Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Dutch
English
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
Werner Giese, Kapp Holdings. Jag ska hämta hem en anställd.
Vi utgår från att han dödats av agenter.
Er kollegas tillhörigheter. Inte mycket...
Han avslöjade en förrädare här i Lissabon, en som arbetat för britterna.
Konvojen befann sig i riskområdet.
–Eskorten drogs tillbaka. –Min sons konvoj?
I krigsdagboken nämns uppbördsmaskinist Ehrenberg.
Så ni är ubåtsman?
Ni ska besvara hans frågor.
–Vad är det? –Jag vet inte om jag klarar det.
Han kan låtsas vara FC. Det ändrar inget i sak.
U-949 – vår ubåt!
–Det kan vara det bästa som hänt oss. –Dig kanske.
Kom igen, då!
Är du inte klok!
Vad i helvete sysslar du med?
–Jag gör vad jag vill. –Och du vill dö?
–Ingen bryr sig ändå. –Nu är det du som hör på mig.
Jag såg din min när vi dök för första gången i dag.
Du vet hur allt fungerar, men det framstår som ett underverk!
För dig är ubåten mycket mer än en maskin!
Den kan bli en fast punkt i tillvaron. Har jag inte rätt?
Bra... Upp med alltihop.
Berätta inte för de andra, är ni snäll.
Det ordnar sig.
–En whiskey sour, tack. –Samma här.
–"Vilken framfusig amerikan", tänker ni. –Nej då.
Mitt namn är Gardiner.
–Giese. –Tysk?
Inget att be om ursäkt för. Det är inget vare sig ni eller jag kan göra nåt åt.
–Skriv upp dem på mitt rum: 104. –Trevligt att råkas.
–Vad gör ni i Lissabon? –Jag är frilansjournalist.
Så betalar jag i alla fall barnotorna. Jag skriver på en roman om Lissabon.
Alla är här av samma skäl: britter, tyskar, italienare, fransmän...
Alla hamnar i boken.
Den kommer att bli toppen! När jag kommer i gång, du vet...
Själv, då?
Jag är här som hastigast i affärer. Jag arbetar för Kapp Holdings.
Den andre killen jobbade väl för dem? Dorfmann! – Han kom jämt, va?
Ja.
Dorfmann var trevlig, men han fick halsen avskuren.
Han ska ha fallit offer för lokala brottslingar.
Oprovocerat våld.
Oprovocerat våld eller...
...inledningen på en bästsäljare?
Ni får ursäkta mig.
Har ni eld?
Javisst.
Jag tar en till på hans nota.
Känner jag er? Ni verkar bekant.
Nej, ni misstar er.
God kväll. Jag la märke till er accent – i baren. Ni är väl tysk?
–Werner Giese. –Bettina.
–Ni vet att föra er. Är ni ny här? –Affärer.
Jag föredrar nöje. Därför passar Lissabon mig så bra.
Vad säger ni om Portugals neutralitet? Jag avundas portugiserna.
De är betraktare. Kriget är så förfärligt långtråkigt.
–Jaså? –Till en början var det förstås roligt.
Alla dessa segrar – jag var överlycklig, som alla andra. Nu har allt gått i baklås.
Avslaget, förutsägbart... Förutsägbarhet är inget för mig.
Hoppas att jag inte är för chockerande.
–Sånt där hör man sällan. –Det är miljön.
Underbart att vara där det lyser även nattetid.
–Får jag bjuda på nåt att dricka? –Gärna. Champagne.
Men vid roulettbordet.
Min turplats har just blivit ledig.
Inês...
Herrn bjuder på champagne.
God kväll.
–God afton, doktor Beck. –Fru Gruber, förtrollande som alltid.
–Frestar ni lyckan igen? –Vad annars?
Monsieur?
Då var det dags.
Inte illa alls. Inte illa.
–Sjuan... –Inga fler insatser.
–14 – röd. –Det är inte sant...
Bom dia.
En kollega har spelat här – Dorfmann. Jag kan ta hand om obetalda skulder.
Det brinner!
Ledsen, herrn.
Ledsen, men alla måste ge sig av.
"25 000"...
"Di Marco. 25"... "Beck"...
"Wilson."
"Chartier. Bergmann."
"25"...
"Beck."
25 000...
Vunnit? Det kan bli ändring på oturen.
Jag var just på väg att vinna när det började brinna i köket.
Då fick vi lämna kasinot.
–Så tråkigt. –Verkligen.
Ni kan väl öppna flaskan, så fräschar jag upp mig.
Så ni arbetar vanligtvis i Tyskland?
Jag reser utomlands ibland.
Och ni? Vad gör ni i Portugal?
Min man arbetar här.
Han spelar inte. Där skiljer vi oss åt, där och på flera punkter.
Men vad vore livet utan risktagande?
–Jag kan inte... –Tyst.
Jag säger vad du ska göra.
Några invändningar?
Tydligen inte.
Vänta!
Jag sa att du skulle vänta.
Hej!
–Var har du mamma? –På sjukhuset.
–Vad då? –Hon hälsar på pappa.
Jag tar hand om butiken!
–Vill du leka? –Gärna, men jag ska träffa nån.
Det är viktigt. Ledsen.
Ha det så bra.
Jag drack upp er öl. Jag ska betala för den.
Det är inte mer än rätt.
Jag har funderat. Ska jag dö i en sån där konservburk, får det bli med er idioter.
Kom in.
Jag medger att det är bra gjort.
Om man inte ser efter ordentligt...
Men det har jag gjort.
Härifrån förändras handstilen. Vill ni se?
Hela krigsdagboken är en lögn, en lögn som ni är delaktig i!
–Jag vet inte vad jag ska säga. –Sanningen, för helvete!
–Jag har förlorat min son. –Jag hade själv en son.
Han dog i en bombräd, tillsammans med min fru.
Hjälp då en far som lider precis på samma sätt som ni!
Er son var en bra karl. Klaus var min vän.
Ni tar heder och ära av honom. Har han förtjänat det?
Nej!
–Ni får ursäkta mig. –Jag ska få fram sanningen!
Sir.
Swinburne.
–Det kan ligga nåt i det. –Så det är sant.
Det fanns tecken på att PQ 19 kunde anfallas av Tirpitz.
Det krävdes en förändrad strategi, och eskorten fick dra sig tillbaka.
Så att 60 försvarslösa handelsfartyg fick klara sig mot vargflockarna!
Korvetterna och jagarna som försvarar en konvoj är inget mot ett slagskepp.
–Hans majestäts fartyg är för värdefulla. –Undersåtarnas, då? Och undersåtarna?
–Har de ingen betydelse? –Konvojen fick order att skingra sig.
Så fick samtliga fartyg en bättre chans.
Men förluster var förstås oundvikliga.
–Och Tirpitz? –Tecknen saknade fog för sig.
Hon dök aldrig upp! Konvojen offrades till ingen nytta!
Ett beslut fattades.
Ett svårt beslut. Jag beklagar vad det innebar för er del.
–Men jag är inte fienden. –Jag vet vilka fienden är.
Låt mig veta när jag kan gå till sjöss.
–Var sak har sin tid. –Nej! Det behöver bara ta några dagar.
Varvsarbetarna släpar fötterna efter sig! Vad i helvete gör ni åt saken?
Var det nåt mer, kommendörkapten?
Vad gjorde min 1.O här?
Vi bytte några ord, bara.
Sir...
Och en nia!
–Vem är förman här? –Hur så?
–Jag är fartygschef här! Börja jobba! –Vi skrapar inte med foten för er.
Vi håller oss till det vi förhandlat fram, inklusive raster.
–Så vi börjar om en kvart. –Om tjugo minuter!
–Det är då vi får betalt för övertid. –Era lata, giriga jävlar!
Riktiga män fryser arslena av sig i konvojerna för att vinna kriget!
Och ni bryr er bara om era feta löner.
–Tillbaka till jobbet! –Ni har ingen rätt...
Jag har all rätt i världen! Tillbaka till jobbet, din jävla förrädare! – Allihop!
Då så, 1.O. Klargör för övningar.
–Förberedelse till dykning! –Äntra ner!
–Äntra ner. –Stäng tornluckan.
Äntra ner.
Tornluckan är stängd.
–20 meter och därefter periskopdjup! –20 meter.
–Hon är rätt framtung. –Det är ingen fara.
20 meter är.
Avvägning!
Intar vi bottenläge?
–Propellrarna kan snurra. –Men vi rör oss inte.
Fan.
Stopp på båda.
Ljus!
Vi har fastnat i en mina.
–Vem tusan har placerat ut en mina här? –Skit samma vem som gjort det!
Vi har hakat i ankarkättingen, och den har legat i saltvatten.
Rör vi oss för plötsligt exploderar minan.
–Menar ni... –...att den gör det den ska?
Det kan ni utgå från.
–Vad gör vi nu? –Vi kan komma loss om vi ändrar kurs.
Rudi?
Rudi.
Rudi!
–Back lägsta på båda. –Back lägsta på båda.
Stopp på båda.
–Framåt lägsta på båda. –Framåt lägsta på båda.
Stopp på båda!
–Back lägsta på båda. –Back lägsta på båda.
Stopp på båda!
–Framåt lägsta på båda. –Framåt lägsta på båda.
Vi får upp farten, UM!
Bra gjort, UM.
–Rapport? –Sidorodret fast, styrbord 3.
Aktra djuprodret fast, upp 5, förliga djuprodret fungerar.
Vi kan snurra runt.
Framåt lägsta på babord, back lägsta på styrbord.
Löjtnant...
Får jag byta ett par ord?
Avlägger vi officiell rapport?
Löjtnant! Vi är snart framme vid farleden.
Ny observation i 170 grader.
–Vi är på kollisionskurs! –Blås överallt!
Stopp! Blås inte än.
Blås inte än!
Fan!
Öppna tornluckan!
–Jag tittar i periskopet! –Det skulle ni ha gjort före kollisionen!
Jävla idiot!
Meinhard?
Hjälp!
Hjälp!
Snabba på, öka! Kom igen nu!
Se bara på det här!
–Jag tar fullt... –Var är er UM?
Jag bad honom om en rapport. Men två roder och minst en propeller är skadade.
Ni får vänta med att ansluta till er vargflock.
–Haveriet kommer att undersökas noga. –Ja, herr kommendör.
Giv akt!
En tysk matros har dött!
Inte i hjältemodig strid mot fienden...
...utan på grund av er.
Det är nåt ni bör reflektera över.
Vad är det, Harri?
–Du? –Jag hörde fartyget.
Jag hade kunnat stoppa det.
–Vad gör jag nu? –Bäst att ni överlåter det på oss.
Manöver!
Ur vägen!
Djuprodret fixar vi. Sidorodret måste bytas ut, så att vi inte far runt i cirkel.
–Rudi, det som hände... –Jag sa ju det!
Eller hur?
Han är ett jätteproblem, och du gjorde ingenting.
Du ifrågasätter alla hans beslut!
–Så felet är mitt? –Nej!
Men det som hände innan... Du var som lamslagen.
Alla rykten... All skit man snackar om dig...
Hur kan du ha fått en kommendering i land medan jag...
Jag har fortfarande fru och barn!
Jag vill inte drunkna.
Gå åt i det kalla vattnet...
...och se Jenni och barnen för min inre syn.
Det var du, eller hur?
Det var du som repade linsen.
Du har rätt. Han är ingen FC. Det ska jag säga Lessing, det lovar jag.
–Bom dia, doktor Beck. –Bom dia, Maria.
Vilket litet stycke...
TYSKLAND
God dag.
Jag låter mig inte tvingas till nåt som jag anser strida mot rikets intressen!
Inbillar ni er att ni kan beordra runt mig?
Herr Giese? Så trevligt att träffas igen.
–Arbetar ni här? –Då och då, när jag får lust.
Tack för i natt. Ett nöje att lära känna er.
–Så det är så ni kallar det? –Det är en fråga om perspektiv.
Min make, herr Giese: Viktor Gruber, Tyska rikets ambassadör i Lissabon.
Angenämt.
Ni får ursäkta. Jag har lite bråttom.
God dag.
–Så du har redan träffat på herr Giese? –Ja, på kasinot i går.
Håll dig ifrån honom. Han är inte den han utger sig för att vara.
Vi behöver fler kläder och filtar.
God dag, fru Lessing. Jag tänkte erbjuda mig att hjälpa till med dessa stackare.
–Jag förstod inte hur illa det var. –Ja, det är chockerande.
Till dig. – Jag är säker på...
...att vi kan hitta nåt för er att göra.
Jag är verkligen glad att träffa på er. Jag ville diskutera en sak.
Det var en incident under övningen i går. Två båtar kolliderade.
Min sons ubåt... Det hade kunnat hända vem som helst.
–Ville ni ha godheten att hjälpa oss? –Hur då?
Genom att lägga ett gott ord för min son hos er man.
Han är principfast och har ledaregenskaper.
Det skulle föra våra familjer närmare varandra.
–Det tillsätts nog en haverikommission. –Ja?
Då sköter kommissionen alltihop. Det kan jag inte blanda mig i.
De ska dit upp. Och vi behöver vatten.
Jag ber er, som mor.
Ja, ni brukar ju betona att ni vet vad det innebär att vara mor.
Och jag vet vad det innebär att föra befäl på en ubåt.
Om er son inte är redo eller har förmågan, kan jag inget göra.
–Han är då inte sämre FC än er bror. –Hur sa?
Guldgossen, som inte genomförde ett enda stridsuppdrag.
Inte konstigt att han krossade hjärtat på er far.
–Hur understår ni er? –Adjö.
642 terrorister nedkämpade
–Jag måste tala med er. –Om vad?
Dorfmann.
Jag hörde er prata om honom på kasinot.
–Jag... –Ni arbetar där. Vad heter ni?
Inês, Inês de Pina.
–Försöker ni ta reda på vad som hänt... –Varför bryr ni er?
Vi brukade prata när han var på kasinot.
Han var intresserad av Portugal – och av mig.
När jag pratade om att öppna en bar i norr, jag kommer därifrån–
–sa han att han skulle återvända efter kriget och köpa en med mig.
–När sågs ni senast? –Dagen innan han dog.
–Han var... Han var annorlunda. –Hur då?
Disträ. Han sa att det var problem med arbetet.
–Det kanske inte betyder nåt... –Nej, nej, nej, vänta.
Nämnde han nån särskild?
–Pratade han med nån tysk på kasinot? –En affärsman.
–Doktor Beck? –Ja! Ibland.
–Den som gjorde honom detta... –Jag säger till om ni kan vara till hjälp.
Vad pågår där borta?
Folk försöker få visum till USA.
Köerna blir längre när en båt är på väg.
Det kan inte dröja länge.
Folk kommer till Lissabon för att lägga kriget bakom sig eller slippa det ett tag.
Själv, då?
Jag behöver inte slippa ifrån.
Kanske inte. Men ni kan få distans och se det med nya ögon.
Ni förstår...
Samma krig, men ändå definitivt inte.
I Lissabon förstår vi att allt har flera sidor.
Men det förstår ni också.
Ni verkar vara kultiverad.
ALLIERAD SEGER Tyska förluster i Ryssland
Obrigado.
Ja?
–Herr Giese! –Kommissarien.
Utredningen är avslutad vad gäller den framlidne herr Dorfmann.
Här är handlingarna som låter er ta över kroppen.
Vi kan ses på bårhuset.
–Beskickningen måste attestera detta. –Då kan vi ses där, allihop.
–Snabbt arbetat. –Ni låter överraskad.
Ni sa ju att ni hade bråttom härifrån, eller var det inte sant?
Jag kan inte ljuga för en polis...
Att ljuga och bli avslöjad är inte samma sak.
Ja... Hur som helst...
–Roligt att träffas. –Kommissarien...
Men jag har ett annat ärende: en brand i går kväll.
–Är det nåt för polisen? –När branden är anlagd.
Jaså?
Ja. Ha det så bra.
–Tack. –Adjö.
Den plötsliga blåsningen stred mot order.
Hydrofonisten skulle ha hört båten tidigare.
–Med all respekt... –Båda har gjort fel och ställs till svars.
–Drar ni dem inför krigsrätt? –De lydde inte order. En matros är död!
Är det inte fartygschefens ansvar?
–De är ju bara pojkar! –Tro mig.
Jag tycker inte bättre om det här än ni.
Men de båda är lättare att ersätta än en officer som löjtnant Buchner.
Han är ingen bra FC, oavsett familj!
Kriegsmarine och partiet har fullt förtroende för löjtnant Buchner.
Matroserna Weidner och Müller befinns skyldiga–
–och kommer att få ta konsekvenserna.
En sak ska ni ha klar för er:
Löjtnant Buchner tar under alla omständigheter...
...befälet över U-949.
Och om ni inte uttalar er till stöd för det kommer det att få följder för er.
Mina herrar...
Översättning: Roger Wiberg Svensk Medietext för SVT
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.