Original subtitles

Typiskt att mamma tvingade mig att ta ut näsringen.

-Du slipper se ut som en pingvin. -Hellre det än en gräddbakelse.

Det är rätt sexigt om man gillar den oskuldsfulla stilen.

Lägg av, det finns inte en enda oskuld härinne.

Debutantbaler är ett skämt. Skit i familjetraditionerna.

Jag önskar att jag hade uppfostrats av vargar.

Mamma sa att du, morbror Jamie och morbor Joe lekte poliser som barn.

-Så du har alltid velat bli polis? -Som liten ville jag bli brandman.

Men din gammelmorfar sa:

"Så länge jag lever blir ingen i familjen brandman."

"New Yorks brandkår är ett gäng tjuvar som bara tar åt sig äran."

Vad hände?

Farfar gav mig en liten polisuniform och lät mig låna batongen.

Grannbarnen gav mig så mycket godis-

-att jag inte ville ta av mig uniformen.

-Och det gjorde du aldrig. -Inte förrän jag blev kriminalpolis.

Min lärare menar att historierna är det viktiga.

Jag har inte lika många historier som farfar, men jag ska fundera på saken.

Jag har så ont i fötterna och om jag fortsätter le så spricker jag.

Minst två timmar till...

Vi går ut och röker på.

Mrs Carmichael tittar. Kommer de på oss ligger vi risigt till.

Det gör de inte.

-Vi lyckades rymma! -Mitt framför ögonen på vakten.

Kom ut hit.

-Har du den? -Säg att du har tändstickor...

Här...

-Göm dig! Vem är det? -Mrs Carmichael.

Tyst, annars hör hon dig.

Det är Reagan...

Nej, jag har rast nu. Ja...

Okej. Snarast...

-Vi får ta intervjun en annan dag. -Du har ju rast.

Rasten är slut nu. De har hittat en död kropp på debutantbalen.

Chefen tycks vilja imponera på familjen Trump.

Köra till Park Slope och tillbaka? Det tar evigheter.

-Jag tänker inte låta dig ta T-banan. -Jag kan följa med.

Jag ska bli polis. Nån gång måste jag ju lära mig.

-Du följde med morfar när du var 14. -Han fick fem dars avstängning.

Du lär få tio dars avstängning om du kommer försent.

Snälla, morbror Danny?

Du är precis som din mamma. Kom då!

Nicky, stanna här tills morbror Jamie kommer och skjutsar hem dig.

-Ja, sa jag ju. -Okej. Tack så mycket.

-Vad har vi här? -Jag har spärrat av hotellet.

Varenda rikemansunge är därinne och de vill gå därifrån.

Kommer den döda från debutantbalen?

Ingen legitimation, inga kläder. Gärningsmannen har väl gömt dem.

Jag ser att mediagamarna börjar komma.

Se till att inga bilder tas innan anhöriga vet nåt.

Tonårsflicka, trubbigt våld mot huvudet och strypning.

-Jösses, vad hon är ung... -16-17 år.

-Du tjejen, gå därifrån! -Vad gör du? Sover ni därborta?

Jag sa åt dig att vänta i bilen. Gå in och vänta på din morbror.

Sätt dig! Håll koll på henne!

-Jag är ledsen att jag är sen. -Det är lugnt. Tack för att du kom.

-Tror du att Erin...? -Hon kommer att döda mig.

Jag säger inget. Det var mitt fel. Jag lovade att stanna i bilen.

-Mamma kommer att bli galen. -Berätta sanningen.

Jag ringer henne sen. Vi löser det. Okej? Sköt dig nu.

Tack!

Hej, Jamie! Ingen känner igen flickan. Stället är fullt.

Vi står inför det första upploppet i Social Registers historia.

De ändrar sig nog om flickan är en av dem.

Nej, det kan inte vara en av våra flickor.

-Känner ni inte igen henne? -Nej.

Hur många debutanter fanns det här i kväll?

Det är vår årliga bal. Det var väl 50 flickor från hela världen.

Vilken tragedi för dessa unga flickor.

Vi fick avbryta före presentationen av debutanterna.

För att inte tala om att en ung kvinna mördades.

-Känner ni flickorna personligen? -Javisst.

De är samhällets mest lovande unga kvinnor.

Ta en ordentlig titt.

Absolut inte.

En av stans viktigaste event har ödelagts av nån helt okänd.

-Troligen ett gatubarn. -Ja, ett dött gatubarn.

Definitivt inget gatubarn. Hon har utmärkt hälsa.

Förutom att hon är död?

Näringsrik kost, fin hud, har haft tandställning.

-Hon är nåns älskade dotter. -Från en bra familj alltså.

Har nån anmält henne saknad?

Nej, hennes fingeravtryck matchar ingen saknad person.

-Nån info om mördaren? -Man, med tanke på avtrycken.

Ser du tumavtrycken på båda sidorna?

Åtta blåmärken på baksidan av nacken. Det här är personligt.

Folk är sjuka. Att strypa nån kräver tid och mycket ilska.

Mördaren kände henne nog.

Vem hon än är så förtjänade hon inte att bli mördad och dumpad i soporna.

Ja, Baker?

Borgmästarens nya pressekreterare är här, fem minuter för tidigt.

Okej.

-Ms Connors. -Tack så mycket.

-Polismästaren... Sue Connors. -Trevligt att träffas.

-Välkommen till New York. -Det är kallare här än i Atlanta.

Men jag trivs som fisken i vattnet.

-Varsågod och sitt. -Tack!

-Vad kan jag stå till tjänst med? -Vi skickade lite material.

Vi får ta emot en massa frågor om er. Jag har jobbat med det här länge-

-men har aldrig sett maken till medieintresse förut.

Jag syftar på ett djupgående reportage i Vanity Fair-

-en toppenartikel i GQ och New York Magazine vill ha dig på omslaget.

Det måste vara artikeln om de tio mest eftertraktade männen.

Jag tror faktiskt inte att det här är nåt för mig.

-Så ni har läst mitt erbjudande? -Ja.

-Det kunde ni ha sagt direkt. -Ni frågade inte.

Jag har hört att ni är medieskygg.

Men efter det som hände hamnade ni i blickfånget. Ni är en hjälte.

Att bli skjuten gör mig inte till nån hjälte.

Enligt borgmästaren är den här typen av publicitet bra för New York.

-Bra inför borgmästarvalet kanske. -Bra för er båda.

Får jag påminna er om att ni tjänar borgmästaren.

Får jag påminna er om att polisen har en egen presschef.

Jag tror dessvärre inte att ni har nån större nytta av honom.

Mötet är slut.

-Vet ni vad jag tror? -Ingen aning.

Att ni har bestämt er för en viss hållning-

-och att det vore en svaghet att ändra sig.

-Jag ogillar er bryskhet. -Bra.

Det går inte att resonera med nån som er.

Ni är avtrubbad utan att veta om det. Men jag ser igenom er.

Ha en trevlig dag!

Ser jag ännu en affärsman med en rullväska käkar jag upp min pistol.

Skjut mig först. Det vore ett barmhärtighetsmord.

Titta, där har vi offret i prickig blus.

-Och den rödhåriga hon bråkar med? -Ett fnask.

Hon säljer sig till perversa torskar som gillar unga tjejer. Hon är 25 år.

-Vet heter hon? -Jag minns inte.

Enligt rättsläkaren är mördaren en man om man ser till strypmärkena.

Kanske tjejerna tänkte lura torsken och sen gick nåt snett.

Om inte annat kan hon ha bevittnat mordet.

Inte illa. Det var ett roligt skämt. Du är roligare än du tror.

Renzulli, jag vill anmäla ett brott.

En graffitimålare har vandaliserat min affär.

Nestor, det är ju du. Det är rätt likt.

-Han har gjort mig till en tjockis. -Dagens ungdom...

-Vet du vem det kan vara? -Då hade jag rett ut det själv.

Jag har ett basebollträ bakom disken.

-De har signerat målningen, "T-Mac". -Då har ni ett namn.

-Ska ni checka in? -Snarare checka runt.

Springer det många prostituerade här?

Vad gästerna ägnar sig åt på rummen är deras ensak.

Men om nån gäst vill ha lite hjälp kanske de vänder sig till dig?

-Det är emot hotellreglerna. -Jag tänker inte sätta dit dig.

Jag vill veta var ensamma stackare vänder sig om de söker minderåriga.

-Sån information är inte billig. -Jaså?

Och om jag sätter handklovar på dig och släpar ut dig härifrån?

Jag kanske skulle föreslå Elite Escorts. De är diskreta.

-Och om jag gillar rödhåriga? -Fråga efter Tiffani.

Det ska jag göra.

Hallå? Det är Tiffani.

Jag kanske ska göra dig sällskap?

Du kan tvåla in mig, se till att jag blir ren.

Jag har smutsat ner mig ordentligt.

Vattenlekar kostar lite extra bara.

-Det är väl inga problem, pappsen? -Du har två problem.

Jag är inte din pappa och du är gripen.

Kom igen, vänd dig om.

Vad synd! Du är gullig.

-Jag har inte dödat nån. -Här är ni två på hotellet.

Här bråkar ni. Tre timmar senare hittas hon i en gränd.

-Och? -Berätta, så tar vi det lugnt.

-Jag kände inte bruden. -Vad bråkade ni om?

Hotellet tillhör mitt distrikt.

Hon var klädd som jag. Jag trodde att hon jobbade.

-Så du blev förbannad? -Ja, jag har ensamrätt där.

-Var hon också prostituerad? -Hon förstod inte vad jag pratade om.

Sa hon vad hon gjorde där?

Hon skulle träffa pojkvännen över helgen.

-Hon var lite väl ung för sånt. -Jag med. Det gör dem heltokiga.

-God morgon! -God morgon, pappa.

-Hur går det med axeln? -Den är stel.

Borgmästaren har en ny pressekreterare.

Hon vill se mig på tidningsomslag och att jag låter mig intervjuas.

-Hur tänker du då? -Att det var så du råkade illa ut.

-Jag fick sparken. -Varför gjorde du det då?

Jag visste inte att det skulle bli så.

Jag försökte ändra folks uppfattning om stan.

Du minns hur vilt det gick till innan vi rensade upp.

Borgmästaren trodde att jag ville ta åt mig all ära.

Borgmästaren vill hjälteförklara mig.

Vi behöver en hjälte.

-Tycker du att jag ska göra det? -Lägg inte ord i min mun.

-Får jag säga en sak? -Jag har väl inget val.

-Vad menar du? -Det är nåt du vill säga.

Du var nästan död när du kom till sjukhuset.

-Så illa var det inte. -Livet är kort.

Det är över innan man vet ordet av det.

Jag menar att man ska ta vara på tiden och ha lite roligt.

Du var med om en omvälvande händelse.

När jag förlorade min fru och min son?

Att bli skjuten är ingenting jämfört med det.

Tjejen ska alltså träffa pojkvännen på hotellet. Nån rik kille från stan?

-Eller en affärsman? -Han kan vara äldre. Eventuellt gift.

-Ligg aldrig med en gift man. -Säg inte så. Chefen blir förkrossad.

Hon åker upp, men kommer aldrig ner. Hur hamnar hon i gränden?

Synd att de saknar kameror i korridorerna.

-Då hade fallet varit löst. -Får jag prata med dig?

-Jag skulle ha ringt dig. -Det hade varit trevligt.

Istället hörde jag det från rektorn på skolan.

Hur hon berättar om en mördad flicka och alla hemska detaljer.

-Hon skulle ju prata med dig. -Det hör inte hit.

Du tog med min dotter till en brottsplats.

-För en skoluppsats skull? -Hon skulle stanna i bilen.

-Tror du att en 14-åring gör det? -Skulle jag ha kedjat fast henne?

Hon skulle inte ha suttit i bilen alls.

Förlåt...

Kunde jag göra det ogjort skulle jag göra det. Förlåt...

Toppen! Det här var det sista hon behövde.

-Jag känner för en köttbullsmacka. -Vi sticker till delin på 10th.

Vänta lite. Titta här då. T-Mac, i egen hög person.

Du, Picasso!

Du, killen! Sluta!

Jag hatar när de springer. Stick till andra sidan.

Kom hit nu.

Stanna där! Din lille rackare.

Din skurk.

Mr Picasso, nu har jag dig!

Chico! Din rackare!

Killen är snabb.

En massa sprejburkar. Och vad mer?

Skolböcker... Undrar vad han använder mest.

"Chadmore Preparatory School. Tom Mackey."

T-Mac... Nu är du fast, killen.

Vi har över 1 500 rum och var fullbokade i torsdags.

Det är 1 500 tänkbara gärningsmän.

Gästerna gillar att ta med sig sina fruar, flickvänner, kroppsdelar...

Vi har haft protestillverkare här som skojat med personalen.

Rumsservice hittade en hand på middagsvagnen.

-Vi behöver en lista. -Okej.

Det lär ta minst en vecka att gå igenom alla namn.

Såvida vi inte läcker bilden till pressen.

Det är bara ett förslag.

En ung flicka mördas, sånt älskar media.

Nyheten sprids i hela landet inom 24 timmar.

De skriver att vi inte har nån ledtråd.

NYPD hamnar i dålig dager, för ett ögonblick.

Vi hittar inte mördaren om flickan förblir okänd.

-Ledningen lär bli förbannad. -Bara en Reagan till som blir arg.

En ännu oidentifierad tonårsflicka påträffades i dag död-

-utanför ett exklusivt hotell i New York.

Polisen tycks inte ha några ledtrådar om det tunnklädda offret.

Så hon fördes bort av rymdvarelser? Okej, ring NASA. Hej då!

Är det er dotter? Är ni säker? Okej, vi ringer strax upp er.

Jag lyssnar. Så hon heter Betsy? Okej, tack så mycket.

-Enligt en lärare heter hon Betsy. -Betsy Vickers.

Jag pratade just med hennes far från Brewster.

Jag kollar i fordonsregistret. Vickers, Betsy...

Här är hon! 16 år gammal. Hon fick just sitt körkort.

Pappan sa att hon var hans ögonsten. Han var utom sig.

Rättsläkaren sa att hon kom från en kärleksfull familj.

-Vem dödar en så ung tjej? -Ett odjur.

Jag förstår inte vad Betsy gjorde i New York.

-Vad trodde ni att hon gjorde? -Åkte skidor i Vermont med vännerna.

Det var en present för att hon hade fått så bra betyg.

Hon har alltid fått kämpa med naturvetenskapen-

-men den här gången hade hon verkligen pluggat.

-Ni visste inte att hon var borta? -Nej.

Vi sa åt henne att följa med på resan och att hon skulle ha det bra.

Sen såg vi bilden på TV.

Jag beklagar att det var så ni fick reda på det.

-Ringde ni för att höra hur det var? -Jag ville ringa.

Jag sa åt honom att inte göra det. Hon skulle få ha sin frihet.

Gode Gud! Min älskling var död och jag visste det inte ens.

-Ursäkta, men jag kan inte... -Vi går ut och tar lite luft.

Jag har bara några frågor till, mr Vickers...

-Vet du om Betsy dejtade nån? -Nej.

Hon hade pojkvänner, som ungdomar har. Hon dejtade litegrann.

Hon sa att de flesta killar bara ville bli fulla och ha sex.

Hon var alltid hemma på helgerna.

-Var hon ute på nätet mycket? -Ja, som alla andra ungdomar.

Här är datorn ni frågade efter. Vi tog med årsboken och lite annat.

Jag försökte komma in i datorn, men jag kan inte lösenordet.

Våra tekniker får ta en titt på den och se vad de kan hitta.

Nicky?

Mår du bra?

Vad såg du för nåt?

-Jag hade en mardröm. -Det är ingen fara nu.

Det var en man som jagade oss. Han hann ikapp oss.

Nån skrek och sen låg hon bara där med öppna ögon.

Okej, det är ingen fara nu.

-Nån mördade henne. -Såja, älskling.

Det var bara en mardröm. Det är ingen fara.

Jag knäckte lösenordet, men hittar inget särskilt i hennes mejl.

Det är mest skvaller vänner emellan.

Det här är från hennes Social Gizmo-sida.

Privata meddelanden mellan Betsy och Lee Huntington.

"Om jag vet vad kärlek är så är det tack vare dig."

-Det är som poesi. -Lyssna på det här...

"På torsdag blir du min. Tänk att få hålla dig i min famn."

-Hon blev mördad på torsdagen. -Hennes drömprins var en groda.

Eller en kontrollerande galning. Hursomhelst tycks vi ha en misstänkt.

Jag kollade, men det finns ingen Lee Huntington i våra databaser.

Nån gång måste vara den första.

Varför känns namnet Huntington bekant?

Namnet är förknippat med hedgefonder, som Blackstone Group.

Bingo! Marshall Lee Huntington var med på debutantbalen-

-vilket betyder att han var på hotellet i torsdags.

Jag gillar när förmögna gör förbjudna saker. Kom!

Vi vill prata med Marshall Lee Huntington.

Vänta här, så hämtar jag honom.

Han lär sakna sitt hembiträde i Rikers-fängelset.

Där blir han nån annans hembiträde.

-Marshall Lee Huntington? -Hur kan jag hjälpa er?

Vi är polisinspektörerna Reagan och Curatola.

Mr Huntington bör nog närvara vid det här samtalet.

-Vem är ni? -Howard Markham, Marshalls lärare.

-Vi är mitt uppe i studierna. -Vi kan väl se vad de vill.

-Jag har hört nog om Lord Myron. -Lord Byron... Jag hämtar din far.

-Kallas du Marshall eller Lee? -Marshall av vänner, Lee av familjen.

-Gäller det den döda flickan? -Hon har ett namn, Betsy Vickers.

-Kände du henne? -Nej.

Du bestämde träff med henne på hotellet.

Nej, jag var på debutantbalen med min flickvän.

Du kanske ville ha nånting vid sidan om?

-Vad sjutton pratar ni om? -Säg inget mer, Lee.

Du kan gå, Howard.

-Och ni är? -Truscott Huntington.

-I vilket ärende är ni här? -Vi pratar lite med er son.

De frågade om den mördade flickan.

-Har ni nån häktningsorder? -Nej.

-Då kan ni gå. -Er son är 18. Han kan svara...

Gå och lär dig nåt istället.

Ha en förtjusande dag!

Inga taggar här. T-Mac vill väl inte kacka i eget bo.

-Kom ut. -Jag är verkligen ledsen.

Ja, men då så...

-Grip mig inte. Mamma blir galen. -Tänk på det innan du vandaliserar.

Det är konst. Det är min passion.

Nu har vi nåt att prata om på väg till polisstationen.

Kom in och titta på det jag gör.

Det tar bara en sekund. Sen följer jag med er vart ni vill.

-Snälla! -Okej.

Okej då.

-Du har 15 sekunder på dig. -Följ med in.

-Har du gjort de här tavlorna? -Allihopa.

Du kan pynta din cell på ungdomsanstalten.

-Jag har kommit in på konstskola. -Jaså?

Jag blir den första i min familj som läser vidare.

Båda mina bröder sitter inne. Jag vet att jag gjorde fel.

Snälla, ge mig bara en chans.

Jösses...

Lägg undan handklovarna, Reagan.

-Måla på papper i fortsättningen. -Jag lovar.

Jag vill inte komma tillbaka hit.

Nu hade du tur.

Varför är ni tillbaka tomhänta?

-Jag vill ha en misstänkt. -Vi är snart där, chefen.

-Vi har bara några pusselbitar kvar. -Okej, bra.

-Jag vet inte. -Vad är det du tänker?

Lee Huntington tycks passa in, men jag är ändå osäker.

-Vem annars? -Jag vet inte.

Vi har inga bevis för att han har ringt Betsy.

Och han syns inte på hotellets övervakningskameror.

-Han kan ha tagit trapporna. -Ja.

Magkänslan säger att det inte är han.

Jag tror på honom när han säger att han inte kände Betsy Vickers.

Betsy träffade Lee Huntington på hotellet och hittades senare död.

-Är det en tillfällighet? -Det kanske inte var Lee.

Gode Gud, välsigna maten. I Jesu namn. Amen.

Tack för att du vakade över Frank Reagan den där dan.

-Skicka potatisen. -Man säger faktiskt "snälla".

Snälla, kan du skicka potatisen?

Jag vill bara att allt ska vara som vanligt.

-Har du funderat på den där artikeln? -Nej.

-Vilken artikel? -Borgmästaren vill åka snålskjuts.

-Han vill förknippas med hjälten. -Det är en bra historia.

Jag tände en cigarr och var slarvig.

Har du tappat talförmågan, Nicky? Du har inte sagt nåt sen kyrkan.

Mår du bra, Nicky? Jag vet att det är jobbigt.

-Vad är det som är jobbigt? -Inget.

-Jo, berätta. -Kan vi sluta prata om det?

-Nu koncentrerar vi oss på middagen. -Kan jag gå? Jag har läxor.

-Hej, Nick! -Förlåt att jag lämnade bilen. Okej?

-Har jag missat nåt? -Vad tror du att du har missat?

Hur länge ska du vara arg? Han bad om ursäkt.

Kanske tills min dotter slutar drömma mardrömmar.

-Hon vill inte ens prata om det. -Om vadå?

Sch... Nu pratar vi vuxna. Okej?

Hon sluter sig och jag vet inte ens vad som pågår.

Vissa mammor går ut på nätet för att se vad barnen tänker.

-Vad sa jag just till dig? -Hon blockerade mig.

-Använd ett alias. -Rätten till ett privatliv då?

Ursäkta mig...

Vad sa du just om en påhittad profil? Ett alias...

Sean vill ha lite mjölk.

-Vad är det du jobbar med? -En hemuppgift.

Jag spydde första gången jag såg en död kropp.

Tittar du verkligen på skärmen, eller gömmer du dig bakom den?

Jag grät.

Jag ville så gärna bli polis, morfar.

-Men jag är inte stark nog. -Jodå. Du är en Reagan.

Du håller på att bli stor, Nicky. Jag tänker inte linda in orden.

Jag har gråtit...

Men jag lärde mig ganska snabbt att man inte kan bli en bra polis-

-om man låter känslorna ta över.

Man förtränger och skjuter undan dem.

Jag vet inte om det är bra, men det är nödvändigt.

Min partner sa alltid:

"Polisen håller tårarna inne så att staden kan gråta."

Om man får betala ett pris? Jag tror det.

Men det är priset man får betala för privilegiet.

Du är en klok 14-åring, men du är fortfarande bara 14. Du har tid.

Men bestämmer du dig för att det är det du vill...

Du är min dotterdotter. Du är stark nog.

Det är nog bäst att Sean får sin mjölk.

Det hittade jag bara på.

Vi letar efter ett alias.

Två profiler på samma person. En på Marshall Huntington, en på Lee.

-Han kallas ju för båda namnen. -På Marshall-sidan...

...finns inget om Betsy Vickers, men det gör det på Lee-sidan.

-Vad kallar vännerna honom? -Marshall, vilket tycks stämma.

Marshall-sidan låter som ungdomar gör.

"BTW-videon fick mig att LMAO". Jämför med Lee-sidan.

"Ledsen att du hade en dålig dag, min vän. Älskar din profilbild."

Det låter inte direkt som en tonåring.

-De använde ett alias. -Det tycks vara två olika personer.

Nån uppvaktade Betsy på nätet, men kanske inte Marshall Huntington.

Vi måste ta reda på vem som öppnade Lee Huntington-kontot.

Oroa dig inte. Underbarnet hittar säkert nåt.

-Jag hör dig härinne. -Bra. Tyst och fortsätt jobba då.

-Jag tror att jag har hittat det. -"Be, så skall ni få".

Vad har du hittat, underbarnet?

Lee-kontot öppnades på en dator hos Huntington.

-Är du säker? -Ja.

Fakturan går till Truscott Lee Huntington.

Pappan dödar Betsy och sonen får ta smällen?

Han såg på mig som om han var ett odjur.

Och läraren, Howard? Han hade ju tillgång till datorn.

Han verkar harmlös.

Han är 30 år och är välutbildad, men undervisar bara en rikemansunge.

Han kanske ogillar jobbet. Och han hade ingen vigselring.

Är man singel och jobbtrött är man misstänkt?

Kom, vi tittar på hotellets lista igen.

Hej, Howard! Tack för att du kom hit.

Vi vill inte slösa med din tid, men vi behöver din hjälp.

Vi vill att du berättar om familjen Huntington.

Jag har skrivit på ett sekretessavtal.

-Mr Huntington kan stämma mig. -Allt stannar mellan oss.

-Tror ni att han är skyldig? -Vet inte. Hur är han?

Han är en översittare.

Han är bufflig, oförskämd och hemsk mot Marshall.

-Han säger: "Min idiot till son." -Han har ju toppbetyg.

Hans far betalar mig för att göra hans läxor.

Det måste vara frustrerande att dra hela det tunga lasset själv.

Och han får allt serverat på silverfat.

Jag tycker synd om Marshall.

Han får aldrig känna hur det är att förtjäna nåt.

Och han vet inte hur man uppvaktar en tjej.

Inte utan sitt utseende eller pappans pengar.

Men du vet hur man uppvaktar en tjej? På riktigt.

Med vackra ord, poesi, stimulerande samtal.

Och det var väl därför du öppnade ett konto i Lee Huntingtons namn?

-Det var orden som avslöjade dig. -Det var inte jag.

Jodå. Marshall är ju bara en korkad brat.

Skulle han citera Lord Byron och Emily Dickinson?

Poesin, romantiken, det fungerade. Betsy blev förälskad i dig.

Egentligen blev hon förälskad i Lee Huntington.

Hon gick till hotellet och förväntade sig en tonårspoet.

-Men istället hittade hon dig. -Nej, jag var inte där.

Jodå. Du checkade in under namnet George Byron.

Det var Lord Byrons riktiga namn. Vi har nämligen kollat med hotellet.

Det var mig hon var förälskad i.

-Jag trodde att hon skulle förstå. -Förstå vadå?

Att hennes drömkille visar sig vara en pervers 30-åring?

Hon älskade inte dig. Därför dödade du henne.

-Nej, det gjorde jag inte. -Jo, det gjorde du.

Du stod inte ut med att bli avvisad.

Berätta bara vad som hände.

Hon blev arg. Hon kallade mig "snuskgubbe".

Hon sa att hon skulle ringa sina föräldrar.

Jag sa att det var mig och mina ord hon förälskat sig i.

Jag försökte lugna henne, men hon kämpade emot och skrek åt mig.

Jag ville bara få tyst på henne.

Så du ströp henne.

Jag ville bara att hon skulle älska mig.

-Nicky är stark. Hon klarar sig. -Jag vet.

Men att hon ska behöva bearbeta det här också, utöver allt det andra...

Som tur är har hon en bra mamma som tar hand om henne.

Det dröjer innan Nicky är vuxen. Vem vet vad hon kommer att bli.

Polis? Varför inte läkare, journalist eller advokat?

-Vad är det för fel på advokat? -Vilken slags advokat?

Hon... Allt går så snabbt.

Ja, det gör det. För snabbt.

Erin... Danny mår verkligen dåligt över det här.

-Jag väntar där utanför. -Danny...

-Ms Connor... -Polismästaren, sitt ner för all del.

Min dotter, Erin. Ms Connor är borgmästarens nya pressekreterare.

-Gratulerar... -Tack, trevligt att träffas.

-Jag vill inte störa er frukost. -Och ändå står vi här.

Jag ville be om ursäkt. Det blev för personligt sist.

Det är aldrig bara den enes fel. Jag kan vara rätt envis.

-Trevligt att träffas. -Detsamma.

Vad handlade det där om?

Borgmästaren vill hjälteförklara mig.

-Hon ser väldigt bra ut. -Hon förolämpade min presschef...

-...och kallade mig brysk. -Brysk?

-Ibland är du brysk. -Tack så mycket.

Är det inte dags att gå vidare?

Har du pratat med farfar?

Nej, men jag vet att du har varit med om en omvälvande händelse.

Omvälvande? Som en skilsmässa? Du behöver gå vidare.

Jag frågade dig först.

-Och vad var frågan nu igen? -Är det dags att gå vidare?

Hur vet du att jag inte redan har gjort det?

-Hej, Renzulli! -Hej, Nestor! Vad händer?

Det ska jag berätta. Skitungen har taggat på min affär igen.

-Han tog inte sin chans. -Skratta då.

Kom igen, Renzulli, skratta då. Eller är det inte kul den här gången?

Jag sa ju att killen har talang.

-Är det där vi? -Jag tror det.

Han sparade visst det bästa till sist.

Okej, när du förlorar blir det 25 år till livstid!

-Alltid den hårda stilen? -Det är väl ett släktdrag?

Jag ville bara säga att jag vet att jag gjorde fel-

-och att du har all rätt att vara arg på mig.

Även om jag önskar att du inte var det.

Kan vi inte vara vänner igen?

Du är så förbannat jobbig.

Jag heter ju Reagan.

Text: Karin Lundberg www.sdimedia.com