All language subtitles for Rebecka.Martinsson.S01E03.SWEDiSH.720p.WEB-DL.AAC2.0.h264-NORDiCUS.Swedish

...en favorit här
på Radio Lappland 86,5.

SMHI varnar för ruskväder
i Abiskofjällen–

–snöstorm och 22 minusgrader. Huvva!

Vi håller oss kvar i värmen,
tycker jag och lyssnar vidare...

Hallå!

Jag skriver ut dig, Rebecka.

Så tar vi ett återbesök nästa vecka,
när du hämtar mediciner.

Jag ger dig Imovane.

Äta och sova, du vet. Viktiga saker.

Vad tänker du?

Jag vet inte, ingenting.

Du har bevittnat
ett mord på ett barn.

Känslor av likgiltighet, hopplöshet,
det är normala reaktioner.

Men ditt läkande,
det går åt rätt håll. Det gör det.

Den där kickoffen. Va?

Kan inte det vara kanske
en bra sak att börja med?

Är vi klara, då?

Ja, vi är klara.

Har du fyr?

Vad gör du här, då?

Är du farlig för dig själv
eller andra?

Nej, jag är här frivilligt.
Jag skrevs ut i dag.

Oroa dig inte.
Snart finns inte den här stan.

Inte vi heller.

Okänd kvinna, 30–35–årsåldern.
Knivmördad, vad det verkar.

Långt cendréfärgat hår,
cirka 1,75 lång.

Snygg, tror jag.
Ögonfärg blå eller gråblå.

Ja, hon ser inte ut
som nån pimpelfiskare direkt.

–Har vi hittat ägaren till husvagnen?
–Jo, bor i Lule.

Han har inte varit här sen i julas.
Det är nåt bekant över henne.

Jag undrar om hon jobbade på banken
eller på folktandvården.

Visst var teknikerna färdiga här?
Ger du mig några minuter bara?

Ja, ja.

–Han tar ju inte flaskan.
–Känn med fingret då.

–Mjölken är kanske för varm.
–Jag har gjort det.

–När är du här?
–En halvtimme kanske.

En halvtimme?
Det är 93 kilometer till Kiruna.

–Kom fort.
–Okej. Hej.

Så vad har vi, då? Död kvinna
utan identitet mitt på fjället.

–Ja, det är tunt.
–Jävligt tunt är det.

Det är öppet! Jag är hemma, Sivving.

Hej! Ursäkta att jag tränger mig på,
men jag hade vägarna förbi.

Jaha.

Alva, Björnfot. Chefsåklagare.

Hej. Rebecka. Sätt dig.

Jag trodde det var
min granne som kom.

Jo...

Jag har försökt att få tag på dig
på mobilen i flera dar nu.

Jag behöver en extraåklagare,
som är bra på skattejuridik.

Mella trodde att du var tillgänglig.

Jaha. Nej, jag jobbar
på Meier & Ditzinger.

Jag är bara tjänstledig därifrån,
så jag ska tillbaka dit i vår.

Jag förstår.

Här får man i alla fall
en riktig vinter.

Ja, om man nu kan hantera mörkret,
vill säga.

Själv behöver jag sollampa och
två veckors charter för att överleva.

Men...då ska jag väl
inte störa dig, då. Tack.

Men skulle du ångra dig,
så slå mig en signal.

Jag har hört mycket gott om dig.

Vadå?

Ska du bara gå här och dra
med en skrynklig gammal gubbe?

Det vore väl trevligt
med arbetskamrater?

Ha nån att surra med.

Och slippa...tankarna.

–Ska du inte sova lite till?
–Nej.

Lite?

Robban? Du. Jag går nu.

Det här är ditt rum.

Ja, vi får ju skaffa
några möbler åt dig.

Men vad fint att du kunde komma loss.

Carl. Kom och hälsa.

Det här är Rebecka Martinsson.
Carl von Post, kammaråklagare.

Vi har fått låna henne
från Meier & Ditzinger i Stockholm.

Jag förstår. Välkommen.

Du var inblandad i
den där prästutredningen, va?

Med mordet på
den utvecklingsstörde pojken.

Här väntar väl
en massa skattemål förmodligen.

Vi hinner en kopp kaffe.

Hej.

Pressbyxan. Din gamla hätähousu.
Flickan har ju knappt tinat.

Jag kan komma tillbaka.

Nån identitet på partypinglan?
Jag hittade spår av kokain i blodet.

Det verkar inte vara nån
som saknar henne. Märkligt.

Blånader.
Förorsakat av ett lättare strypgrepp.

–Hon kan ha varit bunden också.
–Vadå? En sexlek?

Folk håller på med mycket underligt
i stugorna.

Det spårade kanske ur en aning.

Så...till obduktionsgåtan.
Varsågod, kommissarien.

Nämen, jag orkar inte.
Snälla. Kom igen.

En brännskada?

Märkligt är bara förnamnet.

Jag vet inte.
Är det nån gammal idrottsstjärna?

Eller programledare på TV kanske.

Ja, inte på "Bolibompa".
Dem har jag koll på.

Eller skådis. Hon var kanske skådis.

Jeopardy–Olsson, vad säger du?
Kändisar, 500 poäng.

Vem är...Inna Dufva?

Inna Dufva?

Mingeldrottningen
från Kallis Mining, gruvbolaget.

Läser ni inte skvallerpressen?

Jag visste att jag hade sett henne.
De ska gräva upp ett halvt fjäll.

Helt sjukt. Jag ringer TV.
Vi kan bli rika på honom.

Kör igång.
Vad gjorde Inna Dufva i Abisko?

Vi söker en mordplats,
mordvapen, vittnen.

–Inna Dufva.
–Bra jobbat.

–Hej!
–Hej!

Jag hörde du var i huset. Vad kul.

Jag är så trött på snutkaffet
där nere.

Vet inte om det här är bättre.
Öststatsmaskinen.

–Jag borde ha hört av mig.
–Ingen fara. Jag mår bra. Nu.

Inna Dufva. Hittades i
en fiskeark på Torne träsk.

Informationschef på Kallis Mining.

Alltså,
bara om du skulle ha tid över.

–Är det här Inna Dufva? Din syster?
–Ja.

Inna var ju din informationschef.
Vad innebär det?

Ja, det var mest en titel bara.
Hon var bra med folk.

Media, myndigheter, markägare.

Vet ni vad hon skulle göra i Abisko?

Hon tog några dar ledigt.
Jag trodde hon skulle till Stockholm.

Hade din syster nån kärleksrelation?

Nej. Inget stadigt.

Så ni vet inte om hon
kanske skulle träffa nån?

Kan man säga nåt om Innas sexliv?

–Ja, om hon hade nån sexuell böjelse.
–Nej. Varför frågar ni det?

Vi försöker bara skapa oss
en bild av händelseförloppet.

Hur har dagen varit?

Rebecka Martinsson
har börjat jobba hos oss.

–Var inte hon inlagd?
–Jag tror hon är okej nu.

Fy fan. Den stackaren.
Hon är jagad av olycka.

Jo. Hon kommer bli en grym åklagare.

Lite för snygg för sitt eget bästa.

–Det beror på vad man jämför med.
–Jaså?

–Vad blir det till middag?
–Frukost.

Men lägg av. Du och dina
mackmiddagar. Skojar du?

–Nej.
–Skinka och salami.

Då får du fixa efterrätt också.

–Okej. Vad vill du ha?
–Vad jag vill ha?

Du kan väl överraska mig.

Det har talats mycket om
var de nya framtidsjobben finns.

Jag hälsar mina gäster välkomna hit.

Det är Mauri Kallis. Välkommen.
Och Inna och Diddi Dufva.

Vad är det ni har hittat i urberget?

Ett ämne som heter samarium–

–som man använder i mobiltelefoner,
datorer och Ipads.

Och som kommer att innebära
väldigt mycket pengar.

Vi återkommer till den här affären.
Men jag undrar vilka ni är.

Om jag börjar med er – ni är syskon.

Man kan säga
att ni föddes in i affärsvärlden.

Mauri, du har en helt
annan bakgrund egentligen.

–Du har haft en väldigt tuff uppväxt.
–Ja, det måste man väl säga.

Jag och min syster växte upp på
olika institutioner och fosterhem.

Jag tror att din bakgrund
gynnar vårt samarbete.

Det som inte dödar, det härdar.

Fast jag vill gärna återkomma
till det här.

Det är spännande
hur ni tre har hittat varandra.

"Kasainiemi, 1986."
Vem har beställt upp den här?

Det har väl blivit nåt misstag.
Terje är tillbaka.

Han organiserar om nere i arkivet.

Originalmössan. Handstickad.
Bred invikningskant här.

Det var Stenmarks kusin Barbro
som designade den.

Här kan den inte stå.
Be Terje ta bort den.

Var var vi nånstans?

Kollegorna i Stockholm har ju
sökt igenom Innas lägenhet–

–på Norrmälarstrand. Ingenting.

Hennes identitet är ute i media,
så det kommer in en del tips.

Då vet vi vem som snart
kommer älgande–

–när strålkastarna kommer på.
Då åker näshåren bort direkt.

–Sveriges stroppigaste åklagare.
–Mella.

Vad är det? Oj...

Låt inte mig störa, kära Mella.
Det är spännande.

Största vadå?
Skitstövel? Åklagare? Geni?

Brottsbekämpare? Bara att välja.

En man som har stugor
i Abisko östra ringde.

Han hyrde ut samma dag som mordet
till en kvinna. Betalade cash.

Inget namn?

Nej. Men han tyckte han kände igen
henne från tidningen.

–Då åker vi på det.
–Gör det.

Hä' bar' å åk och inge' annat

Ingemar Stenmark och Stig Strand

Skönt för bilen att komma ut
och röra på sig lite.

–Stackarn har stått och frusit.
–Det är ingen hund.

Nej, men 250 hästar
med en rak treliterssexa.

–Mella!
–Jag får snacka med Robban.

De här machofasonerna
verkar inte riktigt hälsosamma.

Jag tittade lite på det där ändå.
Syskonen Dufva.

Kallis Mining köper
och säljer koncessioner–

–rättigheter att borra efter
mineraler, metaller och olja.

–De gör affärer i hela världen.
–Nån gubbe måste hon ju ha haft.

Enligt skvallerpressen, allt från
friherrar till fotbollsspelare.

–Vart ska vi förresten?
–Abisko.

–Har vi tur hittar vi hennes stuga.
–Har vi tur kommer vi fram levande.

Jag kan ta en tupplur,
kolla Facebook, spela Tetris.

Titta, kommer jag
för nära diket så...

För helvete, Anna–Maria!

Kommer ni att hålla på länge?
Det kommer nya tyskar i morgon.

Vänta... De där tyskarna
får du nog ta och boka om.

Har du provat
att boka om tyskar nån gång?

Det är lika bra
att du väntar där ute.

Titta vad jag hittade.

"Inna Dufva."

Koppartråd.

Och tejp. Ta hit tekniker.

Jag tror inte det här var nån sexlek.
Det verkar ju mer som tortyr.

Nämen, då så. Hej.
– Pohjanen bekräftade scenariot.

Mördaren band henne med tejp,
gav henne elstötar med lampsladden–

–och slog ihjäl henne.

–Men varför tortyr?
–Sadist.

Eller information.

–Hej.
–Hej.

Kom, Tintin, kom. Hopp.

–Ringer du Fred?
–Ja.

Är du här igen? Va? Hej på dig.

–Så du stannade kvar här uppe?
–Jag vikarierar som extraåklagare.

Du har en kompis med dig här.

Det här är Roy. – Kom, Roy.

Jag försöker skola upp honom,
det tycker inte Tintin om.

Nej, du vill jobba själv. Eller hur?

Bor du kvar på Diner?

Nej, i farmors kåk i Kurravaara.
Det är åt ditt håll, eller hur?

Kom förbi och säg hej.
Ska jag ta henne?

Kom, Tintin. Fot.

–Vad hittade du, då?
–Den här låg och flöt under isen.

Det är blod på ärmen.

–Sommarjacka mitt i vintern?
–Det är vår söderut.

Då kommer väl mördaren
söderifrån, då.

Åk hem till din familj.
Jag tar hand om allting här.

Nej, inte nu.
Jag tänker fan inte vika ner mig.

–Pihlsäter på ingång.
–Okej, jag sköter det.

Vi måste gå till polisen.

Ta det lugnt.

Polisen misstänker att det här
kan ha med Innas privatliv att göra.

De kan ha rätt.
Nu sitter vi still i båten–

–och avvaktar tills vi vet mer.

–Tänk om de kommer efter mig?
–Res bort ett tag, då.

Ta semester. Vi betalar.

Då lägger du till en nolla
på den summan. Risktillägg.

Nej!

Vi letar efter nån som haft den
jackan på sig. Nog en man.

Nej, det är inget
som jag känner igen.

–Nej.
–Jahapp...

Ni kan titta på övervakningskameran.
Vi sparar allt i en vecka.

Bra.

Det här är ju lönlöst. Han kan
ju lika gärna ha blivit upplockad.

Vi vet ju inte ens
om han kom med flyget.

Där, jackan! Saktare, saktare!

–Vänta...
–Där.

Honom minns jag.
Han såg helt härjad ut.

Kan du ta fram en kopia
på hyreskontraktet?

Han pratade engelska.
Underlig snubbe.

Här har vi han. John McNamara.

Hyrde en blå Ford Fiesta.

–Utskrift, tack.
–Jo.

Och sen vill vi ha bilen.

Det där med bilen blir svårare.
Den är inte återlämnad.

John McNamara.
Det här är bilden vi har.

Den har gått ut över hela landet.
Flygplatser, tull, gränser...

Interpol har lyst honom också.

Jag tycker att Kirunapolisen
förtjänar allt beröm här.

Ursäkta. – Ja, det är Stålnacke.

Hallå? Ja, hon är här.

–Interpol.
–Har de tagit honom?

Anna–Maria Mella.

Va? För två år sen? Okej.

Ja, jag förstår. Tack. Hej då.

–Och vad ville de?
–John McNamara är död.

FN–soldat i Tchad.
Dog i en eldstrid för två år sen.

Tortyr, falsk identitet...

Beställningsmord kanske?

Okej. Kallis Mining måste utredas.

Affärspartners, ekonomi, rubbet.

Ja, vi tror att mordet
har med Kallis Mining att göra.

Va? På vilket sätt då?

Ni har gjort affärer över
hela världen. Har ni fiender?

Gjort nån förbannad?

Alla älskar oss inte, men fiender?
Vem skulle det vara?

Det är just det jag frågar dig.

–Vem är det där?
–Det är din systers mördare.

Vi tror att det kan vara
ett beställningsmord.

Har ni verkligen inget mer att säga?

Nej. Inget.
Jag har aldrig sett honom förut.

Mycket tyder på
att Inna blev torterad.

Med en elkabel.

–Rebecka.
–Hej. Hur är läget?

–Jo, det är bara bra.
–Härligt.

Du, gissa var jag är nånstans.

Du är väl på Riche, antar jag.

Nej. Jag är i Kiruna.
Vi sticker upp till gränsen i morgon.

Jaha, vad kul.

Hur mår du?
Är det bättre? Eller hur mår du?

–Det är mycket bättre faktiskt.
–Vad skönt. Skönt att höra.

Kan inte du följa med ut och käka
i kväll? Det vore skitmysigt.

–Hallå, är du kvar?
–Ja, jag är kvar...

Vi har bokat bord kl. 19 på
nåt ställe som heter Landströms.

–Det är bara att komma dit.
–Det låter jättetrevligt...

–Vad kul.
–Vi ses där.

–Hej då, Mats.
–Hej då.

–Hej!
–Hej.

Hej, hej. Bra, fint.
– Okej, Martinsson, vad har du?

Ja, precis... Jag ska inte tråka ut
er med några siffror och så–

–men prospekteringen av Saltovaara–

–ser ut att vara finansierad
av intäkter från gruvan.

–En lucka i verifikationsserien.
–Klassiskt bokföringsbrott.

De har inte börjat bryta än,
så det finns inga intäkter.

Så vem betalade för provbrytningen?

Jag har kikat lite på det.

Australian Resources
som är ett riskkapitalistföretag–

–som investerar i olika gruvprojekt
över hela världen.

Ja... Mer än så
har jag inte hunnit...än.

Det är ju hur mycket som helst
på bara ett par timmar.

Kolla upp australiensarna. Bra.

Mr Schnyder,
ni gör affärer i hela världen.

–Varför investerar ni i Saltovaara?
–Svenska gruvindustrin är välkänd.

När mr Kallis hörde av sig
var vi givetvis intresserade.

Australian Resources anklagas
för folkrättsbrott i Afrika–

–och har näringsförbud i flera
länder. Varför samarbeta med dem?

De är ett av
de främsta gruvbolagen i världen.

Jag kan inte tänka mig en bättre
partner. Inga fler kommentarer.

Anklagelser om folkrättsbrott
och byar som skövlats–

–verkar inte bekymra Mauri Kallis,
VD och delägare för Kallis Mining.

Hej. Rebecka Martinsson, åklagare.
Jag söker Örjan Bylund.

Journalist på NSD.
Han svarade inte på mobilen.

Han är död.

Han tog livet av sig.

Just den morgonen var han som uppåt.

Vi åt frukost och han skämtade
om det stora journalistpriset.

Men han hade redan bestämt sig.

Han for ut på fjället,
fullproppad med sömnmedel.

Vet du om han arbetade
på nån särskild artikel?

–Nåt om Australian Resources?
–Örjan höll på med så mycket.

Kanske det.

–Förlåt mig. Jag orkar inte mer nu.
–Jag förstår, jag ska gå.

–Får jag låna toaletten bara?
–Javisst.

Vad gör du här inne?
Toaletten är där.

Förlåt. Jag gick visst lite fel.
Tack så mycket för kaffet.

Oj då. När hände det här?

Ja, arbetsträning
för psyksjuka advokater.

Hon kommer att vända
upp och ner på stället.

–Var är hon nu?
–Det skulle jag också vilja veta.

Anna–Maria, kom och titta här.

Det här är
Australian Resources hemsida.

–Ser du nåt konstigt här?
–Vet inte vad jag ska titta efter.

Nåt som du inte kan se.

Saltovaara. Gruvan finns inte med.

Australiensarna investerar miljoner
i Kallis Mining–

–för att provborra efter järnmalm.

Sen hittar Kallis samarium,
som är värt mångdubbelt mer.

–Och då är inte australiensarna med.
–Det är märkligt.

–Kollar du upp det här?
–Japp.

Är det du som är Lars Pohjanen?

Hej. Rebecka Martinsson. Ny åklagare.

Han visste vad han gjorde, Bylund.

Sömntabletter plus konjak
plus snödrivan. Jo.

–Kan han ha blivit drogad?
–Nja.

Sömnmedlet smakar ju helvete
om man smular det.

Men, kaffets beska–

–och konjakens brännande sötma...

–Inte omöjligt.
–Tack för hjälpen.

–Hej.
–Von Post skulle just efterlysa dig.

Är du bra på
att gå runt lösenord och sånt?

Jag kan väl försöka.
Vad är det för dator?

–Var fan har du hållit hus?
–Jag har hittat ett mord till.

En journalist på NSD
granskade hela gruvaffären–

–och skulle göra
ett stort avslöjande.

Men artikeln publicerades aldrig.
Journalisten hann dö innan.

Vänta... Menar du Örjan Bylund?

Jag kände Örjan privat.
Han var djupt deprimerad tyvärr.

–Pohjanen...
–Pohjanen?

Har du sprungit på Rättsmedicin?

Örjan Bylund fryser ihjäl på fjället.

Tre dagar senare mördas Inna Dufva.

Kopplingen mellan dem
är Australian Resources.

–Det kan inte vara en slump.
–Vi är inne.

–Inne var då?
–I Bylunds dator.

Jag hämtar utskriften.

Alltså, lösenordet var på baksidan.

"Svart stig sanningen
bakom undret i Saltovaara."

–Är det rätt artikel?
–Kolla efter Australian Resources.

"Mamman psykiskt sjuk, syskonen
omhändertogs, sexuella övergrepp."

Ingenting om Australian Resources?

–Nej, inte vad jag kan se.
–Nåt om nåt stort avslöjande?

Det verkar mer vara som
ett slags hemma hos–reportage.

Bylund skulle göra
ett stort avslöjande.

Han pratade med sin fru
om Stora Journalistpriset.

Hur mår du egentligen?
Du verkar inte helt frisk.

Nej, men lägg av.

Det var du som var hos mig
och snokade och tog Örjans dator.

Kan du svara mig?
Vad är det som pågår?

Rebecka, vänta lite. Hur fan
kan du tro att du bara kan åka dit–

–och ta såna beslut?
Borde du jobba här överhuvudtaget?

Du är så klart välkommen tillbaka.

Så fort läget
har blivit lite mer...stabilt.

Givetvis får du ersättning
för timmarna du har lagt ner.

Rebecka? Du behöver bara
vila upp dig lite.

Text: Pablo Diaz Bernal
www.sdimedia.com