Original subtitles

I tidigare avsnitt...

Bormanns h�gkvarter. Tanger i Marocko.

I Tanger ville Bormann inleda Fj�rde riket.

TANGER l MAROCKO

Det var tysken som byggde tornet.

Det ser ut som en milit�r kommandocentral.

Om Hitler ska komma tillbaka �r det avg�rande att ha vapen.

I Buenos Aires b�rjade Mandels cykel- och plastfabriker-

-att tillverka maskingev�r, flygplan, kulor och bomber.

Jag har hittat spr�ng�mnen.

- Den har hittat Trotyl, Tim. - Ja.

Efter andra v�rldskrigets slut-

-hade Juan Per�n, Argentinas president, ett m�te-

-med Bormann i Buenos Aires.

Jag blir alltmer �vertygad om ett Fj�rde rike i Argentina.

Vi har ett hemligt nazisth�gkvarter i Tanger i Marocko.

Det �r knutet till Bormann - Hitlers h�gra hand.

Vi har en fabrik f�r krigsmateriel i Argentina.

Vi har fastst�llt att regeringen st�dde nazisterna-

-och vi har 10000 nazister som flyr fr�n Europa till Sydamerika.

De h�r delarna bildar en ber�ttelse som f�r�ndrar v�rldshistorien.

CIA-veteranen Bob Baer och krigsbrottsutredaren John Cencich-

-leder en utredning med tv� huvudsp�r.

Medan teamet i Tanger kan ha hittat ett nazisth�gkvarter-

-d�r Bormann enligt ett dokument fr�n MI6 organiserar Fj�rde riket-

-har teamet i Buenos Aires hittat en krigsmaterielfabrik-

-med nazikopplingar som �r i drift efter kriget.

Ju mer vi f�r veta om det h�r... De h�r m�nniskorna verkade tro-

-att de skulle utrusta Fj�rde riket och vinna den h�r g�ngen.

De planerade n�t-

-men de t�nkte inte bara bev�pna sig p� nytt i Argentina-

-och k�ra en stridsvagnsdivision genom Sydamerika.

Deras enda s�tt att lyckas �r med n�n sorts massf�rst�relsevapen.

Det �r diktatorernas eviga dr�m, den f�rlorande sidans eviga dr�m.

S� det finns inget sk�l att tro att nazisterna inte fantiserade om det.

Anfall med massf�rst�relsevapen f�r�ndrar spelet.

Efter Tysklands nederlag beh�vde Hitler ett gigantiskt vapen.

Du m�ste titta p� det h�r.

Det h�r �r en karta �ver Manhattan.

Kartan kommer fr�n de interna arkiven hos en ingenj�r-

-p� nazisternas Luftwaffe - deras flygvapen.

Det f�rest�ller en plan fr�n 1944 att bomba USA-

-och mer specifikt Manhattan.

Man f�r rysningar.

De hade en plan f�r massf�rst�relse i USA-

-med hj�lp av ett vapen som hade slagit ut hela Manhattan.

Det �r en skr�mmande tanke.

Om Hitler hade �verlevt skulle ett av hans fr�msta m�l varit New York.

Att anfalla New York �r ett slag mot amerikanernas hj�rta.

Ett slag mot den fria v�rldens hj�rta.

Efter kriget borde de ha varit �nnu mer motiverade att anfalla Manhattan-

-eftersom det var enda chansen att ta revansch.

Och n�n sa till Hitler att det var m�jligt.

Om vi visste hur n�ra nazisterna var-

-att f� anv�ndbara atomvapen under kriget-

-s� ger det ett helt annat perspektiv-

-p� Fj�rde rikets stridskapacitet efter kriget.

Nu m�ste vi g� igenom databasen och se hur l�ngt nazisterna kom.

- Kan de ha tillverkat en? - L�t se vad vi har.

Regionen �r Tyskland. K�rnkraft.

H�r �r ett dokument fr�n distriktfullm�ktige i Th�ringen.

Det �r ett vittnesm�l fr�n en Clare Werner.

Det st�r att den 4 mars 1945-

-s� "sa en arm�officer att idag skulle v�rldshistorien skrivas om".

"Jag s�g milit�r�vningen fr�n mitt f�nster den kv�llen."

"Pl�tsligt kom ett ljussken som hundratals blixtar."

"S� starkt att man hade kunnat l�sa tidningen."

"Efter�t kom en mycket h�rd vind."

"Senare hade jag och m�nga andra i omr�det"-

-"n�sblod, huvudv�rk och tryck i �ronen."

Kvinnan bor bredvid en arm�bas i Th�ringen.

Hon st�r i f�nstret och en explosion sker. Det verkar vara en atombomb.

Det passar beskrivningen exakt.

Om vi ska f� reda p� vad som p�gick m�ste vi s�nda teamet till Th�ringen.

Om man kan tillverka en bomb och spr�nga den i Th�ringen-

-s� kan man transportera tekniken eller sj�lva bomben till Argentina.

L�t se vad vi hittar i Th�ringen. Det �r huvudnyheten.

TH�RINGEN I TYSKLAND

- Det h�r �r en fantastisk plats. - Verkligen.

Jag undrar vilket f�nster Clare Werner tittade ut fr�n.

I Th�ringen anl�nder krigshistorikern James Holland-

-och Tredje riket-experten Sascha Keil till en f�re detta �vningsbas-

-p� den plats d�r Clare Werner ska ha bevittnat en explosion.

- Det h�r rummet �r det. - Tack.

- J�sses, titta h�r. - Det �r omr�det vi ska unders�ka.

Pl�tsligt kommer ett enormt ljussken som lyser upp-

-rummet s� mycket att man kan l�sa tidningen.

Det m�ste ha verkat apokalyptiskt.

N�r man t�nker p� bomber, t�nker man p� br�te, grus och en massa r�k.

Man v�ntar sig inte bl�ndande ljusblixtar och svampformade moln.

Vi m�ste ta reda p� vad som h�nde i Th�ringen.

Jag tog med mig n�t fr�n arm�ns arkiv.

Vi hittade en del flygfoton.

Den h�r �r fr�n 1944 och den h�r �r fr�n ett �r senare.

N�r man ser p� den uppt�cker man spr�ngskadan:

Det m�rka omr�det h�r. K�nslan av ett tryck ut�t.

P� fotot fr�n 1944 ser omr�det normalt ut.

P� det fr�n ett �r senare syns sp�r av en spridning fr�n ett epicentrum.

S� var ligger spr�ngomr�det?

Vi st�r inne i ett slott som ligger p� en kulle omgiven av skog.

Bom, d�r. D�r �r slottet, d�r �r den omkringliggande skogen.

Om man ser ut genom f�nstret ser man en l�ng, smal skogskl�dd �s.

L�ng, smal skogskl�dd �s.

Om jag st�r h�r och tittar ut ser jag rakt �ver d�r�t.

D�r har vi v�rt omr�de.

- Vi m�ste ta oss dit. - Absolut.

Om analysen av fotot st�mmer ligger epicentrum precis d�r.

Marken bildar en gryta som skyddar en stor del av explosionen.

- Ja. - H�r �r det.

- Det st�mmer. H�r �r v�ra sp�r. - Ja.

Det h�r �r den l�gsta punkten.

Titta, det �r i princip tomt.

Ingenting runt omkring. 360 grader.

Det �r som en dold krater.

Det �r den perfekta platsen.

Vi vet att det h�r var ett milit�rt �vningsomr�de p� 1940-talet.

Det �r dessutom en s�ker, avskild plats.

Explosionen kommer att absorberas av �sarna runt omkring oss.

Alltihop b�rjar falla p� plats.

Oj, titta.

Mr Ribienski. Jag fick ett samtal. Vi skulle m�tas h�r.

Teamet tr�ffar George Ribienski-

-en historiker som l�nge studerat nazisternas �vningsbas i Th�ringen.

K�nner ni till explosionen?

Vad vet ni om explosionen?

Man vet att det intr�ffade minst en explosion.

Han s�ger att de som studerar platsen absolut k�nner till-

-att en explosion intr�ffade i mars 1945.

Han s�ger att tekniken var helt ny.

Vi har sett utbredningen p� fotona.

Folk pratade om n�sblod och s�nt. Hur stor �r skadan?

De f�rde hit slavarbetare fr�n koncentrationsl�gret i n�rheten-

-f�r att se vilken skada en explosion orsakar p� m�nniskokroppen.

Ett �gonvittne som var slavarbetare h�r-

-blev tvingad av SS att samla ihop liken.

Runt 600 personer dog h�r p� testomr�det.

Det �r hemskt. Fruktansv�rt hemskt.

Det h�r k�nner man till. Vi har dokument.

Vad tror ni att man testade h�r?

En klassisk atombomb, som de i Nagasaki eller Hiroshima-

-kunde inte spr�ngas h�r.

I det h�r provomr�det spr�ngdes ingen klassisk atombomb.

Men han �r s�ker p� att ett litet taktiskt atomvapen ant�ndes h�r.

Det f�r nackh�ret att resa sig-

-n�r man t�nker att tyska fysiker tillverkade en atombomb.

Men utf�rdes k�rnvapenexperimenten av n�n skurk till fysiker-

-eller var det �nnu v�rre?

En viktig del av nazisternas strategi under krigets sista dagar?

Vi vet att arm�n har nyttjat det h�r omr�det i �ver 100 �r.

Hur viktigt var det f�r nazisterna �r 1945?

Vad vi vet �r att de byggde tunnelsystem f�r vapenproduktion.

- Finns de h�r tunnlarna kvar? - Ja.

Resurser och arm�personal f�rdes hit och endast hit.

S� det var ett mycket viktigt projekt fr�n slutet av 1944 till krigsslutet.

Kom Hitler n�gonsin hit?

Det ryktas att han s�gs till h�r.

Man s�g konvojer med hans SS-vakter och limousiner.

J�sses, det �r otroligt! Wow...

N�t stort var helt klart p� g�ng h�r.

Teamet m�ste forts�tta gr�va i Th�ringen.

Under tiden har jag hittat ett mycket intressant dokument-

-som handlar om nazisternas k�rnvapenteknik efter kriget.

Medan utredningen forts�tter i Th�ringen-

-studerar Bob och John nazisternas f�rm�ga-

-att eventuellt tillverka massf�rst�relsevapen efter kriget.

Det �r fr�n 6 december 1946 och det skrevs av en kapten Harry Sperber:

�vers�ttare f�r USA:s arm� under N�rnberg-r�tteg�ngarna.

Kapten Sperber uttryckte sin personliga �sikt att Hitler levde-

-och ledde atombombsexperiment i Argentina.

Om Hitler hade velat bygga en bomb skulle han ha rest till Argentina.

R�tt plats. Man hade regeringens st�d-

-man hade tyskar, pengar, ett vid�ppet landskap.

Det �r absolut idealiskt.

Det som ger Hitler ett sk�l att forts�tta �r den h�r bomben.

Fr�gan �r vad som finns i Argentina...

-...som kan bevisa det h�r. - Vi f�r se.

D�r har vi det.

USA:s utrikesdepartement, dekret 9-697-

-fr�n den 17 maj 1951-

-grundar ett nytt k�rnkraftverk i Bareloche-

-under president Per�ns direkta uppsikt.

Titta, John. Bariloche!

En grogrund f�r nazister i Argentina.

Tidigare hittade vi ett nazistsamh�lle i Bariloche.

Hundratals nazister kom hit vid andra v�rldskrigets slut.

Vi fann lnalco, som kan ha varit Hitlers g�mst�lle.

Det �r ingen liten egendom, utan ett residens sex mil fr�n allt annat.

Med vakttorn. Det h�r var ett nazistf�ste i Argentina.

S� varf�r bygger Per�n ett k�rnkraftverk-

-n�ra n�t som kan ha varit en fristad f�r Hitler? Det �r ingen slump.

Ett ofarligt atomprogram genomf�rs via ett universitet i Buenos Aires.

Man bygger det inte i Anderna i ett tyskt samh�lle. Det �r ologiskt.

Argentina kan inte s�tta ig�ng ett atomprogram. Det kr�vs expertis.

De m�ste ta in folk som kunde fission och fusion och allt det andra.

L�t se vad vi kan hitta h�r.

Se h�r. Den 1 juni 1948.

F�ljande information gavs till den f�rberedande officeren av dr Richter:

"1937 var jag chef p� ett forsknings- labb med kopplingar till Th�ringen."

"l maj 1948 blev jag inbjuden av den argentinska regeringen"-

-"f�r att arbeta med utveckling av k�rnkraftsreaktorer."

H�r �r en nazistisk atomforskare.

Han var chef f�r ett forskningslabb som var knutet till Th�ringen.

Bingo. Han bjuds in till Argentina f�r att utveckla ett k�rnkraftsverk.

- F�r m�nga sammantr�ffanden. - Jag h�ller med.

Dr Richter sluter cirkeln.

Teamet beh�vs i Bariloche igen.

Jag tror att vi kan hitta bevis f�r eventuella kopplingar-

-mellan Bariloche, nazisterna och k�rnvapen efter kriget.

Med s� mycket r�k finns det en eld.

BARILOCHE I ARGENTINA

Jag trodde inte vi skulle �terv�nda.

Tim Kennedy fr�n USA..s arm� ochjournalisten Gerrard Williams-

-anl�nder till Bariloche iArgentina.

- Hej, Federico! Kul att ses igen. - Tack detsamma.

De m�ter Federico Palma, expert p� nazisternas historia i Bariloche.

Vi vill veta allt om en forskare som hette dr Richter.

Vi beh�ver veta exakt vad han gjorde, var han gjorde det, vad han ville.

Richter kom till Argentina under sena 1940-talet-

-med stora planer p� att arbeta fram ett atomprojekt.

Han �vertygade Per�n att han skulle f� fram k�rnkraftsteknik p� tv� �r.

Var ligger Richters forskningscentrum?

Han skaffade sig faktiskt en �.

- En �? - Ja, borta vid sj�n.

- Vem gav honom �n? - Per�n sj�lv.

Hur kan en nazistisk forskare bara be om att f� en �?

Richter lovade att skaffa Per�n denna h�gteknologi-

-f�r 3 miljoner dollar. Med tiden v�xte den summan.

S� Per�n gav dr Richter alla pengar han ville ha?

Ja, en blank check.

Ber�tta om �n. Var ligger den? Hur stor �r den?

Den ligger n�ra Bariloche. L�t mig visa, jag har kartan h�r.

Ni ser bergskedjan h�r.

Det h�r �r Bariloche och det h�r �r Huemul-�n.

Teamet har uppt�ckt att s�der om Inalco-huset och n�ra Bariloche-

-ligger �n Huemul, d�r dr Richter kan ha utvecklat sitt atomprogram.

H�r �r �n, h�r �r Bariloche och Adolf Hitler �r p� andra sidan sj�n.

I lnalco. Ja.

D� �r han tillr�ckligt l�ngt borta om n�t g�r fel p� Huemul-�n.

Men det �r n�ra nog att med en bra b�t ta sig dit p� n�gra timmar.

Det h�r f�r�ndrar allt.

Hitler och Fj�rde riket kunde ha lett det dr Richter gjorde p� �n.

Det �r m�jligt att atomprogrammet-

-forts�tter det de har avslutat i Tyskland, h�r i Argentina.

Vi ska ta oss till den �n.

- Kan du ta oss dit? - Vet inte.

Vi m�ste ta oss till den h�r �n.

N�v�l...ge mig lite tid.

Jag ska anv�nda mig av mina kontakter. Ringa n�gra samtal.

F� ut oss till �n.

Vi har en nazistisk forskare.

Nu f�r vi veta att han reser till Bariloche d�r han f�r en �.

Vi m�ste dit och se vad vi kan hitta.

Medan teamet i Sydamerika f�rs�ker ta sig till �n Huemul...

Nu tar vi Th�ringen.

...ser Bob och John �ver sin utredning i Th�ringen-

-d�r tyska dokument visarp� prov- spr�ngning av m�jliga k�rnvapen-

-tv� m�nader innan krigets slut.

Clare Werner rapporterar om n�t som liknar en atomexplosion i Th�ringen.

De h�r bilderna styrker vittnesm�let.

H�r ser man tydligt vad som verkar vara en gigantisk krater.

Det �r precis vad det ser ut som.

De testade n�t d�r. Det �r jag helt s�ker p�.

Teamet uppt�ckte ett vidstr�ckt n�t av tunnlar.

Vi vet att det var viktigt f�r nazisterna. S� vad p�g�r d�r?

Vi vet att det var viktigt f�r nazisterna. S� vad p�g�r d�r?

Lokalhistoriker s�ger att nazisterna gr�vde tunnlar in i berget.

Vad de �n arbetade p� i tunnlarna s� �r det l�nkat till spr�ngningarna.

De underjordiska tunnlarna kan vara n�t sorts dolt laboratorium-

-f�r att utveckla k�rnvapen. Och sen intr�ffade n�n sorts explosion.

F�r att f� veta m�ste vi kalla in teamet och b�rja gr�va.

Vi kommer att hitta n�t.

TH�RINGEN

H�r b�rjar den.

I Th�ringen har James Holland, Sascha Kell och George Ribienski-

-kommit fram till nazisternas tunnelkomplex-

-tv� mil fr�n d�r man kan ha detonerat ett massf�rst�relsevapen.

- Var finns de? -lnnanf�r den h�r h�jden.

K�ra n�n, den �r enorm.

Inuti �sen har man byggt 25 tunnlar som �r flera hundra meter l�nga.

Det �r s� m�nga som han k�nner till. Kanske finns det fler.

Enligt ryktet inneh�ll komplexet flera v�ningar med laboratorier-

-vapenverkst�der och ett kontrollcenter.

Allt f�rbands med tunnlar som fortsatte i milgenom berget.

Det �r sv�rt att f�rst� hur stort det �r, eller hur?

Det h�r inte bara en liten tunnel i en kulle. Det �r ett stort komplex.

Om vi kan g� in i en tunnel f�r vi en b�ttre k�nsla f�r omfattningen.

Efter kriget f�rst�rde ryssarna alla ing�ngar.

S� tanken �r att unders�ka dem alla. Kanske hittar vi ett h�l.

Ryska arm�n st�ngde tunnlarna n�r de tog basen i april 1945-

-men teamet f�rs�ker hitta en ing�ng f�r att f�rst� anl�ggningens syfte.

Titta, det finns en �ppning.

Problemet �r att det inte �r stort nog f�r en m�nniska.

Jag har en annan id�. Vi anv�nder v�r Throwbot.

Teamet tar fram en avst�ndskamera som kallas Throwbot.

S�na anv�nds av milit�rpersonal f�r attg�ra direkts�nda videor-

-av milj�er som �r sv�ra att n�.

L�t oss ta en titt.

- Hur l�ngt inne �r du nu? - Cirka 50 meter.

Ser du det h�r? Det �r taket.

Det �r nog tre-fyra meter h�gt. Det �r en enormt stor tunnel.

- Vad �r det h�r? - Vi har en avslutande v�gg.

V�ggen verkar vara gjord av betongblock.

Tillbaka.

Det �r allt jag kan se.

- Kommer du inte l�ngre? - Nej.

Problemet �r att den �r f�rseglad.

S� den h�r tunneln slutar h�r.

Men det h�r �r bara 50 meter av en tunnel.

Vi k�nner till minst 25 stycken. Kanske till och med fler.

Platsen �r enormt stor.

Tunneln �r full av br�te-

-men infrastrukturen kunde ha r�ckt till ett atomforskningslabb.

Har vi n�n aning om vad tunnlarna anv�ndes till?

Det h�r projektet var topphemligt.

Man l�r ha planerat ett h�gkvarter �t F�hrern.

Planerade man att ha ett h�gkvarter h�r?

De ville f� hit Hitler till det h�r omr�det-

-f�r att det var l�tt att f�rsvara. Hela Tredje riket samlades h�r:

Forskare, ingenj�rer och en arm� av slavarbetare.

Endast denna grupp bestod av 25000 arbetare.

Fr�gan �r varf�r. Varf�r samlade man de skickligaste forskarna-

-i Tredje riket om man inte hade stora planer f�r omr�det?

Vid det stadiet grep v�l tyskarna helt enkelt efter halmstr�n?

Det var kappl�pning v�rlden �ver om k�rnvapen f�r att vinna kriget.

Som tur var anl�nde de allierade i tid.

Ambitionerna f�r Tredje riket �r tydliga.

Nazisterna gav inte upp, f�r ett k�rnvapen �ndrar krigets f�rlopp.

Ett vapen. Om Hitler hade f�tt det skulle kriget ha slutat annorlunda.

Han verkar ha kommit ganska n�ra.

�n framf�r oss ligger Huemul-�n.

D�r Richter arbetade p� sitt projekt.

Otroligt. Den ligger h�r helt �ppet.

I en sj� djupt inne i bergen n�ra Beriloche-

-f�r Tim Kennedy och Gerrard Williams g� ilandp� Huemul-

-som enligt ett dokument fr�n USA..s utrikesdepartement-

-kan ha varitplatsen d�r dr Richter forskade i atomteknik efter kriget.

Fr�n stranden s�g den inte s� stor ut.

� r det h�r? Mysterie�n?

Vad som �n p�gick h�r s� har �n sina hemligheter.

Huemul p�minner mig lite om Alcatraz.

Det ligger n�ra en stor stad, men �r �nd� en sluten plats-

-d�r ingen vet vad som p�g�r eftersom ingen f�r veta vad som sker.

Tr�d �verallt.

S� blir det n�r man l�ter en plats st� �vergiven p� en b�rdig � i 70 �r.

Byggnaden �r j�ttestor.

J�ttestor.

Okej. Det ser lite mer strukturerat ut.

Den h�r v�gen. F�lj efter mig.

Vi �r framme.

Herregud!

- Vad fanns h�r? - H�r stod reaktorn.

Det finns m�nga historier om platsen.

- Vad fanns h�rinne? - H�r skulle reaktorn st�.

Richters plan var att g�ra den v�ldigt stor.

Som ni ser blev den inte klar.

Vad Richter �n skapade s� blev allt bortrensat. Lampor, kontakter, allt.

Allt vi kan se nu �r l�mningar.

Federico, hur m�nga fler finns det?

- Hur m�nga fler byggnader? - Tio.

- Ska vi upp dit�t eller dit�t? - Nej, hit�t.

Vad har vi h�r d�?

Det h�r �r kraftverket.

- � r det h�r kraftverksanl�ggningar? - Ja. Man hade stora planer.

Richter hade planerat att ut�ka sitt projekt med tiden.

Den hade tre stora generatorer.

Mycket stort f�r den tiden.

Vad han �n ville �stadkomma s� beh�vde han enorma m�ngder el.

Tillr�ckligt f�r en hel stad.

Om man ville skapa k�rnvapen d� kr�vdes det enorma m�ngder elkraft.

Generatorerna hade varit massiva.

S� bara logistiken i sig �r h�pnadsv�ckande.

Den h�r kraftstationen �r ett monster.

All arbetskraft, tillverkningen, transporten �ver en sj�.

- Det �r ett j�tteprojekt. - Absolut.

Betalt fr�n en nazists konto. Eller tre.

Dr Richter hade helt klart tillg�ng till pengar och infrastruktur.

Det vet vi. Det �r vad vi inte vet som skr�mmer mig.

Det h�r var Richters eget laboratorium.

N�n har f�tt sig en rej�l omg�ng.

- Kusligt. - Det blev faktiskt bombat av flottan.

Bombat fr�n luften? Kulh�l p� fasaden.

Varf�r ville man f�rst�ra det?

Det �r ingen naturlig f�rst�relse. Labbet spr�ngdes med vilje.

Vad var s� viktigt att d�lja att flottan bombade det?

- Det �r cement rakt igenom. - Otroligt.

Cirka en meter tjock.

Med n�gra gluggar-

-f�r att se in h�r. De l�r ha haft tjocka blyglas inuti, antar jag.

F�r att ingen str�lning skulle komma ut. S� n�ra var de.

Och han trycker in el. Titta p� de d�r.

Det �r s�nt man ser p� elstolpar.

De d�r keramiska...d�mparna.

Sv�rt att s�ga vad som p�gick.

Finns det bevis f�r hur byggnaden var planerad?

- Hur den s�g innan den bombades? - Vi har n�gra bilder.

Ni kan se Richter sj�lv.

- Det var en rej�l atomutrustning. - Han bad om s�na hela tiden.

All den utrustningen. "Nu beh�ver jag det h�r, och det h�r, och det h�r."

Det var dit alla pengarna gick.

Industrikomplexet �r enormt. Han har allt och kan tillverka vad han vill.

Och det �r skr�mmande.

Richters labb inneh�ll d�tidens spjutspetsteknik fr�n hela v�rlden.

Alla maskiner han beh�vde f�r att tillverka k�rnvapen.

Nazisterna i Tyskland f�rs�kte g�ra exakt samma sak.

Gud vet vad de h�ll p� med.

Enligt dokumenten ville Hitler se New York i l�gor och ett Fj�rde rike.

Det verkar sammanstr�la h�r i Bariloche.

Dra era egna slutsatser.

Det h�r var helt klart en hemlig k�rnkraftsbas.

Lika hemlig som lrans eller andras.

Bob och John g�r igenom fynden fr�n Bariloche-

-d�r man kan ha uppt�ckt en k�rnkraftsanl�ggning p� �n Huemul-

-knappt fem mil fr�n Inalco, Hitlers eventuella tillflyktsort.

Om vi ser p� Huemul-�n och delar av bevisen-

-s� vet vi att massf�rst�relsevapen av n�n typ testades i Th�ringen.

Sen reser dr Richter till Argentina efter kriget-

-f�r att arbeta vid detta s� kallade kraftverk.

Man anv�nder stora m�ngder elektricitet p� �n.

Det �r massiv infrastruktur, mycket pengar och personal.

Det finns ingen tvekan om saken. Man hade ett ondskefullt syfte-

-med det som p�gick p� Huemul-�n.

N�r man har en nazistledd k�rnkrafts- fabrik och kanske Hitler n�ra sj�n-

-s� ber�ttar det n�t. En viktig historia.

H�r finns en gigantisk vattenmassa, men ingen stadsbebyggelse.

Man kan g�ra vad man vill h�rute.

I andra �nden av sj�n ligger lnalco-residenset.

Bunkrar, vakttorn.

Kan ha varit Hitlers g�mst�lle.

Sen har vi Huemul med k�rnkraftsanl�ggningen.

Det �r en sorts nazistbas mitt i Argentina.

Jag h�ller med, men om Hitler ska kunna genomf�ra Fj�rde riket-

-m�ste det finnas n�n sorts vakter eller bef�stningar-

-som ger en trygg milj�. Ett yttre f�rsvarsverk, kan man s�ga.

Jag skulle vilja leta efter bunkrar. Finns det bef�stningar?

Om vi hittar tecken p� s�kerhets�tg�rder fr�n 1940-talet-

-s� skulle det inneb�ra ett stort steg fram�t i v�r utredning.

- Hejsan. - Alan?

- Jag heter Gerrard. - God morgon. Tim.

F�r att utreda huruvida Huemul eller Inalco hade milit�r infrastruktur-

-m�ter Tim och GerrardAlan Joos, expertp� arkitekturen efter kriget.

Den h�r sj�n �r enda transportv�gen mellan Hitlers-

-hus och �n Huemul d�r dr Richter bedriver k�rnkraftsforskning.

Om Hitler styrde dr Richter i allt han gjorde-

-m�ste man ha haft infrastrukturen f�r att st�nga av hela sj�n.

Jag vet att du har stora kunskaper om omr�det, om geografin-

-och om vissa av byggnaderna.

Vad jag vill veta �r vad som finns mellan lnalco och �n.

Finns det milit�ra konstruktioner eller ett uppbyggt n�tverk-

-mellan den h�r �n och det h�r huset?

I det h�r omr�det finns ett torn.

P� halv�ns nordspets finns ett torn, som ett observationstorn.

Det p�minner om en utkikspost eller ett �vervakningstorn.

Fr�n dess topp kan man se i 360 grader runt klippan.

Vi m�ste f� se det.

Teamet beger sig till tornet som ligger emellan Inalco och Huemul.

D�r �r det. Gerrard!

- J�sses! - J�klar.

Det �r tornet som byggdes av arkitekten Bustillo.

Samme man som formgav och byggde lnalco.

- Arkitekten som byggde Hitlers hem... - Byggde den h�r saken.

Tornet ligger s� placerat-

-att det �vervakar allt som h�nder runt lnalco samt �ven p� �n Huemul.

Inget kommer igenom eller f�rbi.

- Det l�ser hela sj�n. - Japp.

Det kan vara flaggskeppet. Kanske finns tre-fyra till uppe p� berget.

Denna sorts milit�ra infrastruktur kunde ha f�tt st�d av Adolf Hitler.

Fr�gan �r vad mer de kan ha byggt som inte har uppt�ckts.

Alan, finns det fler konstruktioner som den runt sj�n eller Bariloche?

- Som den h�r? - Ja.

- Ja, det finns en bunker. - En bunker.

Var ligger bunkern?

D�r borta.

Precis runt h�rnet.

Det h�r k�nns alltmer systematiskt och strategiskt.

Det fanns en tanke bakom det h�r.

Det �r nazisternas s�tt att s�ga att de �ger sj�n.

"Och den �n tillh�r oss."

Grabbar! D�r �r den, det �r bunkern.

Man ser den knappt.

� r Hitler h�r och �verser Richters arbete beh�ver han trupper.

Och trygghet. Bunkern kan vara en f�rsvarsposition.

Vi har lnalco h�rborta. Dr Richter med Huemul och tornet d�r�t.

Om man ska till lnalco passerar man den h�r eller tornet.

- Ett maskingev�r h�r och ett d�r... - Rena avr�ttningarna.

N�r jag ser bunkern st�r det klart att de skapar en flaskhals-

-som f�rhindrar att folk n�r lnalco och Huemul. lnget byggdes p� m�f�.

Allt hade ett �ndam�l.

Fanns det uppgifter om vem som byggde det och n�r-

-och varf�r? Vem gav tillst�nd?

Det finns ingen f�rklaring till det.

Fr�gar man regeringen vet de inte att n�t har blivit byggt h�r.

Ingen vet vilka som byggde det.

Vi s�g Richters st�lle p� �n. Man ser likheterna i byggnadsteknik.

Det h�r ser ut att ha flyttats fr�n �n.

Den som anlade Huemul anlade nog en hel del av det h�r.

Bunkern �r endast funktionell. Den st�r d�r av en anledning.

Om den inte �r en del av f�rsvaret runt Hitler, vad �r den d�?

Det h�r spr�ngdes av milit�ren efter 1955.

Efter kuppen som st�rtade Per�n.

Jag kommer in h�r.

Vad har du, Tim?

Jag ser r�rledningar.

Vad rummet �n �r till f�r s� hade man b�de el och vatten.

Bunkern �r inte liten. Det kan ha varit som ett h�gkvarter.

Kanske en sambandscentral som pratar med tornet, lnalco, Huemul-�n.

Det �r sammankopplat.

Man bygger inte en s�n bunker f�r en natt eller en kort tid.

S� l�nge som Richter beh�vde f�r sitt arbete, s� l�nge fungerade bunkern.

De kunde stanna d�r i �ratal.

Det finns ett borrh�l som �r 15 cm djupt och 4-6 cm brett.

- En del av byggnaden? - Nej.

Det �r nog h�l f�r spr�ngladdningar.

Jag hittade br�nnm�rken. Man spr�ngde.

Man har krypt genom byggnaden och borrat in i husgrunden...

...vid st�dets fogst�llen och raserat det.

- Och lagt ut h�gexplosiva �mnen. -l massor.

N�n ville verkligen f�rst�ra det.

Man har velat sudda ut alla bevis och spr�ngt eller bombat bort dem.

�terigen vill man sudda ut saker f�r att sanningen inte ska bli k�nd.

�r 1945 blev man inte mer f�rskansad �n s� h�r.

Det h�r kan vara defensivt eller offensivt.

N�r det �r s� stort kan 20-30 personer ha det som bas.

Det jag ser �r Fj�rde rikets planritning.

Jag vet vad de gjorde i Misiones. Jag fann deras stridsst�llningar.

Allt de gjorde i Misiones gjorde de h�r i st�rre skala.

S� Hitler bor i lnalco och kan i lugn och ro ha �versyn �ver dr Richter-

-som ger Fj�rde riket ett nytt hopp: ett k�rnvapen.

Om man lyckas h�r kan Fj�rde riket rita om v�rldskartan.

I n�sta avsnitt...

Kom det hit n�gra nazistofficerare efter kriget?

- Juan Keller. - En person som levde i skuggorna.

Det p�g�r n�t m�rkligt h�r.

Det ryktas att Juan Keller �r Martin Bormann.

- St�mmer det? - Martin Bormann.

- �r det sant? - Ja.

- Ser det h�r ut att vara er far? - Det �r han. Utan tvekan.

Hitler �r inte s� l�ngt borta.

Fyra m�n kom hem till henne fr�n Colonia Dignidad.

Colonia Dignidad finns fortfarande kvar.

Man har �ndrat namn till Villa Baviera.

Hur kan en fristad f�r flyende nazister nu vara ett turistm�l?

Om de f�rst�r vad vi vill blir det farligt.