESAR: Du gör konen
och jag börjar göra supporten?
-Ja.

Så jag försöker göra en kotte

ur kycklingnätet

så fisken kommer
simma in i den bredaste delen,

och så fastnar de
nere längst ner.

Det här är hjärnor,
och vi har det.

CESAR:
Vi är de första här.

Vi kunde
att välja den närmaste,

-Exemplet.
- till exemplet.

Det är en fördel.

Vi gjorde rätt val
i vår garderob idag.

Ja, titta på det. Det är vi
på stranden. Mår bra.

Förhoppningsvis kan vi vara tillräckligt snabba
att komma härifrån innan,

som alla fysiska lag.

YVONNE: Den här omvägen kommer att gå
var gör eller bryta, frun.

Det är. Låt mig se till att vi är det
går fortfarande åt rätt håll.

Ja, vi åker sydost,
vilket är bra.

Du är bra. Du är bra.

AMBER: Okej, håll dig rak.

Perfekt. Där är vattnet.

Ja för helvete.
Okej, jag tror att vi är bra.

-VINNY: Åh. Kom igen, kompis.
-Kom igen.

VINNY:
Kom igen, kompis.
Åh, han går extra långsamt.

Kom igen kompis, kompis.

-Han är på den ö-tiden.
-[skrattar]

JUAN:
Vart står det att vi ska?

Long Beach eller Long...
något Beach.

Ja, jag är bara lite
frustrerad just nu. Låt oss hoppas

vi tog ingen väg
det var för löjligt långt.

Sluta oroa dig för loppet.

Bara kör.

Och vet du vad, kanske där
finns en ledtråd kvar. Vem bryr sig?

Att stressa över det är det inte
kommer göra något bättre.

Helt rätt.

LETICIA:
Var är vi? Jag ska få...

Ska vi norrut
eller ska vi söderut?

Vilken väg är vi på väg?

Baby, jag slår vad om att du är det
stressar just nu.

Det är jag, för jag hatar
vet bara inte var jag är.

Det här skulle vara det svåraste
i livet för mig--

har inte en aning om var jag är.

Men det verkar det inte vara
mycket av loppet--

vet du inte var du är?

Ja, men det gör det inte
mer mindre frustrerande.

LETICIA:
Den mest utmanande delen
om navigering är Rod--

han blir bara rädd.
Han behöver lugna ner sig.

Vi hade ingen aning
vart vi skulle.

Gatuskyltarna
stämde inte ihop.

Vi kunde inte hitta motorvägen.

Alltså den delen av körningen
förmodligen när jag fick

på min frus nerver mest.

LETICIA:
Det kan vara väldigt frustrerande,
men vid den punkten är jag precis som,

Jag slår ut.

Varför i hela världen
finns inte detta här?

Åh, Herre, vi vet inte
vad som händer just nu.

Vi kör bara rakt.

Vi vet inte
namnet på gatan vi är på.

Vi kan inte komma på någonting.

Åh, Herre, vi vet inte
vad som händer just nu.

Vi kör bara rakt.

Vi vet inte
namnet på gatan vi är på.

Vi kan inte komma på någonting.

Jag måste fråga någon.

-Ursäkta mig.
-Hej.

Kan någon berätta för oss
hur tar man sig till Long Beach?

LETICIA:
Vilken är den snabbaste vägen?

STAV:
Och vi är här.

Så är det bättre att hålla rak
och sedan svänga ner

och kommer hit?
Eller ska vi ta det röda?

- Gå direkt på det här. Höger.
- Äh-ha.

Gå sedan runt. Gå till vänster.

LETICIA:
Så vi måste gå till vänster

-till kansli. Okej.
-Du har rätt.

LETICIA:
jag känner mig bättre
om dessa riktningar.

Vi ska försöka
att hoppa in på motorvägen.

LETICIA:
Herre Jesus.

Åh, jag tror att vi gjorde det
gjort upp en del mark.

Ta reda på vart vi ska.

JUAN:
Åh, vi är här. Kristuskyrkan.

Det är den.

-Det är Juan.
-[skratt]

CESAR:
Hur mår du, Ricky?

Mår ganska bra.
Jag tror att jag har konen.

-Vad? Du har det?
-Vilken ände jobbar du med?

-Ska du börja klippa?
-Ja.

Okej. Jag kommer att behöva
att lägga dessa två här.

Så om du kan klippa
från denna sida.

RICKY:
Denna sidan.

CESAR:
Eh, bredvid exemplet,

vi kan gå fram och tillbaka
så många gånger som vi behöver.

Så det tror jag har varit en del av
vår strategi från början.

Stanna längst fram.

Så vi har
mer resurser att arbeta med.

-Försiktig. För det är...
-Okej. Okej.

-Jag jobbar med
mycket skarp... Okej?
-Förlåt. Förlåt.

Det har också varit utmanande,

vara för oss själva.
Även om vi...

För det mesta hela tiden,
det har vi märkt

vi är på framsidan.

Du kan aldrig
släpp din vakt.

Ta din tid. Just nu
vi är själva.

Det ögonblick som
vi börjar se människor,

vi börjar bli oroliga.

-ANGIE:
Kan jag bara gå hit?
-Japp, bara parkera rätt...

Och vi ska berätta för dem
vi har inte vår besättning.

-Hej, vi har inte vår besättning.
-Vi har tappat vår besättning.

ANGIE:
Låt oss bara gå tillbaka
till bilen och vänta.

DANNY:
Allt vi kunde göra var att vänta
tills vår besättning kom.

Det var svårt för mig,

sitter där och går som,
"Det här är utom din kontroll."

Besvikelse.
Jag ska spela vad om.

-Nej. Nej.
-Men det kan jag inte göra.

Ja, vi är bra, hon.
Var bra.

DANNY:
Det svåra var
ser tiden gå.

-Jag tror att det är en...
- Jag menar, i slutändan,
det var på oss.

-Vi förlorade vår besättning.
-Japp.

-Det är inte över förrän det är över.
-Japp.

YVONNE:
Åh, det här är snyggt.

"Tångrensning
eller fiskgrytabygge?"

-Tång. Tång.
-Vi håller på med sjögräs.

-MELISSA: Okej.
-Ska göra lite tång!

-MELISSA: Låt oss gå, bobo.
-Jag kommer, kommer.

Titta så stor den här tunnan är.

De är alla lika stora,
är de inte?

Det är gigantiskt
är vad jag säger.

-Det kommer att ta ett tag.
-RICKY: En, två...

-Det finns ett annat lag här.
-Okej.

YVONNE:
Det kommer att ta oss,
typ ganska lite tid.

Det är.
De kommer alla att ta tid.

-Hej hej.
-Hej.

MELISSA:
Är det svårt?

Äh, det är tidskrävande.

Ja, tidskrävande.

Du vet
var är de andra lagen?

-De är bakom oss.
-Precis bakom dig?

-Så, ja, precis bakom.
-Jag fattar.

-Det kommer att ta många resor.
- Det gör de förmodligen inte...

Jag tror att de kan muskler
snabbare än oss.

-Jag tror att vi måste göra det här.
-Ja jag håller med.

Okej, vi byter.
Vi gör den här.

RICKY:
Ja, sätter lite press.

CESAR:
Sovtiden är över.

RICKY:
Ja.

Känns fantastiskt att vara på en utmaning
med ett lag på första plats.

YVONNE:
Åh, de är fortfarande
framför oss, alltså

låt oss inte komma vidare
av oss själva.

Äh, vi har ett par till
grenar att sätta på.

Känns som
Jag försöker överprestera.

Jag vill att den ska vara stadig,

men jag måste börja fokusera på
få oss härifrån.

Och det finns en...
Det är bara en pinne.

-Överst?
-Den här, den mellersta,

-det går på toppen av allt.
-Okej.

-Låt oss göra
fiskgrytbyggnaden.
-Okej.

-VINNY: Markerad stig. Åh.
-AMBER: Försiktigt.

-VINNY: Det är mycket lera.
-Aah! Vi tog ut tid, älskling.

VINNY:
Baby, du gjorde så bra
navigerar oss.

Hallå!

Tjena. Hej hej.

VINNY:
Åh, älskling, det här är bra för oss.

Ska bygga
en liten fiskkorg.

Vi har ett lag till här.

Och vid denna tidpunkt,

vi var de första här.

Det kan vi inte vara
de tredje som lämnar här.

De där killarna har varit där nere
länge... pojkarna, så...

Japp. Herre, var bara med oss,

vara med besättningen
när de navigerar här.

Vi gjorde upp lite tid
med vår navigering.

Jag vet inte riktigt.
Jag vet inte vad som hände

-till de andra lagen.
-Inte jag heller.

Vi gjorde det.

LETICIA:
"Omväg. Tångröjning
eller fiskgrytabygge?"

Okej, låt oss göra fisken
pott. Låt oss göra fiskgrytan.

Ja älskling.

-CESAR: Det finns
ett annat lag här.
-Okej.

Där är Rod och Leticia.

Trycket är på just nu.

Jag gör om ett av mina hörn
för jag tror att jag gjorde fel.

VINNY:
Det är uppmärksamhet på detaljer, baby.

Det är väldigt små detaljer
vissa lag kommer att missa.

Hålet. Jag tror hålet
måste vara på den här sidan.

-Nej.
-Ja. Den här har två.

RICKY: Det var därför jag frågade dig
när jag byggde den

-om det...
-Åh, förstår, förstår.
Nej. Nu vet jag. Jag vet.

-Okej, tja,
Jag måste lappa hålet.
-Kan du lappa den?

Okej, det är bra.

Det här är dåligt.

Jag skär hålet
på fel sida.

Förlåt, Ricky. Mitt fel.

Så nu lappar jag,
som kommer att bli

-verkligen verkligen,
riktigt irriterande.
-Optimism, stöd.

STAV:
Så just nu,
vi försöker bygga.

Jag antar att detta är en bur
för några krabbor eller något.

Jag har ingen aning om vad det är till för.

VINNY:
Detta påminner mig
av när min pappa och jag använde

att gå och fiska
i Filippinerna.

Vi skulle fiska hummer,
krabbfiske.

En skitfälla är väldigt lik.

De kan gå in, men då
de kan inte komma ut.

Jag är född i Filippinerna
på Ocean Beach,

var det var, typ
bokstavligen på vattnet,

hela dagen varje dag.

Och så familj
visade mig alla knep

att vara sjöman eller havsman
och veta hur man fiskar

och alla de där olika sakerna.

Och gör så
samma sak idag var bara,

påminde mig om allt
saker som vi gjorde som barn.

Åh nej, jag blöder.

Ja, de här sakerna är skarpa.
Var väldigt försiktig.

Alla dessa kablar.
Skär händerna lite.

Vid det här laget, mina fingrar
börjar blöda.

Ja, jag har en massa snitt.

Detta är B-positivt blod.

Vampyrerna kommer att älska detta.

Ärligt talat, jag behöver bara gråta,
så jag kan säga som

"Phil, det här gjordes med tårar,
blod och svett."

-[skratt]
-Ja visst?

Alla jobbar hårt
just nu.

DANNY:
Vår besättning dök upp.

Gå. Nu går vi.

Mamma, vänta på mig.

För att gå från, typ, en topp-tre,
vi har ett riktigt bra läge

-till, "Hej, vi tävlar
till sist just nu."
-ANGIE: Den sista.

-Jag vill göra fiskgrytabygge.
-Seawee... Åh.

-DANNY: Och jag tänkte, "Okej,
låt oss ta igen lite tid."
-Ja.

"Vi är med i det här. Låt oss gå."

Okej, nu kör vi.

-Checken. Låt oss ta det.
-Ta tag i fronten.

-Bra jobbat killar.
-Tack.

CESAR:
Hallå.

Okej, säkrad.

Alla hörn, allt det där.

-Bra gjort.
-Tack!
-Ja!

CESAR:
Tack så mycket.

RICKY: Vi har en bild.
Det står "Välkommen

till 'Hasting' Rocks."

♪ ♪

Detta Pit Stop har
alla ingredienser

för en Bajan bra tid--

en fantastisk utsikt, ett tukband

och styltor.

Det blir som en liten karneval
när team kommer hit,

förutom det sista laget,
som kommer att elimineras.

-RICKY: Pit Stop!
-CESAR: Låt mig dölja det.

-Lycka till grabbar.
-VINNY: Tack. Lycka till.

-AMBER: Bra jobbat.
-VINNY: Bra jobbat.

DANNY:
Hej, allihop.

-RICKY: Hej.
-CESAR: Hej, hej.

DANNY:
Hej, vilken var bättre?

RICKY:
Skottkärrorna
är riktigt långt borta.

-DANNY: Okej.
-CESAR: Ja.

- Verkar riktigt fysiskt...
RICKY: Men var försiktig.

-DANNY: Okej.
-CESAR: Ni förstår, killar.

Det saknas fortfarande ett lag.

DANNY
Ja jag vet.

Vi ser, eh,
Team Walla Walla dyker upp.

Okej, nu kör vi.

Hej mannen,
vi jobbar hårt här.

Vi måste koppla ihop dessa
i mitten här.

Inte på sidan, bara ändarna.

-På framsidan och baksidan.
-Nej nej nej nej.

-Inte på den sidan.
-Åh okej.

STAV:
De bara är här.

LETICIA:
Känns typ som
vi är vid en annan vägspärr

eftersom han hanterar
det mesta. [skrattar]

jag behöver bara dig
att vara uppmärksam.

Se till
Jag fick allt rätt.

LETICIA:
Än så länge tror jag
du gör det fantastiskt.

MELISSA:
Jag vet inte vad du kallar detta,

men jag jobbar på saken
som går i mitten.

Jag tror att det är det
där du fångar fisken.

Ja älskling.

-Vad gör Rod där borta?
-[Vinny hånar]

Du måste sluta oroa dig
vad andra lag gör.

Jag behöver allt ditt fokus
där vi är, älskling.

Det är du och jag, eller hur?

Det är inte över förrän det är över.
Vi kommer inte att sluta.

Long Bay Beach, höger.

Bom. Long Bay Beach.
När du har rätt,

-Du har rätt, Shane.
- Åh, ja. Får se var

dessa kort slutade falla.

-Sista? Okej.
-Japp, den sista.

Vad tror du?

Jag tror
tångrening, eller hur?

SHANE:
Vi måste gå snabbt

och hämta den här tången
under kontroll.

- Okej, vilken
väljer vi? Den här är det.
-Ja.

-Okej okej.
-SHANE: Kom igen, låt oss gå.

JUAN: Det finns fortfarande
många lag här.

-Vi kan fortfarande...
Vi kan ta igen den här tiden.
-Ja.

Jag tycker att detta är rätt
utmana för, även om

den andra är mer metodisk,
folk börjar redan.

-Åh, jag ser en röd flagga
där borta.
- Hela vägen dit?

-JUAN: Ja.
-Vi gör det.

-Okej.
-SHANE: Låt oss gå, älskling.

SHANE: Vill du
att bygga den här saken?

Tror du
kan du bygga det snabbare?

-Nej, för
de har redan börjat.
-Är du säker?

JUAN: Jag tror att vi gör det.
Jag tror att vi kan.

Vi måste bara ta tag i det här
och ta tillbaka det.

Vi ska fylla
den här skottkärran med, eh,

så mycket tång vi kan.

Vi såg alla andra lag,

så vi måste vara snabba.

VINNY:
Ah, jag blöder.

Jag blöder överallt.
[skratt]

Det är som jag har, som om jag fastnat
mig själv på jobbet.

-VINNY: Med en nål?
-Ja.

Vi är inte oseriösa
med lite blod.

-Låt oss gå och kolla.
-Låt oss gå och kolla. Nåväl, kom igen.

STAV:
Nu går vi.

De får en check.
De får sina kontrollerade.

Kom igen babe. Vi måste skynda oss.

LETICIA:
Förhoppningsvis får vi det här rätt
vid första försöket.

- Säger han nej?
-Det är nej?

Herregud.
Kom låt oss gå.

Det här är vår första gång
att vara bak i packningen.

Ja.

Så det är
lite, liksom, besegra.

Men det är ödmjukande.
Jag sa till henne, du vet,

vi ska bara ta det med ro.
Jag försöker lära henne...

Han kallar det ödmjukande.
Jag kallar det besegra.

Den kontrollen gick inte bra.

- Är ingen här?
-YVONNE: Nej, alla är här.

Du mår bra, mamma.

Förhoppningsvis räcker det
lite tid just nu.

Ehm, tror jag
det kommer definitivt att vara nära.

Jag tror med vår straff,
som satte oss tillbaka.

Och vi fick Juan och Shane att göra

en fysisk uppgift,
och det är det de är bra på.

Ta tag i det torra tången
så den väger mindre.

SHANE:
Vi låg på sista plats
hela dagen idag.

Det fanns säkert några,

"Hej, det här kan vara det.
Som att vi kanske åker hem."

JUAN:
Du känner dig fortfarande bekväm
med skottkärran,

-vikten?
-Ja. Ja, det är bra.

-Är du redo?
-Ja.

JUAN:
Vi tänker inte på att åka hem.

Vi bara tänker på
gör vad vi kan.

Jag menar, det är vi alltid
ska göra vårt bästa.

[Shane flämtande]

Förmodligen tre eller fyra
av dessa, om jag fick gissa.

JUAN:
Ja. Yeah Yeah Yeah.

VINNY: De tar en risk
för de är fysiska.

Att ta den risken
att försöka hinna med.

-Ja, smart. Smart.
-Smart drag.

JUAN:
Du mår bra, kompis.
Du gör det bra.

VINNY:
För det vet du
de låg efter.

-JUAN: Allt är bra.
Allt är bra.
-Hallå.

Här, jag fick det. Flytta flytta.
Jag förstår. Jag förstår.

Gå till mitten.
Gå till mitten.

[Shane flämtar högt]

-Shane, tänker jag
två av dessa.
-Bra jobbat.

JUAN:
Vi kom igenom
den första skottkärran,

-och det var som, "Åh, Gud."
-SHANE: Åh, tack och lov.

JUAN:
Det var en frisk fläkt.

Första skottkärran var vi
halvvägs fylld på den där saken,

och jag bara,
"Det här var den här."

-Släpp inte någon av dem.
Tappa inte någon av dem.
-Jag vet.

JUAN: Och så tittade jag, och
alla lag var kvar,

och jag bara,
"Vi ska göra det här."

-Nu går vi. Du har det?
-Jag förstår. Jag förstår. Kom igen.

SHANE:
Vi ser vägen till framgång.

Och vi ska bara fortsätta
brinnande.

JUAN:
Kom igen.

YVONNE:
Jag fattar inte det här.

MELISSA:
Måste skära lite till
från botten.

De fick muskler.
De kunde göra det.

Nu går vi.

Just nu är vi bara

se till att alla hörn
lindas tätt ihop.

Eskadern bros
ska ringa mig

det största wuss under solen.

-JUAN: Åh, ja.
-Men just nu,

allt som betyder något är att få
tången i en tunna.

-Tången blir mycket tyngre
med sanden.
-Ja.

Jag mår fortfarande bra
om denna omväg.

Jag känner bara att vi fick
att byta om detta trä.

Rätta bara till den här biten
här,

och då borde vi vara redo
att gå för vår andra kontroll.

Äh, måste bara få det gjort.

SHANE:
Vi har det här. Vi har det här.

JUAN:
Ja, vi har det.

[flåsande]

Okej, du fattar.

VINNY:
En vanlig torsdag helt enkelt
på Barbados.

Bara att göra en fiskgryta.

MELISSA:
Okej, jag tror att det här är gjort.

Jag måste bara dra åt mig
lite grejer just nu.

Hej, kom igen, kom igen.
Tryck, tryck, tryck, tryck.

-Fortsätt.
-[gryntar]

-Vänta vänta.
Var försiktig, var försiktig.
-Jag vet jag vet.

Okej.

Åh, dude, det här är det.
Det här är det, Juan.

Det här är det, bror.

[Juan flämtande]

Jag förstår. Jag förstår.
Hämta andan.

Det är allt.
Det här kommer att göra det, Juan.

Det här kommer att bli det.

-Det här kommer att bli det.
-Det här kommer att bli det.

Detta är det.
Det måste vara det.

-Ja.
- Oroa dig inte för det.

-Nu går vi.
-Okej.

Vi måste göra en till.

YVONNE:
Vi är nära. Väldigt nära.

Phil väntar.

STAV:
Jag vet säkert

den här saken kommer att bli stadig
när jag är klar med det.

Detta är det.

Vi är med i den här kampen, bror.

Vi är med i den här kampen.

-JUAN: Jag tycker det är bra.
-Bro.

-Okej okej,
okej.
-Lätta inte upp.

Alla andra är fortfarande här,
Shane. Vi har en chans.

DANNY:
Vi har ungefär fyra till
huvudsakliga band att göra upp topp,

och då är det bara
kommer att bli fiskfällorna.

ANGIE:
Om någon orkar ta tid
här kan det här barnet.

Det måste vara
på samma sida, så vänster.

BÄRNSTEN:
Vi har det bra, älskling.

VINNY:
Baby, vi kämpar
för andraplatsen just nu.

Kom igen. Kom igen.

Kom igen snälla. Snälla du.

SHANE:
Okej.

-Ah, tack så mycket.
-Tack.

-Tack.
-Äh, vad står det?

-"Hastings Rock."
-Okej. Jag vet var det är.

-Du gör?
-Jag vet var det är.

Piloterna är precis klara
deras omväg supersnabbt.

-Vi fick en stor, stor fet ledning.
-SHANE: Åh!

-Pilotpojkar har precis gått.
-Helvete.

LETICIA:
Men alla andra lag
är fortfarande här.

-De är klara. Åh.
-AMBER: Fan, det var snabbt.

SHANE:
Okej, bror,
Jag vet vart vi är på väg.

Vi åker till Ha...
Hastings Rock.

-För att hitta Phil.
-För att hitta Phil.

CESAR:
Kom igen, kom igen, kom igen!

Kom igen, kom igen, kom igen.

-Ah!
-Phil!

-CESAR: Kommer!
-Vi gjorde det!

CESAR:
Kom igen!

-Gjort.
-Ett två tre.

Vi har våra skjortor på.

[hoppa]

Välkommen till Barbados!

-Tack!
-Tack!

[hoppa]

- Lite i fronten,
lite i ryggen.
-CESAR: Vi älskar det.

Ricky och Cesar,
du har kört ordentligt.

Ännu en gång,
ytterligare en förstaplats.

-Grattis.
-Ja!

-Tack.
-Ja, Phil!

KEOGHAN: Är det galet eller vad?

Och jag har några goda nyheter
att dela med dem.

Du har vunnit $7 500 vardera.

-[hoppa]
-Ja!

Du har varit så konsekvent.
Jag menar, är det...

blir du mer nervös
eftersom tiden går?

Jag tror att vi är lite nervösa,

-men jag tror att vara
lite nervöst är bra
-Ja.

att hålla oss på tårna.
Vi ska bara

fortsätt göra det vi gör.

Tre andraplatser
och fem förstaplatser.

CESAR:
Herregud. varenda ben,
vi överraskar oss själva.

Anpassningsförmåga har varit nyckeln.

Bara att kunna
att tänka på fötterna

och försöka lösa problemet--
det fungerar än så länge.

VINNY:
Väldigt stark.
Snälla snälla snälla.

Ja.

-Ja! Baby, vi har det.
-[skriker]

-Aj!
-Bra gjort.

-Okej.
-Titta på allt detta blod.

-Skynda dig, kom igen.
-Tack.

Tack så mycket.
Bra jobbat, älskling!

Okej, jag tror att det här är gjort.

Det tror jag inte att fiskar är
ta sig in och ut härifrån.

-Låt oss bara gå och kolla.
Låt oss bara gå och kolla.
-Okej.

-Bra jobbat, ni.
-Lycka till grabbar. Du har det.

-Ja.
-Ja, det är bra.

Han skakar ordentligt.

Bryt den inte.

[Hoppsan]
Ja!

-Tack så mycket. Tack.
-Åh, söta. Tack så mycket.

-Jag tycker att vi ser bra ut.
-Jag tror också det.

Mamma, vi har det här. Vi är med i det här.

Det är fantastiskt, just där.

Åh, det är robust. Åh, ja.

Herregud.

-Hur?
-Vad saknar vi?

LETICIA:
Jag ser inte vad som är fel.

Om du tänker
du har vad som krävs

att vinna The Amazing Race,

gå till cbs.com/casting
och ansök nu.

Så just nu är det bara vi
och Chichi och Rod,

och jag vill verkligen inte gå
mot dem i ett fotrace.

Och så, um,
vi ska bara se till

att vi gör det här rätt...
första gången.

-Jag vet inte vad jag missar.
-Åh, vi saknar pinnarna.

Vi saknar två av dem.

Två ben på kanten.

Vi saknar dessa två.

-Ja.
-Åh, alla fyra.

-Ja.
-Attans.

Vi saknade bitarna
av trä som gör det

- robust upp och ner.
-Kraftig.

Vi hade allt på topp
och botten,

men det hade vi inte
de långa bitarna går vertikalt.

-LETICIA: Extremt frustrerande.
-Och det var det vi saknade.

Så vi gjorde två kontroller

och han skickade oss tillbaka

och så kom vi äntligen på det
vad vi krånglade till.

Men jag säger att vi saknas
hela kanterna, baby.

-Jag-jag... Duh! Det är
den enda delen som saknas.
-Shh.

-Men du visste inte det.
-Det är vad jag fortsätter att berätta.

Du vill att jag bara ska behålla

-springer fram och tillbaka eller vad?
-Nej. Dessa saknas.

Dessa linjer saknas.

Ja, de där.
Det kan gå...

Vad ska jag
med det att göra?

Ja, men jag frågade dig det
tidigare,

-hade vi allt,
och du sa att vi gjorde det.
-Usch.

När jag satt upp den tidigare,
du var som, "Nej, det här är det.

De där extra pinnarna
finns inte där."

Just nu gör jag bara
lite klippning av några kablar

för att få det att se ut
lite finare.

Det är lite stressigt.

Men vet du vad?
Vi kommer inte att ge upp.

-Här. Här.
-Ja, vill du göra lite?
Japp.

Ta bara vår tid
och gör det rätt.

SHANE:
Nu går vi!

Låt oss gå, Phil!

Nu går vi!

Juan och Shane,

du har stora leenden.

Jag är glad att kunna berätta
att ni är lag nummer två.

-Oj! [skrattande]
-Ja! [skrattande]

Låt oss gå, dude.

-Lag nummer två, man.
- Allt kom ner
till den omvägen, Phil.

Idag gick ni
från sista till andra plats.

-Enorm prestation.
-[Hoppsan]

Det är mycket av idag
det kändes inte så bra för

där vi började,
men nu är vi båda redo

att rocka nästa etapp.

Vi lyfter
i den första gruppen nästa etapp.

Det gör vi inte
allt dumt, farligt,

eller annorlunda vid denna tidpunkt.
De där miljonerna dollar

- kommer närmare
och närmare, så...
- Mer verklig

-och mer verklig för varje dag.
-Ja.

Nu går vi!

Så tror jag
vi är tillbaka i aktion nu.

Den här sista delen är
den mest precision av det hela

och så, bara att se till
att allt ser bra ut.

Ja. Låt oss gå och se
om vi får handling, älskling.

Det är frustrerande,
men vi får gå.

Vi ger inte upp. Väl
bara få det här dömt och...

Ta ett andetag.
Det är okej.

-Japp.
-Bra spel. Vi har det jättebra.

-Ja.
-Ja.

-Till sist.
-Till sist.
-Tack. Ja.

-Här har du.
-Uppskatta det.

Det är-det är svårt
att vilja gå fort

och vet att du är sist och då

försöker veta precis som "Hej,
du är fortfarande potentiellt i det.

"Ge aldrig upp
tills Phil berättar

att du är 'filiminerad'."

Åh, vi här ute.

Kom igen, vackra.
Vi måste skynda oss.

Ja, det finns ett team bakom oss.

BÄRNSTEN:
Okej, gå.

Springa.

Gå gå gå.
Gå gå gå.

BÄRNSTEN:
Babe, kom igen!

Vad har jag fastnat för?
Gå gå gå.

Vad? Ta tag i min grej.
Ta min väska.

-[Amber skriker]
-Ah!

[Hoppsan]
Ah. Ah.

Vi såg att ni alla var bakom oss
och jag var som... [skriker]

[hoppar, hejar]

Grymt bra!

-Titta på de här killarna, älskling.
-Ja.

VINNY:
Wow.

Jag skulle vilja presentera dig
till Peggy.

-Hej, Peggy.
-Välkommen till Barbados!

-Tack.
-Tack.
-[hoppa]

Jag ska ge dig en hel...

-Hallå! åh!
-[Peggy skrattar]

En liten bytestuds.
Såg du att?

Jag är glad att kunna berätta
att ni är lag nummer tre

-och fyra.
-[hoppa]

-VINNY:
Starkt arbete. Starkt arbete.
-Bra jobbat killar. Bra jobbat.

Tja, vad tror du att det är?
Jag menar, för det är du

definitivt mest förbättras.

-Vad är det?
-MELISSA: Vi har stannat

i mitten av packningen
och nu

att packningen
blir mindre,

vi kan inte stanna i mitten
av packningen längre,

så vi bara samlas...
tummar upp plats till plats, så...

Hej, bra herre.

Varsågod.

-Bra gjort.
-Oj, tack.

-Tack.
-Ja. Ja.

Okej, vi vet var det här
är, mamma. Nu går vi. Kom igen.

Vi ska till Hastings Rock,
som vi passerade på vägen hit.

Okej, låt oss se.
Det är inte över förrän, eh,

den tjocka damen sjunger.

STAV:
Tja, just nu,
vi är på väg till Pit Stop.

LETICIA:
Det är bara,
det är här någonstans.

Måste vara här nere någonstans.

LETICIA:
Jag tycker inte att det här är rätt.

-ROD: Det står,
"Privat egendom."
-Okej, gå inte hit.

-Så backar vi? Jag kan inte se.
-Ja.

Jag tror att vi måste vända.

DANNY:
Vi har precis lämnat det stoppet sist.

Så jag fick alla heebie-jeebies
just nu, men...

-Det finns alltid hopp.
- Och så, det finns alltid hopp

i The Amazing Race.

Det finns hopp
att Rod och Chichi går vilse.

LETICIA:
Var försiktig.

Å nej.

Åh herre gud,
snälla var inte det.

Jag ska trycka, du kör.

LETICIA:
Åh, vi har fastnat i leran.

DANNY:
Det är ett tight race mellan Angie

och Danny och Rod och Chichi.

Dan och Angie
kommer upp bakifrån

som underdogs just nu.

-Vad behöver jag göra? Gå...
-Gå bara sakta framåt.

-Okej.
-Gå. Varsågod. Tryck på gasen.

Aah! Attans. Det är vad
att vara stark gör någon gång.

[skrattar]

DANNY: Vi är på väg till Phil
vid Pit Stop just nu,

men om vi blir eliminerade,

detta har varit en upplevelse
Av en livstid.

-ANGIE: Ingen gråt på mattan.
-Nej.

STAV:
Åh, man.
Vi är fortfarande med i loppet, älskling.

Fantastiskt lopp,
vi är fortfarande här, älskling.

Hej, vi är nära.
Vi är nära, Phil. Kom igen.

Phil, var är du, Phil?

-Phil, vi försöker
att hitta dig, Phil.
-Alltid...

Okej, jag tror jag ser något.

Hallå! Hallå!

Ja älskling.

Phil, vi klarade det, älskling.

STAV:
Åh, berätta för oss
några goda nyheter, Phil.

-Det har varit en jobbig dag.
-Vi fastnade i ett dike.

-Rod hade bokstavligen
att skjuta bilen för att få oss ut.
-Jag gjorde.

Och, Peggy, du vet
han skulle inte ha haft några problem

- skjuta en bil. Ja. Ja.
-Nej, nej, alla muskler...
Nej nej.

-Jag uppskattar det.
-[skrattar]

Rod och Leticia,
har du någon aning

-var är du just nu?
-Vi har ingen aning.

-Vi är sena i flocken.
-Phil,

Jag vet att du har något bra
att berätta för oss.

Jag tror att vi lämnade
Danny och Angie där bak.

Rod och Leticia,
Jag är glad att kunna berätta

att du fortfarande är med i detta lopp.

-Du är lag nummer fem.
-Trevlig.

Tack. Tack.
Vi är i...

-[skrattar]
- Det har du aldrig
började senast innan,

-Någonsin.
-Aldrig.

Men du kommer att vara i nästa etapp.

Det var en tuff dag, men för oss
att fortfarande vara med i loppet,

- det tar vi.
-Ja.

För vår bästa dag
är fortfarande...

-Ännu inte kommit.
-Du har fortfarande inte sett den än.

-PEGGY: Hej! Tjena tjena!
-Mwah.

Hej älskling,
vi dansar till den saken!

Ja! Ja! Ja! Ja!

Hallå! Hallå! Hallå! Hallå!

-DANNY: Hej. Hand i hand.
-ANGIE: Absolut.

-DANNY: Hej! Hallå!
-Hallå! Hög femma!

Hej Phil.

Jag vet att du hällde helt
allt i detta lopp.

Inget har dock stoppat dig.

Vi slutade inte.

-Angie och Danny...
-DANNY: Ja.

du har överlevt
så många etapper av det här loppet.

Tyvärr är detta
slutet för dig på detta lopp.

-Det är okej.
-Du är det sista laget
att anlända.

Vi har blivit "filiminerade".

-Du har blivit filiminerad.
-ANGIE: Filiminerad. [skrattar]

Vi tog fel sväng
i en rondell idag

-och förlorade vår besättning.
-ANGIE: Har gått vilse.

KEOGHAN:
Tufft sätt att bli eliminerad.

-Det här har varit allt
Jag har någonsin drömt om.
-Ja.

-Det har varit så roligt.
- Vägspärrarna, omvägarna,
att resa runt i världen,

och att göra det
med en av dina bästa vänner.

jag älskar dig
och jag kunde inte vara stoltare

och mer privilegierad att göra
detta lopp med dig, älskling.

Åh.

ANGIE:
Jag har alltid vetat att jag har gjort det
har ett miljondollarbarn här.

Han såg till
Jag var okej, konstant.

Han älskade mig
och älska andra.

Det är bara den han är.

Jag tittade på min mamma
erövra rädslor denna ras.

Att kunna titta på din mamma
fortsätta att vara

-Vi försökte.
-den stora hjälten du föreställt dig
som ett litet barn--

det är något som...

så tacksam
The Amazing Race gav mig.

ANGIE:
Hejdå!

Bildtext sponsrad av
CBS

och TOYOTA.

Bildtext av
Media Access Group på WGBH
access.wgbh.org

KEOGHAN: Nästa gång
på The Amazing Race...

Låt oss gå älskling!

KEOGHAN:
...Melissa är förbannad...

[Melissa stönar]
jag vet inte.

YVONNE:
Hålla sig lugn! Du har det!

Jag har det fortfarande inte.

KEOGHAN: ...Amber och Vinny
bli stressad...

BÄRNSTEN:
Du beter dig galet.

-VINNY: Åh, det här är inte bra.
-AMBER: Ja.

Det är vad jag bokstavligen sa
där bak.

KEOGHAN:
...och Rod slår ut.

Aah!

Jag kan inte kasta rätt!

Jag kan inte kasta rätt!