Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Dutch
English
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
–Beck! Otroligt. Skaffa undan honom. –Inte lätt.
Erfarna ubåtsjägare som du måste få göra det ni är bra på.
De tror att de är säkra på periskopdjup.
Löjtnant Ehrenberg, ni ersätter löjtnant Fuchs som UM på U-949.
–Du har nåt att säga fru Buchner, –Förlåt mig, Ulrike.
Vi kan kanske ses senare.
Jag tog mig friheten.
Vi gör en liten utflykt. – Ingen fara.
Du måste gå vidare, Daisy. Du borde kanske hitta nån annan.
Jack!
Boa noite.
Punktering.
–Utlänning? –Tysk.
Era handlingar, tack.
–Det är inget problem. –Usla vägar, va?
Vad ska ni ha för besväret?
Stanna här, är ni snäll.
Hallå där!
–Visste du om det? –Du skrämde mig!
–Varför sitter du där i mörkret? –Jag frågade om du visste om det.
Vad då?
Klaus förolyckades inte till sjöss utan är bara saknad...
...enligt krigsdagboken.
Men han lever och finns i New York – visste du det?
Varför fick jag veta det av Dönitz...
...och inte av mitt kött och blod?
–Vi ville skydda dig. –Jag behöver inte skyddas!
Du förstår inte. Du var inte här när det visade sig att Klaus är i livet.
Du var på sjukhuset. Du märkte inte av när SS stövlade in här!
Du vet hur anhöriga blir förföljda.
De tog med sig Albrecht! I tre veckor förhörde de honom om och om igen.
Nu är han satt att utbilda småpojkar. Varför då? För att din gullgosse är spion!
–Det är inte sant! –Jo!
–Klaus är en hedersman! –Han är en förrädare! Jo då!
I dina ögon kunde han aldrig göra nåt fel. Och jag...
Jag har fått nog av män, av makar, fäder och bröder.
Se upp!
–Vad ska du med all olja till, kocken? –Jag hade fel ost till Käsespätzle.
–Käsespätzle... –Ha så kul, Willi.
–Till 50 man, på två plattor, i slagvatten? –Låt honom drömma.
Desto bättre om han lyckas.
–Ehrenberg ska ha räddat Buchner. –Nu är Ehrenberg i alla fall vår nye UM.
–Du och Harri var väl där, Pauli? –Ja, han räddade skinnet på Buchner.
–Och på oss. –Men Buchner fortsätter som FC.
Nu har vi kul! Sista natten i land.
–Vad har du där? –Det här?
Adressen till Tjocka Lieschen. Jag fick den av Öli.
–Har ni blivit bundis? –Den kostade mig 5 riksmark.
–Vi är med. –Och du, Willi?
–Vad är Tjocka Lieschen? –Herregud...
Det här är Tjocka Lieschen.
–Vi sänker ett par öl och sen... –...har vi det bra.
Visst, absolut.
–"Willi"... –"Willi, Willi!"
Hur verkar det, UM?
Jag gör vad jag kan, men vi har inte ens båten i torrdocka...
–Erdmann? –Alla ombord.
–Jag är vakthavande i natt, 1.O. –Nej, jag är ändå här hela natten.
Er mamma vill säkert ha hem er i kväll.
–Bra så! – En öl till, Huber? –En öl till!
Nej, det är inga problem. Verkligen.
Det här är sista kvällen, löjtnant Buchner, och hon är er mamma.
–Och ni då, UM? –Jag avskyr farväl.
Ut!
–Vart tusan har ni tagit mig? –Er tid i Lissabon är över.
Vi vet allt. Ni återvänder hem, där man kommer att förhöra er.
Vem har gett er pengar till roulett? Ni fördröjde volframförhandlingarna!
Kvaliteten var dålig och priset för högt.
Och det kanadensiska passet och visumet till New York? Förrädare!
Nej! Aldrig! Jag är ingen förrädare. Pengarna var för Lomba att spela med.
Grabbar! Rapazes!
Nej, snälla... Prata med Lomba.
Eller prata med Gruber.
–Giese... Giese! –Jag har fler frågor.
Nu tar vi hand om honom. Jag skiter i vad ni vill.
Tyst, Lupo! – Vi gör saker på vårt sätt.
Trevlig resa.
Hemligt
Till riksminister Speer från Beck
Ursäkta att jag är sen. Jag måste lämna av en sak.
Jag var på väg härifrån. Jag trodde inte att ni skulle komma.
Ni svettas ju.
Nätterna är så varma. Vart ska vi?
Jag tar också gärna en nypa luft. Vi tar en promenad.
Den här vägen.
Ni hade inget pass i dag, fru Lessing. Är allt som det ska?
Ja då.
Det finns egentligen inget att göra. Det är rätt så lugnt.
–Har ni en cigarett åt mig? –Ja!
Självklart. Var så god.
–Tack. –Eld?
Kom igen.
–Kolla in henne! –Gräslig.
Hon kunde vara min mamma. Henne kan jag inte knulla.
–Är alla så där? –De ska vara nedgångna men – billiga.
Det är ju skit. Kom.
Jag går då in, vare sig ni kommer eller inte.
Harri?
Jag följer med.
Bravo! Det kommer du inte att ångra.
Kolla bara, de är säkert redan kåta på er.
Jag har ändå vissa krav.
Han vet inte vad han snackar om.
Få fett på sylen, Willi!
Kom, hör du.
Kom!
Kom.
Ni var inte på båten. Jag ville...
–Hur gick det med pojkarna? –De fälldes inte.
Inte fartygschefen heller. Hitåt.
Jag visste att ni skulle lyckas.
Ubåten har genomgått slutprovningen.
Jag måste göra ett par reparationer.
–Den lägger ut i morgon. –Då är ju allt som det ska.
–Är det inte? –Jag följer med ombord.
Som uppbördsmaskinist.
Jag trodde att ni...
Vad som än krävdes för att rädda grabbarna, sa ni.
Ni gjorde säkert rätt.
Kan ni visa var ni kommer att finnas?
Jag vill kunna tänka mig hur det är.
Där framme är officersmässen.
–Vad är det där? –Det är toaletten.
De unga matroserna... Det blir en lång resa.
Här sover jag.
Vad trångt. Att ni kan sova här.
Kan ni...? Tack.
Ni är väl gift? Fanny berättade att er make ligger på sjukhus.
Jag ska lösa det här med min make. Det lovar jag.
Gör det i så fall för er och Fannys skull.
Vill ni inte komma tillbaka?
Jag är ingen bra människa.
–Jag har gjort saker... –Det är kriget! Inte ni.
Jag vet vem du är.
Du kommer tillbaka, med pojkarna.
Hur som helst måste du komma tillbaka.
Jag ska ju lära dig att simma.
Jag pratade med en i kassan.
Du har rätt. Doktor Beck köper många marker.
Men han dricker hellre champagne än spelar.
De är till Lomba, den portugisiske tjänstemannen som sitter bredvid.
På "turplatsen".
Han ger oss dricks för att hålla platsen fri, även när Lomba inte dyker upp.
–Vem är Lomba? –Han är doktor Salazars man.
Han har ingen officiell titel.
Han ska vara nån sorts "särskild" rådgivare.
Beck talade sanning...
Har ni eld?
Om nån frågar, kan ni säga att vi tillbringade kvällen ihop?
Om ni följer med mig hem, behöver jag inte ljuga.
Bara för att få nåt att dricka.
Jag bor i närheten, och du ser ut att behöva det.
–Vad tänker du på? –Att ni portugiser har det bra.
–Hur så? –Ljuset är tänt.
Ni sjunger i natten.
Hon sjunger om att det inte finns nåt att äta.
Ni tror att vi har det bra bara för att vi inte är med i kriget.
Myndigheterna beslagtar livsmedel i utbyte mot guld.
Salazar utnyttjar ert krig till att föra krig mot oss – folket.
Till att krossa oss med våld och fattigdom.
Jag ber om ursäkt. Jag ska gå nu. Jag menade inte...
Bäst att jag går nu.
Ert alibi, då?
Stanna, snälla! Jag vill det.
Du skakar.
Inget att bry sig om.
Mina herrar! En bra dag för en seglats.
Sir.
Kom med mig, Mercer.
Ni har begärt förflyttning.
–Marindistriktet... –Jag rev brevet.
–Jag vände mig också till MD. –Jag talade med kommendör Coleman.
Ni gör mig galen, Mercer.
Men det kan jag behöva. Och ni är inte rädd...
...att tala om när ni tycker att jag gått för långt eller äventyrar fartyget.
–Med all respekt, ni lyssnar inte på mig. –Jo då.
Men jag följer inte alltid era råd.
Jaha, se till att vi kommer härifrån.
När det är gjort ser ni till att besättningen lär sig den nya utrustningen.
Checklistan, sir.
Seså! Vi ska eskortera två konvojer – för att inte tala om att besegra tysken.
Har vi kommit ut ur Kielfjorden, 1.O? Vi måste dyka och testa rodren.
–Äntrar upp. –Sista chansen att se fäderneslandet.
Provdykning om fem minuter.
–Ska du inte säga hej då? –Varför då?
–Rör på er! –Två man på bryggan.
Periskopdjup är.
Löjtnant Ehrenberg.
Varsågod.
Framåt lägsta på båda.
Ni hörde UM. Var sak har sin tid. Nu är det dags att arbeta.
Svar ja, 1.O.
Framåt lägsta på båda går.
Det känns inte bra. – Müller?
–Djuprodret? –Fungerar, UM.
–Sidorodret? –Drar fortfarande åt styrbord, UM.
Klart för ytläge!
Hör på nu. Vi övar nu tills ni klarar allt med förbundna ögon. Första övningen:
Det brinner ombord. Eldsvåda i maskinrummet!
Eldsvåda i maskinrummet!
Kom igen, gubbar!
Kom igen, gubbar!
Jag har lärt känna nån, Friedrich.
Jag vill skilja mig. Jag vill vara med honom.
Får jag byta några ord med er, fru Nussmeier?
Givetvis.
Ingen förbättring alltså?
Då måste jag klassa honom som "obotlig", och då blir han flyttad.
Vart då?
Ett särskilt forskningsprojekt.
Finns det inga andra möjligheter?
Om hans tillstånd förbättras märkbart, kan jag låta er ta över omvårdnaden.
Han kan inte äta, raka sig eller klä på sig, och jag har en dotter!
Och jag måste sköta pappas affär.
Vi får in sårade från östfronten och har order att skicka de obotliga vidare.
Här kan han i alla fall inte stanna.
"Skicka vidare"? Har ni inte avlagt en ed?
Det har jag.
Ni också, för övrigt.
Därför undrar jag: Har ni märkt av en förbättring?
VOLFRAMKONTRAKT Lissabon 1943
HEMLIGT
God morgon.
Jag har med mig pastéis de nata.
Du sov när jag vaknade, och jag ville inte väcka dig.
Kaffet är strax klart.
Onde é que ele está?
Förlåt. Jag var tvungen.
Polícia. Abre a porta.
Han flydde. Följ efter!
–En spion? –Ja, enligt telegrammet.
Beck har erkänt. Herregud. Och vi som träffade honom så sent som i går.
Han anade nog redan att de var ute efter honom.
Och är han spion, förklarar det att han förhalade kontraktsskrivningen.
–Här är kontrakten. –Tack så mycket.
Är ni snäll och väntar utanför?
Skriv under nu.
–Berlin ger dig befogenhet! –Kontraktet är olagligt.
–Över 50 miljoner i guld. –Jag spelar gärna plikttrogen hustru.
Men jag har vissa anspråk. Vi måste snart lämna Lissabon.
Skriver inte du under gör nån annan det.
Och skördar lagrarna medan du får sitta tre år i departementets källare–
–och stämpla resetillstånd. Är det nåt vi vill?
Nej.
Vad är det med dig?
Du är inte dig själv. Vad var det för tal du höll för British Council i går?
Jag gör det jag alltid har gjort: försvarar fäderneslandets intressen!
–Herr Giese... –Ja?
Han är eftersökt för mord.
Om nån frågar dig om honom, har du aldrig hört talas om honom.
Jag har redan glömt honom.
HEMLIGT
"Kontrakt", "till riksminister Speer"...
"Priset för högt", "otillfredsställande kvalitet"...
Riksminister Speer Ambassadör Gruber, Lissabon
Gruber...
Äter inte din far med oss?
Han är trött efter resan.
Var audiensen hos storamiralen mer ansträngande än väntat?
–Nu vet han hur det ligger till med Klaus. –Det är kanske bäst så.
Är du inte orolig för vad han kan ta sig till?
Alla tror att din bror dog som hjälte. Skulle han avslöja Klaus förräderi?
–Han ser det inte så. –Han kan fortsätta leva i sin drömvärld.
Så länge ingen Hoffmann ställer till det för mig igen.
–Vad menar du med det? –Att varenda en av er tycks vilja mig illa!
–Lika bra att du inte kan ge mig nåt barn. –Hur understår du dig?
Hur understår du dig att säga så?
Efter allt jag gått igenom... Jag har besökt varenda läkare och sjukhus!
Jag har låtit mig förnedras medan du ingenting gjort!
Om du tänkt efter lite, hade det slagit dig att de inte har hittat nåt fel på mig!
För mig är det inget fel på! Det är du som inte kan få barn!
–Är du vansinnig? –Tänker du slå mig?
Gör det, då!
Om jag visar mig med ett blått öga, står det klart vad du är för "hjälte".
Tilda får skicka en väska till mig på kontoret. Jag sover där.
Vi passerar V 10°.
Kommer vi till kurs 250, sammanstrålar vi med konvoj ONS185.
Det är snart natt. Varsko fartygen i konvoj ONS185–
–att vi ansluter oss och inväntar dem 30 distansminuter österut.
Babord 15 graders ror, kom till kurs 210!
Ska vi lämna konvojen oförsvarad?
För en vecka sen miste vi 14 fartyg som hade eskort!
Inte jag! De blev sänkta för att de blev försvarade. Vi går till anfall!
Så fort det blir mörkt försöker ubåtarna nästla sig in ibland oss.
Så vi får dem att svälja ett bete och tar dem i ryggen.
–Nog skulle det ha prövats tidigare... –Vi kunde inte se dem i mörkret förut!
Nu kan vi det.
Bryggan!
Rapportera att vi anslutit till U-947 och U-948.
1.O, signalera fartygscheferna Brandt och Karpf att vi önskar dem god jakt.
Rapportera position till högkvarteret, Tauscher.
Lystring!
Inga fler övningar nu.
Nu är det på riktigt.
–Müller! –Ja, herr löjtnant?
Förfånga en utkik. Få lite frisk luft. Ni måste vara alert.
–Om jag sluppit övningarna... –Det är en order!
Man äntrar upp!
Vad händer där nere? Är Ehrenberg ny fartygschef?
Tydligen. Nu behöver vi i alla fall inte drunkna på grund av pojkvaskern.
Ni båda håller utkik över era sektorer!
Annars får ni skrubba skithuset med tandborste!
Och allt är som förut.
Vi lyder order från våra överordnade.
–Nåt på radarn ännu? –Nej.
Men HMS Lily har rapporterat flygplan över konvojen: Ju 88.
Spaningsplan? Bra.
Då har vi snart en vargflock här.
Ladda kanoner och förbered sjunkbomber, mr McCoy.
Jag är med Walsh.
UM...
Stor konvoj i kvadrat AL 87. Rör sig mot nordost. Hastighet 10 knop.
Flocken Seeadler ska inta anfallsposition.
Ska vi inta periskopdjup?
Då gör vi bara 7 knop, mindre än det långsammaste fartyget i konvojen!
Det är mörkt. Det utnyttjar vi!
Vi håller högsta fart, ger fyr, intar sen periskopdjup och tar oss in ibland dem.
Då sätter vi i gång, UM.
Kom till kurs 300!
Klart skepp!
1.O till manöverrummet. Jag finns på bryggan.
Jag äntrar upp!
Tre stycken! 9 100 meter till närmsta målet. 8 200 meter mellan dem.
Då är de inom räckhåll om 4 minuter.
Bryggan! Vi har dem, mr Mercer. Babord 120. Klart skepp.
Ja, sir! – Klart skepp!
Ta en titt här, sir. Hon här följer en märklig kurs.
I sicksack? Hon är kanske skadad.
–Där är hon, UM. –Klargör tub 1-2 för skjutning!
Klargör tub 1-2 för skjutning!
Kom igen, kom igen! Snabbare!
Kom igen!
–Tub 1-2 klara för skjutning! –Tub 1-2 klara för skjutning!
Lastfartyg, siktlinje 290, målvinkel 50.
–Lastbåt, siktlinje 290, målvinkel 50. –Målvinkel 50.
–Målfart 10 knop. Avstånd 6 000. –Målfart 10 knop. Avstånd 6 000.
–Tub 1 – fyr! –Tub 1 – fyr!
–Tub 2 – fyr! –Tub 2 – fyr!
–Avstånd, Walsh? –Styrbord 45, 1 800 meter, sir.
Kanoner klara, McCoy!
...22, 23, 24...
...31, 32, 33...
...45, 46...
...47, 48, 49, 50, 51...
–Ja! –Ja!
Vackert, UM!
Var är den andra?
Den andra fisken, Buchner!
Torpedrummet! Var är den andra fisken?
Larm. Larm, löjtnant!
Larm!
Äntra ner, allihop! Äntra ner.
–Det är det lilla ångfartyget. –Det verkar som om de svalde betet, sir.
–Avstånd, Walsh? –Styrbord 10, avstånd 1 400 m.
–Alla tre dyker, sir! –Eld upphör.
Förbered antiubåtsgranater!
Periskopdjup! Ni stannar i manöverrummet, 1.O. – Buchner?
–Vart ska vi? –Se vad som hänt med den andra fisken.
Förliga ner 5, aktra ner 10.
Antiubåtsgranater klara! Mål: styrbord 10.
5, 4, 3, 2, 1 – ge fyr!
Ge fyr!
Den är kvar i tuben, löjtnant. Den kommer att explodera.
–Hur lång tid har vi på oss? –Fem minuter.
Vad ska vi göra, UM?
Översättning: Roger Wiberg Svensk Medietext för SVT
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.