Original subtitles

När Karl II var kung i England, sa man-

- att han aldrig yttrade ett dumt ord och aldrig lyssnade till ett klokt.

Det här är berättelsen om hur en dum tjuv fick honom att lyssna.

Jag dröjer inte länge hos kungen.

Hans nåd hertigen av Brampton.

Hans nåd hertigen av Brampton, sire.

- Vad för er till Whitehall i dag? - Ers majestäts namnteckning.

Min namnteckning? Inget namn har varit lika efterfrågat som mitt.

Åh, Brampton...!

- Ovenden är en lojal anhängare. - Var, ers majestät.

Förra månaden - Hawthorne. Den här veckan - Ovenden...

Jag finner inget nöje i att anklaga landsmän för förräderi.

Jag blir förrådd av vänner som slogs mot Cromwell med mig.

- Varför? - Girighet.

De trodde att de, inte ni, skulle få Cromwell- anhängarnas egendomar.

De är svekfulla och kan dra in er i en ny revolution.

- Gud give att det blir den sista. - Det hoppas jag också.

Ur ondskan kommer en del gott.

- Deras rikedomar har gjort er rik. - Ett trist sätt att bli solvent på.

Det var upplopp i London I går. 12 män döda, 100 fängslade.

Soldater som hävdar att de inte fått betalt för sina tjänster.

Det har förekommit oroligheter. Alla äkta soldater har fått betalt.

Det gläder mig att höra.

Ni gör ett utmärkt jobb, Brampton. Jag står verkligen i skuld till er.

- Brampton... Är det här er? - Ja, ers majestät.

- Där finns en del läckra namn, va? - Och ofta... besvärliga.

Ta den. Jag har nog med egna bekymmer.

...på andra sidan kanalen i Normandie.

Sir Edward! Om vi hade vetat...

Det är så mycket oroligheter.

Celestine, sir Edward kom nyss. Gå och hämta lady Mary!

Vad händer här? Edward!

Jag visste att far skulle skicka dig!

Nu följer du mig till England. Berätta om England, Edward.

Tio år i exil... Kriget är över och Karl sitter på tronen.

- Hur är det med min far? - Du kan aldrig åka hem till England.

Aldrig åka hem till England? Varför inte?

Därför att... din far är död, Mary.

Död...?

Hängd för förräderi mot kung Karl.

Förräderi... mot Karl...?

Nej!

Han älskade Karl, han älskade honom...

Det finns ett brev, din fars sista. Adresserat till mig, men...

Du får detta hus. Det finns pengar i Frankrike så att du klarar dig.

Jag ska se till att du får dem. Resten måste du höra.

Karl bedras av falska rådgivare. Andra kommer att dö som jag.

- Hovets skojare ropar förräderi. - Vem anklagade far för förräderi?

- James, hertig av Brampton. - Men vid rättegången...

Brampton blir trodd tills hans svek bevisas.

- Vilket svek? - Det går rykten.

Hälften av det han beslagtar hamnar i hans egna fickor.

Englands rikaste man stjäl pengar. Varför har inget sagts till kungen?

- Om det inte kan bevisas... - Jag åkte hem till England.

- Tjusigt. - Bind dem!

- Jaha, sir... - Om det är guld ni vill ha...

Det lever vi inte på en vecka. Men det här är något annat.

Ni hindrar ett kungens uppdrag. En tjänst till honom belönas rikligen.

- Vi har inte fått betalt än. - En otjänst däremot...

- Ett hot. - Jag är inte i stånd att hota.

- Det finns inget mer värt att ta. - Det avgör jag.

- Vad är det här? - Det är av inget värde för er!

- Men för någon är det det. - Boken är ingenting.

- Hämta hästarna, Jack. - Ge mig boken, så jagar vi er inte.

- Ni får gärna jaga oss. - Ni hängs för det här, jag svär!

Hänga mig?

Jag slår vad om alla era juveler att ni blir hängd före mig. - Kom!

Jack! Vagnshästarna!

Ni får tyvärr gå!

- Vad betalar du för det här? - Försök inte lura oss nu, Wynch.

Jag vill inte ha de här juvelerna.

- Ett ögonblick. Förklara dig! - Är det strass?

- Visst är de äkta? - Ursäkta mig!

- När du har förklarat dig. - Vi rånade hertigen av Brampton.

- Ut härifrån! - Vi kan inte låta honom gå. Ska jag?

Nej. Han vet att tidvattnet i floden är starkt.

Och att en man fastbunden vid pålverket drunknar snabbt. Ut!

- Hertigen av Brampton? - Jag åker till kolonierna nu.

Din andel får dig inte till kusten. Den här däremot...

- Det är namn på förmögna herrar. - Deras ägor och pengar står med.

- Deras juveler, boskap och arméer. - Titta, ett datum under varje namn.

- Röda linjer genom de två första. - Hawthorne, Ovenden...

- Känner du honom? - Ovenden...? Jag har hört namnet.

- Vad är det här? - Jag vet inte.

Brampton brydde sig föga om juvelerna. Men boken...

Grevinnan av Clarendon!

Mrs Mary Knight!

Mrs Knight? Vår klubb är bara för medlemmar.

- Ja, men sir Edward Scott sa... - Är sir Edward er beskyddare?

Och ni är mrs Bennet? Sir Edward hade rätt. Ni är vacker.

Tack, kära ni. Var är sir Edward?

I Frankrike. Han har lånat mig sitt hus under tiden.

- Vill ni spela? - Gärna det.

Vid lord Umbreys bord spelas loo.

För mycket tankearbete. Umbrey är trevlig, men inte spelet.

Och sen har vi hazard. Det är favoriten på Whitehall.

Mannen med den bistra uppsynen är sir Stanley Addams. Mycket rik.

Sir Addams spelar uruselt. Förlorar flera tusen varje timme.

Sen spelas flomande. Vid hertigens av Brampton bord.

Sju poäng.

Ja, flomande.

Bra. Den här vägen.

Nu hade ni tur. Vi presenterar inte gästerna vid borden.

- Det verkar vara er kväll, ers nåd. - Sju poäng. Ett ögonblick, sir.

- Damen ska också satsa. - Fem.

- Dam. - Fyra.

- Fyra. - Två.

Fyra poäng i rad. Fantastiskt!

Sju.

Jag hoppas ni ger mig en chans att vinna åter det jag förlorat.

- Ni spelar för högt. - Jag gör gärna ett sista försök.

Broschen ser fin ut. Vad värderar ni den till?

- 200 silvermynt. - Vi säger 300.

- Ni är mycket generös. - Och ni mycket förtjusande.

Om jag får. Ert favorittal - sju.

Och ert - fem.

Fem.

De här juvelerna mot det ni vunnit av damen.

- Hans nåd är farlig. - Han och jag har spelat förut.

- Vi har ett vad som han förlorar. - Jag minns inget vad.

Det gällde ett slags kraghalsband.

- Just det, en krage. - Ni satsar, ers nåd.

- Tio. - Sju.

- Tio. - Ni borde ha lyssnat på damen.

- Inte än. - En gång till?

Jag satsar inte guld. Men jag har något mycket mer värdefullt.

- Kronjuvelerna? - Nej, en bok.

- Värdefull för en samlare som ni. - Har ni den med er?

Med alla stråtrövare? Nej! Jag lovar, den är i trygg förvar.

- Förlåt mig. Det har blivit sent. - Jag hade följt er till er stol.

Men förloraren måste få vinna tillbaka sin förmögenhet.

Ett smycke så vackert som broschen ska visas upp med skönhet.

Ska jag få tillbaka smycket, blir det över spelbordet.

- Ger ni mig en sådan chans? - Hur ska jag hitta er?

Jag hittar er, ers nåd.

Angående den här boken... Kan vi diskutera det i enrum?

- Ja, vid ett senare tillfälle. - Hur hittar jag er?

Jag hittar er också, ers nåd.

Eric! Jag vill att han skuggas.

Sir? Ni talade om stråtrövare.

- Har jag skrämt er? - Nej, men natten är mörk och...

Givetvis, frun. Gärna det.

- Är ni soldat, mr Dermott? - Nej.

Ni kanske har varit? Man är trygg med militär eskort.

Vi har inte mycket kvar att stjäla.

Ändå kan det finnas sådant som är värt att ta.

- Tack, Michael Dermott. - Vi får kanske spela flomande igen.

Faran lurar inte bara på vägarna. Är det inte bäst ni följer mig in?

Ett imponerande rum. Korslagda svärd... pistolhylla.

Stilett... pipor.

Tobak. Gammal, men fuktig nog att ha rökts nyligen. Bor ni ensam?

- Ja. - Er smak är mycket manlig.

Huset tillhör Edward Scott. Han är i Frankrike.

- Han verkar trevlig. Sir Edward? - Nej, sir Edwards far.

- En salong ska ha en far. - Hade er det?

Vi hade ingen salong. Men far ville att jag skulle få en.

I den hade jag haft en far. Han ville se mig som fin herre.

- Så jag lämnade fars gård... - För att bli fin herre? Gick det?

Nej, men jag försökte.

Jag gick med i kungens milis och återinsatte honom på tronen.

- Och fick ingenting? - Därför tar jag det som är mitt...

Varför förde ni hit mig?

- Varför följde ni med? - Tja...

Kanske för att ta er hand...

...och sedan dra er närmare...

...och sen, naturligtvis...

Vi talar om porträtt och mitt arv. Inte ett ord om kärlek.

Varför förde ni hit mig?

Jag är ensam i en främmande stad, i en annans hus och önskar sällskap.

- Förstår ni? - Allt.

Utom porträttet föreställande sir Edwards far, som har era ögon-

- er mun, en antydan till er näsa och som också bär er mors brosch.

Ni är mycket klipsk. Broschen var min fars.

- Och porträttet? - Också min far. Lord Ovenden.

Hängd på order av hertigen av Brampton för förräderi.

- Och mrs Knight? - Finns inte. Jag är Ovendens dotter.

Därför är jag här. Ni såg i mig en fiende till Brampton.

Jag tyckte mig se en vän. Jag behöver en vän.

En sådan vänskap kan bli givande.

Tillbaka, gubbe!

Förlåt att jag tränger mig på.

Ingen fara, Simon. - Felet är mitt. Jag vet inte när ni går på besök.

Jag råder bot på det en annan gång. Först kaptenen... - Kapten Dermott?

En konstapel frågade efter er och hade en arrestorder på er.

Jag frågade om anklagelsen och fann att er lojalitet ifrågasatts.

För tio nätter sen hörde oförvitliga personer-

- när ni smädade kungen och uttalade hot.

Sådant bestraffas med hängning. Men ni hade tur.

Just då stod vi två på en skogsväg och diskuterade personliga saker.

En läderinbunden bok bytte ägare. Om jag haft den i min ägo...

- Så kunde den bevisa min oskuld? - Jag gratulerar.

- Det kan ta tid - Min vagn står till ert förfogande.

- Jag hoppas återgälda vänligheten. - Ni kommer säkert att anstränga er.

Jag hade föredragit ett längre besök, mrs Knight.

Det är sent. Får jag bjuda på lite mat när ni väntar på kaptenen?

Tack. Det var vänligt. Kom ni nyligen till London?

Från Frankrike?

Och huset hyr ni av sir Edward Scott?

Välkommen. Jag varnar er. Staden kryllar av skurkar och förrädare.

Jag föreslår att ni väljer ert sällskap med urskiljning.

Bara en grop i vägen.

- Rör er inte! - Jag tar den där. Öppna dörren.

- Hoppa! - Hoppa?

Vad vill ni göra i London?

Det som andra unga kvinnor vill.

- Bli presenterad för kung Karl. - En presentation vid hovet?

Ers nåd! Dermott har rymt.

Rymt? - Ursäkta mig.

- Idiot! - Ja, ers nåd.

- Kom med grenarna. - Ja, ja!

- Vi bränner den - Nej, vi får bra betalt för vagnen.

Eller en snara runt våra halsar.

Adam Urich!

- Sitt ner. - Ja, ers nåd.

Titulera honom inte ers nåd. Han är kapten i kungens garde.

- Ni svarar på hans frågor. - Ja, ers nåd.

- Yrke? - Juvelhandlare och pantlånare.

- Har ni tagit emot stöldgods? - Aldrig!

- Aldrig? - Inte medvetet, ers nåd.

Och ni har givetvis aldrig sett de här juvelerna förut?

Har ni hört talas om en Michael Dermott?

- Har ni det? - Nej.

- Säg mig, Urich. Har ni familj? - Ja tre fina döttrar.

Och fyra söner till sjöss och en fru i London.

En annan fru i York.

Jag säger det för att visa hur dumt det är att ljuga för mig. Ut!

Det var 28!

Dermott är en duktig tjuv. Han måste ha kumpaner.

Sitt ner.

- Har ni sett dem förut, Wynch? - Jag tog dem inte. Tro mig!

- Jag klagar inte det minsta. - Men...?

Men i går hade vi boken och smyckena.

I dag har Brampton smyckena och Michael anklagas för förräderi.

- Och vi är nästan barskrapade. - Ingen har bett om din åsikt.

Ingen får spela bort min andel på grund av ett sött ansikte!

Storsint av dig att tro mig när jag sa att hon hade ett sött ansikte.

Allt är nog inte förlorat. Jag tror att vi kan ha något här.

Minns ni Hawthorne? Han hängdes för förräderi för några månader sen.

- Lord Ovenden. - Hängdes för tre veckor sen.

- Det ser ut att bli flera. - Ja, det är rena domedagsboken.

Undrar vad de här herrarna betalar för att få se listan.

- Hur många är de? - Utan de döda är de tio.

- Tio män, tio överenskommelser. - Nej, det tar för lång tid.

Tio män, en överenskommelse. Den vackra damen.

- Känner hon herrarna? - Kan vi lita på henne?

Den risken får vi ta. Men vinsten är risken värd.

Vi har haft tur hittills.

En dag klickar en pistol eller så blir vi förrådda.

Det verkar redan ha hänt.

Sheldon, Skene! Uppehåll dem.

- Hur då? - Använd fantasin. Kom, Jack!

Kom nu!

- Var är Dermott? - Är han inte där nere?

- Har ni tittat i ostbutiken? - Eller tobakshandlaren.

Ostbutiken och tobakshandlaren.

Michael!

Kom, Luke.

Far!

Ni är kväkare. Min vän är sårad.

Vi önskar varken förklaringar eller ert vapen.

Han behöver vård. Gör klart sovrummet.

Hämta vatten och rena trasor, Charity.

Ja, far.

Jag har lagat din skjorta.

Var i hela världen...?

Vad har du...?

Var är min vän?

Han red Iväg och lämnade dig här. Du var sårad.

- Vart red han? - Till London.

Han sa att du inte skulle oroa dig. Han kommer tillbaka i dag.

Skjortan, om jag får be.

Kan du hjälpa mig med skjortan? Jag klarar det inte själv.

Kan du det?

Din vän hjälper dig med skjortan.

Du har återhämtat dig bra. Hur är det med skadan?

- Bra. - Visst mår du bra...

- Klarade Sheldon och Skene sig? - De slog omkull en officer.

De kom undan i förvirringen. Och du är död.

Tre av Bramptons män hävdade det. Var och en påstod sig ha dödat dig.

Jag har nyheter om damen med det söta ansiktet.

- Har du träffat henne? - Rätt nyligen. Hon är faktiskt här.

- Tog du hit henne? - Det var din idé att utnyttja henne.

- Vad sa du åt henne? - Att du var sårad...

1000 silvermynt för varje namn. Vad sa hon om boken?

- Jag har inte berättat om boken. - Inte det? Varför kom hon hit då?

Jag sa att du var sårad. Det räckte för att få hit henne.

- Det var snällt. Men vad...? - Vad är det? Gjorde jag fel?

Gjorde jag det?

Nej, det var bra gjort, Jack.

Bra!

Se till hästarna, Jack. - Tack för att ni kom.

- Er vän sa att ni var sårad. - Det är ingen fara.

Ni kunde ha blivit dödad och det hade varit mitt fel.

- Göm er. Ingen väg är säker för er. - Jag hittar en väg.

Det finns Ingen! Allt skulle vara så enkelt.

Jag skulle bevisa Bramptons svek och rentvå far.

Och vad har jag gjort? Jag har inte hittat några bevis.

Och jag har nästan tagit livet av den ende som varit vänlig mot mig.

De är måhända inte ovedersägliga, men det finns bevis.

Min fars namn... Chudleigh, Wildren, Sir Muskerry...

Min fars vänner... Jag känner dem alla.

- Vad är det för en bok? - En dödslista skriven av Brampton.

Hur kom ni över den?

Vi... Den föll i våra händer.

Vet ni vad det betyder? Vi kan åtminstone rädda dessa liv.

Michael... Hur kan jag någonsin tacka dig?

Mary...

Våra händer, sa jag. Mina och mina vänners.

Vad menar du?

Från var och en av herrarna tänker vi begära 1000 silvermynt.

1000 silvermynt...

Givetvis. Det är ett ringa pris med tanke på riskerna ni tog.

- De har nog råd med det. - Det är mycket viktigt att...

- Ni ska få era pengar. - Mary, jag...

Halt!

För att hitta blomman, följ biet.

- Jag följde blomman. - God morgon.

- Vi hinner inte käbbla. - Jag har inga omedelbara planer.

- Jag har planer och lite tålamod. - Vad har ni för planer?

Att glömma förlägenheten om ni ger mig boken.

- Och om jag inte gör det? - Då lär jag er en dödlig läxa.

- Jag är en vetgirig elev. - Kanske med pistol och kniv, ja!

Men med värja? Ett vapen för fina herrar, inte tjuvar.

Lång, smäcker, ätt. Dess spets mycket dödligare än sabelns egg.

Färdigställning! Parering!

Stöt! Boken...

- Jag har den inte kvar. - Då fäktar vi med värja.

Lektionen ger mer om båda är beväpnade.

Naturligtvis. En privatlektion för att underhålla en dam.

- En garde! - Klumpigt, kapten.

- Utmärkt! - Man strävar efter fulländning.

Han saknar finess. Se bara...

Skenanfall! Fint! Avväpning! Boken! Var är den?

Han tröttnar snabbt. - Plocka upp ert vapen!

I vanliga fall hade jag avslutat lektionen, men det här roar mig.

Klumpigt! Jag väntar mig mer av mina elever.

Mycket mer.

- Hur mycket mer har ni i er? - Nej! Letar ni efter den här?

Så lägligt! En smula dyrbart för kaptenen, men... lägligt.

Det verkar som om mina mäns påståenden inte var överdrivna.

Kapten Herrick! Era män får bära ut honom.

Ett sista ord, Dermott... En tjuv ska aldrig slå vad med fina herrar.

Tio namn och ett pris för vart och ett?

Erbjöd han er tillräckligt för att kompensera hängningsrisken?

Mrs Knight har gjort kronan en stor tjänst. Eskortera henne hem.

Angående vakten runt hennes hus...

Med Dermotts kumpaner på fri fot är det bäst att dubbla den.

Damen måste skyddas.

Här har du. En godbit.

Gode Gud, var barmhärtig mot dem som ska dö.

Det var som...

- Vad är det där? - En kyrkvaktare. En präst.

Han ber för dem som ska avrättas, om förlåtelse och en snabb död.

Han ber om sol och stora skaror som ska komma och höra honom be.

När du dömts till hängning, ska jag anlita en präst då?

Försvinn!

Hur kan du sitta där dag ut och dag in och äta smörjan?!

- Du gör mig spyfärdig! - Jag hade föredragit fransyska.

Varför inte fråga damen med det söta ansiktet? Hon kan ordna det.

Du kan få ett ben från Bramptons bord.

- Hon är en intrigmakerska... - Det räcker. Nu glömmer vi det.

Idiot! Hur är det möjligt?

Tolv beväpnade vakter låter två obeväpnade kortspelare fly!

- Ni har inte gett mig något svar. - Jag har inget, ers nåd.

De har sett boken!

Av alla officerare, varför valde jag en dumskalle som ni?

Var är Dermotts två kumpaner? Ni har haft gott om tid! Var är de?

- Jag har deras namn. - Deras namn?

Ta ert militärarsle och sätt er på er häst!

Kom hit med dem, inte deras namn! Vänta. Ta min vagn.

- Vad, ers nåd...? - Är ni helt bakom flötet? Min vagn!

De kommer att hänga honom, Simon.

Brampton hänger honom som han hängde min far. Jag kan inget göra.

Om du hade sett honom, sårad och blödande...

Om något skulle hända mig, vart skulle du ta vägen?

Jag har stoppat undan en blygsam reserv.

Efter alla år i min tjänst verkar det som en liten belöning.

Ska man vänta belöningar, har jag fått dem. Jag har min dotter.

Hon är gift med en kemist som har ett apotek i närheten av Newgate.

Fängelset ligger precis intill.

De tar hand om mig, milady. Men vad händer med er?

Släpp in hans nåd, Simon. Gå ner och släpp in honom.

Ska bli.

Hans nåd hertigen av Brampton.

- Vilket tur att ni är här. - Om jag kan vara till tjänst.

Michael Dermott har tre vänner...

- Har ni gripit dem? - Nej, jag vet inte var de är.

Men tjuvaktiga hundar måste ha en kennel som de gömmer sig i.

- Ni ska hitta den kenneln. - Hur då? Jag känner dem inte.

Det tror jag att ni gör. Jag tror att ni vet en hel del.

När vi först träffades, trodde jag att ni var en ovanlig äventyrerska-

- som sökte kontakter och trygghet. Men jag missbedömde er.

Ni kom från Frankrike och blev vän med Dermott.

Ni bor i sir Edward Scotts hus.

En vän till förrädaren Ovenden. Och vars porträtt ni tagit ner...

Det är bara indicier. Men vad ska man tro?

Eftersom jag tycker ni är vacker får ni göra förtjäna er oskuld.

- Vad vill ni att jag gör? - Åk till Newgate - fängelset i kväll.

Be Dermott berätta var hans kumpaner finns.

Sen återvänder ni till mitt hus.

- Hur då? - Det överlåter jag åt er.

Och om jag misslyckas?

Ett fångfartyg seglar i morgon till Amerika med våra fängelsers avskum.

Överlever de båtresan väntar inget muntert äventyr-

- bara ett hårt arbete med att befolka kolonierna.

Ni deltar I det arbetet om ni misslyckas. Vi ses i kväll.

Skönhet ursäktar mycket, kära ni. Ändå förslår det inte ibland.

De förlitar sig på din nåd.

De ställer kanske ingen tillit till någon annan än dig.

Lugna den orolige, skydda den oskyldige, väck den skyldige.

Du har besök, min gosse.

- Michael... - Tar man emot en dam på det viset?

Han är vresig. Han underhåller inte folkmassan när de hänger honom.

Tre minuter, milady.

- Vad har jag gjort mot dig, Michael? - Vad du har gjort?

Vänta... Man får inte ta emot besök.

- Vem fick In dig, Mary? - Brampton. Det gäller dina vänner.

- Var är de? - Han vet inte.

- Var det därför han skickade dig? - Ja, men jag kom för att...

- För att? - En rymning är inte omöjlig.

Det kan göras. Det har gjorts förut.

En rymning...

- Men du, då? - Jag åker snart till Frankrike.

Där har jag mitt hem.

Du hade tyckt om mitt gamla slott i Normandie, av sten och murgröna.

I salongen finns en öppen spis med plats över den för ett porträtt.

Det vore värt att rymma för.

- Mary, om vi skulle rymma... - Min tjänare leder dig till mig.

- Men var hittar han dig? - På en plats där vi alla träffas...

Michael! Var försiktig!

Du måste lita på mig, Michael.

The Sign of the Angels Wing vid Dunsmuir Road.

Tre minuter, milady.

- Lyckades ert uppdrag, mrs Knight? - Det angår bara hertigen.

- Vad är det? - Mitt hjärta!

Stanna vagnen!

- Har det hänt något? - Hämta hjälp. En läkare!

- Jag vet inga läkare i trakten. - Finns det ingen apotekare?

- Det finns en precis här. - Kalla hit apotekaren då!

Hallå där! Öppna!

- De svarar inte, sir. - Slå in dörren, idiot!

Hallå där!

Hallå!

- Är det någon där? - Vad är det frågan om?

- Vi har en hjärtsjuk kvinna här. - Arma sate!

Ta henne till sovrummet.

- Jag måste klä av henne. - Ja, så klart.

- Jag blandar lite medicin åt henne. - Vänta utanför vid vagnen.

Sätt på munkavle, far. Annars undrar de varför jag inte skrek.

Gå ut bakvägen, milady.

Halt!

Hans nåd ska få veta det här.

Det tvivlar jag på, kapten Herrick!

Hur?

I mitten. Men var försiktig med spetsen. Den går lätt av.

- Bra! Ge mig kniven. - Vad gör vi nu?

Jag vet inte. Håll ett öga på dörren.

Nu kommer vi igenom. Vänta! Få av de här.

- Du bryter hand eden. - Det är värt ett försök. Kom igen.

- Vad gör vi nu? - Klättrar.

Vänta! Stanna där tills jag sett mig omkring.

- Kom igen nu! - Jag spottar på er barmhärtighet!

- Jag ska krossa era skallar. - Han klyver era skallar i två!

Vems tur är det?

Nu, Jack. Jag drar igenom dig.

- Nu klarar jag mig. - Bra.

Det är ett klocktorn.

- Gå tillbaka. Vi kommer inte ner. - Upp då!

Kom, Jack!

Stanna nu här utom sikte. Jag ser mig omkring.

- Det finns ett tak. - Kommer vi ner?

- Jag hoppar inte. - Repet, då?

- Bra. - Håll i klockan!

Håll den där.

Får du upp den? Den är tung.

- Jag fäster repet vid stegen. - Nej, vi behöver repet sen.

Hjälp mig med den här.

Sakta...

Akta repet!

Bra.

Kasta ut repet, Jack.

Fäst repet här.

Tystnad! Tio shilling till den som klarar tre minuter med Jacob Hall-

- kronjuvelernas väktare i Towern i London.

- Jag utmanar honom. - Visa honom, min gosse.

- Ingen ser hans svaghet. - Det gör väl du?

- Ett slag räcker. - Varför utmanar du honom inte?

- Inte för tio shilling. - Gör det då för kronjuvelerna.

Vi är iakttagna.

Det är Simon, hennes tjänare.

- Var är lady Mary? - I min bostad. Följ mig.

Det här är min bostad, sir.

Simon, hörde du...

- Michael! - Mary!

Jag trodde att jag aldrig mer skulle få se dig.

Kapten Herrick... Det här var ett trevligare möte.

- Han är beredd att avslöja allt. - Skicka mig inte till Brampton.

- Han kommer att hänga mig. - Vad vet ni?

- Jag måste ha garantier. - Ni skickas tillbaka, om inte...

Ut med språket då!

Ni har sett namnen i boken. De är inte bara rika, utan lojala.

- Alla offrar sitt liv för England. - Som de verkar göra.

Han dödar dem en efter en och beslagtar deras rikedomar.

Han behåller mer än hälften själv.

Han ställer deras arméer under hans befäl.

- Tills kungen står ensam. - Tills kungen inte står alls.

Fördömd, dömd och hängd på order av James, hertig av Brampton.

- Nu kan vi gå till kungen. - Om det gick.

Jag ville gå själv. Men det är Brampton som ordnar audienserna.

Att stjäla kronjuvelerna är lättare än att få en audiens.

Få en audiens... Vad sa ni?

- Det vore lättare att... - Stjäla kronjuvelerna?

- Stjäla kronjuvelerna! - Vi är klara för hästarna.

- För den här er till kungen? - Kontrollera hjulen, Skene.

Varför inte stjäla drottningen?

Kungen gör mer för att få tillbaka juvelerna.

Ta det en gång till.

Ni är Bramptons förtrogne kusin-

- och är berättigad till en privat visning av juvelerna.

- Er frus hobby är astronomi. - Hon vill se observatoriet.

Vi kommer In. Problemet blir att komma ut. Vi är framme.

- Hertigens av Brampton släktingar. - Uppfattat, kapten. Passera!

Ni får se många fina kronor i juvelrummet. Ert svärd.

- Mitt svärd? - Vapen är inte tillåtna där inne.

Om det inte vore för vandaliseringen som utfördes av Cromwells fanatiker-

- hade vi fortfarande haft det enade Englands förste kungs krona.

Juvelernas traditionsvärde överstiger vida deras egenvärde.

- Ja, de har egenvärde. - En kungs lösen.

Hertigens av Brampton kusiner.

Lägg märke till de kungliga spirorna.

Spirorna kom till samlingen år...

Kära nån! När man blir äldre...

Sir Gilbert, min fru anser sig vara något av en astronom.

När min make beundrar juvelerna, får jag då se på observatoriet?

Fem minuter? När vi återvänder, väntar tusentals frågor på svar.

- Låt gå, då. - Sir Gilbert?

Parlamentsledamoten Isaac Newton-

- har konstruerat ett revolutionärt teleskop.

- God dag, sir Gilbert. - Mr Isaac Newton, astronomen.

- Jag berättade lite om ert arbete. - Är ni intresserad av astronomi?

- Ja, mycket. - Hans majestät tycker om teleskop.

Det här är hans favorit.

- Kommer kungen hit? - Ja, nästan varje dag.

Det där torde vara hans majestät nu.

Jag ska inte uppehålla er längre. Ursäkta mig. Adjö.

- Vi har dem, Mary. - Kungen är här!

Drottningens utbrott var opåkallat.

- Flickan väckte min ridderlighet. - Hon är ung.

Var är Jacob Hall? Vad ska det här betyda?

Stoppa dem!

Dermott... - Mannen är Michael Dermott, sire.

En ökänd stråtrövare som rymde från Newgate där han satt inspärrad.

Kvinnan är hans kumpan.

- Ni siktar högt. - För bort dem! - Ers majestät.

- Tystnad! - Låt kungen beordra tystnad.

Ett ögonblick. Den här mannens fräckhet roar mig. Stå upp.

- Varför stal ni juvelerna? - De skulle hållas som lösen.

- Och ert pris? - En audiens.

- För att göra vad? - Avslöja en mördare och förrädare!

- Som jag är bekant med? - Er förtrogne rådgivare.

- Bramptons popularitet är i dalande. - Måhända bland slöddret.

- För bort dem! - Ers majestät!

Ni måste lyssna på honom.

- Varför vill ni ha en audiens? - Lord Ovenden.

- En förrädare! - Enligt er.

Han var min far och er vän.

- Han slogs för er och hängdes. - Han fick sin rättegång!

- Hängd på en mans vittnesmål. - Han har mitt förtroende.

- Han kan utnyttja det mot er. - Vad antyder ni?

Han raserar ert kungadömes stöttepelare.

Hawthorne, Ovenden. Sen följer Muskerry, Chudleigh, Wildren.

- Har ni bevis för det här? - Kapten Herricks ord.

- Och Bramptons skrivna bekännelse. - Ni ljuger! Erkänn det!

Får vi en bekännelse?

Om jag haft ett svärd, hade ni fått det.

Bekännelser roar mig. Vakt, ett svärd till kaptenen!

Vi struntar i formaliteterna.

- Kungen väntar på ett erkännande. - Då ska han få ett!

Hans majestät väntar fortfarande. Nej, se till mig för nåd. Boken!

- Jag är inte rädd för att dö. - Valet är ert, ers nåd.

Fina herrar ska aldrig slå vad med tjuvar.

Bekännelsen, ers majestät.

Michael Dermott... Vad gör jag med er? Ni är en simpel tjuv-

- som trakasserade min bäste ryttare, slog Jacob Hall blodig-

- skämde ut mina fångvaktare, rånade undersåtar, förstörde mina juveler-

- och framtvingade hängningen av den förre hertigen av Brampton.

600 pund om året till er och var och en av era kumpaner-

- om ni låter rikets styre återgå till det normala.

- Får jag föreslå ett villkor? - Ett villkor?

Att ni från denna dag lovar att stjäla för ingen annan än mig.

För er, sire, och ingen annan.

Svensk text: Thomas Jansson, IFT