Original subtitles

-Hallå? -Det är Anna Zoltin.

-Jag vet inte om ni minns mig. -Självklart. Vad har hänt?

Jag hade ingen annan att vända mig till.

-Vad har hänt? Är du i knipa? -Jag är bara rädd.

Du får ringa larmcentralen eller gå till polisstationen så kommer jag.

Han sa att polisen inte kan hjälpa mig.

-Vem? -Ingen kan hjälpa mig.

-Jag vet inte varför jag ringde. -Anna...

Anna!

Ni lovade Belfasts polischef att visa honom Real Time Crime Center.

-Nånting mer? -Rån vid 169th och Washington Ave.

Liknande tillvägagångssätt som vid Manhattan North-rånen.

En kropp bärgas ur vattnet vid Brooklyn.

-Och William Carter har ringt. -Vad ville han?

De har hittat mänskliga kvarlevor-

-som kan ha med ett 25 år gammalt fall att göra.

Meddela informationsansvarig att vi åker ut igen.

-Och mötet klockan nio? -Skjut fram det.

Okej, det är uppfattat!

-Rättsläkaren dröjer nån timme till. -Tragiskt. En vacker, ung flicka...

Hon har smink kvar. Det måste ha skett nyss.

Vi ska inte spekulera. Vi säkrar området och väntar.

Här kommer experterna. Vilken tur vi har, Sonny Malevsky...

-Är det där Sonny Malevsky? -Ja, hur så?

-Han jobbade med Joe, tror jag. -Jaså.

Renzulli! Äntligen har du fått dina streck.

-En nådebefordran? -Lägg av!

Vem är dunungen?

Reagan, polismästarens minsting alltså.

Är det ditt första lik i vatten? Det skedde nog nyligen.

Du ska se dem efter några veckor när fiskarna och krabborna varit på dem.

Då ska vi se...

-Polismästaren... -Bill...

Här borta är det.

Troligen trubbigt våld mot huvudet.

Det kan vara Leo Gates. Kläderna och ryggsäcken stämmer.

-Kvarlevorna kommer från ett barn. -Det är han.

-Det vet vi inte än, Frank. -Det är han.

Jag vet inte om mamman bor kvar. -Jo, det gör hon.

En 9-årig pojke...

Låt rättsläkaren identifiera offret innan vi river upp gamla sår.

Nu är det inte en saknad person utan mord. Lägg utredningen på mitt bord.

Håll media borta. Gärningsmannen ska inte få fly om han finns kvar.

Visst, inga problem.

-Du tycks ha haft rätt hela tiden. -Det är ingen vidare tröst.

Du tror säkert att hon hoppade från Manhattan Bridge och flöt hit.

Då hade hon landt i floden i 100 km/h. Hon har inga blåmärken.

Men hon kunde ha brutit nacken.

Men det ser ut som om nån gjorde det åt henne.

Vi ska se om det finns nåt i fickorna.

Polisinspektör Danny Reagan. Är inte världen liten, så säg?

Renzulli, det här ser ut som mord.

Du grabben, du kanske vill ringa din bror?

Han kanske vill komma hit och avsluta det han påbörjat?

-Ringde du tillbaka till Anna Zoltin? -Hon hade hemligt nummer.

Då så, du kunde ju knappast köra runt på måfå och leta efter henne?

Ja, men det känns olustigt. Hon hade ju just kommit på fötter.

-Hur kände du henne? -En prostitutionshärva.

Ett gäng prostituerade och torskar.

-Lyxprostitution. -Det var säkert mycket exklusivt.

Jag försvarar henne inte, men hon försökte få tillbaka dottern.

Hon gjorde det som krävdes. Jag fick henne dömd till rehabilitering.

-Hon var en bra tjej. -Det var hon säkert.

De som jag sätter dit-

-kastar hellre dart på en bild av mig än ber om hjälp.

Hon behövde hjälp, men nu är hon död.

Vi ska ta reda på vem det var och hänga upp honom i familjejuvelerna.

Det hjälper inte henne, men det känns bättre för dig.

Eftermiddagens agenda: Lunch i Bronx för "Årets medborgare" kl. 13-

-följt styrelsemöte i Jackson Heights.

Cocktailpartyt till borgmästarens ära börjar kl. 17.

Se till att de här förhörs på nytt och att inspektör Carter återkommer.

Det här är ett kondoleansbrev till modern.

"Kära, mrs Gates, jag beklagar verkligen att er son har försvunnit."

"Jag förstår hur hemskt det måste kännas. Jag beklagar det."

-Det är inte undertecknat. -Skrevs det av en man eller kvinna?

Jag skulle tro att det skrevs av en man.

Obduktionen är klar. Tänderna matchar Leo Gates röntgenbilder.

Tack, Baker. Ställ in resten av dagens åtaganden.

-Okej, tack. -Titta här!

Här jobbade Anna när jag haffade henne för ett år sen.

Verksamheten stängdes för fyra månader sen.

Enligt receptionisten på Annas redovisningsfirma-

-skickade nån kille rosor till henne hela tiden.

Hon ordnade med besöksförbud.

Receptionisten hade inte killens namn, men det hade floristen.

Han heter Richard Hansen.

Advokat, ostraffad, styrelseledamot i East Side Parks Conservancy.

Vi övertalar mr Hansen att komma hit-

-och frågar honom varför han skickade blommor till offret.

-Polismästare Reagan... -Mrs Gates...

-Ni har hittat Leo. -Ja, det har vi.

Var hittade ni honom?

I huset nära postkontoret, två kvarter från skolan.

Så han...

Han fanns så nära alla dessa år.

Det fanns en lönnvägg i källaren.

Fick han lida?

Rättsläkaren tror att dödsorsaken var trubbigt våld mot huvudet.

Troligen inträffade döden omedelbart.

Det är alltid nån tröst.

Det där huset...

Har ni nån koppling till det? Vänner, bekanta?

Han passerade det på väg till skolan.

Jag följde med honom varje dag.

Men han hade tjatat i veckor om att få gå hem själv.

Det regnade den dan.

Jag frågar mig om det var därför jag inte hämtade honom.

-För att det regnade? -Laura...

Det finns saker vi inte kan kontrollera fullt ut.

En av de sakerna är att skydda våra barn alla stunder på dagen.

Om jag bara hade följt med honom.

Om jag bara hade sett till att han gick hem med en vän.

Jag ska väl ringa fader John.

Nu kan vi ha begravningen.

Tack, Frank.

Du behöver inte tacka mig...

Inte förrän Leos mördare ställs inför rätta.

-Ni tänkte komma hem till mig. -Eller till kontoret.

Jag dödade inte Anna Zoltin.

Nej, hon ströp sig själv innan hon dumpade kroppen.

-Var var du vid tiden för mordet? -På välgörenhetsgala i sonens skola.

Anna begärde besöksförbud för dig kvällen innan mordet.

-Tänkte hon skvallra för frun? -Skulle jag ge upp allt för en hora?

Horan var nåns dotter och nåns mamma.

Hon ville lägga av, men det tillät inte du.

Jag har råd med vilken kvinna jag vill.

Ska vi ringa och fråga vad mrs Hansen säger?

Okej då.

Jag var stamkund hos Anna.

När hon ville sluta försökte jag med andra tjejer, men hon var speciell.

-Vet du vad jag menar? -Inte direkt, men fortsätt.

Jag ville betala hyran och dubbel lön, men hon vägrade.

Blommorna var mitt försök till övertalning.

-Fungerade det? -Nej.

Jag var inte den enda som tyckte att hon var speciell.

Jag hörde från de andra tjejerna att hennes chef alltid stötte på henne.

-Har du ett namn? -Jag vet bara att han hette John.

-Det är alltid en början. -Ja.

Du får hoppas att ditt alibi håller.

Här är en utredning som polismästaren ville ha.

-Han är inte hemma än. -Jag vet det, sir.

Jag är pensionerad. Du behöver inte kalla mig sir.

-Vad ska jag kalla er då? -Henry.

Har du nåt på hjärtat, fröken Baker?

Det är ett ouppklarat fall som rör ett barn. Det tär på honom.

Vi har alla såna fall.

Jag hade ett fall 1955. Kvarlevorna efter ett barn hittades i en säck.

Jag tar fram det fallet ibland.

Det är alltid hemskt när barn är inblandade, men...

Han tycks befinna sig i ett stort mörker.

Han och förundersökningsledaren var oense.

Enligt ett vittne klev barnet in i en bil, men Francis köpte inte det.

Han var övertygad om att pojken blev mördad i närområdet.

Den rättsmedicinska rapporten finns här också.

Trubbigt våld mot huvudet orsakat av den runda delen på en hammare.

Hans egna barn var i den åldern på den tiden. Han var förtvivlad.

Det är förlusterna som håller en vaken om nätterna.

-Hur gick det på bröllopsdagen? -Bra, min fru fick en snöglob.

Kanske inget för en Harvard-kille som du, men frugan älskar snöglober.

-Låtsassnö, jag förstår tjusningen. -Förstår du tjusningen?

Hur känner du Sonny Malevsky?

-Varför så intresserad av det puckot? -Jag är bara nyfiken.

Vissa blir poliser för att upprätthålla lagen.

Vissa vill ha ett säkert jobb, andra kommer inte på nåt bättre.

Sen har vi såna som Malevsky som bara är ute efter makt.

-Nåt annat? -Som korruption? Det är att ta i.

Men när du pratar med honom-

-är det nog bäst att hålla andra handen på plånboken.

-Hej! -Är du fortfarande vaken, pappa?

Din medhjälpare lämnade några handlingar i Gates-fallet.

Jag kunde inte motstå polisstationslukten.

Det är förlusterna som håller en vaken om nätterna.

Du saknar det, eller hur?

Ja, det gör jag. Jag var inte klar som polis.

-Du gjorde det du måste. -Precis som du.

Nej, jag ville ha jobbet.

Du borde känna dig stolt, Francis.

Du är den enda polismästare de godtog efter borgmästarens odåga.

Tiden var inne och du tog jobbet. Ta över här, det här är ditt.

-Vad letar du efter? -Nåt som ska få mig att minnas.

Du har sagt: "Mycket i en polis huvud finns inte nedskrivet."

Men du har fotografiskt minne när det gäller sånt här.

Det är nåt jag inte minns, nåt jag har missat eller inte har beaktat.

-God natt, Francis. -God natt, pappa.

-Har du hört nåt? -Hansens alibi håller.

Det är såna killar som får mig att vilja förbli singel.

Han talade sanning. Kanske även om den där John som äger rörelsen.

-Han sa att han var besatt av Anna. -Då ska vi se om han finns med.

-Eskortrörelsen ägdes av John Vega. -Vad håller han på med nu?

Han äger en firma som heter "Executive Clientele". Ser man på...

Där ser man vad Johns nya firma sysslar med.

Ni står skriven som företagets ägare, mr Vega.

-Kalla mig Johnny. -Hallicken Johnny?

Våra damer ägnar sig inte åt samlag.

Så era kunder betalar 1 000 dollar för stimulerande samtal?

Kunderna är affärsmän eller européer-

-som vill ha vackra kvinnor som visar dem stan. Affärsmiddagar och sånt.

-Känner du Anna Zoltin? -Hon jobbade nog för min revisor.

-Hon kom tydligen med leveranser hit. -Nej, det stämmer inte.

Var hon inte eskortflicka på Nonpareil som du drev?

-Det minns jag inte. -Var befann du dig för två dar sen?

Hillary, kan du visa Jolene? Jag var hos henne hela natten.

-Vi behöver hennes kontaktuppgifter. -Ni får dem innan ni går.

Vill du testa våra tjänster får du New York-polisens vanliga rabatt.

Jag är gift.

-Du vet inte vad du går miste om. -Inte du heller.

250 intervjuer med folk i grannhuset.

Ingen såg Leo gå in i huset, varken ensam eller med nån annan.

-Vad tror ni? -Jag vet inte.

Det måste ha funnits nån där den dan som inte väckte folks misstankar.

Om nåt rör sig, använd silvertejp, om nåt gnisslar, använd WD-40.

-Om det sitter fast, ta hammaren. -Det låter rimligt.

Ring upp Bill Carter.

Jolene DeMaine? Polisinspektör Reagan och min partner Curatola.

Johnny sa att ni skulle komma. Han var med mig den där natten.

-Vad gjorde ni? -Åt middag och umgicks.

-Var? -Var? Hemma hos mig.

-Jag måste tyvärr gå. -Vet du vad?

-Kommer du på nåt, så ring. -Nej.

-Det gick ju bra. -Ja.

Ett samtal till polismästaren.

Hur långt har du kommit med de nya förhören?

Jag har hittat några av dem och är just nu med vittnet Todd Connelly.

-Han finns inte på listan. -Nej, men jag kom på...

...att han kanske sa att Leo gick in i en bil för att störa utredningen.

-På uppdrag av mördaren. -Och Ted Wessel?

Fastighetsskötaren i huset där Leos kvarlevor fanns.

-Jag bad om ett nytt förhör. -Jag har inte hittat honom.

Gör det, snabbt och effektivt.

Annars får du patrullera så långt ut i Queens-

-att du behöver pass för att komma tillbaka till Manhattan.

Ta reda på allt du kan om Theodore Wessel.

Varenda detalj sen den dag då han föddes.

Johnny Vega har ett kriminellt förflutet.

Misshandel, utpressning, illegalt spel, koppleri.

-Vad gör han ute på gatorna då? -Mord är nytt för honom.

Han har alibi. Vi får inte ens kontrollera hans telefontrafik.

Förutom Nonpareil, finns det nåt som binder honom till Anna?

I hennes telefon- och e-posttrafik finns ingenting.

Men det finns många samtal mellan Anna Zoltin och Jolene DeMaine.

Inklusive natten då hon mördades efter att hon ringt dig.

Jolene DeMaine. Hon tycks veta nåt hon inte vill avslöja.

-Har du tid en stund? -Jag har redan pratat med er.

Du sa aldrig att du och Anna var vänner.

Du pratade med Anna natten då hon dog. Det gjorde jag med.

Hon verkade rädd, rädd för Johnny Vega skulle jag tro.

-Så du var med honom den natten? -Ja, det var jag.

Men inte hela natten.

-Jag kan inte hjälpa er. -Ska han få komma undan?

Han ströp henne så hårt att en nackkota gick sönder.

-Sluta! -Berätta sanningen då.

-Ni vet inte hur Johnny är. -Så du ger honom alibi?

-Det kan gå för mig som för henne. -Att skydda brottslingar är olagligt.

Berätta vad som hände, Jolene.

Johnny gillade henne. Han var alltid på henne.

Till slut sa hon att hon skulle gå till polisen om han inte slutade.

-Hon sa att vi kunde lita på dig. -Det stämmer. Berätta vidare.

Anna sa att hon lämnade checkarna på Executive.

Johnny kastade sig över henne men hon fick bort honom.

Hon sa att hon hade fått nog, att hon skulle gå till polisen.

Hon flydde och ringde mig från mobilen.

Hon var livrädd att han skulle komma ikapp henne. Vi bestämde träff.

-När var det? -Runt midnatt.

När jag kom dit var hon uppskärrad. Händerna skakade.

Hon skulle möta dig på polisstationen.

-Jag sa att jag skulle vänta. -Gjorde du det?

Det knackade på dörren. Anna sa åt mig att gömma mig.

Jag gömde mig i hennes sovrum.

Det var Johnny Vega. Han var rasande.

De pratade med varandra. Sen blev det tyst-

-så jag kikade ut för att se att hon mådde bra.

Då såg jag...

Då såg jag hur han ströp henne.

-Såg han dig? -Nej! Jag rörde mig inte.

Jag väntade tills han gick och tog Anna med sig.

Nästa dag, när Annas kropp hittades, sa han:

"Så går det när man snackar med polisen."

Vi åker och hämtar svinet.

Johnny Vega! Ta ut händerna ur fickorna och håll dem synliga.

Vill ni utnyttja New York-polisens rabatt?

Är damen lagd åt det hållet så visst...

Vi ska gripa dig för mordet på Anna Zoltin.

-Visst. -Vänd dig om. Vänd dig om, sa jag.

Du har rätt att tiga. Allt du säger kan användas emot dig i domstol.

Du har rätt till advokat.

Du har rätt till advokat vid förhör.

Har du inte råd utses en advokat åt dig - utan kostnad.

Den där Johnny Vega är en hal ål.

Håller de kvar honom för mord är jag nöjd.

Polisinspektör Reagan? Curatola? Specialagent Stuart Lemarque.

-FBI! Vad ger oss den äran? -Ni grep John Vega i dag.

-Det skapar lite problem för oss. -Hur då?

-Han bidrar i en RICO-utredning. -Jaså, han är en hemlig källa.

Det var därför han slapp finkan trots brotten han har begått.

Han är som en son för Tommy Rulanti.

Det kvittar om han är påvens son. Glöm det!

Vi behöver samarbetet med Vega. Vi är ute efter den stora fisken.

-Vårt fall gäller ju bara mord. -Vi kan stoppa familjen Rulanti.

Och vi kan sätta dit det här svinet för mord och det tänker vi göra.

Tror du verkligen att FBI låter en New York-polis sabba ett RICO-fall?

Kanske.

Tönt...

-Bråkar han med andra nu igen? -FBI vill bestämma vem vi får gripa.

-Med Vega finns det flera problem. -Ogillas åtalet?

Nej, försvarsadvokaterna kräver att få vittnesmålet.

Då får ju Johnny veta att det var Jolene DeMaine.

-Det är lika med en dödsdom. -Lagen tillåter det.

-Vad är det för en lag? -Den garanterar en rättvis rättegång.

Hon riskerar livet genom vittnesmålet och nu vill du ge det till mördaren?

-Domaren har inte sagt sitt än. -Därför hatar poliser måndagar.

-Det verkar inte rätt. -Det är inte rätt.

Man har rätt att få veta vem som anklagar.

Så att man vet vem man ska hota.

Utan dessa normer är spelreglerna inte rättvisa.

Människors liv står på spel.

Vill du bli inlåst på grund av ett anonymt vittnesmål?

-Det låter inte heller bra. -Tack!

Men i det här fallet är det förödande.

-Förstår du? -Jag tar tillbaka det.

FBI bryr sig bara om att sätta dit familjen Rulanti.

Anna Zoltin flyter längs East River in i glömska och mördaren går fri.

Vad var det de sa? "Kom igen, hon är bara en callgirl."

-Vad är en callgirl? -Inte vet jag.

En flicka som pratar i mobiltelefon hela tiden.

Lite som faster Erin?

Förlåt...

Ursäkta...

-Nåt av värde? -En återvändsgränd.

-Vad var det som var så kul? -Här roar vi oss.

FBI och åklagarna försöker döda mitt vittne.

Inget är ett större hot mot vårt levnadssätt än mord.

Det har du helt rätt i.

Det är osäkert hur domaren gör i morgon. Jag kan förlora vittnet.

-Jag är lite orolig över det. -Var beredd.

Var beredd med andra uppgifter mot honom.

Hur fick FBI Johnny Vega-

-att samarbeta med dem mot familjen Rulanti?

-De har hållhakar på honom. -Koppleri, människohandel...

FBI älskar att dokumentera allt de gör.

Men då åtal aldrig väcktes släppte man inte materialet.

Rätt person kanske aldrig frågade efter det.

-En vän till mig är federal åklagare. -Om det inte går vägen i morgon...

Jag har läst er invändning mot att lämna ut vittnesmålet.

Avslöjas vittnets identitet utsätter man vittnet för livsfara.

Protest! Vi har fullt förtroende för fröken Reagans juridiska kompetens-

-men inte för förmågan att se in i framtiden.

Bifalles! Er invändning avvisas.

Vittnesmålet ska vara tillgängligt för försvaret.

-Vi vill också att borgen övervägs. -Protest!

Mr Vega har starka familjeband.

-Till familjen Rulanti? -Protest!

Jolene... Lyssna, Johnny Vega är fri mot borgen. Vi för dig i säkerhet.

Domaren gav försvaret tillgång till ditt vittnesmål.

-Klä på dig, så sticker vi. -Jag kan inte, tyvärr.

-Vadå, har han kontaktat dig? -Det kvittar.

Jag tänker inte vittna.

-Du har redan lämnat ett vittnesmål. -Jag ljög!

Jag såg inte honom döda Anna. Lämna mig i fred.

Det är det här han vill. Han vill att du ska vara rädd.

-Jag känner till John Vega. -Det gäller mord. Jag ger mig inte.

Du heter ju Reagan. Men att ge dig tillgång till FBI:s material-

-...ger mig problem. -Du är en hängiven åklagare.

Du vill inte heller att han går fri.

-Jag kan inte riskera Rulanti-fallet. -Det gör du inte.

Jag väntar med mina yrkanden till efter RICO-åtalet. Ni har förtur.

-Kan vi diskutera det över en middag? -David, jag vill ha materialet.

Hej, Danny, det är jag. Jag har nåt här som du lär gilla.

Sex timmar sånt här och fortfarande ingenting.

Jag klarar inte det här längre. Inga fler maffiasnubbar och horor.

Inte jag heller.

Där har vi Johnny Vega. Kolla på den här killen...

Ännu en medelålders man som betalar-

-nån 20-åring för att känna sig uppskattad.

Jag tappade intresset för fyra timmar sen.

Jag har sett den här killen förut.

Gör mig en tjänst, kolla upp den här nummerplåten, "KNQ 8633".

Du lär inte tro mig, bilen är registrerad på domare Fenton.

Skojar du? Och det är inte ens min födelsedag...

Vi saknade dig på cocktailpartyt. När polisen hedrar sin borgmästare-

-borde väl polismästaren ha varit på plats?

Ursäkta, men jag hade ett brådskande polisärende.

Vad är ursäkten för att du uteblir från dagens möte med FBI?

Jag har ingen.

Och vad ska jag göra? De vill att ni drar er ur Vega-fallet.

Jag tänker inte försvara dig, Frank. När FBI kräver ett möte-

-tänker jag inte stå där ensam som en idiot...

-Polismästaren... -Ja, Baker?

Ursäkta, men polisinspektör Carter är på linje ett. Han har hittat Wessel.

-Jag måste ta det här, borgmästaren. -Jag förstår.

Brådskande polisärende? Liv som står på spel och så vidare...

Ta hit honom.

Du är trött? Vad synd, för ingen får sova innan jag vet vad som hände.

Jag vet inte vad som hände. Jag har inget med det att göra.

Jo, du dödade pojken och gömde honom bakom väggen.

Du var husets fastighetsskötare. Ingen skulle ha märkt nåt.

Alla i huset hade tillgång till källaren.

Där fanns 150 förvaringsskåp och tvättstuga.

Jag orkar inte se dig längre!

-Han ger inte upp, Frank. -Utan erkännandet har vi ingenting.

-Jag har varit där i fyra timmar. -Jag vill prata med honom.

Okej, polismästaren.

Minns ni mig?

-Jag tror att ni är polismästare. -Nu är jag det.

Ni var fastighetsskötare i ett hus som låg längs Leo Gates skolväg.

Vi pratades vid den 10 november, dan efter att Leo försvann.

Jag var fastighetsskötare där. Det har jag berättat.

-Vill ni ha nåt att äta eller dricka? -Jag vill bara härifrån.

Jag har inget mer att berätta.

Vi hittade det här i Leo Gates ryggsäck.

Det är en skrivuppgift. Man ska fylla i luckorna.

"Den 9 november. Namn: Leo Gates. Vad bryr du dig om? Min familj."

"Vad vill du bli när du blir stor? Baseballproffs."

"Vad gillar du? Allt med baseball."

"Vad är du rädd för? Att inte träffa bollen."

Tänk dig det, Ted...

Innan den 9 november var Leo bara rädd för att inte träffa bollen.

-Varför gör du det här? -Jag ville bara klargöra vissa saker.

När vi talades vid den 10 november-

-hade du blå skjorta, beige byxor, arbetskängor och ett verktygsbälte.

Det är allt jag har skrivit ned.

Men jag har ett ganska bra minne, Ted.

Jag satt på mitt kontor och tittade ut över staden-

-och tänkte på vad min fastighetsskötare sa:

"Om nåt rör sig, använd silvertejp, om nåt gnisslar, använd WD-40."

"Om nåt sitter fast, använd hammaren."

Det tycks ha hjälpt minnet för plötsligt såg jag-

-som ett fotografi framför mig.

Jag insåg plötsligt att när vi talades vid...

...så saknades din hammare i verktygsbältet.

Och det var då jag visste.

Jag slår inga barn i huvudet med en hammare.

Det var så Leo dog. Hur visste du det?

-Polisinspektör Carter sa det. -Nej.

-Jag läste det i tidningen. -Det stod inte i tidningen.

Folk stjäl verktyg hela tiden, så fort man ställer ner nåt.

För några dar sen...

...fick jag berätta för Laura Gates, Leos mamma...

...att Leo var död.

På sätt och vis verkade hon lättad över att få veta, äntligen.

Ovissheten hade verkligen tärt på henne, Ted.

Att förlora ett barn känns så orättvist.

Jag vet för jag har förlorat en son.

Du förstår nog att man aldrig riktigt återhämtar sig från en sån förlust.

Läs det.

Läs det högt, är du snäll.

"Kära, mrs Gates, jag beklagar verkligen att er son har försvunnit."

"Jag förstår hur hemskt det måste kännas. Jag beklagar det."

Jag tror att en god människa skrev det, en man med ett samvete.

Nån som gjorde ett misstag och ångrade det resten av sitt liv.

Ett misstag som förstörde hans äktenskap och fick honom-

-att ta till flaskan för att döva smärtan.

Ett misstag som knäckte honom och som han aldrig återhämtade sig från.

Du skrev brevet, Ted.

Det regnade. Han var alldeles blöt. Det var allt.

Berätta att det inte var meningen.

Skriv ner alltihop.

Härmed yrkar jag på att målet mot min klient avskrivs.

-På vilka grunder? -Det här är absurt.

Vittnet har tagit tillbaka sitt vittnesmål.

-Vänta lite, ursäkta! -Bry er inte om oss.

Här pågår faktiskt en rättegång!

-Ni går för långt! -Inte bara jag.

-Sitt ner! -Jag vill inte sitta ner.

Vill ni åtalas för domstolstrots?

Det är du som trotsar domstolen! Tjänstefel, sexköp... Berätta!

Vincent Pellegrino från domstolsmyndigheten.

-Kliv ner, herr ordförande. -Kalla honom inte det!

Så tilltalas bara anständiga domare.

-Tjena, Johnny! -Vad är det som pågår?

Domare Fenton var med på ett av banden.

Han blev ertappad med byxorna nere, bokstavligt och bildligt talat.

Därför har han dömt till fördel för Johnny Vega.

Förhandlingen skjuts upp i väntan på rättsprövning.

Det var väl inte så illa för en liten fisk?

-Titta, vem som är här... -Hej, pappa!

-Jag hörde vad som pågick. -Ja, typiskt Danny.

Han kunde inte vänta, utan stormade in på sin vita springare.

-Du fick honom att erkänna, hörde vi. -En bra dag för familjeföretaget.

Vi ska gå över gatan och fira.

-Följer du med? -Jag har lite att ta itu med, gå ni.

-Är du säker? -Ja, vi tar det en annan gång.

-Vi ses senare, pappa. -Jag är stolt över er.

När ni hittade Leos kvarlevor visste jag att ni skulle hitta den skyldige.

Det är ingen stor tröst.

Det är den enda tröst jag har, att han ska ställas till svars.

Jag förstår.

Du har också förlorat en son.

Och det går inte en dag utan att jag tänker på honom.

Men jag har en sak. När de hittade Leo låg det här i ryggsäcken.

Leo älskade baseball.

Får jag tacka dig nu?

Text: Karin Lundberg www.sdimedia.com