Original subtitles

–Vi vet att ni förhalade volframköpet. –Kvalitén var dålig och priset högt.

Kanadensiskt pass, biljett till New York? Ni är en förrädare!

–Jag är ingen förrädare. Fråga Gruber. –Vi tar över nu.

Giese!

Skicka ett meddelande att vi har anslutit till U-947 och U-948.

Övningarna är slut. Nu är det allvar.

I mörkret försöker ubåtarna nästla sig in och vi riskerar att träffa våra egna.

Så vi lägger ut ett lockbete och tar dem först.

Ett avtal på över 50 miljoner i guld.

Vad är det med dig? Du verkar helt förvirrad.

–Här kan han inte stanna. –Har ni inte svurit läkareden?

–Tre stycken. –Vi har kontakt. Klart skepp.

Tub ett, fyr!

Löjtnant! Alarm!

Alarm!

Eld!

Det är bara 10 bar, det behövs 30 för att skjuta ut torpeden.

–Jag förstår det inte, löjtnant. –När exploderar den?

–Om 3 min och 5 sekunder. –Stäng tubluckan och släpp ut vattnet.

Mannar! En av er måste gå in där och rätta till det. Nån frivillig?

Med torpeden i? Man får knappt plats och den är skarpladdad.

Hämta Müller i manöverrummet. Han har nerverna och kan mekanik.

–Var det de andra? –Det går inte att säga.

Framåt lägsta.

Det var Alfa!

–Skjut mot mål Bravo! –Eld!

–Avfyra lysraket! –Avfyra lysraket!

Kom igen!

Där tog det slut för Bravo.

Mercer, ta över på bryggan.

–Mr Walsh? –Asdicen har tappat Alfa och Bravo.

Det kunde jag se med mina egna ögon. Två sänkta, en kvar.

Var är Charlie? Herr Sicksack som sänkte vårt ångfartyg?

Charlies senaste position var i bäring 210. Avstånd 1 550 m. Stillaliggande.

Mercer! Kom till kurs 210.

–Asdickontakt i bäring 270, tilltar. –De får snart kontakt med oss!

–Upprepa. –Ta ut kolvarna, kontrollera och rengör.

Kontrollera och avprova propeller, kurs- och djuproder. Sätta tillbaka kolvarna.

Chefen, mål Charlie i bäring 220!

–Mr Walsh? –Charlie rätt förut, avstånd 730 m.

Håll den här kursen! Meddela artilleriet att vara beredda.

Sätt fart! Öka!

–Asdicen har gått över till anfallsmod. –De bekämpar oss när som helst.

Torpedtuben är tom.

Tubluckan måste stängas för att skydda besättningen om...

Du klarar det!

Försiktigt!

Var beredda vid raketkastaren!

Det är 24 bomber. Varje väger 30 kilo.

När vi övade sköt vi en gång, inte om och om och om igen!

För helvete!

Kom igen.

Öppna!

Hallå!

Öppna!

Ta ut honom ur tuben!

Försiktigt.

Driver ni med mig?!

UM, 20 sekunder kvar.

Fyll upp vatten i tuben.

Nu!

Vad håller de på med?

Babord 15. Kom till kurs 350.

Babord 15. Kom till kurs 350.

Sätt fart! Undan!

–Laddad, sir. –Eld, för Guds skull!

Eld!

Löjtnant? UM?

Jag vet inte... Det är nåt i vattnet.

Det låter som flaskor som sjunker i vattnet.

Det där är inga vanliga sjunkbomber.

–Utan? –Vet inte. Jag har aldrig hört nåt sånt.

Jag är rädd att de bara exploderar vid kontakt.

Asdic i bäring 290.

Vi måste tvärvända. Det är vår enda chans.

150 meter. Kom till kurs 352.

150 meter. Förliga ner 15, aktra ner 20.

–Ja, sir? –Bäring, Walsh?

Charlie i bäring 080, avstånd 1 800 m.

–Kom till kurs 015... –Konvojen, sir.

Radiomeddelande: HMS Lily ska ta över ansvaret för eskorten och konvojen.

Ni sa att jag skulle...

Antingen är Charlie ett skadeskjutet djur som vi bör döda snabbt–

–eller så är det den värsta av dem alla, och vår plikt att förgöra honom.

Oavsett vilket så är jägarna nu de jagade.

–Det är en normal fråga till ens make. –En diplomathustru måste inte veta allt.

Du flyger huxflux till Tyskland och vill inte berätta varför.

Du behöver inte veta det. Lika lite som jag måste veta vem du ligger med.

Vårt arrangemang har alltid varit tydligt. Och vi har väl båda dragit nytta av det?

Jovisst.

De senaste tio åren har vi gjort varandra salongsfähiga.

Ändå saknar jag tiden då vi bara var oss själva.

Minns du Eldorado?

Så klart minns jag det!

Jag vet precis vad du gjorde där.

Tills den inskränkte tjänstemannen bommade igen stället.

Efter kriget blir allt bättre igen.

Om jag bara kunde tro på det.

Stig in.

Ta det här till bilen. Jag ska ta en nypa luft. Säg åt chauffören att hämta mig.

Javisst, herr Gruber.

Var då en snäll gosse och uppför dig i fosterlandet.

Hämta mig vid parken om en halvtimme, jag har ett ärende.

Mr Gruber...

–Vad är det här? –Det spelar ingen roll för dig.

Du ska bara göra det jag säger att du ska göra.

Jag måste veta vad det handlar om. Jag vet inte vem jag hjälper.

Men du vet vad som händer med dig om du inte gör precis som jag säger.

Öppna det inte.

–160 meter. –160 meter.

Kom till kurs 225.

–160 meter. –160 meter.

UM...

–Gick det bra? –Ja, det gick bra.

Säkert?

–Går det? –Ja.

Tryckluftsventilerna... Kontrollera dem.

Ladda om!

Mellanatlantiska gapet. Han tror att han är säker där.

Men han får tänka om, våra långdistansplan har täppt till det hålet.

–1.O? –Man har avlyssnat fiendens radiotrafik.

40 ubåtar färdas norrut och lägger sig som ett band över ONS185:s konvojväg.

Sök efter Charlie.

Enligt mina beräkningar färdas konvojens tät i 7 knop.

–Vi får kontakt med dem om fyra timmar. –Tre och en halv om vi håller 25 knop.

14 timmar och han ger inte upp. Vi håller inte ut länge till.

Planen är att nå mellanatlantiska gapet.

Han kommer att fortsätta att jaga oss.

Vi lockar honom söderut. Nån gång måste han tillbaka till sin konvoj.

–Ska vi inte försöka anfalla? –Förstår ni inte?

De verkar upptäcka oss innan vi ser eller hör dem.

Och det både över och under vattnet.

–Vi måste skaka av oss dem. –Står det hur i er fina anteckningsbok?

Förlåt.

Jag ser bara en möjlighet, men det är osäkert om den fungerar.

Sir!

Charlie håller på med nåt.

Han tycks köra runt i cirklar.

Varför i jesse namn...?

–Han är borta. –Vad menar du? Han kan inte försvinna.

Jag hör honom inte längre.

Luftbubblor. Att köra runt i snäva cirklar skapar bubblor.

Och när ubåten kör igenom sina bubblor kan asdicen inte lokalisera den längre.

–Han kanske är smart ändå. –De 40 ubåtarna är huvudstyrkan.

De här var en avledningsmanöver, som ni gick på.

–Det är fortfarande en ubåt. Under oss. –Vårt uppdrag är att eskortera konvojen.

–Vår toppfart är 36,7 knop. –Under ideala förhållanden.

Det ger oss en timme att göra slut på honom.

Sen ansluter vi till konvojen, Mercer. Det har ni mitt ord på.

–Stäng av asdicen. –Stäng av asdicen.

–Hydrofonist? –Propellerljuden avlägsnar sig.

Ni klarade det, UM!

Nu släpper vi in lite frisk luft i båten.

–Klart för ytläge. –Nej. Vänta.

Han har förföljt oss i 14 timmar, skulle han bara ge upp nu?

–Han har väl återvänt till sin konvoj. –Utan att bekämpa oss en sista gång?

–Vi behöver syre. –Ni behöver inte syre. Ni vill ha syre.

Chefens uppgift är inte att tillmötesgå besättningen utan att fatta rätt beslut.

Vi kan härda ut minst två dygn till under vattnet. Minst.

Vad sägs om en kompromiss?

–Vi går upp till periskopdjup. –Och gör ett rundsvep.

–Hydrofonist? –Inga propellerljud längre.

Det är ert beslut, löjtnant Buchner.

Då så. Inta ytläge.

Förliga djuprodren upp 5, aktra upp 10.

–Periskopdjup är. –Upp periskop!

Inget i sikte.

Hans periskop syns på radarn. Riktning 310, avstånd 2 700 meter.

Första misstaget, herr Sicksack.

Framåt högsta. Styrbord 15 graders roder, kom till kurs 310.

En gång till.

–Jagare! 150 meter snabbt. –Trimmanskap föröver!

Artilleri, fyra av allt vi har. Sjunkbomber, ubåtsjaktsgranater.

–Kontakten Charlie förlorad. –Nu hinns det inte med nån kapitulation.

130 meter, båten sjunker.

140 meter, båten sjunker.

–Är ni säker på att de såg oss? –Vad tror ni?

–150 meter. –Djupare.

De kan inte lokalisera periskop. På utbildningen sa de...

När var instruktörerna senast ute? De allierade tar fram nya saker hela tiden.

190 meter, båten sjunker fortfarande.

Djupare.

Djupare.

Jag har byggt den, jag vet att den tål det.

200 meter, UM.

–Bra. Håll djupet. –Avvägning.

–Och nu? –Vänta. Och hoppas.

Sjunkbomber!

Skaderapport!

–Från och med nu lyder jag era order. –Vi får hoppas att vi klarar oss.

–Är en brännoljetank träffad? –Kompressorn är skadad.

Jag kan inte hålla djupet, UM.

Fungerar djuprodren?

–Fungerar djuprodren?! –Ja.

Vi sjunker bara djupare.

Vatteninbrott! Hämta trasor!

Det brinner i manöverrummet!

Stäng ventilen!

–Olja, sir. De är träffade. –De spelar döda. Världens äldsta knep.

–Det är mycket olja, sir. –Jag vill se kroppar på ytan.

Det är dags, sir. Även i 36 knop får vi svårt att hinna ikapp konvojen.

Sir... Er son dog för att eskorten övergav hans konvoj.

En till! Här!

Vi har inget val. Blås överallt.

–Ge upp? –Eller drunkna.

–Blås överallt. –Blås överallt!

2.O: Pjäsmanskapet redo!

Vi har 15 millibars övertryck, det kan vi inte utjämna.

Ni har rätt. – Hämta vår starkaste man.

Han ska hålla fast er i fötterna.

Åtgärda vatteninbrottet.

–Håll i hårt när han öppnar luckan. –Ska ske.

Och resten håller i era mössor.

Tre, två, ett...

De är borta. De är borta!

De är borta!

Inte så långsamt!

Den behöver vi väl inte längre?

Vi vill också upp!

Dra åt helvete, Englands kung! Dra åt helvete, Churchill! Vi är kvar!

Tysta! Här pågår fortfarande flygspaning.

Telegrafist, kontakta högkvarteret och uppge vår position och skadeläge.

–Välj ut svetsare till brännoljetanken. –Ska ske, löjtnant.

–Cremer. – Ellemann! –Jag är också med.

–Fartygschefen bör stanna ombord. –Mitt beslut ledde till att vi blev träffade.

Dessutom är jag bra både på att simma och svetsa.

–Det lärde jag mig på konstskolan. –Då så, som ni vill.

Förbered er. Vi stannar inte längre än nödvändigt.

Skicka ner plåten, men långsamt! Längre ner.

Försiktigt.

Cremer... Ni är yngst.

Här.

Titta bort.

–Jag fick en stöt, 2:e maskinisten. –Varför tror ni att jag valde er? Fortsätt.

Det är en order.

Håll i honom. Jag tar över.

Det är ingen bra idé, löjtnant.

–Håll i plåten, Cremer. –Skyddsglasögon.

–Vad säger Fuchs om kompressorn? –Han kan laga den. Hur ser det ut nere?

Då får han sätta igång. De här skadorna måste lagas, resten tar vi efter hand.

–Hur länge till? –En halvtimme.

Backa! Ni måste vänta!

Platserna är begränsade!

–Weiss. –Det är jag.

Jag hade inget val med polisen. Hämta ut mig. Jag behöver en bil och pengar.

–Jag ordnar det. –Berlin måste underrättas.

Beck blev utnyttjad av någon på ambassaden.

Vi har blivit lurade, Weiss. Det låter jag inte passera.

Var är ni?

Läs Becks papper, de ligger i döda brevlådan.

–Vänta! –Ordna fram det jag behöver.

Ombordstigningen är avslutad. Grindarna är stängda!

Backa! Backa!

Grindarna är stängda!

Backa!

Snälla, ge mig pengar! Jag har tappat bort pappa!

Så där.

Roligt att du är hemma igen, pappa.

–50 meter. –50 meter.

Försiktigt.

Jag har honom.

–Och? –Tanken håller.

Det går bra.

–Smet rikisen undan? –Nej.

Han tog stötarna i mitt ställe. Och lagade tanken.

Han är nästan lika galen som du.

–30 meter, båten sjunker. –Respekt.

–En fin jaktdag. –Fint att vara del av den.

Ni menar att vi nästan missade den.

Jag är tacksam, mr Mercer. Ni räddade mig undan min besatthet.

Som kapten Ahab, sir. Förlåt, sir, det är en bok, "Moby Dick".

Jag vet vad det är, en val. Han är besatt av att fånga den och förlorar allt.

Ja, sir.

FC, sir, radiomeddelande från högkvarteret.

Våra kolleger har lika god jaktlycka.

–12 sänkta ubåtar det senaste dygnet. –Nu kanske...

–...kriget vänder till vår favör. –Vi kan bara ta åt oss äran för två.

Det finns inga uppgifter om en sänkt ubåt där vi lämnade vår vän herr Sicksack.

Icke desto mindre, sir.

Naturligtvis.

Man kan inte lyckas med allt.

–Har ni förrådsubåtens koordinater? –Jag skriver just in dem.

1.O, ta ut kursen.

–Styrbord 165. –Styrbord 165.

–Har högkvarteret skickat nya order? –Vi dechiffrerar dem precis.

Det här kom med senaste rapporten.

Tolv ubåtar.

U-947 och U-948 var också med.

Det är bekräftat.

Vi säger inget till manskapet.

Det är inte bra för moralen.

Ni har lärt er.

Nya order.

–Skickar de oss in i lejonets kula igen? –Nej.

Till Afrika.

God kväll.

Ursäkta mig, herrn, ni har besök.

Gruber!

Boken jag skriver... Ni är med i den.

Översättning: Gabriella Theiler Svensk Medietext för SVT