Original subtitles

Undertexter av zisekoz & Shade 2016

"Segraren kommer aldrig att bli tillfrågad om han talat sanning" - Adolf Hitler

Sedan mitten av 1900-talet, har världen bara hört en sida av en otrolig historia.

Historien om en pojke från en vanlig familj, vars ambition

var att bli konstnär, men i stället blev en dagdrivare.

Hans öde var dock inte att planlöst falla i glömska,

men att stiga till de största höjder av makt,

för att slutligen bli en av de mest inflytelserika män som någonsin levt.

Nu, för första gången, den sanna och faktiska,

som många tror sig vara...

Den storslagna historien som ALDRIG berättats.

Den oberättade historien om Adolf Hitler.

20 April 1889, Braunau am Inn, Österrike.

Historien började här, i den österrikiska staden

Braunau, ett barn som föddes i detta hus. Adolf Hitler.

Vid sin topp, den mest populära ledaren i Europa.

Barnet som föddes i Braunau, hör till den handfull av människor

som tydligt och beslutsamt förändrat historien från 1900-talet.

Linz, Österrike, platsen för de enda minnena av

familjen Hitler. Graven av Hitlers föräldrar.

Ingenting om hans föräldrar eller Adolfs barndom, gav en

indikation på den extraordinära karriär som skulle följa.

Hans far Alois var en sträng, temperamentsfull tjänsteman som slog sin son.

Hans mor Klara försökte skydda honom.

När hon dog var den unge Adolf förkrossad av sorg

Han hade hennes porträtt med sig resten av sitt liv.

Barnet Adolf döptes och växte upp som katolik.

Vid 6-års ålder gick han i klosterskolan i Lambach. Snart var han bäst i sin klass.

Hitler var en körgosse i klosterkyrkan i Lambach. Han berättade,

"Jag brukade berusas av den högtidliga prakt av mässorna."

Varje dag när han sjöng i kören, såg han ett monument över en tidigare abbot.

Ovanför det fanns ett emblem som han ett kvarts sekel senare skulle använda för nazistpartiet.

Hakkorset.

I sin ungdom var Hitler en lynnig tonåring.

I gymnasieskolan i Linz förlorade han intresset för de flesta ämnena.

Hans ambition var att resa till Wien och bli en artist eller arkitekt.

Väl där gjorde han arkitektoniska skisser och akvarellmålningar som dessa.

Kompetent men inte tillräckligt bra för att vinna den plats han längtade efter

på finkonst-Akademien i Wien.

Wien, Österrike 1907.

Gradvis skulle Hitlers tidigare ambitioner i Wien upplösas i tomma intet.

Efter chocken att bli avvisad två gånger av finkonst-Akademien

blev han en dagdrivare.

Hitler kallade senare hans period i Wien: "den mest eländiga tid i mitt liv".

Han tillbringade tre av dessa eländiga år här, i en Wiensk bakgata,

i detta vandrarhem för hemlösa män.

I denna deprimerande sovsal tillbringade den framtida ledaren stora delar av dagen,

sittandes med andra rumskamrater och målade bilder med vattenfärger,

vilket gav honom en blygsam inkomst.

När han färdades från Wien till Tyskland 1913, var det fortfarande

hans dröm att bli en stor konstnär eller en känd arkitekt.

München, augusti 1914. "Krig!"

München den 1 augusti 1914. En jublande publik

hälsade utbrottet av första världskriget.

På höger sida är en fotograf, och mitt i folkmassan,

som han fotograferade, är 25-åriga Adolf Hitler.

Adolf Hitler - Krigshjälten.

Om man tittar på hans uthållighet i sin tjänstgöring,

då menar jag, att han är en fanatiker.

Och han förfrågade Kung Ludwig III av Bayern, om att skriva in honom i enheten,

som är känd som "Det kungliga Regementet". Detta är en bayersk elitstyrka.

Han accepterades, men placerades i det 16:e Bayerska Reservinfanteriet.

Och första världskriget är ett stort inflytande på Hitlers liv.

Han utförde sin grundutbildning, utan att klaga.

Men han var alltid redo att erbjuda sina kamrater hjälp.

Han talade om det onda i tobak och alkohol till sina kamrater.

Och de gillade honom för de teckningar han gjorde åt dem.

Han gjorde skisser för dem.

Kom ihåg att han skissade och andra saker i hans ungdom,

när han försökte att komma in på Konsthögskolan.

Så han kom riktigt bra överens med sina soldatkamrater.

Vid ett tillfälle under hans tjänstgöring i skyttegravarna mellan 1914-1918,

kommer han ha en hund. Som någon sedan stjäl från honom.

Under första världskriget, har Adolf Hitler återkommande

anmält sig själv för farliga tjänster frivilligt.

Hans första batalj var den 29 oktober 1914.

Hitlers enhet förlorade 3000 av deras 3600 man

efter att de gjort fem attacker mot fiendens positioner.

Hitler fick en av ärmarna bortskjutna.

Han kom precis ut ur ett tält, där han talade med några män

och några sekunder senare träffades tältet av en granat som sprängde bort det.

Och för hans strid med denna enhet, tilldelades han järnkorset

2:a klass för tapperhet, mod under eld, och han blev befordrad till korpral.

Detta var en välförtjänt utmärkelse.

Senare blev han en löpare, vilket innebar att han förde nyheter bakifrån till fronten,

det var ett livshotande jobb. Och han gillade det, han gillade alltid det jobbet.

Sedan i december 1914, då det var den berömda Julfreden den 25 december,

lämnar Hitler inte sin skyttegrav.

Och hans kommentar var "sådant bör inte göras i tid av krig".

Sedan sa han till sina kamrater som deltog i det, att det var fel att delta i den.

Så "inget roligt, medan kriget pågår, de är era fiender".

Mellan 1914 och 1916, i slutskedet av slaget vid Somme,

skadades Adolf Hitler av granatsplitter i benet.

Han skickades sedan tillbaka till Tyskland för att återhämta sig.

Och han är där i cirka 5 månader.

Hitler kunde ha stannat i Tyskland för lättare arbete på grund av sina skador,

men han krävde att skickas tillbaka till fronten. så...

Han är inte en smitare. Man måste berömma den här killen för att inte vara en fegis

En hel del människor, du vet, letar efter ett sätt att få komma därifrån.

Sen är Hitler tillbaka i skyttegravstjänst

och dyker upp, naturligtvis, till den tyska offensiven.

Under Ludendorff-offensiven var han beväpnad med en pistol

och han tillfångatog 5 franska soldater.

Och för det fick han Järnkorset 1:a Klass.

Och du fick inte det under några omständigheter under kriget, gratis.

Du kan inte bortse från hans medaljer.

Han tar emot Järnkorset 2:a klass 1914, 1:a klass 1918,

och sedan fick han i mitten av oktober en annan slagfältsmedalj.

Men han blev aldrig befordrad eftersom han hade en kapten, kapten Fritz Veedman,

som sade att han saknade de ledaregenskaperna.

Du kan inte bara göra dessa uttalanden.

När kriget vände mot Tyskland, trodde han att pacifister och smitare,

som var de människor som försökte fly från militärtjänstgöring, förlorade kriget.

Och det som gjorde honom ännu mer rasande är vad som är kallat "defaitism" i leden.

Det fanns faktiskt underofficerare, som sade att det var dumt att fortsätta kämpa.

Han slog ner en.

Så här har vi en korpral som slog ner en sergeant

och han får inget ovett för det. ...Han är en fanatiker.

Vid slutet av kriget, blev Hitler sårad av senapsgas

från brittiska trupper som hade avancerat till Ypres, i mitten av oktober 1918

Det svällde upp hans ansikte, särskilt hans ögonlock.

Ständigt rinnande ögon, hade en hes röst.

Han hade denna fruktansvärda smärta, som han beskrev som

"stickande smärta i mina ögonhålor".

Han hatade att lämna fronten för att åka till sjukhuset.

Han ansåg att det var det lyckligaste kapitlet i sitt liv.

Att vara där, att vara någon, att vara med människor. Du vet...

... Han hade vänner, och han hade kamrater när han var i kriget.

Han var inte en ensamvarg. Han hade respekt för sina kamrater,

han hade ett syfte.

Vid början av November 1918 var Hitlers energi tillbaka,

och det är mycket vanligt att människor som har skadats av gas,

att sjunka ner i depression,

eftersom de är oroliga för att bli blinda för resten av sina liv.

Den 9 november, två dagar innan vapenstilleståndet,

kom en lokal pastor till sjukhuset och berättade

för patiententerna att kejsaren abdikerade den 8 november,

och att Tyskland nu var en republik.

Och han berättade att kriget var förlorat.

Nederlaget följdes av en förödmjukande fred i Versailles.

Den orättvisa i Versailles gnagde hos de flesta tyskar för de kommande 20 åren.

Oförmögen att acceptera att den tyska armén hade förlorat kriget,

övertygade Hitler sig om att soldaterna hade knivhuggits i ryggen

av de kommunistiska revolutionärer och riksdagspolitikerna.

Detta förräderi, ansåg han vara en del av en stor judisk konspiration.

Plötsligt upptäckte Hitler sin största talang.

Gåvan att tala inför publik.

Han anslöt sig till liten grupp av fanatiska nationalister i München.

De blev det Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet, NSDAP.

År 1921 blev Hitler deras ledare.

München 1921

Ordet "nazist" användes av de allierade som en nedsättande term,

och populariserades av internationella medier i propagandasyfte.

Efter Första Världskriget, var Tyskland i allvarlig fara

för ett kommunistiskt maktövertagande,

med 6 miljoner tyska medlemmar i kommunistpartiet.

Adolf Hitler var bara den 55:e medlemmen av NSDAP

, och även om antalet medlemmar växte under hans ledning,

var de första mötena ofta hållna under hot om våld.

Rejält undernumrerade, fann nationalsocialisterna ofta sina möten

infiltrerade och bråk bröt oundvikligen ut.

Den första filmen av den kommande Führerns valkampanj,

visar honom som en ganska tafatt figur.

Inte säkert än för att axla rollen som Tysklands Messias.

1923 kände Hitler sig stark nog för att försöka gripa makten i München.

Emil Klein, den enda fortfarande överlevande SA-mannen,

som marscherade med Hitler, återspår sina steg.

Allt gick bra tills demonstranterna påträffade beväpnad polis

som blockerade deras utväg från en smal gata.

"Vi sjöng medans vi marscherade nerför gatan.

Plötsligt hör vi skottlossning framför oss.

Marschen stoppas."

"Vi blev chockade, vi kunde inte förklara vad som hade hänt,

tills ett meddelande från fronten av tåget kom.

Som sa att Hitler var död."

"Jag såg män med tårar i ögonen, och jag själv var mycket rörd,

och hade stora svårigheter att hålla mig under kontroll."

I själva verket överlevde Hitler hagelskuren av kulor.

Han greps och fördes till en cell i Landsberg-fängelset.

Han var först så deprimerad att han vägrade att äta.

Hans förtroende kom sedan tillbaka, när han upptäckte att

det misslyckade upproret hade gjort honom till en lokal hjälte.

I rättegången vände Hitler upp och ner på sina anklagare.

Han sade till domarna, som gav honom fängelsestraffet:

"Historien kommer riva denna domstol till spillror

på grund av denna dom".

"Du anklagas för högförräderi och är nu en fiende till staten!"

"Om jag är skyldig till något,

då är jag skyldig

för att ha kämpat för att ha försvarat

det tyska folkets rättigheter."

"Herr Hitler, domstolen dömer dig skyldig till förräderi.

Du döms härmed till böter på 200 guldmark

och 5 år i Landsberg-fängelset."

"Du kommer... få möjlighet till villkorlig frigivning om 9 månader."

Adolf Hilter kommer avtjäna de närmsta 12 månaderna i Landsberg-fängelset.

Efter propagandatriumfen i hans domstolsförhandling,

sätter Hitler sig ner för att skriva Nationalsocialismens Bibel.

Han dikterade en stor del av texten här i sin cell

till sin trogne följeslagare, Rudolf Hess.

På lördagskvällarna satt de andra fångarna runt Hitler

som läser ur de färdiga kapitlen.

Boken som helhet handlar mest om hans stora besatthet

som skulle dominera det politiska tänkandet;

Judar, rasism, livsmiljö för det tyska folket,

den onda kommunismen och parlamentarisk demokrati.

Men den innefattar också Hitlers syn på en mängd andra ämnen,

från boxning till syfilis.

"Min Kamp"/"Mein Kampf"

kommer att bli en av de bäst säljande böcker genom tiderna,

trots att den förbjöds efter kriget i många länder.

Den fantastiska dragningskraft Hitler senare kom att utöva,

med sin behärskning av det talade ordet.

Efter fängelset, hade ledaren,

eller Führern som han nu kallade sig en ny politisk strategi.

I stället för att planera en ny kupp,

syftar han att vinna makten i valet.

Vad som skulle vinna honom miljontals röster,

var istället, hans vision av en stor nationell väckelse.

Hitlers valmöjlighet kom med uppkomsten av depressionen.

På bara några år var 1 av 3 ur arbetskraften arbetslös.

Ilsa Ventle var en socialarbetare inom Kyrkan

under depressionen, bland de arbetslösa i Berlins slumområden.

"Förtvivlan var så fruktansvärd att

jag knappt kan beskriva det.

Överallt fanns det tiggare, vart du än gick i Berlin fanns det tiggare."

De demokratiska partierna erbjöd inga lösningar.

För miljontals tyskar var Adolf Hitler det enda hoppet.

"Har du varit på marknaden?

Vet du vad en limpa bröd kostar idag?

500.000 Mark. 500,000 Mark!"

"Skottkärrorna är inte stora nog för att bära pengarna i!"

"Han fruktar att jag kommer att ställa till bråk.

Säg kommissionär Kahr, det är inte tid att hålla tyst."

"Jag stödde Hitler

för att han, efter att ha sett all korruption och all fattigdom här,

var den enda som kunde föra social rättvisa till människorna här."

"Han hade denna förmåga...

Möjligheten kom från hans vilja att vara helt öppen,

så... så det verkade som att han var avklädd och naken framför sin publik."

"Att öppna sitt hjärta och visa det.

Och kasta på några extra generatorer,

och plötsligt bli fulladdad med energi."

Presidentval 26 April 1925

Riksdag, Berlin Nazi-partiet, 3 platser. April 1925

Valkampanj 1929

Det var inte som att han använde ord,

det var som om känslorna kom direkt utan ord.

Det var en råstyrka som Hitler hade.

Riksdagsval NSDAP: 107 platser. 14 September 1930

"Sex och en halv miljon röster. 107 platser.

Det största partiet i riksdagen. "

"För Hitler till mig."

Rikskansliet, Berlin 30 Januari 1933

Ingen har någonsin haft denna kraft att påverka publiken så lätt.

Ingen säger det, så som han säger det.

Hitler kommer till makten. Inte som han hoppades,

genom en fullständig seger i valet, men som chef för en koalitionsregering.

Som denna svidande blick antyder föraktade Hitler sina koalitionspartners.

Han avsatte snabbt dessa och uppförde sin egen diktatur.

En månad efter att han kommit till makten,

sätts Riksdagen i brand, (Parlamentsbyggnad i Berlin).

Detta råkar komma vid den tidpunkt, då han ständigt insisterar

på att det finns en kommunistisk komplott

att störta den nya regeringen,

och att genomföra en revolution.

...Och riksdagen går upp i lågor, som alla kan se.

Innan natten var över, hade han skapat en serie

förordningar som förändrade situationen politiskt.

Alla garantier, som människor hade i en demokratisk stat.

Yttrandefriheten och så vidare,

frihet från gripande, allt detta sopas bort.

1933 Berlin - Europas huvudstad av synd

På 1920-talet, var Berlin känd som centrum

för sexuell perversion, droger och omoral.

Väl vid makten beordrade Hitler att

rensa staden från dessa element.

Obscena böcker, pornografi och kommunistisk litteratur

brändes av Nationalsocialisterna.

Den skärpta kontrollen kommer att

tvinga judar, promiskuösa liberaler och homofiler

som Marlene Dietrich - en känd bisexuell - att lämna för USA.

Berlin 1933

Brännandet av pornografi och kommunistiska litteratur

En majoritet av tyskarna tolererade brännandet av böcker,

förbudet mot andra politiska partier

och inrättandet av en polisstat

eftersom Hitler erbjuder en väg ut ur depression.

"Om han gör saker som inte är så bra, vilket hände,

då sa vi,"Tja, man får ta det hårda med det milda".

"En diktatur verkade vara det enda sättet att komma ur oredan.

Så jag tyckte att det var en bra sak de gjorde,

när de eliminerade allt detta nonsens och att de verkligen gjorde något.

Och det var vad Hitler gjorde."

Han eliminerade den förödande arbetslösheten, som Tyskland led av.

Och han gav miljontals människor ett nytt förtroende, och verklig välfärd.

De gick bättre, mycket bättre.

När Hitler kom till makten 1933 fanns det 7.000.000 arbetslösa tyska,

det var den högsta arbetslösheten per capita i Europa vid den tiden.

Under bara sitt första år i regeringsställning, var aldrig

tidigare skådat 3,374,000 hjälpta tillbaka i arbete.

I Hitlers briljanta och innovativa idéer ingick

byggandet av motorvägar på hela längden och bredden i landet,

med bostäder som gjordes tillgängliga för arbetarna.

Arbetarfamiljerna skulle sedan ivrigt spendera sin nya förvärvsinkomst

och därmed bidra till en snabbt växande ekonomi.

Hälsa och kondition i nationen var en prioritet, särskilt hos unga.

Gravida kvinnor fick gratis sjukvård och generösa ekonomiska stöd.

Världens första antirökkampanj lanserades.

Dessutom var det nu regeringspolitik att skydda miljön och djurlivet.

Kriminalitet var nästan helt eliminerat,

det var återigen säkert att gå på gatorna i städerna

Arbetstagare, subventionerade av regeringen,

kunde ta semester utomlands.

Hitler är den första i Europa att införa

40-timmars arbetsvecka, med extra lön för övertid.

Fabriker är nu skyldiga att förse

arbetstagarna med toaletter och en cafeteria.

NSDAP-ledningen såg uttag av ränta på lån som omoralisk

och genom att tvinga bankerna att avskaffa bruket av ocker,

var miljontals befriade från skuldslaveriet.

Det var en spektakulär ekonomisk återhämtning

aldrig tidigare bevittnad eller senare,

och ofta kallad det största ekonomiska undret genom tiderna.

Samtidigt är de flesta länderna i väst

fortfarande fast i den stora depressionen.

Nürnbergsamlingarna Det årliga firandet av nationalsocialismen

De kom i tiotusentals, full av ungdomlig idealism, för att

hedra Führern i de vackra omgivningarna i Nürnberg-stadion.

Bland tillbedjarna i Hitlerjugend var Alfons Heck,

nu en författare som skriver om nazitiden.

"Vändpunkten i mitt liv kom vid en ålder av 10 år.

Från det ögonblicket, skulle jag vara trofast

Adolf Hitler, långt efter vårt nederlag."

"Jag var en av de 82.000 medlemmar i Hitlerjugend

som stod uppradade på Zeppelinfältet.

Jag stod i den främre raden.

Och när Hitler började tala,

pirrade det i oss av nervositet att äntligen få se vår Gud."

"Därefter dök han upp på podiet.

Jag var rädd för att titta på mina grannar,

eftersom jag inte ville att han skulle se tårarna i mina ögon.

Mina knän skakade. Och Hitler tittade ner mot oss,

han lugnade ned oss genom att höja sina händer,

båda händerna flera gånger."

"När han började tala, var det i en mycket pratsam ton.

Man till pojke, far till son."

"Då sade han, hur lyckligt lottade vi var

att vi lever i denna nya ålder, och han sade:

".Från och med nu behöver du inte

frukta någon klasskillnad, ni är alla ETT!"

"Men kontentan och tyngdpunkten

placerades sedan i de sista meningarna.

Han lutade sig över podiet,

och jag visste att han såg direkt in i mina ögon.

Och han sade "Ni, mina pojkar, ungdomar av Tyskland,

lever i en lycklig tid, eftersom ni är flaggbärare av denna rörelse.

Ni kommer ärva det vi hittills skapat."

"Och från den stunden, utan någon tvekan, var jag

bunden till Adolf Hitler, långt efter vårt nederlag."

"Framför oss ligger Tyskland. Inuti oss lever

Tyskland. Och bakom oss följer Tyskland!"

I mitten av 30-talet var det sötebrödsår i Hitlers Tyskland.

Tyskland var fredligt, hennes välstånd var återställt.

Den nationella stoltheten hade återhämtat sig.

Till dem som var villiga att ignorera eller rättfärdiga

polisstaten , verkade det som ett vackert Tyskland.

En mängd framstående utländska besökare, många med

oklanderlig demokratisk förankring, kom

för att träffa Führern på hans bergreträtt, Berghof.

Bland dem var förre brittiske premiärministern David Lloyd George.

Med honom var hans sekreterare, Albert Sylvester.

Berchtesgaden 4 September 1936

"Hitler sprang ner för trapporna för att hälsa ALG när han kom ut ur bilen

Han skakade varmt hans händer och ledde oss tillbaka in i Berghof."

"Detta enorma rum, där det enda ljuset kom från ett massivt fönster

som var helt fantastiskt. Jag hade aldrig sett ett sådant fönster."

Lloyd George sade: "Du har gjort stora saker för Tyskland.

Du har återställt hennes ära, och du har givit henne, lika rättigheter."

1920 Ursprunget till det nationalsocialistiska hakkorset

"Jag har träffat några fåtal politiker.

De bryr sig mer om sina pengar än sitt eget land."

"Ja, men som din propagandaledare, för att försvara sina pengar,

måste de spendera dem. En stor del av dem."

"Särskilt om någon de litar på talar om för dem att det är ett säkert kort.

Det är där jag kommer in. Herr Hitler, jag kan göra dig mycket populär.

Mycket mer populär än honom."

"Men du måste medge att färgen fångar ögat."

Till skillnad från Sovjet med sin hammare och skära,

hade Nationalsocialisterna ingen sådan flagga eller emblem.

Hitler ville inte bara ha en symbol som representerade NSDAP,

men en som var stark nog att sätta kommunisterna i rädsla.

Den en gång misslyckade konststudenten skulle nu utforma

den mest igenkända flaggan i historien.

Efter 1945, kommer NSDAP-flaggan förbjudas

och porträtteras av media som en hatsymbol.

Den kommer också att kapas av extrema politiska grupper

och andra, såsom motorcykelgäng, som inte har något begrepp

om dess ursprungliga antikommunistiska design.

Blodsfanan

Blodsfanan som uppvisades vid ölkällarkuppen i München 1923,

befläckades av Nationalsocialisternas blod som

antingen sårades eller dog av Münchens polis.

Den blev därefter vördad som ett heligt objekt, och användse vid

partidagarna i Nürnberg av Adolf Hitler, för att "helga" nya flaggor.

Den mest uppskattade av alla nazistiska artefakter sågs senast den

18 oktober 1944. Ännu till denna dag, är dess vistelseort okänd.

1938 Anslutningen - Blommornas krig

På morgonen den 12 mars 1938

steg de tyska soldaterna över gränsen till grannlandet Österrike.

De välkomnades inte med kulor och kanoner,

utan med rosor och nejlikor.

Så mycket att det blev känt som "Blommornas Krig"

De flesta österrikarna avundades tyskarna för deras

ekonomiska framgång och prestige, som Hitler infört i Tyskland.

och välkomnade nu sina tyska grannar.

Ett Folk, ett Rike, en Ledare.

För att visa på hur central han personligen var för systemet,

reste Hitler över Österrike på en valkampanjs-turné.

I framtiden vill jag inte vara något annat

än vad jag har varit i det förflutna:

värnare av mitt folk, lärare av mitt folk och Führern av mitt folk.

Samtidigt som tyska trupper klev över gränsen till Österrike,

klev österrikiska trupper in i de tyska städerna

München, Dresden och Berlin, som ett tecken

till resten av världen för en fredlig återförening.

Överväldigande 99,7% av österrikiska medborgare kommer

demokratiskt rösta för att återförenas med Tyskland.

"...Och detta folk kommer inte till riket med hatten i handen

Jag ska själv leda er hem!"

Jag tror att... någon gång i slutet av 1937-1938,

att Hitler kände att det är bra, men jag kom inte till makten enbart

för att återställa det tyska självförtroendet och så vidare,

det var mer än så, jag tror han ändrade inställning.

Han gjorde sig av med ett antal ur den gamla vaktstyrkan,

armén och utrikesdepartementet. Och han blev mer aggressiv.

Det var den 12 mars 1938. Österrike överöstes av svastikor.

Han korsade gränsen nära sin födelseort Braunau.

Människor jublade åt honom, för den "anslutning" som de såg

som uppfyllandet av en gammal dröm om den tyska nationen.

En empatisk uppvisning av självbestämmande. En rättighet som tyskarna förbjöds

av Versaillesfördraget, vilka villkoren anses av allmänheten som orättvisa.

Synbart rörd, äntrade han Wien. Staden, som hade sett hans tidigare misslyckande,

gav honom nu ett heroiskt mottagande.

En hyllning ägnades mannen som genomfört sammanslagningen av det tyska folket

Välkomnandet här var det mest omtumlande hittills.

I Leonding besöker Hitler sina föräldrars grav,

som ligger på andra sidan gatan av hans barndomshem.

Berhgof - De bayerska Alperna

Det var här,

långt borta från sina miljontals anhängare, där Hitler kunde slappna av bäst.

Den innersta kretsen på Berghof såg en helt annan man,

jämfört med den karismatiska ledaren på partimötena.

Livet på Hitlers reträtt, var både lugnande och behaglig.

Och det fanns en underhållande sida hos den lediga Führern

som Ribbentrops privatsekreterare upptäckte.

"Jag blev överväldigad av möjligheten att få träffa Führern

personligen, och redan från början var han en slags Messias för mig."

Han var en man som gillade att skämta. Han kunde skratta mycket.

Men det fanns två typer av skämt han inte accepterade.

Smutsiga skämt och politiska skämt, de var dåliga.

Men alla andra skämt uppskattade han."

Hitler hade inga nära vänner som han kunde anförtro sina innersta känslor.

Han kunde aldrig visa några mänskliga svagheter.

Men den inre kretsen upptäckte en hemlighet av hans privatliv,

som var okänd för vanliga tyskar.

"När Hitler talade i timtals och jag stod nära väggen,

väntande, tills de ville ha några papper eller något

...och gardinen öppnades, och där var Eva Braun som sa

" Adolf, vi måste äta lunch nu."

...Och hon ville inte störa honom med politiska frågor.

Och han ville inte ge henne inflytande.

och han tänkte att så länge han är en ungkarl,

har han kärleken från de tyska kvinnorna.

"För om han är gift, kommer han inte få

samma intryck på de andra kvinnorna.

hon gav honom... ett hem av kvalitet, med te och tårta, och jag tror även sex."

"Tror du att det var en sexuell relation?"

"Säkerligen."

1938 Tjeckoslovakien

1919 bildade de allierade i Versailles ett nytt land som skulle

kallas Tjeckoslovakien. Befolkningen kommer nu att bestå av...

6,7 miljoner tjecker 3,1 miljoner tyskar

2,0 miljoner slovaker 700.000 ungrare

460.000 ukrainare

Med tjeckiska våldets ökning mot etniskt tyska minoriteter,

tvingas sudettyskarna till att begära återförening med Tyskland

Tjeckiens president Edvard Benes kommer istället

att inställa undantagstillstånd i sudettyska provinserna,

vilket tvingar en rasande Adolf Hitlers krav på deras återförening.

26 September 1938

“Jag har lagt fram ett erbjudande till Herr Benes..

ett erbjudande som inte är något annat

än förverkligandet av hans löften.

Beslutet är hans nu! Blir det krig eller fred?

Han kan antingen acceptera mitt erbjudande och ge tyskarna

sin frihet, eller så kommer vi tyskar att ta den själva!"

Den 28 september 1938

reser den Brittiske Premiärministern Neville Chamberlain till Tyskland.

Fredskonferensen i München

En våg av lättnad och tacksamhet till Führern svepte över Tyskland.

Hans nerver av stål hade befriat

tyskarna i Tjeckoslovakien, och ett krig undvikits.

“Du säkrade vår seger..

och nu har du gett oss fred.

Adolf Hitler, Sieg Heil! Sieg Heil! Sieg Heil!”

Utrikesdepartementet i USA gjorde en trevolyms-rapport

om ursprunget till kommunismen i Ryssland, publicerad 1931,

som visar hur judiskt kontrollerade tyska banker under ledning av Max Warburg..

konspirerade så tidigt som 1914 genom att skicka stora betalningar

till Lenin, Trotskij och andra i sina försök att få bort Tsaren.

När de vita ryska patrioterna heroiskt försökte återfå

sin frihet från judarna, så säger Judaica (anm. judisk Encyklopedi),

att de använde kompakta massor av judar tillsatta av bolsjevikerna

för att undertrycka kontrarevolutionen.

Judarna och de infödda ryssarna var inblandade i en dödlig

kamp för Rysslands öde. Tyvärr vann de judiska massorna.

"Vi kommer att överleva", är vad de säger. Vad de menar är att,

"DE kommer att överleva!" Vi kapitulerade i november,

när vi var nära att segra, förrådda av fegisar och förrädare i våra egna led."

"Usla kommunistsvin!"

"Hur kan vi bekämpa dem? Vi förenar oss!

Vi måste förena oss för ett större Tyskland.

Vi kommer att hänga profitörerna och krossa kommunisterna,

vi kommer att desinficera vårt land från den judiska ohyran."

"Vi kommer att offra oss, och vi kommer att få kämpa,

men först då kommer vi att vinna.

Och vi kommer att vinna! Vi kommer att vinna!

Vi kommer att vinna! Vi kommer att vinna!"

Vad exakt var det "stora knivhugget i ryggen" som Hitler alltid talade om?

År 1961 gav före detta sionisten Benjamin Freedman ett tal på Willard Hotel

i Washington D.C., om Första Världskrigets svek av det tyska folket.

Första Världskriget

1914 var året då första världskriget bröt ut.

Inom två år hade Tyskland vunnit kriget.

De tyska ubåtarna, som var en överraskning för hela världen,

hade sänkt konvojerna från Atlanten, och

Storbritannien stod där utan ammunition för sina soldater,

stod där med mat för bara en vecka, och sedan svält.

Vid denna tidpunkt, hade den franska armén myteri,

de förlorade 600.000 av sina finaste ungdomar.

Den ryska armén hade hoppat av;

de gillade inte tsaren och

den italienska armén hade kollapsat av sig själv.

Inte ett skott hade avfyrats på tysk mark. Ingen fiendesoldat

hade korsat gränsen och ändå kom Tyskland med fredsvillkor till England...

Nu, under sommaren 1916,

övervägde England detta på allvar, de hade inget annat val.

Medans det pågick, vände sig sionister i Tyskland

till det brittiska krigsministeriet...

"Kolla här, ni kan vinna detta krig,

om Förenta staterna kommer in som era allierade.

Priset ni måste betala oss är Palestina efter att ni har vunnit kriget

och besegrat Tyskland, Österrike-Ungern och Turkiet.

De gav detta löfte i oktober 1916. Det är något som folket i USA

aldrig fått veta. Man fick aldrig veta varför de gick in i första världskriget.

Efter att vi drogs in i kriget, gick sionisterna till Storbritannien

och de sade: "Låt oss göra en skrivelse, som visar att ni kommer hedra ert löfte

om att ge upp Palestina efter att ni vunnit kriget."

Detta kallades sedan Balfourdeklarationen.

Balfourdeklarationen var bara Storbritanniens löfte till sionisterna

om att betala vad som överenskommits i utbyte mot USA:s inträde i kriget.

Det var där alla problem började.

München, Tyskland April 1919

Versaillesfördraget den 28 juni 1919 och Saint-Germainfördraget

den 20 september samma år,

såg till att det tyska folket blev grundligt förödmjukade.

Med miljontals arbetslösa, försöker de revolutionära judiska kommunistledarna

Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg sig på en "röd" revolution.

"De internationella bankirerna svepte statsmän, politiker och journalister åt

sidan och utfärdade sina order med ogenomtränglighet likt absoluta monarker."

"The Daily Mail rapporterade den 10 juli 1933

"Den tyska nationen föll snabbt under kontroll av främmande element.

De sista dagarna före Hitlerregimen,

var det tjugo gånger så många judiska statstjänstemän

i Tyskland, än det var före kriget.."

Judar med internationella relationer

- och med kommunistisk övertygelse

- hade framgångsrikt lyckats nästla sig in

i de tyska myndigheterna.

Eftersom den nya nationalsocialistiska regeringen 1933

tog bort judar från inflytelserika positioner,

börjar världens judar bojkotta tyska varor.

Den tyska bojkotten av judiska affärerverksamheter kom i april 1933,

efter att den judiska krigsförklaringen tillkännagivits i mars.

"Framför allt måste vi få bort judarna.

De driver våra banker,

de såg till att vi förlorade kriget, de är ensamt ansvariga för

den ekonomiska katastrof, vi befinner oss i."

Om du undrar vad tyskarna gjorde mot judarna, måste

du alltid fråga vad judarna had gjort mot tyskarna?

Sedan 1850, när judarna fick politiska rättigheter i Tyskland,

i det tyska riket, hade de gjort tre riktigt dramatiska saker,

Nummer ett, de var en liten minoritet

av endast 2% av befolkningen. När Hitler kom

till makten, fanns 500.000 bland 60 miljoner tyskar.

500.000 bland 60 miljoner.

De var en liten minoritet.

Denna lilla minoritet lyckades styra 50% av alla medier.

De stod för 70% av alla domare; de hade en enorm inverkan

i film, teater och litteratur, de var överrepresenterade.

Det är en sak, de var helt överrepresenterade då,

precis som de är idag i England, i Frankrike och i USA.

För det andra. Judar låg bakom många katastrofala

ekonomiska bankkrascher i Tyskland mellan 1870-1920.

Under denna tid orsakade de många krascher

som... allt är dokumenterat, detta är inte nazistisk

propaganda, antisemitisk eller arabisk propaganda.

Många böcker har publicerats i denna fråga,

även av judiska tyskar om detta problem.

De har sett till att miljontals tyska fäder har förlorat

sina inkomster, sina tillgångar, sina besparingar,

på grund av dessa judiska brottslingar, bankgangsters och spekulanter.

Den tredje punkten som var ur psykologisk synpunkt den farligaste av alla.

De hade genom tysk konst, kultur, teater och film dekadens och omoral.

De första homo-teaterföreställningarna genomfördes på tjugotalet

i Berlin. De första teaterföreställningarna om äktenskapsbrott kom

redan 1880-1890, för hundra år sedan, av judiska författare ..

äktenskapsbrott, och alla andra typer av sexuella perversioner.

Sadism, masochism, en hel del homosexualitet, alla dessa saker.

Och sedan den dekadenta konsten, du vet,

en konst som är fullkomligt absurd, den så kallade moderna konsten,

som främjades av judiska intellektuella och som ledde

till ett stort, stort uppror i den tyska befolkningen.

Och de skrev också böcker där de hånade kristendomen och Jesus.

Och det blev ilskna reaktioner i Tyskland.

Och det är anledningen till att Adolf Hitler kom till makten.

Och på två år hade Hitler, från -33 till -35,

tagit sex miljoner tyska arbetslösa tillbaka i arbete.

Han hade skapat 6 miljoner arbetstillfällen. Det är otroligt.

Kristallnatten 9-10 November 1938

Mordet den 7 November 1938 på den tyska diplomaten Ernst vom Rath i Paris

av judiske Herschel Grynszpan,

var en förevändning för de efterföljande pogromer mot de tyska judarna.

Josef Goebbels var vid denna tid i förhandlingar, om att upphäva

den judiska ekonomiska blockaden.

Han agerade snabbt för att förhindra mer våldsamheter,

eftersom han fruktade att samtalen då skulle misslyckas.

Överlåtelseavtalet

"Hemliga förhandlingar mellan

nationalsocialisterna och sionisterna 1933,

vilket gjorde det möjligt för de tyska judarna och deras

tillgångar att åka till Palestina.

" En grupp sionister förhandlade fram

en tyst överenskommelse med nationalsocialisterna,

för att tillåta invandring av tyska judar

och överföringen av judiska tillgångar till Palestina.

Enligt rapporten från 1933 kallades detta för "Överlåtelseavtalet".

Palestina, då glest befolkat av judar,

förändrades radikalt till följd av detta.

"Jag har bott i Palestina från 1933 till 1936. Vi såg varje vecka

tyska judars pass, som kom för att bosätta sig i Palestina."

Tysk-judiska bosättningen av Palestina

var under en tid officiell nationalsocialistisk politik.

Dessa bilder av judiskt liv i Palestina framträdde,

tillsammans med en längre text 1934

i Berlinska tidningen Der Angriff,

vars utgivare var Hitlers propagandaminister Joseph Goebbels.

"Ett nationalsocialistisk besök i Palestina"

var titeln på den flerdelade serien.

Goebbels skräddarsydde en medalj som minne.

På ena sidan ett hakkors, på andra sidan davidsstjärnan."

Hitler krävde som ersättning för överlåtelseavtalet,

nämligen att den judiska bojkotten av riket, av judarna

i Tyskland och på andra håll omedelbart avbryts av sionisterna.

Sionisterna accepterade koncessionen.

Överlåtelseavtalet (även kallad Ha'avara-avtalet)

Överlåtelseavtalet var en pakt som tillät judarna att utvandra från Tyskland till

Palestina, utan att förlora sina tillgångar.

Detta strider mot all anti-Hitler propaganda.

Avtalet slöts i augusti 1933 efter samtal mellan tyska tjänstemän

och den Sionistiska Världsorganisationens Palestinska Centrum.

Varje jude som ville till Palestina, satte in pengar på ett särskilt konto i Tyskland.

Medlen användes för att köpa tyska varor, som exporterades till Palestina

och säljs där av det judiskt ägda Haavara Company i Tel Aviv.

Vinster från försäljningen gavs till judiska invandrare efter deras

ankomst, ett belopp som motsvarar den första insättningen i Tyskland.

Så avtalet tjänade det sionistiska syftet att föra judiska bosättare

och utvecklingskapital till Palestina, samtidigt som det främjade det tyska

att befria landet från en oönskad främmande grupp.

Som ett resultat, stöttade Hitlers regering aktivt utvandringen av judar till Palestina

från 1933 till 1940-41, när utbrottet av andra världskriget

förhindrade ytterligare samarbete.

Ungefär 150.000 soldater med judiskt blod kommer till

så småningom kämpa i Tredje rikets väpnade styrkor.

Dessa inkluderar: 2 Fältmarskalker ; 15 generaler; 8 Generallöjtnanter;

5 Generalmajorer. Tillsammans befallde de upp till 100.000 soldater.

20 judar skulle också vinna rikets högsta militära ära, Riddarkorset.

Emil Maurice var en personlig vän av Hitler och hans tidigare chaufför och livvakt.

Han var en av de första medlemmarna i nazistpartiet och en grundare av SS.

Führern stod vid sidan av sin vän, Maurice vars judiska härkomst

blivit känd och han utnämnde honom till "heders-arier".

Han fick stanna i SS...

1914 Sarajevo, Bosnien-Hercegovina

Den 28 juni 1914,

mördade den radikala serben Gavrilo Princip

Österrikes ärkehertig Franz Ferdinand i Sarajevo.

En månad senare, den 28 juli 1914,

förklarade Österrike krig mot Serbien.

Vilket blev starten av första världskriget.

München, Tyskland Maj 1914

"Kom närmare!

Låt mig tala! England, Frankrike och Ryssland

har gått samman enade mot vår bundsförvant Österrike.

Vi måste stå tillsammans med dem, eniga, villiga att offras!"

Så småningom skulle de segrande Allierade hålla

Tyskland ensamt ansvariga för första världskriget.

De kommande tjugo åren skulle den tyska befolkningen lida

fruktansvärt från konsekvenserna av Versaillesfördraget.

För att förstå orsakerna till det andra världskriget,

måste vi först studera efterverkningarna av första världskriget.

1919 Versailles, Frankrike

De allierade ledarna grälade över framtiden för det tyska folket.

Under deras händer, hade Europas karta ritats och ritats om igen.

Äntligen, efter mer än tre månader av diskussioner,

presenterade de villkoren för deras fördrag till tyskarna.

Tyskland förlorade mark i öst, väst och norr.

Den viktigaste av dessa förluster i öst var en bred remsa av territoriet,

som överlämnades till det nyligen självständiga Polen,

som gjorde att Ost-Preussen separerades från resten av Tyskland.

Frankrike tog tillbaks provinserna Alsace och Lorraine

och fick även rättigheterna att bryta kol i Saarland,

ett område som var under kontroll av Nationernas Förbund i 15 år.

För att skydda Frankrike, förbjöds Tyskland att stationera trupper i

Rhenlandet, ett område som ockuperades av allierade trupper ända till 1935.

Det var inte bara förlusten av territoriet som var bittert

för Tyskland, men också det faktum att Tjeckoslovakien

och Polen nu innehöll ett stort antal tyskar.

Och som att strö salt i såren, förbjöd fördraget även det

tysktalande Österrike från att förenas med Tyskland.

Hennes befästningar skulle förstöras.

Armén minskades till 100.000 män.

Inget flygvapen, inga ubåtar, och de var tvungna

att förklara sig skyldiga för krigsutbrottet och betala krigsskadestånd.

Så under högsommaren 1919, kom de tyska delegaterna till den stora

Spegelsalen i Versailles för att skriva under fredsfördraget.

Det var en kompromissad fred, som inte tillfredsställde en

enda allierad ledare och förutsägbart avskydde tyskarna det.

Tyskarna hävdade, att det Tyskland de återvände till

hade lidit av fattigdom och arbetslöshet under åren sedan kriget,

och hade inte råd med de enorma summor som efterfrågades av de allierade.

Men dessa argument imponerade inte på de allierade, som fastslog

det belopp som skall betalas av tyskarna till 6,6 miljarder pund.

Summan skulle betalas i varor och pengar. Varav det mesta

skulle komma från Ruhr, det industriella hjärtat av Tyskland.

Men i slutet av 1922, föll tyskarna efter med sina betalningar,

och Raymond Poincaré, den nya franska

premiärministern beslutade sig för att agera.

Om Tyskland inte skulle betala fullt ut och i tid,

då skulle Frankrike hjälpa sig självt.

Så, den 11 januari 1923, invaderade franska och belgiska

trupper Ruhr för att tvinga tyskarna att betala.

Efter Versailles var naturligtvis inte den tyska armén

tillräckligt stor för att stoppa dem.

Först trodde fransmännen att de kunde tvinga

tyskarna att arbeta för dem. Men heltplötsligt, enades

tyska politiker och folket i en sak; hatet mot fransmännen.

Och stora protestmöten hölls i hela Tyskland.

Deras attityd gentemot tyskarna i Ruhr började hårdna.

De försöker skära av Rührområdet från resten av landet. Tyska besökare

kontrollerades som om de hade kommit till ett främmande land.

1923 var katastrofalt för Tyskland.

Den stora tyska inflationen nådde sin topp.

Värdet på D-marken (DM) föll under ganska lång tid.

Eftersom värdet på sedlarna minskat,

ökade mängden sedlar som behövs för att köpa saker.

Bankerna blir mer och mer pressade,

för att möta den ständigt ökande efterfrågan på sedlar.

För deras kunder, hade resväskor ersatt plånböcker.

Eftersom Tyskland gled mot katastrof,

utsågs Gustav Stresemann till kansler.

Förlusten av produktionen i Ruhr gjorde inflationen ännu bli värre,

och Stresemann insåg att det enda sättet att normalisera ekonomin,

var att ge upp motståndet, för att få igång produktionen igen.

Regeringen meddelade också att Tyskland skulle återuppta betalningen

av krigsskadeståndet; Det var det enda möjliga sättet att få ut fransmännen

Men för nationalisterna, såg det ut som

ännu en patetisk kapitulation till Tysklands fiender.

General Ludendorff, som aldrig hade accepterat att Tyskland någonsin

hade besegrats, gav sitt stöd till Adolf Hitler,

ledaren för det nya nationalsocialistiska partiet.

1939 Den polska konflikten

Problem hade uppstått i Polen om tillträde till det

tyska territoriet Ostpreussen och kuststaden Danzig.

Hitler hade vid flera tillfällen lagt fram förslag för att lugnt försöka

lösa båda situationerna, men polackerna vägrade på allvar förhandla.

Säkerheten för etniska tyskar i Polen, precis som i

Tjeckoslovakien, blev återigen ett orosmoment för Hitler.

Fram till 1934, pyrde konflikten mellan Tyskland och Polen.

Danzig, intill Ostpreussen hade blivit helt avskurna från riket.

Warszawa fortsatte sina försök att få kontroll

över den strategiskt viktiga hamnstaden.

I västra Preussen var situationen likartad.

Ostpreussen var nu helt avskuren från det tyska riket.

Stärkt av engelska och franska garantier om krigsstöd, har Polen inga

ytterligare incitament att förhandla i god tro med Tyskland, och under

tiden i Warszawa, har kartor plötsligt börjar cirkulera som innehåller

en ny västpolsk gräns, som sträcker sig strax väster om Berlin.

Över hela Polen, börjar de så kallade pogromerna mot minoriteter.

Natt efter natt, skjuter polsk gränspersonal på de flyende tyskarna.

Strax innan det officiella krigsutbrottet hade redan 80.000 etniska

tyskar inhysts i flyktingläger i Gdansk och även i det tyska riket.

Misären för de tyskarna minoriteterna i Polen hade nu utvecklat det

tredje och mest trängande skäl som skulle leda till krigsutbrottet.

"De demokratiska staterna bör inte inbilla sig

att denna situation kommer att vara för evigt." -Adolf Hitler 1939

Gdansk-massakern

Hitler har nu ett problem, att Storbritannien och Frankrike

kommer att förklara krig mot dem. Vid denna punkt,

begår Polen hemska illdåd mot den tyska minoriteten

i västra Prussen, den tyska delen av Polen vid denna tidpunkt.

Och med tanke på att polackerna begår övergrepp mot den tyska minoriteten

i Polen, är Hitler nu i en mycket svår situation.

I grunden är det liksom, okej om jag inte förklarar krig mot Polen,

om jag inte går in och hjälper dessa tyskar,

ja då kommer de tyska minoriteterna fortsättningsvis bli slaktade.

Och det är inte en obetydlig mängd tyskar i det området som dödas,

det var riktigt illa det som pågick, vad polackerna gjorde i detta område.

Och han sa väl i princip, om vi inte ingriper,

kommer dessa tyskar fortfarande slaktas.

Om vi ingriper, är vi i krig med Polen, Frankrike, England,

och eventuellt med Sovjetunionen.

Men i ett drag av briljant list, förvånade han hela världen

under sommaren 1939, genom att sluta ett avtal med Stalin.

Med Stalin på sin sida,var Hitler säker på att ingen annan skulle störa,

när han attackerade polackerna.

Medans västmakternas militärkommissioner fortfarande

förhandlar i Moskva, med hopp om att

värva Ryssland i sin front mot Tyskland.

Flyger rikets utrikesminister von Ribbentrop till Sovjets huvudstad

för att underteckna en icke-aggressionspakt och

samråd med herr Stalin och utrikeskommissarie Molotov.

1 September 1939

Applåder hälsar Führern som just har anlänt

till Operahuset Kroll för att tala med riksdagen,

som har kallats till ett extraordinärt sammanträde.

[Hitler uppger via en översättare]

"Danzig var och är en tysk stad. Alla dessa områden kan uteslutande

tacka det tyska folket för sin kulturella utveckling."

"Jag sa till den polska ambassadören för tre veckor sedan,

att om situationen fortsätter som den är,

om Danzig förföljs, och om Polen försökte förstöra Danzig ekonomiskt

kan situationen inte tolereras."

[Programvärden avbryter sändningen]

"Vi avbryter denna sändning av Adolf Hitlers tal

bara några ögonblick för att rapportera en sändning från Paris,

som säger att Premiärminister Daladier i Frankrike, nu

har kallat in franska ministerrådet för ett krismöte."

Polska trupper mobiliserar.

"Jag har därför beslutat att tala till Polen, på samma språk

som Polen har riktat till oss under väldigt lång tid."

Danzig befrias samma dag

[Radiokommentator]

"Återigen avbryter vi kort. Detta tal av förbundskansler Hitler,

för att meddela, att Londons Parlament har kallats till möte klockan 18:00 i London."

[Hitler uppger via översättare]

"Polen, har för första gången i kväll, skjutit

mot vanliga soldater på vårt territorium."

"Och från och med nu bemöts bomb med bomb."

Polen hade kraftigt underskattat den tyska krigsmakten.

Taktiken att angripa fienden med hög fart kallat Blitzkrieg,

eller "blixtkrig", blir fullständigt förödande.

Den svåra situationen för de tyska minoriteterna hade blivit tydlig .

Under de sista veckorna innan krigsutbrottet, hade raspropaganda

i den polska pressen spelat en viktig roll i förföljelsen

av tyskarna som redan var förföljda och trakasserade.

Våldshandlingarna mot tyskarna fortsatte, och skulle

så småningom bestå av totalt 58.000 slaktade.

De värsta massakrerna kommer att äga rum

mellan den 31 augusti och den 6 september.

Höjdpunkten kom den 3 september i Bromberg,

i vad som nu kallas "Den blodiga söndagen".

Massmorden skulle enbart avslutas den 18 september

med ankomsten av tyska trupper nära Lowitsch.

Dem som befunnits skyldiga för att ha deltagit i de

brutala morden, stod nu inför döden genom arkebusering.

London, England 3 September 1939

"Jag talar till er, från regeringsrummet, på 10 Downing Street.

I morse, överlämnade den brittiska ambassadören i Berlin,

till den tyska regeringen, en sista skrivelse

som anger att om vi inte hört från dem innan klockan 11,

att de omedelbart är beredda, att dra tillbaka sina trupper från Polen

skulle krigstillstånd föreligga mellan oss.

Jag måste meddela er nu, att inget sådant åtagande har nått oss,

och följaktligen så är det här landet i krig med Tyskland,"

Inom två dagar, hade de problem

som rör mänskliga rättigheter för tyska minoriteter,

samt tvister om Danzig och isolerade

Ostpreussen, förvandlats till andra världskriget.

Redan från början kände civilbefolkningen av effekterna av invasionen.

Samtidigt som dödstalen steg, började polska civila, med fullt stöd

av sin militär, jaga de tyskar som fortfarande var kvar i Polen.

Efter invasionen, sker en våg av husrannsakningar; etniska tyskar

misshandlas och våldtas, med minst 5000 mördade till följd.

Massakrerna, särskilt i staden Bromberg, döljs i historieböckerna.

De kommer så småningom dyka upp som en av de mest

avskyvärda brott som tillfogats på en civilbefolkning.

Danzig 16 September 1939

"Som en soldat i andra världskriget som bara kämpade i väst,

hade jag aldrig möjlighet att uppleva dessa handlingar,

de tusentals slaktade etniska tyskarna,

de brutalt slaktade kvinnorna och barnen,

de otaliga tyska soldater och officerare som föll, sårade,

i händerna på fienden och som massakrerades och bestialiskt skadades

med sina ögon urgröpta, och ännu värre,

har den polska regeringen öppet har erkänt detta i en radiosändning,

att flygvapnets soldater, som var tvungna att hoppa fallskärm,

skulle dödas på ett fegt sätt.

Den tysk-sovjetiska icke-angreppspakten

Genom att säkra Molotov-Ribbentrop-pakten med

Sovjetunionen och erbjuda Stalin östra halvan av Polen,

hoppades Hitler att närvaron av ryssarna skulle hindra

Storbritannien och Frankrike från att förklara krig.

Detta skulle nu tillåta Hitler att skydda de tyska minoriteterna

och samtidigt återta områden som förlorats i Versailles.

Även om både Tyskland och Sovjetunionen invaderade

Polen, deklarerar de allierade enbart krig mot Tyskland.

Den 17 September 1939, invaderar Stalin Polen och hävdar

enligt överenskommelsen, ägandet av det östra territoriet.

Under tiden erbjuder Hitler, vid tre olika tillfällen möjligheten till

ovillkorlig kapitulation, till den polska befälhavaren i Warszawa.

Polen vägrar alla ultimatum och det tyska anfallet börjar. Warszawa

kapitulerar på bara 24 timmar till priset av 40.000 döda eller skadade.

Kriget med Polen varar bara i 29 dagar.

Hitler ville inte ha ett allomfattande krig, vad han ville,

och jag har inga tvivel om detta, han ville ha ett krig

för att förstöra Polen. Det var han förberedd på.

För ett ögonblick, förvirrande, kunde han konstatera

att han kan vara inblandad i - krig med Storbritannien och Frankrike,

eftersom detta aldrig hade varit hans plan.

Han hade alltid betraktat Storbritannien som sin naturliga

bundsförvant. Men i slutändan, accepterade han det.

"Se här, jag har en nazi-sovjetisk pakt, vilket garanterar att

det inte kommer att utvecklas till ett allomfattande krig.

Jag ska kunna slå Polen inom tre veckor, som han mer eller mindre gjorde

Efter det, kommer väst inte starta upp ett krig igen."

Maj 1940

I sin strävan att förhindra Tyskland från att

återta territorium förlorade under Versaillesfördraget,

vägrar Storbritannien och Frankrike alla erbjudanden om fred.

I själva verket, är de oroliga för Tysklands snabba ekonomiska

tillväxt, och kommer inte att tåla ytterligare tyska avancemang.

I riskzonen ligger de brittiska och franska imperierna, med

det brittiska som ensamt härskar över 480 miljoner människor.

10 Maj 1940

Med franska trupper som mobiliserar och

fler brittiska trupper som anländer på fastlandet varje dag,

har Tyskland inget annat val än att gå på offensiven.

Det brittiska etablissemanget byter ut

Neville Chamberlain som premiärminister,

och väljer Winston Churchill istället.

Samma dag invaderar Hitler Frankrike genom Belgien.

Storbritanniens och Frankrikes arméer är ingen match

för den nya tyska krigsmaskinen. Det blir inget

skyttegravskrig likt det under första världskriget, eftersom

Blitzkrieg-taktiken återigen bevisar sig förödande.

Inom några veckor har tysken lyckats

beslagta viktiga territorium och resurser i

Europa, och så småningom omringa och fånga

de allierade vid kusten i Frankrike.

Med ryggarna mot Engelska kanalen, möter världens

två ledande koloniala arméer totalt nederlag.

Hitler fördröjer attacken i två dagar, vilket ger britterna

tid för en kaotisk evakuering från hamnen i Dunkerque.

Även om de flesta historiker ser detta som en gest av fred,

insisterar andra fortfarande att det var ett militärt misstag.

Förnedrade, måste nu det brittiska imperiet

förlita sig på civila segelfartyg och fiskebåtar för att hjälpa till

att lotsa trupperna tillbaka över Engelska kanalen.

Med allt sitt tunga artilleri, stridsvagnar och

pansarfordon kvar på stranden i Frankrike,

är de en förbrukad kraft, men de kommer att

leta efter andra sätt att fortsätta kriget.

Sex veckor av tyskt Blitzkrieg besegras Frankrike.

Paris är Hitlers.

Hitler accepterar Frankrikes kapitulation i Compiègne,

i samma vagn, där tyskarna tvingades att be om en vapenvila

i första världskriget. Vagn nummer 2149D rullades ut ur sin förrådsbyggnad,

till exakt samma plats där den stod 11 November 1919.

Frankrike bad Hitler om vapenvila.

Strax före klockan tre på eftermiddagen 21 jun 1940,

anlände han till Compiègneskogen.

Hitler själv tog plats där Marshall Foch hade suttit.

Den franska delegationen ledd av General Huntziger följde tätt bakom.

När den franska delegationen kom in i vagnen,

kunde Hitler helt njuta vid toppen av sin karriär.

För länge sedan, när han kom in politiken, hade

han svurit att aldrig vila förrän skammen av

November 1918 hade utplånats. Nu hade han gjort det.

Men hans livs dröm, sade han, har uppfyllts.

1940 Berlin

Berlin hälsade honom med blommor och jubel.

Hitlers triumferande återkomst till Berlin,

skickade en flod av respekt och smicker.

[En tysk man säger...]

"Kyrkklockorna ringde hela dagen, och stämningen av

[En annan man säger..]

"Mina känslor gentemot Hitler var som om han var någon

en supermänniska mellan människa och

Gud, skickad genom Guds försyn."

Detta var mannen som hade utplånat

förödmjukelsen från första världskriget.

Samma dag i ett tal vid riksdagen, presenterade Hitler

ännu ett erbjudande om fred till Storbritannien.

Hemliga regeringsdokument visar att britterna

fick över två dussin erbjudanden om fred mellan

1939 och 1941, trots deras desperata militära

svårigheter efter evakueringen i Dunkerque.

Premiärminister Winston Churchill ville dock inte

ha något av det. Eftersom han är medveten om att

Storbritannien inte kan besegra Tyskland ensamt, kommer

han att göra sitt yttersta för att dra in USA i kriget.

Det kommer dock att innebära en eventuell

förlust av det brittiska imperiet.

Storbritannien 1940

Tyskland var helt i stånd att styra krigets förlopp.

Allt vi behövde besegra nu, trodde vi, var Storbritannien.

Det tyska flygaresset, Adolf Galland, anser också

att nästa prioritet är slaget om Storbritannien,

men när han träffar Hitler, upptäcker han

att Führerns prioriteringar är annorlunda.

Galland: "Jag sa till honom att vår goda tid skulle komma,

att vi kunde bomba London, att jaktplanen kunde...

så de engelska planen inte kunde lyfta.

"Han sa". Nej, nej, nej, nej ... sluta!. Jag gillar inte det här.

Jag tycker verkligen inte om att strida mot England."

"Det engelska folket är så lika tyskarna, och jag har den

största respekt för det engelska imperirebyggandet..

Så du måste förstå, jag är tvungen att ta striden

mot England, men jag tycker inte om det."

Jag tror att han själv inte hade någon större önskan

att engagera sig i en invasion av Storbritannien, eftersom

han hela tiden vid det här laget vad vi vet,

var att det kliade i honom, med viljan att

vända österut, efter att ha besegrat Frankrike.

Men Göring insisterade på att med Luftwaffe, med flygvapnet ensamt

kunde han slå ut Storbritannien. Så han nickade åt honom att försöka.

Inledningsvis hade Hitler insisterat på att

bara militära anläggningar skulle bombas.

Men den 4 september 1940 förklarade han i ett

tal till riksdagen varför, efter månader av

brittiska nattliga bombräder mot tyska civila,

har han nu inget annat val än att slå tillbaka.

"Medan de tyska planen flyger över engelsk mark

varje dag, har ingen engelsman lyckats så mycket som

att flyga över Nordsjön i dagsljus. Det är därför

de kommer på natten och släpper sina bomber urskillningslöst

och på civila invånare, gårdar och byar.

Var helst de ser ljus, kommer de att släppa en bomb.

Jag svarade inte på tre månader eftersom

jag var av åsikten att de i slutändan skulle

sluta med detta nonsens,

herr Churchill uppfattade detta som ett tecken på vår svaghet.

Du kommer säkert att förstå att vi nu svarar natt

efter natt, och detta i allt snabbare takt."

Hallå Amerika, detta är Edward Murrow som talar från London.

Det var fler tyska plan över Storbritanniens

kust idag, än det varit sedan kriget började.

Trots det brittiska imperiets vidsträckta resurser, och miljontals

män till sitt förfogande, inklusive 1 miljon australier,

2 miljoner indier, 1 miljon kanadensare,

kommer Churchill och Roosevelt driva på för att USA ska gå in i kriget.

Men undersökningar visar genomgående, att vanliga amerikaner inte har någon

önskan att bli involverade i vad de ser som ännu ett europeiskt inbördeskrig.

Trots detta, kommer Roosevelt nu tvinga igenom lagar i

kongressen som gör narr av USA:s förmenta neutralitet.

1939, USA:s neutralitetslag upphävs till förmån för att

ensidigt förse Tysklands fiender med vapenleveranser.

Samma år, fryser Roosevelt alla de besegrade europeiska

ländernas tillgångar, och vägrar erkänna deras nya styre.

1940

"Jagare för amerikanska baser"-avtalet

genomförs, varvid 50 rekonditionerade jagare

från amerikanska flottan överförs till Royal

Navy i utbyte mot brittiska baser i Västindien.

Roosevelt kommer att övertyga kongressen om att genomdriva Lend-Lease

Act (låne- och uthyrningslagen) som officiellt avslutar

sitt sken av att vara neutral. Han kommer också att tillåta

amerikanska medborgare att komma in i brittiska flygvapnet .

Roosevelt fryser 1941 alla tyska tillgångar i USA, ett brott mot folkrätten.

USA tillkännager ett oljeembargo mot "angripande" nationer.

1 miljard dollar i Lend-Leasestöd skickas till Storbritannien.

USA levererar slutligen förnödenheter med ett sammanlagt

värde av 31,4 miljarder dollar motsvarande 445 miljarder

i dagens pengar. Det kommer att ta 61 år innan England

återbetalat lånet, den sista betalningen gjordes 2006.

Med en överväldigande majoritet i kongressen

passerade Lend-Lease Act nummer 1776.

"Jag har bett kongressen om auktoritet och medel,

tillräckligt för att tillverka ytterligare ammunition

och krigsmaterial av olika slag, som ska överlämnas till de

nationer som nu är i själva kriget, mot aggressions-länder."

"Vår mest användbara och omedelbar roll, är att fungera

som en arsenal för dem såväl som för oss själva.

Vi ska skicka in en ständigt ökande mängd: fartyg, flygplan,

stridsvagnar, vapen. Det är vårt syfte och vårt löfte."

Den enorma mängden amerikanska tillgångar,

tillsammans med den hemliga amerikanska

verksamheten i Atlanten, hjälper Storbritannien

att upprätthålla kriget mot Tyskland.

Det snabba nedslaget Göring hade hoppats på verkade nu osannolik, och slaget

om Storbritannien kommer inom kort att ge vika för en viktigare kamp.

Hitler kommer nu koncentrera sig på det slaget, som han tror så

småningom kommer att avgöra resultatet av andra världskriget.

Den 11 december 1941 ger han ett tal som beskriver det ökande sovjetiska hotet.

"Redan 1940 blev det allt tydligare från månad till månad, att planerna

i Kreml syftade till dominans, och därmed förstörelsen av Europa.

Endast en blind person kan undgå att se att en militär

uppbyggnad av unika världshistoriska proportioner pågick."

Det var uppenbart att Sovjetunionen expanderade västerut.

Den 30 november 1939 attackeras Finland

- Den 21 februari 1940 bombas Sverige -

Den 18 juni 1940 invaderas Estland, Lettland, Litauen

- Den 27 juni 1940 tvingas Rumänien av Stalin, att ge upp Bessarabien (Moldavien).

Hitler anser att inte bara Tyskland är i allvarlig fara, men i själva verket

hela Europa. Han känner till de fasor bolsjevikerna kommer att medföra.

Istället för att vänta, kommer Hitler efter ett möte med sina generaler, planera ett

förebyggande angrepp mot Sovjetunionen, något

som kommer bli känt som Operation Barbarossa.

För att förstå Hitlers rädsla om Europa, måste vi först titta på bolsjevikregimen

och Stalin, den man President Roosevelt så kärleksfullt kallade "Uncle Joe".

Stalin kom till makten efter Lenins död, och

styrde Sovjetunionen genom rädsla och tortyr

i nästan 30 år. Under den tiden var han ansvarig för omkring 40 miljoner dödsfall.

Stalin tillbringade sina första år vid makten genom att befästa sin position.

Han lyckades sätta Trotskij åt sidan,

den person han uppfattade som sin största rival.

1929 genomförde Stalin en politik som skulle kallas för kollektivisering.

Lenins experiment att nationalisera landet hade förblivit halvfärdig, och ryska

bönder arbetade fortfarande sin egna mark och sålde sina produkter på marknaden.

Med hjälp av kollektiviseringen, hade Stalin för avsikt

att slutföra Lenins initiativ, och att ta bort alla

bönders mark och tillverkning genom att förstatliga det.

1930, börjar böndernas produkter att samlas upp. Röda armén tar en efter en

råvaror från varje enskilt fält.

Vissa bönder lyckades dölja sina varor

i stället för att ge upp dem, men kommunistiska partifunktionärer

sökte igenom alla vinklar och vrår, för att

så småningom upptäcka alla gömställen.

Tjänstemännen beslagtog också

böndernas jordbruksmaskiner.

Bönderna lämnades utan någonting att äta

och ingenting att bearbeta jorden med.

Så småningom hade den katastrof som Lenin hade beskrivit som den

mest användbara för kommunismen höjt sitt huvud igen - svält.

I enbart Ukraina svälte 6 miljoner människor under de närmaste åren.

2 miljoner dog i Kazakstan och 1 miljon i norra Kaukasus.

Barnen reducerades till skinn och ben och dog i plågor.

Det fanns ett annat fasansfullt resultat av svält inspirerad av

Stalin - kannibalism. Bönder galna av hunger började äta lik.

Då uppstod en ännu värre skräck, vissa bönder hade kidnappat barn och ätit dem.

Framför dessa två ryska bönder som fångats äta

människokött, låg resterna av barnen de hade tagit.

Stalins regim hade förvandlat människor till

vilda djur, precis som kommunismen hade avsett.

Alla som motsatte sig Stalins kollektiviseringspolitik fick betala med sina liv.

Tiotusentals kulaker greps och sköts.

I själva verket, märkte regimen alla det som motsatte sig ideologin som kulaker.

Ett stort antal präster och till och med deras

församlingar, som deltog i kyrkan ofta greps

som kulaker. Några avrättades. Andra sändes till

arbetsläger där en långsam död väntade dem.

Dessa läger sattes upp över hela Ryssland och var helt

enkelt ytterligare en av Stalins mördarmaskiner.

Miljontals människor anses vara fiender till staten och får arbeta

ihjäl sig under de mest fruktansvärda förhållanden.

Några sattes i arbete arbetandes på kanalerna i flammande värme,

andra skickades till ett iskallt Sibirien för att bryta stenar.

Dessa människor, tvingades att utföra hårt

arbete under de värsta tänkbara förhållanden,

snart förvandlade till levande skelett.

Den storamajoriteten lämnade aldrig lägren levande.

"Sovjetunionen, liksom varje kommunistiskt land, var redan ekonomiskt

dömt att misslyckas . Det kunde inte producera tillräckligt för

att överleva. Således har varje kommunistisk/socialistisk stat

varit beroende av stöd från kapitalistiiskt producerande stater."

"Så Ryssland var desperat efter vår hjälp.

Både när det gällde direkt statligt stöd,

men också att öppna upp dörrar för privat kapitalmarknad.

Särskilt för att få New York-bankirer och företag

att flytta in i Ryssland i stor skala."

År 1933 bjöd Roosevelt-administrationen in en sovjetisk representant till

Washington, för att förhandla fram villkoren för ett diplomatiskt erkännande.

1941 Polen

Hans Frank utnämns till generalguvernör för Polen

och landet försvinner från världspressens rubriker.

Judar måste bära Davidsstjärnan på sin arm, och inte bära den i fickan.

I Warszawa finns en spårvagn enbart för judar

Det judiska ghettot fördöms av de allierade,

men detta går knappt att jämföra med de många

svarta getton som finns i USA, ett land där

negrer fortfarande lynchas och hängs i träd.

Storbritanniens meritlista i ämnet "mänskliga rättigheter",

i hennes många kolonier är också grym och rasistisk.

Winston Churchill tjänstgjorde i boerkriget, där tusentals

kvinnor och barn svälte i brittiska koncentrationsläger.

Ingen ställdes någonsin till svars för de många brott mot mänskligheten

i Indien, Afrika, Australien, eller för massdrogningen

av befolkningen i Kina under opiumkrigen.

Den mexikanska återvandringen

- Under åren 1929-1939 tvångsdeporterades

2 miljoner mexikaner från USA,

som först godkänts av president Herbert Hoover.

Av dessa var 1,2 miljoner födda amerikanska medborgare.

1890 (ett år efter födelsen av Adolf Hitler)

Den amerikanska arméns slutliga massaker av

"indianer" inträffar vid Wounded Knee, South Dakota.

1924 är de nästan helt utplånade. Barn som överlever skickas till internatskolor

för omskolning, där lärare uppmanas att... "döda indianen i dem".

Amerikansk Rasism - Under andra världskriget och

fram till 1960-talet, hade en majoritet av de

amerikanska staterna påtvingad segregation, genom

användning av så kallade "Jim Crow" lagar.

Staterna kunde införa juridiska straff för de

som umgicks med medlemmar av en annan ras.

De vanligaste typerna av lagar förbjöd blandäktenskap och gav i uppdrag

för företag och offentliga institutioner att segregera svarta och vita.

Här är ett urval av de olika statslagarna:

Arizona - Blandäktenskap: Ett äktenskap mellan en vit person och

en neger, mongol, malaysier eller Hindu skall vara noll och inget.

Florida - Samboskap: Alla negrer eller vita personer som inte är gifta med varandra,

och som spenderar natten i samma rum, ska straffas med fängelse eller böter.

Missouri - Blandäktenskap: Alla äktenskap mellan vita personer och

negrer eller mongoler är förbjudna och förklaras absolut ogiltiga.

President Franklin D. Roosevelt hade gång på gång,

gjort motstånd mot det republikanska partiets ansträngningar

att genomdriva en federal lag som förbjuder lynchning.

År 1922, anslöt sig den framtida presidenten

Harry Truman till Ku Klux Klan.

1936 Berlin Myten om de olympiska spelen

Antitysk propaganda i USA, hävdar att en rasande Hitler hade

ignorerat den fyrfaldiga OS-guldmedaljören Jesse Owens.

I sin självbiografi från 1970 skrev Owens:

"När jag passerade kanslern reste han sig,

vinkade åt mig, och jag vinkade tillbaka.

Jag tycker skribenterna visade dålig smak

i att kritisera tidens man i Tyskland."

Vid sin återkomst till USA, blir Owens inte inbjuden

till Vita huset. Han sade senare, "Hitler snäste

inte av mig, det var Roosevelt som nonchalerade mig

Presidenten skickade inte ens ett telegram."

Den olympiska mästaren var senare tvungen att

få sitt levebröd genom att tävla med hästar.

1960,

nästan ett kvarts sekel senare,

kastade en un Cassius Clay sitt OS-guld

i Ohio-floden efter att en

servitris på en restaurang sagt till honom...

"Vi serverar inte negrer här."

Italien, som hade allierat sig med Tyskland 1940,

kämpade nu mot britterna i Grekland och Mellanöstern.

Kriget hade också brutit ut på Balkan, där de värsta

grymheterna under andra världskriget snart skulle äga rum.

Innan Tyskland kunde invadera Sovjetunionen, behövde Hitler först

skicka Wehrmacht (krigsmakten) för att säkra dessa regioner.

Inom sex veckor, skulle britterna tvingas att dra

sig tillbaka från både Grekland och Mellanöstern.

I Jugoslavien blir den brittisk-stödda regeringen

snabbt störtad. Kroatien är nu självständigt för

första gången på 900 år. Ännu till denna dag, hedrar

många kroater Adolf Hitlers ära som en befriare.

Den japanska konflikten

Under hela 1930-talet hade Japan varit i krig med Kina.

När Japan allierats med Tyskland och Italien 1940,

samtyckte den nya Vichy-franska regeringen till den

japanska ockupationen av Frankrikes Indokinesiska kolonier.

Men det brittiska imperiet som också hade kolonier i regionen,

tillsammans med USA frös japans tillgångar i juli 1941.

New York Times, 26 juli 1941 - "Dessa åtgärder, ska i

själva verket, ta alla finansiella och import-export

transaktioner där japanska intressen är inblandade

under kontroll av den amerikanska regeringen"

Den 1 augusti 1941,

letar Roosevelt fortfarande efter ett sätt att komma in i kriget

- tvingar fram ett oljeembargo på Japan, en avsiktlig handling av fientlighet.

Båda dessa handlingar vidtogs före den ödesdigra

attacken mot Pearl Harbour den 7 december.

Resultatet: Japan förlorade tillgång till 75 procent

av sin handel med utlandet och 88 procent av sin

oljeimport. Snart skulle det inte finnas tillräckliga

resurser för att fortsätta kriget med Kina.

I ett försök att lösa detta inledde Japan förhandlingar

med amerikanska tjänstemän, som krävde att Japan först

drar sig ur Kina innan embargot skulle avslutas.

Japanerna skulle aldrig tillåta sig förödmjukas på ett sådant sätt,

ett faktum som Roosevelt måste ha känt till.

I sin bok "Isbrytaren", ger ryska historikern Viktor

Suvorov övertygande bevis för att Hitler tvingades in i

ett motvilligt förebyggande angrepp, mot en massiv

sovjetisk militärmaskin redo att invadera hela Västeuropa.

Suvorov citerar topphemliga sovjetiska dokument, som gör det kristallklart

att den sovjetiska militären byggdes som en offensiv kraft.

skadeverkningar på de elva europeiska länder som deltar

i Hitlers försvarsåtgärder mot Storbritannien och

Frankrike, hade skapat en helt ny situation där deras

arméer, regeringar och politiska partier hade förstörts.

Nu med hela Europa exponerat, hoppas Stalin att Tyskland kommer

att utöka kriget genom att sända trupper till Storbritannien.

Istället blev han tagen på sängen. när 3 miljoner

soldater förbereder sig för att invadera det

ateistiska Sovjetunionen, bärandes bältesspännen

graverade med orden... Gott Mit Uns (Gud med oss)

Från Östersjön till Svarta havet, förflyttar sig

tre miljoner tyska soldater, för att inta rätt position för att

starta Operation Barbarossa. Den mest brutala konflikten

mellan två nationer i historien, är på väg att börja.

Redan första dagen av Barbarossa, har 1200

sovjetiska flygplan förstörts i en enda attack.

Pansarenheter som svept österut, är redan djupt inne på sovjetiskt territorium.

Kaos mångdubblar katastrofen

Utan order från Kreml, förlorar Röda arméns

fältbefälhavare kontrollen över sina enheter.

Förvirrade, avskurna och omringade, ger tusentals sovjetiska soldater upp.

Och på höjden av Wehrmachts ursinniga anstormande, försvinner Stalin helt.

Han har all anledning att gömma sig från sitt folk. Bilder fångade

på tyska journalfilmer, visar knäckta sovjetiska gränstrupper.

En reträtt under eld i total förvirring.

Hela formationer kapitulerade. Hundratusentals män

intrasslade med flyende civila i scener av biblisk oordning.

Ändå finns det några sovjetiska

medborgare som välkomnar inkräktaren.

För många i Ukraina, är ankomsten av tyskarna en

från himlen skickad möjlighet att kasta bort Stalins ok.

Lokala kvinnor välsignar tyskarna när de passerar.

Deras mansfolk förstör påminnelserna av en man

som har terroriserat dem i flera år.

Stalin är framför allt förbluffad av farten i den tyska offensiven.

Tyskarna fortsätter sin resa österut. De är i

utkanten av Kiev, Smolensk, och Leningrad.

Ännu slåss ursinniga grupper ur Röda arméns motvärn bakom fiendens linjer.

Den befästa staden Brest.

Den belägrade Röda Arméns garnison kämpar på och på, under

mer än en månad tills de slutligen tvingas kapitulera.

Hitler är så imponerad av orubbligheten hos de

ryska trupperna, att han utövar ett sällsynt

förbarmande. Endast en överlevande skjuts.

Den politiska Officeren på fästningen, Mikhail Fomin.

Führern ser försvaret av Brest som en heroisk insats.

Ett exempel för sina egna soldater.

Och han besöker fästningen med Mussolini,

för att erkänna en hårt intjänad seger.

Men för Stalin, är försvararna av Brest inga hjältar.

Flera år senare, efter att de har släppts

från det tyska tillfångatagandet,

kommer han att skicka de överlevande till Gulag.

Wehrmacht's snabba obevekliga framsteg verkar ostoppbara.

De reser upp till 80 kilometer per dag,

pansardivisionerna närmar sig redan hjärtat av Stalins imperium.

Och i mitten av juli, är Stalin tvungen att överväga att erbjuda

tyskarna en förhandlad fred Medan Stalin överväger en väg ut ur kriget,

utarbetar han planer för att straffa sina egna trupper om de kapitulerar.

I ett desperat försök att stoppa rutten, utfärdar han order #270.

Alla officerare och politiska tjänstemän

tillfångatagna vid fronten, är att betrakta som förrädare.

Om de någonsin återvänder till Sovjetunionen,

kommer de att gripas och avrättas.

Men barbariet av order 270 slutar inte där.

Fruar till fångade soldater står också inför fängelsestraff i Gulag.

Hitler bildar nu Einsatzgruppen (insatsgruppen)-enheter nödvändiga

för avlägsnandet av det orubbliga bolsjevikiska ledarskapet och NKVD

(senare känd som KGB), från alla sovjetiska städer.

Men efter att ha hört om den tyska invasionen, vägrar

många civila att vänta och vidtar omedelbar hämnd på sina

kommunistiska förtryckare och tillhörande medarbetare.

Samtidigt utökar Roosevelt Lend-Lease Act, och skickar mer

ekonomiskt och militärt stöd till Sovjetunionen (11,3

miljarder dollar eller cirka 150 miljarder dollar i

dag), för att hålla den kommunistiska regimen i kriget.

Stalin ryktas nu ha genomlidit ett sammanbrott.

Nu med Moskva inom Luftwaffes räckvidd, är Stalins egna citadell av

makt under direkt attack. Tyska arméer rusar till huvudstaden.

På andra håll, beger sig armégrupp Nord till Leningrad. Armégrupp Center gör

en kniptångsmanöver mot Smolensk. Armégrupp Syd slår mot Kiev och Ukraina.

En förort till Kiev, i början av augusti. I en snabb

kniptångsmanöver, hotar den tyska armén Syd, att omringa staden.

Under augusti och de första två veckorna i september, omger

Wehrmacht ett stort område fullproppat med Röda arméns trupper.

Fyra sovjetiska arméer går förlorad. Den 18 september faller staden.

Führern är nu herre över allt han överblickar. Det verkar som om han är på

väg att uppfylla sitt mål. Att krossa Stalins Ryssland innan vintern kommer.

Leningrad ligger framför Wehrmacht, försvarslöst.

När september går mot sitt slut, är Leningrad helt

avskuren utan någon landförbindelse till Sovjetunionen.

I slutet av september, lanserar Führern Operation

Taifun, slutväxeln längs vägen till Moskva.

14 tyska tank och 74 infanteridivisioner, totalt 1,8

miljoner officerare och män, deltar i offensiven.

Stalin har god anledning till panik nu. Han står inför en katastrof

som kan sopa bort hela Sovjetunionen,

de har ett sista hopp, att vädret ska rädda dem.

Slask blir till snö. Marken som är frusen på natten är nu

lervälling under dagen, lamslår Hitlers ansträngda krigsmaskin.

Den 2 december når de tyska enheterna Krasnaya

Polyana, 27 kilometer från Moskvas centrum.

Allt eftersom vädret intensifieras och temperaturen sjunker,

är den dystra sanningen att tiden beslutsamt vänder mot dem.

Fem dagar senare...

Och efter 5 månader av USA:s sanktioner...

Pearl Harbour, Hawaii 7 december 1941.

Två armé-meniga som driver Opana:s radarstation, blir plötsligt

överraskade av prickar på skärmen. Femtio plan är på väg till Oahu.

Omedelbart rapporterar de sina observationer till arméns sambandcentral.

De avfärdas som amerikanska flygplan som kommer från fastlandet.

Flygplan som utsetts för den andra vågen av

attacken tar fart. Springpojken Tadao Fuchikami,

plockar upp General Marshall's brådskande telegram för leverans till General Short.

Befälhavare Fuchida's armada är på väg i en första omgång.

Trötta matroser och marinkårister, deras frukost kallnar, misstar attacken

för någon sorts galen flygrädsövning. De tror att planen är amerikanska.

Vid 07:55, träffar dykbombsplaner Hickam och intilliggande flygfält.

Två minuter senare, börjar torpedplan bomba mot slagskeppsraden.

Tre minuter senare, nollor bombar andra flygbaser. Fuchida's första

våg av flygplan träffar Arizona; hon bryter ut som en vulkan.

Flammorna sprutar 15 meter upp i luften.

Fuchida's dödliga första våg sänker West Virginia.

Nu, Oklahoma, ett bepansrat skepp förtöjt utanför Maryland täcks

av torpedträffar. Hon börjar luta... och kapsejsar.

Fler torpeder river upp slagskeppen California och Nevada.

Efter den sista bomben släppts har USA såt

gott som ingen Stillahavsflotta... längre.

"Igår, 7 december 1941, ett datum som kommer att leva i vanära,"

"när USA plötsligt och avsiktligt attackerades av

marinen och flygvapnet från det Japanska imperiet."

Den 8 december 1941, förklarar USA krig mot Japan och träder officiellt in

i andra världskriget. Storbritannien kommer att förklara krig samma dag.

Var attacken verkligen en sådan överraskning?

Ukraina 1941

Dr Ingrid R. Zündel berättar.

Vi visste att det fanns ett krig. Vid den tiden,

de som var kvar av oss vallades in i tågen

transporterades till Sibirien.

Det var bokstavligen en fråga om timmar,

om inte minuter tills det var vår tur.

Och vi satt redan vid tågstation -

detta var i september 1941 då den tyska armén

invaderade Ukraina, och stoppade deporteringen;

de stoppade tågen.. DE stoppade tågen.

För oss var det som om Gud hade sänt oss änglar.

Här var det folk som stoppade terrorn vi utsatts för i 25 år.

Som kom och öppnade kyrkorna för oss och sa:

"Ni kan ha alla de gudstjänster som ni vill".

Det var som i himlen. Min mor, som fram till sin död,

kunde aldrig sluta prata om de 2 underbara åren

hon hade när den tyskan armén kom.

De tog över husen, som vi gladeligen gav dem!

Det var fantastiskt! Och vi var helt övertygade om, att

tyskarna hade kommit för att rädda oss från kommunismen.

Och aldrig var det någon anledning för oss att ändra våra

tankar, varför skulle vi? Tyskarna var i våra ögon hjältar.

Vi litade helt på Adolf Hitler, och vi trodde på orsaken

till denna kamp, och förtjänsten denna kamp gav.

Vi hade dessa fantastiska tyska soldater som skyddade oss,

så i början var det inte alls obehagligt.

Men sedan blev det bistert, när vintern kom.

Den 11 december 1941, fyra dagar efter den japanska

attacken på Pearl Harbor, talade Hitler till

Riksdagen i Berlin. Där behandlades utförligt

president Roosevelts fientliga politik mot Tyskland.

Han beskrev i detalj de allt mer ökande krigsförande

åtgärderna av Roosevelts regering,

och meddelade dramatiskt att Tyskland nu

ansluter sig med Japan i kriget mot USA.

Italien och Kroatien skulle snart följa efter.

Den självständiga staten Kroatien,

vanligen kallad NDH, skapas 10 April 1941.

Under ledning av Ante Pavelić kommer flera hundra

Ustaše-miliser resa från träningsläger i

Italien för att bilda en ny regering.

De kommer att styra det mesta av dagens Kroatien

inklusive Bosnien-Hercegovina, och kommer att försöka

rensa ut etniska serber, judar och romska zigenare.

Dock kommer en tredjedel av alla etniska serber slippa

döden eller utvisning genom att konvertera från

Serbisk-ortodoxa tron till romersk-katolska tron.

Detta är inte helt olikt vad de engelska

protestanterna erbjöd katolikerna under medeltiden.

I Jerusalem kommer Hitler alliera sig med

stormuftin Muhammad Haj Amin al-Husseini, och

tillsammans kommer kroater och muslimska bosnier

bilda arméns 13:e bergsdivision i SS Handschar.

Få historiker har någonsin frågat sig varför så

många utlänningar stödde en påstått "rasistisk" Hitler.

Araberna och japanerna skulle inte bli de enda

icke-vita att slåss på Tredje Rikets sida.

Afrikaner, Slaver, Asiater, Hinduer, Araber och många andra

nationaliteter kämpade alla skuldra mot skuldra med tyskarna.

Hitlers Wehrmacht och Waffen-SS var i själva verket

det mest kulturellt, etniskt och religiöst varierande

militära styrkorna i västvärldens historia.

Ustaša

Med kompromisslöst hat, fanatisk nationalism

och orubbliga religiösa övertygelser i spel,

skulle de fasansfulla saker som inträffade

på Balkan sakna motstycke.

Jugoslavien kommer att bli en krigszon

av konkurrerande politiska intressen

och vitt skilda ideologier, däribland

socialism, fascism, kommunism, monarkism

och serbisk och kroatisk nationalism.

Det är väl dokumenterat och obestridligt att våldsamt

nationalistiska och fanatiska kroatiska Ustaše

förföljde judar, kommunister och uppfattade fiender

till staten, och höll dem i läger likt det i Jasenovac.

Kroaterna hade själva fallit offer, och lidit fruktansvärt

i händerna på serber och bolsjevikiska partisaner.

Faktum är att den Ustašiska elitstyrkan, den svarta legionen

- bildades den 3 september 1941 av de kroatiska

och muslimska överlevarna, som hade flytt Sarajevo

efter att ha sett deras familjer bli slaktade

av serber och chetniks.

De fick så småningom ett rykte om sig, som den mest brutala

och hänsynslösa av alla Ustaše-enheter med mottot...

"Ingen nåd ombedd, ingen nåd given."

Deras finaste stund var i försvaret av staden Kupres,

även om de var kraftigt undernumrerade,

när de och andra Ustaše-enheterna framgångsrikt

försvarar civilbefolkningen mot fyra kommunistiska

partisan-regementen, och förhindrar en säker död.

När kriget är slut, efter att framgångsrikt ha flytt

från kommunisterna, lägger hundratusentals

kroatiska soldater ner sina vapen och kapitulerar till

de västallierade i den österrikiska gränsstaden Bleiburg.

Dock kommer den brittiska armén lura de

obeväpnade krigsfångarna och deras familjer,

att stiga ombord på tåg de tror ska ta dom västerut.

Tågen kommer istället transportera dem österut,

över gränsen till Jugoslavien och mot en säker död i händerna

på de segrande partisanerna ledda av marskalk Josip Tito.

Vid ankomsten dras de ur tågen och männen skjuts.

Kvinnorna och barnen tvingas gå till fånglägren, och längs vägen,

blir många våldtagna, slagna eller mördade.

Dolt från historieböckerna, är det den värsta massakern i

Europa under 1900-talet, och blev känt i Kroatien som..

"Bleiburg-massakern"

Slaget om Moskva

Under de mörka dagarna av hösten 1941,

har sommarens nederlag decimerat

den Röda armén, och Hitlers artilleri kan attackera själva Moskva.

Sovjetunionen står på randen till totalt nederlag

Men Stalin står med ryggen mot väggen och han kommer

inte stanna vid något för att skydda sin maktbas.

Hitler och de allierade, förväntar sig att Moskva faller När som helst

I huvudstaden, anförtror en upprörd

Stalin försvaret till General Zhukov.

Och det är hans förslag att i slutet på November,

av ett motangrepp mot den tyska

dubbelomfattningen som triggar en påskyndad

planering för en massiv Sovjetisk motoffensiv.

Det är en plan som möjliggörs genom Röda Arméns

till synes obegränsade djup av reserver.

Hans agent i Tokyo, Richard Sorge, har sänt ord om att Japan som

befarat, inte kommer attackera Sovjetunionen från Manchuriet.

Och för en gångs skull, helt avgörande,

litar Stalin på råd från en underordnad.

Han godkänner förflyttningen västerut, av

mer än hälften av den sovjetiska styrkan i Fjärran Östern.

17 fräscha divisioner, utbildat manskap med stöd från bepansrat

och artilleri, kommer att utgöra hjärtat av motattacken.

De första dagarna i december är en vånda av förväntan,

men den 5:e släpper Zhukov lös sina arméer.

Inom 48 timmar är de sovjetiska angreppen i full gång.

Hitlers ursinniga order om att hålla sina

framskjutna positioner är meningslösa.

Röda arméns nya T-34 stridsvagnar är robusta,

kraftfulla stridsmaskiner konstruerade för att fungera

ofelbart i den djupa vinterns bittra kyla.

Och svärmar av specialiserade skidtrupper är

för snabba för det illa klädda Wehrmacht.

Tyska trupper kan bara falla tillbaka i förvånad oordning.

Samtidigt som armégrupper kommer in,

blir den ångvält som skulle krossa Moskva, slagen i bitar.

Efter 6 månaders katastrofala nederlag,

är Röda arméns hårdnackade seger obestridlig.

Och när året närmar sig sitt slut, har de sovjetiska städer och byar

väster om huvudstaden befriats från sin korta nazistiska ockupation.

Det kommer att bli mer svepande sovjetiska segrar,

men ingen kommer att brinna klarare än denna

häpnadsväckande återhämtning, från randen av nederlag.

Övertygad nu om att Tyskland är på randen av

kollaps, kräver Stalin attack efter attack.

Varje kvarvarande reserv kastas in i striden när han

försöker driva ut inkräktarna från sovjetiskt territorium.

Men det är omöjligt. Deras övermänskliga ansträngning

har tagit ut sin rätt, och arméerna är utmattade.

Slutkörda av Stalins överansträngda ambition, gör offensiverna

bara triviala vinster och till en fruktansvärd kostnad.

Och när attackerna tunnar ut i februari, har Röda armén

förlorat nästan en miljon soldater i kampen om Moskva.

Det bistra statistiken döljs för det sovjetiska folket i ett halvt sekel.

Majoriteten av Wehrmachts enheter har undgått omringning,

men de kunde inte rädda sin utrustning.

Nu ligger den övergiven överallt; ett gigantiskt tysk skrotupplag.

Det är en passande syn att visa Storbritanniens utrikesminister

Eden när han kommer för att undersöka slagfälten.

För varken Storbritannien eller Stalins nya allierade USA,

trodde att Moskva skulle kunna överleva det tyska angreppet.

Men om de västallierade är förvånade, har denna seger för Stalin

uppenbarat en illusion av fullständig triumf, och han

är fast besluten att fortsätta attackerna.

Men han har räknat fel. Wehrmacht är ännu inte slagen

och en rasande Hitler planerar massiva nya offensiver

Hans dårskap kommer återigen tvinga Röda armén

att kämpa i ett desperat försvar.

Så det sovjetiska folket måste kämpa på. Det kommer att bli en lång,

smärtsam resa och många kommer inte att överleva till dess avgörande.

Ryska kosacker på Balkan.

Efter den ryska revolutionen 1917,

har den kommunistiska bolsjevikregimen

bara bringat död och elände till en stor del

av befolkningen, särskilt etniska minoriteter.

En sådan förtryckt grupp var på väg att resa sig

och kämpa tillsammans med tyskarna.

Med sitt rykte att vara hårda, rörliga och orädda att slåss,

är de väl lämpade för den oländiga terrängen på Balkan.

allokerade att rensa regionen från kommunistiska

partisaner, de leds av den karismatiske tyske officeren..

General Helmut von Pannwitz

Under operationerna i Serbien och Kroatien, inträffar ett antal övergrepp

mot civilbefolkningen, inklusive massvåldtäkter och avrättningar.

Men en order från General von Pannwitz den 20 oktober 1943,

gjorde det helt klart för alla under hans kommandom,

att om något brott av sådan art skulle straffas med döden.

Den 11 maj 1945 kapitulerar General von Pannwitz

till den brittiska armén i allierad-administrerade

Österrike, efter att tyskarna försäkrats om att

de skulle stanna i förvar hos västmakterna.

I mitten av maj blev det klart att kosackerna

skulle skickas tillbaka till Sovjetunionen för

att möta avrättning eller Gulags fångläger.

Denna handling kommer alltid vara känd som...

"Sveket mot kosackerna"

Som tysk medborgare under skydd av Genèvekonventionerna, blir General

von Pannwitz inte föremål för förvisning till Sovjetunionen.

Full vetskap om konsekvenserna, vägrade han att

överge sina kosack-kamrater, och konstaterar;

"Jag var med kosackerna i goda tider

och jag kommer att förbli med dem i dåliga tider."

Den 26 maj var han fråntagen sitt befäl och förlagd under häktning.

Den brittiska armén tvingade sedan kosackerna upp på järnvägsvagnar,

genom att slå dem med basebollträn och gevärskolvar.

Striderna varade i flera dagar.

Så småningom skulle britterna leverera 40,000 kosacker till Röda armén,

och med dem deras kvinnor och barn.

Många är inte ens sovjetiska medborgare, och de som

inte har skickats till Gulag blir senare avrättade.

General Helmuth von Pannwitz avrättades i Moskva den 16 januari 1947.

Han är än idag känd av kosackerna som.. "Den sista riddaren av Europa."

Sovjetunionen 1942

När vårsäsongen startar, verkar Röda arméns

segrar sent 1941 plötsligt meningslösa.

En hastig sovjetisk attack söder om Kharkov

blir uppslukad av en tysk motoffensiv.

För sovjetiska soldater, kan detta lätt bli slutet.

Även Stalins son har tillfångatagits.

Och hans bild på propagandabroschyrer

lägger tilltro till de tyska fordringarna

om en överhängande seger.

Och på randen av katastrof, tar han

som vanligt sin tillflykt, till terror.

Stalins hemliga order 227, utfärdad

med hans signatur i slutet av juli 1942.

Detta beryktade dokument gör att

obehörig reträtt bestraffas med döden.

Inte ett steg tillbaka. Stalin menar det bokstavligen.

Och denna unika filmen visar NKVD-soldater

uträtta sina påbud i praktiken.

De är kända som blockeringsenheter.

Utplacerade precis bakom trupperna,

delar de ut omedelbar bestraffning

om någon inte lyder order 227.

De genomför de högsta befälhavarnas

vilja utan tvekan eller nåd.

Stalin kommer att förkasta utbyten av tyska fångar

för återlämnandet av sin son, som enligt uppgift anger,

"Jag har ingen son som heter Yakov."

Yakov dog i tyskt fångenskap, även om omständigheterna

är oklara. En berättelse säger att han

sprang in ett elstängsel kring hans fångläger.

En annan, att han blev skjuten när han försökte fly.

Führern är säker nu, säker på att Wehrmacht kan

ta de vitala oljecentren i Grozny och Baku.

Två mindre tyska arméer har långsamt avancerat

österut mot den industriella staden Stalingrad.

Han ser en chans att klippa alla länkar mellan Moskva och

Kaukasus. Staden vid Volga blir hans nya främsta mål.

JAPAN I KRIG

Efter bombningen av Pearl Harbour,

kommer japanerna nu att försöka

befria regionen från de dominerande

västmakterna Storbritannien och USA.

På juldagen 1941, tar de Hong Kong från britterna.

Filippinerna, Burma och brittiska Malaya faller alla i snabb följd.

Dock kommer deras största pris, vara

övertagandet av det brittiska fästet Singapore.

Kraftigt underlägsna, tvingar 30.000

japanska trupper över 100.000

brittiska , australiska och indiska soldater att kapitulera.

Det kommer att bli en av de mest förödmjukande

nederlag någonsin för det brittiska imperiet.

Winston Churchill beskrev förlusten av Singapore som...

"Den värstakatastrofen och den största

kapitulationen i brittisk historia."

Senare kommer historiker peka finger åt Churchill själv,

och blundern han gjorde i att underskatta japanerna.

Timmar efter att kapitulationen till japanerna,

hade australiskfödda generallöjtnanten Gordon Bennett

och flera av hans officerare lämnat sina män och avvikit till Australien.

Han fick aldrig en hög befälsbefattning igen.

År 1942, på höjden av sin makt, härskade det

japanska väldet över ett område som sträcker sig

över 7,373,700 kvadratkilometer.

Det var ett av de största maritima imperierna i historien.

Juli 1942 - Wehrmacht är vid portarna till Stalingrad.

En order från Stalin kommer att hindra civila, även kvinnor och barn,

från att lämna staden. Hans resonemang är att deras närvaro

kommer att uppmuntra större motstånd från stadens försvarare.

Stalingrad är där för att tas.

Men detta är Stalins stad, själva symbolen för hans personliga prestige.

Och det är något som även kvinnor och barn förväntas försvara.

Slaget om Stalingrad 23 augusti 1942

Men när åskan slutligen avtar, ligger 50.000 döda.

Nu rör sig Wehrmacht för att göra anspråk på spillrorna.

När de flytta sig mycket långsamt genom förorterna, förväntar

sig de tyska trupperna en säker och snabb erövring.

Istället träder de in i en vildsint dödsarena, i en duell till

döden, vilken är en av de mest fruktansvärda människan erfarit.

För vid deras närmande, vaknar ruinerna vildsint till liv.

Sovjetiska soldater och medborgare överväger inte ens

kapitulation. Tusen desperata strider bryter ut på gatorna.

Och en vild labyrint av ständigt skiftande frontlinjer dränker staden.

Frontlinjen kan vara ett hus, en gränd, en spårvagnslinje eller en vägg.

Och varje gata är ett minfält, praktiskt taget

ogenomträngligt för stridsvagnar eller artilleri...

så att soldaterna nekas luft och artilleristöd, de måste kämpa öga mot

öga, deras liv hänger på soldaternas intelligens, stridsförmåga och list.

General Chuikov, som har befälet över den 62:a armén,

inleder ett skickligt fälttåg, men hans underlägsna trupper

kan inte hoppas på att stoppa Wehrmacht.

Och i början av november har de skurit en sträng

genom Stalingrad, och delat den 62:a armén i två.

I ett sista desperat försök inleder Chuikov

den ena attacken efter den andra på Mamayev Hill,

vid en strategiskt viktig höjd, i stridens centrum.

Kullen byter ägare inte mindre än åtta gånger.

Samtidigt som Chuikov satsar allt på denna striden,

Och från flygfält i Alaska, lyfter stridsflygplan mot Sibirien för

att hjälpa den Röda armén som nästan är redo att gå till motangrepp.

Och den 19 november, tränger ett kraftigt

artilleriangrepp genom fronten från sydväst,

Och Yeryomenko's södra flank framrycker nästa dag.

Wehrmacht, tagna helt på sängen, kan inte stoppa dem.

Och samtidigt som deras allierade kollapsar på flankerna, finns

det inga reserver för att hejda den återkommande röda flodvågen.

Inom 3 dagar har den sydvästra fronten tagit

Kalach, cirka 80 kilometer väster om Stalingrad.

Och den 23 november ett par kilometer sydväst om Kalach,

möts de framryckande enheterna upp med Yeryomenko's styrkor.

Plötsligt omringas den tyska sjätte armén och den fjärde

pansararmén, uppåt 300,000 av Hitlers bästa soldater, i Stalingrad.

Jägaren har fångats av sitt byte.

En förvånad Hitler beordrade Manstein, hans problemlösare, till Stalingrad.

Två sovjetiska arméer, den 51:a och Andra vaktstyrkan,

skickas hastigt för att möta Mansteins

understödsstyrka och stoppa den i dess frammarsch.

Vakterna betalar ett högt pris för att stoppa Manstein.

Nästan två tredjedelar av armén dödas eller såras.

Det blir ingen lättnad nu för de tyska trupperna i Stalingrad.

Luftwaffe (flygvapnet) försöker, men Röda armén tar

fram extra AA-batterier (antiluft-värn). Och de klumpiga

tyska transportplanen skjuts ner från himlen i hundratals.

Men som de sovjetiska trupperna före dem,

har de ingen tanke på kapitulation.

För vanliga soldater på båda sidor,

är detta ett hemskt klimax på en lång, mörk resa.

I hjärtat av kitteln, vet Hitlers gladiatorer att de nu är dömda.

De evakuerar några få överlevande på sista planet ut ur Stalingrad.

Och med de följer deras sista ord till familjer, älskare, vänner.

Men även om de fortsätter slåss, håller kulorna på att ta slut

och Röda armén fortsätter komma mot dem.

Till slut, efter fem långa månader, är en

kamp som började nästan av en slump över.

2 februari 1943

- Kapitulerar fältmarskalk Friedrich Paulus till Sovjet.

300.000 tyska, kroatiska, ungerska, rumänska och italienska

soldater, inklusive 35.000 sovjetiska frivilliga som

kämpat mot kommunisterna, hade blivit omringade.

Över 11.000 skulle vägra att lägga ned sina vapen vid den officiella

kapitulationen, utan föredrar en kamp på liv och död med bolsjevikerna.

I början av mars har resterande motståndsgrupper utplånats.

Av de som stannade kvar, kommer många frysa

ihjäl under tvångsmarschen österut. Andra dör

av sjukdom eller misshandel, eller arbetar

till döds i koncentrationslägren i Gulag.

Senare skulle historiker bekräfta att de 11,237 brev som

skickats av soldater i Stalingrad till deras familjer,

nästan alla uttryckte en vilja att bekämpa kommunismen

och dö för nationalsocialismen och Führern Adolf Hitler.

Fältmarskalk Friedrich Paulus hölls fången i Sovjetunionen

fram till 1952, efter det bosatte han sig i Dresden, Östtyskland.

Han skulle tillbringa resten av sina dagar

att försvara sina insatser i Stalingrad.

Senare skulle han sagt...

"Kommunismen var det bästa hoppet för efterkrigstidens Europa."

1955, skulle bara 6000 av uppskattningsvis

90.000 fångar eller fler återvända hem.

Stalingrad skulle visa sig vara en vändpunkt i kriget.

Från början av februari,

befaller Stalin nya offensiver längs den södra fronten.

Även om de har kämpat och överlevde slaget vid Stalingrad,

kan deras befälhavare inte tillåta dem någon vila.

Istället måste de kämpa vidare genom senvinterns snöstormar,

som instrument för deras högsta befälhavares ärelystnad.

Röda armén kör djupt in Nazibefästa områden kämpandes mot

utmattning, kyla, lera. Tum för tum avancerar infanteriet.

Führern vet att om hans sträckta styrkor

ska besegra Röda armén 1943, måste de

attackera snabbt innan den kan återhämta

sig från förlusterna under vintern.

Hitlers strategi är enkel och optimistisk.

I en tvådelad attack, planerar han att

förstöra den sovjetiska positionen runt Kursk.

På kartan en stor utbuktning, 210 kilometer lång

och 160 kilometer djup i mitten av östfronten.

Och nu närmar sig två gigantiska arméer varandra. Det största

stridsvagnsslaget genom tiderna är på väg att börja.

Slaget vid Kursk

Med den enorma spärrelden av Katyusharaketer

och artilleri annonseras motoffensiver från

ytterligare 4 sovjetiska arméer, som sveper

runt bakom de sönderslagna tyska divisionerna.

De tyska offensiva operationerna stoppas.

Wehrmacht kan bara retirera.

De lämnar bakom sig de sargade spillrorna av krig.

Stridszonerna kantas förkolnade och trasiga

stridsvagnar och kroppar från hundratusentals män.

För de överlevande i dettaa vilda inferno,

splittrade, chockade, bedövade av de fasor de har bevittnat,

kan det inte finnas någon glädje.

Slaget vid Kursk 5 juli 1943 - 23 augusti 1943

Underlägsna, med mer än 2 mot 1, lider tyskarna förluster på omkring

203,000, medan kommunistiska förluster uppgår till cirka 803,000.

Tyskarna misslyckades dock att uppnå sina mål.

Med amerikanernas öppnande av en ny front i Italien, efter

slaget vid Kursk, kommer Tyskland aldrig mer återta initiativet.

1943, Wehrmacht i reträtt. Tyskarna kommer nu bekämpa

en reträttstrid i iskalla väderförhållanden,

och samtidigt erbjuda välbehövligt skydd till

flyktingar som flyr de härjande kommunisterna.

[Dr Ingrid Rimland Zündel berättar]

"1943 förändrades historien och tyskarna blev tillbakapressade.

Och i tillbakarycket tog de med oss, och vi följde med frivilligt.

Vi rörse oss inte under pistolhot. Hade vi stannat

kvar hade kommunisterna tagit oss och avrättat

oss eller transporterat oss till Sibirien.

Så vi retirerade väldigt frivilligt med tyskarna.

Maten höll på att ta slut. Hästarna blev sjuka.

Vägen började bli smala. Det var extremt kallt.

När jag tänker på kriget, tänker jag inte på hungern

lika mycket som kylan. Det var alltid, alltid kallt.

Och sedan när vintern kom, blev det svårare och svårare.

Vi var ofta tvungna att övernatta i konstiga hus.

Armén konfiskerade hus, och placerade flyktingarna där.

Armén skyddade oss till slutet. Armén svek oss aldrig

någonsin. Aldrig skulle de svika oss, ända fram till slutet."

Partisaner - den röda terrorn

Denna hemliga partisan-rapport offentliggjord

för detta programmet, klagar över att inom

en stor partisan-division är "fylla, rån,

misshandel och våldtäkt universella händelser".

Den utbredda terror partisanerna utgjorde, var inte en

berättelse kommunisterna ville berätta efter kriget.

Detta sällsynta arkiv visar en kvinna hängd av partisaner,

och visas för resten av befolkningen som en varning.

Detta filmat råmaterial, som aldrig visades för den tyska allmänheten

under kriget, avslöjar sovjetiska stympningar av tyska fångar.

handlingar som dessa tjänade endast till att

trappa upp nivån på den tyska vedergällningen.

"Under vår reträtt hittade vi 20 soldater

mördade på ett bestialiskt sätt. Deras öron var

avskurna, deras ögon urgröpta och deras könsorgan

avskurna. Naturligtvis kände vi enorm ilska."

Partisanerna blev ett växande problem för de tyska ockupanterna.

Om tyskarna misstänkte att en by använts som partisan-bas,

var det vanligt att den brändes ner. "Och vi brände ner husen.

Å ena sidan ångrade jag det inte särskilt mycket,

för vad var ett ryskt hus värt? De är så primitiva ändå."

"Inte jämförbara med ett tyskt hus eller ett engelskt

hus eller franskt hus, och så vidare. Inte alls.

Men allt som allt, fanns det inte mycket värde i det, i ett

sådant hus. De skulle överleva. Det var min känsla."

I Storbritannien har man smitt ett svärd, en gåva

till segraren av Stalingrad från Kung George.

Tidigare under 1943,

vid Katynskogen nära Smolensk, hade de tyska

ockupationsmyndigheterna grävt upp

massgravar av 20.000 polska officerare.

Internationella observatörer uppmanades att

stödja Berlins påstående om att morden utförts av NKVD.

Men Stalin reagerade ilsket och förnekar

någon sammankoppling med massakrerna.

Men när de allierade ledarna möts i Teheran,

ger Churchill och Roosevelt sitt stöd till sin viktigaste allierade,

i ansiktet på upprörda protester från polacker i exil.

Hans svärd presenteras, och Stalin

står som en obestridd världsledare.

Katynmassakern

I mars 1940, i en skog nära byn Katyn, grävdes åtta stora gropar upp.

Tunga lastbilar förde dit människor.

De var polska arméreservister, läkare, ingenjörer.

Sovjeterna utförde massakrer på regelbunden basis. Riga, Tartu,

Lviv, Minsk. De anhöriga kunde inte identifiera många av liken.

Fasansfull tortyr hade gjort dem oigenkännliga.

Sovjetunionen hade under tiden blivit en allierad makt.

De sovjetiska officerare som drog ut naglar,

skar av tungor, och perforerade skallarna på sina offer med spikar...

BETALADES MED STÖD FRÅN VÄST!

Den brittiska krigsförbrytelse-lagen ger dem immunitet mot åtal i

Storbritannien, eftersom krigsbrott per

definition ENBART begicks av tyskarna.

Under 2012 rapporterade världspressen om

sina senaste upptäckter om Katynmassakern.

Enligt dokument som publicerats i september 2012 av USA:s

National Archives and Records Administration (NARA),

fick USA kodade rapporter år 1943 från två av dess officerare som

förts till Katynskogen av deras tyska tillfångatagare.

Även om meddelanden från de amerikanska officerarna

nådde Washington, försvann de snart därefter.

Det har länge misstänkts att president Roosevelt

och premiärminister Winston Churchill visste att

Sovjetunionens ledare Josef Stalin hade beordrat massakern.

En sak världspressen glömde att nämna...

Adolf Hitler är nu officiellt frikänd från Katynmassakern.

Den 25 juli 1943 blir den italienska ledaren

Benito Mussolini störtad och fängslad.

Under de närmaste veckorna kommer han att hållas på

flera topphemliga platser, på order från den nya italienska regeringen.

En handplockad SS-skvadron, tillsammans med medlemmar

ur Luftwaffe, tilldelas uppgiften att hitta och

rädda honom innan han kan överlämnas till USA.

Hitler hade personligen intervjuat tre män till att leda skvadronen

Mannen han valde var, Kapten Otto Skorzeny.

Med ont om tid, blir Mussolinis vistelseort slutligen upptäckt

vid Campo Imperatore högt i Apenninerna i Italien.

Planen är att landa kommandoenheten där och överfalla den.

Tyska militärexperter varnar Hitler för den höga sannolikheten till

misslyckande och att förvänta sig en olycksfallsgrad på 80 procent.

Kodnamnet för uppdraget är Operation Eiche (Ek).

Den 12 september 1943, i centrala Italien. Högt över Mount Gran Sasso.

Den mest vågade och spektakulära räden under andra världskriget

avslutades på bara 12 minuter utan ett enda skott avfyrats.

Kapten Skorzeny hälsade Mussolini med de nu odödliga orden,

"Duce, Führern har skickat mig för att frita dig!"

Till vilket Mussolini svarade:

"Jag visste att min vän inte skulle överge mig!"

Vid sin återkomst, blev kapten Skorzeny befordrad av Hitler till major

och tilldelades Riddarkorset av Järnkorset med Eklöv,

den högsta rang en tysk officer kunde få.

Mussolini belönade honom med "Orden av de 100 musketörerna".

De allierade skulle komma att känna Skorzeny

som den farligaste mannen i Europa.

Vid Nürnbergrättegångarna var Skorzeny anklagad för krigsförbrytelser men friades.

I avvaktan på en ytterligare rättegång, flydde han till Spanien.

Han flyttade sedan till Argentina, men återvände för att etablera ett

framgångsrikt byggföretag som skulle göra honom till mångmiljonär.

Otto Skorzeny dukade slutligen av cancer den 5 juli 1975, 67 år gammal i Madrid.

Hans aska flögs senare till Wien i Österrike för att bli

begravd i Skorzeny's familjegrav på Döblinger Friedhof.

OTTO SKORZENY Den farligaste mannen i Europa.

1943 Operation Gomorra

Lördagen den 24 juli, görs 792 RAF (Royal Air Force)

bombplan redo för ett nattangrepp på Hamburg.

Varje laddat med massor av högexplosiva sprängämnen och brandbomber.

Det var den första i en serie av attacker som skulle fortsätta

under en hel vecka, med kodnamnet Operation Gomorra.

Vid 1943 hade amerikanerna slutligen återupprustat britterna.

Nu skulle länderna av kapitalism och kommunism

och dem de dominerade, att slå sig samman

med målet att totalt förinta en av en av de mest avancerade

civilisationer världen någonsin hade skådat.

Under nationalsocialismen hade Tyskland på några korta

år rest sig från ekonomisk ruin och social nedbrytning,

för att leda Europa inom vetenskap, teknik, konst och litteratur.

Det kommer nu att vara omringat.

Tyskarna kommer så småningom att attackeras av mer än 50

länder under ledning av Sovjetunionen, Storbritannien och USA.

Över Hamburg kommer amerikanerna strategiskt bomba

industrianläggningar under dagen, medan britterna avsiktligt

kommer rikta in sig på civila under natten, med de

tätbebyggda husen i arbetarklassens samhällen som mål.

I vad som var en avskyvärd och barbarisk krigsförbrytelse av episka

proportioner, som initierades av Churchill och RAF:s Befälhavare

Arthur "Bomber" Harris, kommer 50.000 att brännas i den efterföljande

eldstorm som kommer att bli känd som Tysklands "Hirsoshima".

De allierade förväntar sig att kriget ska vara över till jul,

övertygade om att eldbombningarna av andra städer kommer

att tvinga tyskarna att vända sig mot Adolf Hitler och Tredje riket.

Men oavsett hur många bomber de allierade släpper på tyska städer,

kom det aldrig att bli en antydan till ett uppror mot Führern.

"Folket satt och darrade i källaren, och vi såg väggarna skaka, ja, de skakade.

Och dessa nätter kan vi aldrig glömma i våra liv.

Jag kan inte glömma. Aldrig.

Vi frågade oss, varför gör de så här mot Adolf Hitler?

Och vi fick veta av alla, eftersom de hatade Führern.

Eftersom Führern ville skapa en bättre värld.

Kanske trodde Churchill och Roosevelt att de kunde demoralisera det tyska

folket med bombningen? Och få dem att ge upp? Men det blev raka motsatsen."

I efterdyningarna av den eldstormen,

flydde nästan en miljon flyktingar Hamburg och tog med sig

berättelser om den mest fruktansvärda skräck som de hade bevittnat.

Detta orsakade panik över hela Tyskland, som

liknade något som de aldrig tidigare hade upplevt.

I efterdyningarna av Hamburgattackerna, förblev de amerikanska och brittiska

befälhavarna fortsatt beslutsamma om sina skarpt avvikande strategier.

Eaker fortsatte att trycka på med precisionsattacker på industriella mål.

Harris fortsatte bombningen av städer.

Och staden han var inriktad på, Berlin.

Operation "THUNDERCLAP" (ÅSKKNALL) Den totala ödeläggelsen av centrala Berlin.

Den röda terrorn marscherar västerut.

Stalins militära trojkor kommer i kölvattnet

av den återuppväckta Röda armén.

De färdas över ett land sönderbränt av de tillbakadragande tyskarna,

och sammankallar skendomstolar för att rensa bort partisan-enheter

av nationalister och anti-kommunister.

Det finns inga gömställen för nazistiska medarbetare.

Den vita skylten av svek hänger runt halsen när de får betala priset för förräderi.

Det finns inget medlidande för de unga pojkar

som oskuldsfullt anslöt sig till Hitlerjugend.

Hans desperata vädjan om nåd kommer att vara förgäves.

Flykten från kommunismen

Allt eftersom kommunisterna började att återta

områden som tidigare ockuperats av tyskarna,

försöker fler och fler flyktingar fly västerut

i ett desperat försök att nå säkerheten.

Men flykten medför fattigdom, trångboddhet och undernäring.

Dessa förhållanden är en perfekt grogrund för vad som blivit känt under

århundraden som "kriget sjukdom" ... tyfus.

En tyfusepidemi hade redan brutit ut under sommaren

1942 vid Auschwitz-Birkenaus fångläger, mellan

1 och 19 Augusti, har över 4000 dödsfall registrerats

med ett genomsnitt av 216 fångar per dag.

Tyskarna lyckades rädda tusentals under utbrottet genom

användning av bekämpningsmedlet Zyklon B, men sjukdomen

är så dödlig att offrens kläder måste avlägsnas efter

döden och brändes för att förstöra tyfusbärande löss.

År 1943 kunde potentiellt förödande epidemier i

Sicilien och i hela Italien endast förhindras genom

en gemensam amerikansk avlusningskampanj med den

nyligen uppfunna substansen som kallas DDT.

[Dr. Ingrid Rimland Zündel] "Tyskland vid den tiden redan belägrat

av 51 länder. De kämpade för sina liv. Och de tog in oss.

Vi blev alla satta i vad som såg ut som ett väldigt stort badrum,

och vad som hände till slut var att det regnade tvål och vatten på oss,

Och anledningen till det var att vi var tvungna att bli avlusade.

Vi var så fulla av löss.

Så när jag hör om duschmunstycken i Förintelsen,

och allt detta, vet jag exakt vad det var.

Det var tvål och vatten som regnade ner på oss, för

att avlusa oss. För att tvätta av oss likt hundar.

Samma för klippningen av hår. Vi blev alla renrakade för att få stopp på lössen.

Alla hade löss i kriget, och det var allmänt känt.

Vi ansåg oss lyckliga om vi kunde resa med dessa boskapsvagnar.

ja, de var fyllda med människor, och ja det var mycket svårt, du vet, att resa så.

ofta kunde du inte sitta, du var tvungen att stå

eftersom det var fullt. Så var det under dessa år.

Folk hängde på vagnarna. När du ser dessa bilder, kunde det ha varit vi. Vi var så.

Samma sak när du ser våningssängarna.

Herregud, vi hade tur om vi hade våningssängar

där man kunde sova på natten. De innebar att vi inte behövde sova ute i snön."

"Slaget om Sicilien slutar"

"Italien förklarar krig mot Hitler"

"De allierades arméer landstiger i Frankrike"

"Luftburna trupper regnar in i Frankrike"

Den 5 juni 1944, när den största armada som någonsin skapats

lämnade södra England, på väg till kusten i Frankrike,

minns historien den som D-Day (Dagen D eller Dagen Dagen.)

När fartygen styr mot Frankrike, tar de män, varav många

kommer att dö, hand om några sista-minuten sysslor.

Denna Hitler-imitatör lättade männens sinne från

uppgiften framför dem, åtminstone för en stund.

Den roliga stunden slutar när Frankrikes kust siktas.

Nästa dag, på morgonen den 6 juni slår ett

enormt spärreldsanfall till Hitlers befästningar

vid Normandie, och mjukar upp för de män som snart

kommer landstiga på stränderna.

Kvällen innan, hade 23.000 luftburna trupper hoppat fallskärm

bakom fiendens linjer för att säkra flankerna vid landstigningen.

Vid stränderna Gold, Juno, Sword (Svärd), Utah och Omaha, skulle de 130.000

allierade trupperna attackera fem tungt försvarade områden i Hitlers Atlantvägg.

Både Roosevelt och Churchill, efter år av att tillhandahålla

med ekonomiskt och militärt stöd, skulle slutligen skicka in trupper

för att kämpa och dö för Stalin och den mordiska bolsjevikregimen.

Ideologierna kapitalism och kommunism kommer nu tillsammans att förinta inte

bara Tyskland och dess folk, utan även själva begreppet nationalsocialism.

6 juni 1944

Dog Green Sektor Omaha strand

Sveket mot Polen

Den första uppenbara signalen om att Stalin inte kommer som befriare

utan som erövrare ses i slutet av juli, när General Rokossovsky tar

över den polska staden Lublin i öst.

Inom några timmar av de röda flaggornas framträdande över staden, har

Stalin installerat en kommunistisk marionett-regering: Lublin Kommittén.

Högljudda fördömanden från nationalistiska polacker i London,

får lite respons från de allierade i maktens korridorer

Och den polska regeringen i London är oförmögen att

förhindra stöld av deras valkrets.

Men deras skrik kommer inte länge gå obemärkt förbi.

"Farbror" Joe Stalin är på väg att släppa sin mask

och visa sitt sanna ansikte utåt.

Den 29 juli utfärdar Sovjet Radio en allmän vädjan

till den polska motståndsrörelsen "Hem-armén".

Den omsorgsfullt formulerade sändningen kräver

aktivt motstånd mot ockupationsstyrkorna.

Det ger intryck utan att någonsin direkt säga så,

att Röda armén är på väg att storma staden.

Men Röda armén rör sig inte enbart från sina positioner öster om staden.

Och Stalin, glömsk om det ökande trycket från de västerländska ledarna,

avvisar strängt Churchills begäran om användningen av sovjetiska

flygfält för luftleveranser av RAFs flygplan.

Utan hjälp, är polackerna dömda.

Slaget om staden härjar hela augusti och in i september.

Men så småningom, oundvikligen, har den polska motståndsrörelsen decimerats.

Stalin böjer sig för internationell kritik först i

september, då en ökning av sovjetiskt stöd kommer för sent.

De sista överlevande "Hem-armé" soldaterna kapitulerar i början av oktober.

Storbritanniens premiärminister Churchill besöker Moskva,

och han har kommit för att diskutera östeuropas öde.

Och han vet att det finns lite Storbritannien eller ens USA kan göra för

att stoppa en man vars ambitioner backas upp av Röda arméns ockupation.

Så de två ledarna når en pragmatisk överenskommelse.

Nedtecknade på en bit av papper, medger han sovjetisk kontroll över Bulgarien, Ungern

och Rumänien, i utbyte mot Stalins garanti för icke-inblandning i grekisk politik.

Framtiden för Jugoslavien lämnas öppen. Och Stalin vägrade att ens diskutera Polen.

Fienden inifrån

Även om de allierades propaganda skulle få oss att tro något annat, så var

Adolf Hitler en av de mest populära ledare världen någonsin hade sett.

Men som i fallet med Julius Caesar, skulle faran för Führern komma inifrån.

Hitler hade alltid tvivlat på lojaliteten hos vissa tjänstemän

från aristokratin, och 1944 kommer han att få rätt.

Endast ett lönnmord kunde skada lojaliteten

som fortfarande band miljontals till Hitler.

De enda konspiratörerna med tillgång till Führern var officerare.

Officeren som kom närmast att döda Hitler, var överste Claus von Stauffenberg.

Han hade sin chans vid en genomgång den 20 juli 1944.

"Det var just vid denna tid när vi var i en mycket prekär militär situation.

Och den ende som skulle kunna avvärja katastrofen var Adolf Hitler.

Denna uppfattning delades av många tyskar, tyskar som inte tillhörde partiet."

Erich Fellgiebel Avrättades den 4 September 1944

Dr Carl Goerdeler Avrättades den 2 februari 1945

Erwin von Witzleben Avrättades den 8 augusti 1944

På Wolfschanze ("Varglyan"), Hitlers högkvarter i

Ostpreussen, misslyckades Claus von Stauffenberg och

de andra konspiratörerna i deras försök att ta

Hitlers liv och statskuppen de önskade åstadkomma.

Den 21 juli 1944 vid 00:30, avrättas Stauffenberg

genom arkebusering. De andra konspiratörerna

samlas ihop och - bedöms vara förrädare -

antingen skjuts genom arkebusering eller hängs.

Rädda och vilseledda, hade de försökt att rädda sig

själva genom planerna att förhandla fram ett separat

fredsavtal med Roosevelt och Churchill, i fåfängt hopp

om att förhindra Stalin från att invadera Tyskland.

VARNING!

innehåller bilder som en del tittare kan finna stötande

Undertexter av zisekoz & Shade 2016

"MIN ÄRA ÄR MIN LOJALITET"

Följande bilder innehåller de översatta orden av

Léon Degrelle, en av de mest kända inom Waffen-SS.

Född i Belgien, gick han in som menig och fick

sina gradbeteckningar från korpral till general

för exceptionell tapperhet i strid och var

mottagare av de högsta hedersbetygelserna:

Riddarkorset, Ekbladen, Det tyska guldkorset .. och många andra

dekorationer för enastående tapperhet i fiendens skottlinje.

En av de sista att kämpa på östfronten, deltog han i sjuttiofem

tunga närstridsaktioner och sårades vid ett flertal tillfällen.

Léon Degrelle flydde ovillkorlig kapitulation genom

att flyga 2000 km över hela Europa, undkommande

konstant eld på vägen och hantera att kraschalanda på

stranden i San Sebastian i Spanien, kritiskt skadad.

Mot alla odds överlevde han och levde resten av sitt liv

i Spanien där han så småningom dog vid en ålder av 87.

Adolf Hitler berättade en gång för honom, "Om jag hade

en son, så skulle jag vilja att han var precis som du."

Unga män som anslöt sig till SS utbildades

som ingen annan armé i världen.

De militära och akademiska instruktionerna var intensiva.

Men det var den fysiska träningen som var mest

rigorös. De praktiserade sport med förträfflighet.

Var och en av dem skulle ha presterat

med distinktion vid de olympiska spelen.

Den extraordinära fysiska uthålligheten hos SS

på den ryska fronten, som förvånade hela världen,

var på grund av deras intensiva träning.

Det mest slående inslaget i Waffen SS var att det

bestod av volontärer från ett 30-tal olika länder.

Vilken orsak hade samlat dem,

och varför gav de frivilligt sina liv?

Var det ett tyskt fenomen? I början, ja.

Förutom tyskarna från Tyskland, skulle nordvästeuropéer,

ättlingar till tyskar från hela Europa, ta värvning.

Därefter i 1941, under den stora sammandrabbningen

med Sovjetunionen, växte den europeiska Waffen-SS.

Det var vid fronten som resultaten av SS

fysiska träning blev verkligt märkbara.

En SS-officer hade samma rigorösa utbildning som soldaterna.

Relationen av jämlikhet och ömsesidig respekt mellan

soldater och officerare var alltid närvarande.

Hälften av alla divisionsbefälhavare dödades i strid - hälften!

Det finns inte en armé i världen där detta hände.

SS-officerer ledde alltid sina trupper i strid.

För dem, var Hitler den mest exceptionella man de någonsin sett.

Hitler förstod dem, och hade den anmärkningsvärda idén

att öppna dörrarna till SS.

Gensvaret på Hitlers erbjudande var överväldigande.

Legioner från Norge, Danmark, Holland och Flandern bildades.

Hitler välkomnade dem hem.

Tysk rasialism (rasrealism) har avsiktligt förvrängts.

Den var upptagen med att göra den

tyska rasen stark och frisk på alla sätt.

Hitler var inte intresserad av degenererade i miljontals.

Idag finner man skenande alkohol och narkotikamissbruk överallt.

Hitler brydde sig om att tyska familjer vara friska, och uppfostrade

friska barn för förnyelsen av en hälsosam nation.

Tyska rasialism innebar att återupptäcka de kreativa

värdena för sin egen ras, återupptäcka sin kultur.

Det var ett sökande efter högsta kvalitet, en ädel idé.

Nationalsocialistisk rasialism var inte mot andra raser.

Det syftade till att försvara och förbättra sin ras,

och önskade att alla andra raser gjorde samma sak för sig själva.

Det visades när Waffen-SS utvidgade

sina led till att omfatta 60.000 islamiska SS.

Waffen-SS respekterade deras sätt att leva,

deras seder och deras religiösa övertygelser.

Varje islamisk SS-bataljon hade en imam.

Varje kompani hade en mullah.