Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Dutch
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
Mmm...
Det är riktigt bra, det här.
Om du fullföljer det, kommer det att uppmärksammas, även internationellt.
-Du...det gäller din undervisning. -Ja, jag skulle gärna ha fler timmar.
Det är svårt att överleva på dem jag har.
Det är just det...
Det är tuffa tider. Det blir mindre pengar, särskilt inom våra ämnen.
John, du är extremt begåvad.
En av de bästa jag jobbat med, särskilt med tanke på din bakgrund.
Det är bara pengarna som saknas.
Tom? Hej!
Det var länge sen. Har du kvar vikariatet på handskriftsavdelningen?
Nej... Jag står illa till med bilen, så jag måste... Kul att träffas.
Detsamma.
Redan?
-Du ska inte ha nåt nytt? -Nej.
DET RINGER PÅ DÖRREN
-Hej! -Hallå! Grattis!
-Tack! -Hej, mamma.
-Grattis! -Tack!
Å, så fint! Det är så roligt att se dig.
-Mamma, var blev du av? -Kom, får ni se vad P-O har köpt!
Va? Har ni sett!
Tyckte att mamma skulle få tänka på annat nu - njuta lite av livet.
Kul att se dig! Hur är läget?
Den är nästan ljudlös.
-Vad händer nu, då? -Det löser sig.
-Du måste betala tillbaka lånen. -Studielån är inte som banklån.
Tjatet om utbildning, om hur jävla viktigt det är...
Ingen berättar att man kan plugga i 10-15 år och sen finns inga jobb...
-...inom det som du gör. -Och du som är så duktig.
Du kan börja hos mig. Tjära tak kan fan vem som helst göra.
-Kom inte och be om ett lån sen. -Ingen risk!
-Bråka inte nu. -Nej, idag är det din dag.
-Vi skulle ju ge den tillsammans. -Ja, men det blir ju aldrig av.
Det viktiga är att hon får den.
Du kan göra mig en tjänst istället.
Ge det till Solo. Sven-Olof Olsson. Ni gick ju i samma klass.
Han bor ju precis vid er.
Vi drar till Zagreb i morgon bitti. Det vore skönt att slippa åka ut dit.
-Okej? -Okej.
BILLARM OCH HUNDSKALL
Du kunde väl ha sagt ja till skjuts. Han ville bara hjälpa till.
-Du kan inte skylla på honom. -Jag vill också ha en fin bil.
I 13 år har jag pluggat. Och vad fan har jag för det?
Inte ett skit.
De som får undervisningstimmar heter Horwitz och Lagerbielke.
Jag träffade en kille på KB idag. Tom Goldman. Vet du vad KB är?
Vi gick forskarutbildningen ihop, men han blev klar 5 år före mig-
-för han behövde inte sitta i en tunnelbanespärr varenda kväll.
Har man rätt bakgrund och namn står alla dörrar öppna.
Pengarna till huset måste in den här månaden. Vi kan inte ta fler sms-lån.
-Du kan väl prata med P-O. -Hellre svälter jag ihjäl.
Hej, jag heter John Johansson och söker jobbet som assistent.
Meriter? Tja, delar av min avhandling publicerades-
-i Times Literary Supplement. Duger det?
Hej, jag heter John Johansson och jag söker jobbet som assistent.
Hej...
Hej, jag heter John Johansson...
Hej, jag heter John Fjärtsson...
Hållbratt. Hållbratt?
John Hållbratt.
Ingbråten. Vilka jävla namn!
-Ja? -Jag ska träffa riksbibliotekarien.
-Namnet? -Otto Wersell.
-Ditt namn. -Förlåt.
John...John Manneus.
Det står Johansson på avhandlingen.
Jag har bytt. Manneus är ett gammalt släktnamn.
Vi flaggar på halv stång när någon anställd gått ur tiden.
Det är en nära nog 100-årig tradition vid det här laget.
-Du är överkvalificerad för tjänsten. -Jag vet.
Med de här meriterna skulle du kunna bli chef för handskriftsavdelningen.
Han som vikarierade där var inte mycket att ha.
Tom Goldman. Hans avhandling är svag, minst sagt.
-Att opponenten lät den... -Tom Goldman är nu avdelningschef.
Han blir din närmaste överordnade. Men du får väl sätta honom på plats.
Är ni med nu, då?
-Vad jag är glad för din skull! -Fast timlönen är högre i spärren.
-Jag säger bara som det är. -Moa! Joel! Mat!
Otto Wersell sa att jag var kvalificerad för chefsjobbet.
Jag hade tänkt att du och P-O skulle få slåss om den här.
Men nu tyckte jag att du kunde ha nytta av den på ditt nya arbete.
Den var farfars fars. Han kom från S:t Petersburg.
Pappa berättade att han varit anställd hos ryske tsaren.
När John var liten och var sjuk tog jag fram den så han fick hålla i den.
Du fick nog ditt läshuvud från farfar.
-Du får vara rädd om den! -Det ska jag.
-Skål! -Skål!
-Hej! Ursäkta att du fått vänta. -Vi sågs häromdan.
Just det. Välkommen till handskriftsavdelningen.
Vi är oerhört glada att ha dig här. Vi behöver förstärkning.
Du är bekant med de publika delarna av huset, men det finns mycket mer.
Det ska Lisbet här visa dig. Vi ses!
-Lisbet Ljungman. -John Manneus.
Var så god! Kom!
Karin har hand om utlåning och katalogisering.
John Manneus ska arbeta halvtid här.
Fråga mig om du undrar nåt om katalogsystemet.
Karin är en fantastisk bibliotekarie. Otroligt lojal.
Om Otto Wersell sa åt henne att sluta gå på toaletten skulle hon göra det.
Självklart finns en hierarki. Ju närmare samlingarna, desto finare.
Se bara hur det ser ut i matsalen.
Högdjuren vid chefsbordet, vi andra vid mittenborden-
-och så längs väggen: skadedjuren. Låntagarna.
Om somliga fick bestämma skulle böckerna skyddas från vanlig folk.
Men vi har ett tillhandahållande-uppdrag:
Vem som helst har rätt att begära fram vad som helst. Stiligt!
Över 7 miljoner timmar rörlig bild och ljud.
Under oss är arkiven nedsprängda. De är på 30 000 kvadratmeter.
Ytan motsvarar två Hötorgsskrapor.
Här hade Strindberg sitt arbetsrum.
Det sägs att röklukten suttit kvar i decennier.
Här har vi alla svenska dagstidningar från 1974 och framåt på mikrofilm.
Du...
Magasin 1: allt tryckt material från 1661 och fram till våra dagar.
Magasin 2: utländska samlingar. Här är handskrifterna:
från Magnus Erikssons landslag till Strindbergs brevväxlingar.
Raritetskammaren. Här förvarar vi det som är riktigt värdefullt.
Får man...?
Och så Djävulsbibeln, förstås. Den visar vi inte längre offentligt.
Vi har den i en klimatsäker kammare.
En munk ska ha sålt sin själ för att hinna skriva den på en enda natt.
Det där känner du förstås till redan.
Jag har varit här i 27 år. Jag har aldrig arbetat nån annanstans.
Har man en gång kommit hit, så finns inget annat.
Det blir nog likadant för dig. Sånt syns - i ögonen.
Du, är det...?
Ja, stol nummer 14. Bengt Lithell.
Tom har en del kontakter med Akademien.
Och så känner de varandra från Idun. De röker cigarr ihop varje förmiddag.
-Idun? -En förening för bildade herrar.
Man måste bli rekommenderad av två medlemmar för att komma med.
Instiftades 1862. Ingenting för oss.
Du ska sitta i Torbjörn Ternhielms rum. Nu är det ditt. Han är ju död.
Vildmarks- och kärleksvisor, förstaupplagan från 1895.
Det måste vara nåt som Torbjörn glömt.
Egentligen måste vi också registrera våra lån.
Men så länge de är kvar i huset... Lämna in den till Karin.
-Kommer du? -Kom, får du se!
Tjusigt!
Det var ganska fint. Manneus...Manneus. Ja, det är okej.
-Hur ska vi göra med barnen? -Ni ska självklart inte byta.
Det känns konstigt om vi inte heter samma namn.
Jag tycker inte att det passar dig. Jag byter bara för jobbets skull.
Karlfeldt hette Eriksson innan han började på Aftonbladet.
Det är väl ingen stor grej?
Nej...
Men du kommer?
Jag kan inte med när folk är nakna på scen.
Den här gången fyllde det väl en dramatisk funktion?
När Konstantin drog av sig brallerna tänkte alla i Dramatenpubliken:
"Stackars kille! Var den inte större?"
John!
Är det ledigt här?
-Göran sa att han skulle äta ute. -Då så! Var så god och sitt.
-Det här är... -John Manneus.
Han har börjat hos oss på handskriftsavdelningen.
Han kommer att gå till historien som den mest ambitiöse arkivarien nånsin.
Bibbi Tersman, Georg Skotte, Johan Bergman, Vidar Hultén.
-Otto känner du ju. -Välkommen!
-Vi har setts på institutionen. -Ja, men hette du inte nåt annat då?
-Jonsson. -Johansson. Manneus är ett släktnamn.
Jaha.
-Jag var på din disputation. -Jaså?
-Jag läste avhandlingen också. -Å, herregud...
Den trodde jag bara opponenten orkade sig igenom.
Och jag.
Du skrev om Karlfeldt, eller hur? Intressant.
Mycket.
Det var gott, det här.
Man blir ju nyfiken på den där föreställningen i alla fall.
Om du är ute efter den pornografiska effekten blir du väldigt besviken.
Vidar, jag vill se den igen!
Kan jag hjälpa till med något?
Jag skulle vilja ha riktigt bra cigarrer.
Då kan jag föreslå Cohiba.
-Hur många hade du tänkt? -Jag kan väl ta en ask.
10 stycken?
Så. Det blir 2 150 kr.
Jag måste bara till bankomaten.
Så...
-Var det nån post? -Va? Nej, bara reklam.
Så får du en hundralapp tillbaka där. Tack så mycket!
Vidar, hur ser det ut för dig? En femhundring här också, okej.
Då skriver jag av dig.
Vi har insamling till Otto som fyller 60 år. Han ska få en svetskurs.
Han har ju båt. Du kanske vill vara med?
-Hur mycket? -400.
Men lägg vad du har.
Okej, tack!
Nej, det behövs inte.
Det är en sammankomst på Riche med respektive. Du kanske vill komma?
På Riche på lördag klockan sex. Kul, då ses vi. Hej!
Jan Manneus? Välkommen!
Du behöver inte ta av dig skorna.
Du ville ha en tvåtimmarskonsultation.
-En sådan kostar 3 500 kronor. -Javisst, inga problem.
Den här vägen.
-Var så god! -Tack.
Om du gör en paus...
Aldrig servetten på bordet. Så får bara värdinnan göra.
Det betyder att taffeln är bruten. Besticken tjugo i fyra.
De ska alltid vila mot tallriken, aldrig nånsin vidröra bordsduken.
-Knivseggen mot dig. -Förlåt, jag glömde.
-Och när du är klar? -Besticken i halv fem.
Bra! Sen?
Bra! Om du är tvungen att lämna bordet?
-Nej, på stolen... -Helvete!
Aldrig någonsin lägga servetten på bordet!
Jag är ledsen, det blir så mycket bara.
John, vad vill du egentligen uppnå med det här besöket?
Jag vill kunna sånt här: gafflar, knivar, servetter - rubbet!
Jag vill att det ska komma naturligt.
-Kan du hjälpa mig med det? -Ja, det är klart jag kan.
Men...det är kanske inte så enkelt som du tror. Stil är så mycket mer.
Det genomsyrar allt du gör. Det kommer ur ett inre självförtroende.
Den som verkligen kan det här, kan bryta mot det utan att det gör nåt.
Förstår du?
Mm. Kör!
Vad är det? Har det hänt nåt?
Jag hittade de här...
Det kom påminnelser. Fan John, vad håller du på med?
-De är betalade. -Elbolaget har inte fått nåt.
Jag betalade dem igår. Okej?
John, vad bra! Jag behöver hjälp med att få fram några texter. Jag mejlar.
-Jaha... -Det här är min hustru.
-Hej! Tom Goldman. -Pia Johansson.
Då hjälper du mig med det? Vad bra. - Jag antar att vi ses på Riche.
-Vi kommer båda två. -Okej, kul!
Det var en tråkig jobbgrej. Trodde inte du ville gå.
Hej.
-Hej! -Hej.
-Jag undrar om du är intresserad... -Slå dig ner!
Den lär vara från Ryssland.
-Vad tror du? -Ett par hundra kan du få.
Den är tillverkad i slutet på 1800-talet.
400, och då är jag snäll.
-Det kan inte vara möjligt! -Affektionsvärdet kan vara högt.
Men jag kan inte betala mer.
Den här, då?
2 000 kan du få.
Okej. Men då vill jag att du håller den åt mig i en vecka.
Jag köper tillbaka den då.
Dokument går från generation till generation i familjen.
Vi pratar om brevväxlingar och så vidare...
God morgon!
-Ja... Bengt Lithell. John Manneus. -Hej!
-Och... -Får det lov att vara en?
-Tack, jag har. -Det är Cohiba.
Lite väl mastigt så här tidigt på dagen, kan jag tycka.
HAN HOSTAR
-Hur står det till? -Det är bra.
Tack! Jag fixar det sen.
Man ska aldrig dra halsbloss när man röker cigarr. Det vet du, va?
Vi kanske kan gå ut och äta lunch tillsammans nån gång.
-Är det okej så här? -Dina bh-band syns.
Å, vad fina ni är!
Du...drick inte för mycket. Och så inget prat om hundar, är du snäll.
-John! Vad tjusig du är! -Vad gör man inte.
Hej!
-Pilgrimsmusslor. -Jaha, ja. Ja tack.
Vi delar rakt av i 16 delar. Det blir enklast så.
Såg du vad kostade? Jag trodde att de bjöd.
-Ursäkta, det här gick inte igenom. -Men det finns pengar där.
Jag kan ta det. Det är inga problem.
Du får pengar på måndag. Jag ska bara föra över. Det är nog magnetremsan.
Tack!
Jag berättade för Karin om Torbjörns slarv. Har du lämnat in boken?
-Jag gör det i eftermiddag. -Vad bra! Tack!
Nämen... Hade jag vetat att du skulle komma så hade jag bakat.
Vad är det, John?
Jag skulle inte be dig om det inte var viktigt.
-Men jag har inget. Bara pensionen. -Har du ingenting undanlagt?
Det gick åt när jag hjälpte er med huset.
Begravningskontot, då? Du behöver dem ju inte just nu.
-John... -Det är ju bara ett lån.
Jag sitter verkligen i skiten.
Det är inte mycket, som du ser.
Är det allt?
-Men om du pratar med P-O... -Nej.
Kniven. Jag försökte sälja den. Vet du vad den var värd?
-Har du sålt farfars...? -400. Fattar du? 400.
Hej...
Professorn! Kom in!
Ta gärna av dig skorna, för jag har nya golv här.
-Ek. -Fint.
-Massiv. -Jättefint.
22 millimeter. Naturmaterial ska det vara.
Fy fan för plast och sån skit!
Sätt dig!
-Har du kikat? -Nej.
-Hur mycket? -Va?
Alltså...jag har ett litet glapp i forskningsanslagen...
Jag jobbar deltid på KB och har doktorerat på Karlfeldt.
10 000?
Det skulle väl kunna gå...för gammal vänskaps skull.
Tack! Du vet inte vad det betyder.
Men 10 idag betyder 15 till mig om en vecka. Bara så att vi är överens.
Okej. Inga problem.
-Vi har inte öppnat än. -Jag ska hämta min bok.
Allt som trycks i Sverige hamnar i ett pliktexemplar här på KB.
Reklambroschyrer, kioskromaner, originalmanus av Linné...
...von Heidenstams dagböcker, Selma Lagerlöfs brev...allt.
En del är otroligt värdefullt, annat kallar vi skräp - idag.
Vissa böcker kommer kanske aldrig att efterfrågas, men de står här.
Hur vet man att böckerna finns?
Hur vet man att de står där de ska om det aldrig är nån som läser dem?
-Karin, har du tid ett tag? -Javisst.
Men det händer att böcker är borta ibland?
De kan av misstag hamna på fel hylla.
-Då kan de bli stående där. -Ja. Jo.
-Länge? 10-20 år? -I princip hur länge som helst.
Det krävs att nån frågar efter boken och sen att man hittar den igen.
Men jag har gjort allt för att göra datasystemet heltäckande.
Det är svårt, för det bygger på handskrivna lappar.
Är Otto missnöjd?
Nej, jag är bara nyfiken.
Du har gjort ett otroligt arbete.
TELEFONEN RINGER
Manneus.
Tjena, Solo...
Jag vet. Det har varit lite mycket.
Jag kan inte idag. Jag...
Ja. Tre dagar. Du kan lita på mig.
John! John!
-Vad tror du? -Var har du fått den här ifrån?
Köpt.
Varifrån? Har du kvitto?
Det måste jag ha, annars kan jag omöjligen...
Kan du öppna?
Tjena! John.
John Manneus.
Kan jag hjälpa till med nåt?
Nej tack. Jag tar dem som de är.
Okej... Det är bara oslipat glas i dem.
-Är det ett problem, eller? -Nej.
Jag var ute med Emmy och Flisan i parken. Har du varit där?
YTTERDÖRREN ÖPPNAS
Det är fint där.
HUNDEN SKÄLLER
-Hej. -Har du John hemma? När kommer han?
-Vet inte. Ska jag be honom ringa? -Ursäkta mig...
Du, du kan ju inte bara gå in. Ursäkta...
Vad gör ni? Men alltså...jag ringer polisen. Vad gör ni?!
Hälsa John att vi tar det här så länge.
Ni kan inte ta grejerna, för fan! John kommer när som helst.
Han kom...
Var så god!
Hur ska jag kunna tro på nånting nånsin igen?
Och Kina är här och ser alltihop!
Jag betalar honom. Jag har skrivit artiklar i en vetenskaplig tidskrift.
-Tänk om han kommer tillbaka! -Jag ska prata med honom.
Älskling, det kommer att ordna sig.
-Du måste lita på mig. -Jag blev så jävla rädd!
Kom och kolla här!
Är det här din väska?
Kan du vara snäll och öppna den.
Den här måste du slänga.
-Tack! -Tack.
Textning: Marina Steinmo Svensk Medietext för SVT
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.