Original subtitles

Inte mer än sex vakter. Ynkligt försvar, det är perfekt.

Lättförtjänta pengar. Kom igen!

Jag förstår bara inte stressen att gifta sig.

Ni har varit kärestan sedan barnsben. Förlovade i fem år.

Det är inte att stressa.

Tänk om han inte är den rätte, Bridget?

Ni gifter er om tre dagar. Du är bara lite nervös.

Bra män är inte sällsynta nu, de är i stort sett obefintliga.

Leontes är ung, vacker och kungens förkämpe, för Guds skull.

Han är ett bra parti och kan försvara din fars marker.

Han är den din mor alltid ville att du skulle ha.

Jag har sagt till Leontes att jag vill ha dig vid min sida.

Du är inte bara min kusin, du är min närmaste vän.

Guinevere! Vi måste ge oss av.

Vi blir angripa. Skynda er, vi måste ge oss av.

Tala med dem, far! Vi kan inte tillåta detta!

- Vi hinner inte bråka. - Lägg ner dem!

Det går inte, de är för många!

Snälla, gör det inte! Vi kan inte bara ge oss av!

Stick, innan jag gör dig illa!

Nu åker vi!

Vad gör allt folk här? Vad vill de?

De vill ha hjälpa av den nye kungen.

Får jag be om er gunst, ers majestät. Jag lider nöd.

- Ers höghet får jag... - Fel bror, här är han.

Jag är snart åter, annars kommer någon annan. Det lovar jag.

Ryktet har spridit sig, folket strömmar till.

- Ers höghet. - Vad står på, Leontes?

Min älskade.

- Vad har hänt? - Banditer angrep oss.

De tog allt. Vi är inte säkra där längre.

Kan de stanna här? Jag tar ansvaret.

- Nej, detta är inget härbärge. - Naturligtvis.

Välj vilket rum ni vill. De är inte bekväma, men här är ni säkra.

Fast det blir inget bröllop, nu när hon behöver ditt beskydd.

- Skulle ni gifta er? - Om tre dagar.

- Då får ni göra det här. - Nej.

- Du ville inte att de skulle stanna. - Ett bröllop inger hopp.

Er förkämpes bröllop är perfekt. Om ni inte har några invändningar?

- Naturligtvis inte. - Tack.

Er dotter och Leontes ska gifta sig här på Camelot.

Bryt upp låset.

Det var här Uther torterade sina fångar.

- Förde ni hit fångar? - Inte bara fångar.

Alla som motsatte sig honom.

Lämna oss!

- Vad heter du? - Vivian.

Kom fram.

- Tjänade du min far? - Ja.

Var fick du dessa märken?

Romarna förde hit min familj som slavar för hundratals år sedan.

När imperiet föll stannade vi kvar.

Teckningarna är från vårt hemland.

- Vad tyckte du om Uther? - Jag respekterade er far.

Tyckte du om honom? Fruktade du honom?

Jag respekterade er far.

Jag vill att du ska göra något åt mig.

Gå igenom personalen. Behåll de du litar på, gör dig av med resten.

Slottet behöver rensas. Fler kvinnor vore bra.

Men först ska detta rummet tömmas. Men behåll de där.

Rummen är i dåligt skick just nu.

Men det krävs bara lite jobb för att snygga till dem.

Ursäkta att jag frågar, men var är tjänarna?

Vem pratar vi med om förberedelserna?

- Det finns egentligen inga... - Då är det bara vi.

Då så. Bra.

Du är precis vad vi behöver.

Camelots första bröllop. Jag ska göra dig till en legendarisk brud.

- Du får mig att rodna. - Du kan skatta dig lycklig.

- Leontes är ett bra parti. - Det säger jag också.

- Och han har konungens gunst. - Jag vet, jag kan inte få det bättre.

Följ med mig.

Älskar du honom?

Jag vet inte ens vad ordet betyder.

Det gör inget. Det var likadant för mig.

Men med lite tur, med tiden, kanske du blir kär i honom.

Annars får du snart barn och inom kort...

Då älskar du dem.

- Knappast en armé värdig en kung. - Vi led stora förluster mot Lot.

Förr eller senare kommer det andra. Just nu är vi sårbara.

En vidunderlig krigare skulle stärka moralen.

Det kan locka andra att komma.

- Tänkte du på någon? - Kanske Gawain.

Jag kämpade mot honom och han ville inte bli en av Uthers män.

- Varför skulle vi få honom? - Detta är något annat.

Det skadar inte att fråga.

- Kan jag stå till tjänst? - Jag talar enbart med konungen.

Hans syster sänder bud.

Er syster och allierad planerar en fest till er ära i er fars slott.

Vilken gästfrihet.

- Varför? - Jag upprepar bara meddelandet.

- Vi accepterar och rider omedelbart. - Då blir hon förtjust.

Du accepterar inget utan att rådslå med mig.

Jag är kung och jag tog ett beslut.

Det finns tillräckligt att göra här.

Som att ordna ett bröllop? Jag vill lära känna min syster.

Utan att ena min familj kan jag inte ena landet.

- Var hittar vi vår krigare? - Han är en dags ritt härifrån.

Jag ser hur du tittar på henne.

- Guinevere. - Leontes Guinevere?

- Du drömde om henne. - Nej, det gjorde jag inte.

Ljug inte för mig. Har du träffat henne tidigare?

Vid kröningen, det är allt.

Ingen annanstans? Inte på en strand?

- Varför på en strand? - Jag såg det.

- Jag drömde bara om henne. - Bra, för hon tillhör Leontes.

- Ingen tillhör någon annan. - Och inget får äventyra vårt arbete.

- Minst av allt en kvinna. - Hur understår du dig?

Allt du är just nu är tack vare mig.

Kom ihåg det.

- Ers höghet, det är en ära. - Tack.

- Du har ändrat om. - Det krävdes en kvinnas hand.

Kom, du vill säkert slappna av före middagen.

Vivian tar hand om dig och visar dig till dina rum.

Merlin, du följer med mig.

- Bra att ni valde att komma. - Det var Arthurs beslut.

- Du kan inte släppa gossen ur sikte. - Jag skyddar honom.

- Jag vill bara lära känna honom. - Kronan är hans nu.

Har du övergivit dina anspråk?

Här har du ditt gamla rum, från när du var Uthers lakej.

Imponerande. Varför har inte vi den här sortens måltider?

Tack, Vivian.

Jag hade inte förgiftat dig med god vaktelsoppa.

Nå, Arthur. Nu när du har kronan, vad tänker du göra med den?

- Det är en bra fråga. - Blända mig med ett bra svar.

"En man och en kungs främsta plikt är sökandet efter sanningen."

- Cicero. - Det stämmer.

Han har varit en bra elev.

Men hur tillämpar du det i praktiken?

Innan jag tar för många beslut måste jag lära känna mitt kungarike.

- Lära känna folket. - De måste lära känna dig också.

Jag visste inte att du var där.

- Du bjöd på en verklig fest. - Jag vill bara umgås med dig.

Jag har ätit och druckit, och somnar nog snart.

Liksom de flesta män.

- Brukade vår far sova här? - Ja, med min mor.

- När jag var väldigt liten. - Berätta om honom.

Han var en stor krigare. Han kunde vara snäll...

...men han kunde också vara elak, oerhört elak.

Jag vet att min ankomst var svår för dig.

Men jag är glad att vi kunde börja om på nytt ikväll.

Glad att vi fick lära känna varandra ordentligt.

Men jag känner dig ändå inte. Vem är du? Jag kan inte avgöra det.

Fråga mig vad som helst.

- Fick du veta att din far var kung? - Nej, det är säkert.

Innan Merlins ankomst efter fars död visste jag inget.

Du visste inget?

Vad hoppas du på nu?

Vad har du där inne? Förlåt, gjorde jag dig illa?

Nej då, det är ingen fara.

- Nu skulle jag vilja däcka. - Naturligtvis.

Sov gott, ers höghet.

- Bara Arthur. - Ja... Bara Arthur.

Bor din orädde krigare i den här utbrända kyrkan?

Det måste vara rätt plats. Vi får undersöka saken.

Hallå?

- Kungen behöver dig. - Jag erkänner ingen kung.

Han erkänner dig och kräver din lojalitet.

Jag har sagt att jag inte vill bli Uthers tjänare.

Sa du inte att han var skicklig? Camelot har många i hans klass.

- Vem är Camelot? - En plats.

- Därifrån styr min bror landet. - Inte min del.

Du vet inget om honom, eftersom du gömmer dig här.

Ännu en krigsherre som tror att han är en kung. Jag är inte intresserad.

- Han är av Uthers ätt. - Det är inget att stoltsera med.

Han drog loss Mars svärd i vattenfallet.

Han besegrade kung Lot.

Är Lot död? Vad ska ni då med mig till?

Vi behöver en stark krigare som kan träna de andra.

- Vi har rest ända från kusten. - Då har ni rest förgäves.

Uppenbarligen.

- Vi måste sova här. - Bara om ni betalar.

Du som var en imponerande krigare kräver pengar för härbärge?

Det finns inget värt att strida för. Jag tar pengar när jag kan.

Detta är Herrens boning och detta ger mig tillträde.

Visst, men i gryningen måste ni ge er av.

- Vad heter du? - Guinevere.

Han var så stolt över bytet.

Kronhjorten vägrade länge att dö.

- Uther älskade kampen. - Det minns jag.

Det skadade rådjuret hoppar högst, kämpar hårdast.

Jag är inget skadat rådjur, Merlin.

- Och jag är inte kungens trofé. - Bra, det skålar vi på.

- Minns du mig som barn? - Nej.

Jag minns dig. En gång kom du när min far var sjuk.

- Du botade honom. - Jag botade många.

Det fick mig att avguda dig.

Jag sa till honom att jag ville gifta mig med dig. Vet du vad han sa?

"Om du gifter dig med Merlin blir allt ditt."

"Förutom din själ."

Lite hårt.

Jag känner din doft, Merlin.

Det var du, jag borde ha vetat. Vinet...

Arthur. Du får inte vara här inne.

- Gör inte så här. - Jag ville träffa dig.

- Jag måste få prata med dig. - Det går inte.

Säg att du inte tänker på mig, så lämnar jag dig ifred.

Vi ses på stranden.

- Jag vet inte om jag kan. - Jag väntar på dig.

- Om jag inte är där... - Jag väntar på dig.

Släpp mig!

Var är Arthur?

- Arthur! - Släpp mig.

Är du alltid så grinig när du vaknar?

- Vad tog du? - Bara några tånaglar.

Jag trimmade skägget också. Du var ovårdad.

- Var är Arthur? - Borta, han åkte under natten.

- Varför fjättrar du mig? - Du kan vara farlig för min bror.

Skulle jag vara farlig? Jag såg vad du gjorde med Uther.

Du mördade din egen far.

"Far"? Han förtjänade aldrig att kallas far.

- Fäder gör inte sådant mot en dotter. - Vad gjorde han med dig, Morgan?

Han gjorde mig stark och det är jag tacksam för.

Det du kan göra... denna kraft du lärt dig.

Den gör dig inte stark.

Den skadar dig. Den tär på dig.

- Försök inte skrämma mig! - Det är sant.

Du är i dess grepp även nu.

Du inser det inte, men du har aldrig varit mera sårbar.

- Jag är inte fastbunden! - Tror du inte jag kan befria mig?

- Jag gör inga trick. - För du kan inte.

- Jag väljer att inte göra det. - Det är starkare att göra det.

Att göra det efter behag? Kan du göra det? Visa mig.

Visa mig vad du kan.

Det är du. Det är du, som barn.

Nog!

Priset är för högt.

- Nej, inte alls för högt. - Släpp mig.

Lossa mina knutar, Morgan.

Morgan.

Morgan!

- Gift dig inte med honom. - Var inte dum.

- Det är fel. - Du känner inte ens mig.

Det fanns något mellan oss, vid kröningen.

- Och här, när vi träffades. - Jag kände inget.

Sluta neka.

- Vad ska säga? - Att det kan finnas något mellan oss.

- Jag ska gifta mig. - Nej.

Ber du mig som min kung?

Eller som en främling som tror att han kan hunsa med mig?

Vad gör du här om du inte känner likadant?

För att be dig sluta.

Det hade du kunnat säga på Camelot.

Du kom för att du vill samma sak.

Nej.

Kanske...

En gång till.

Sluta!

Han kommer att veta.

- Varför gråter du? - Därför att jag vill det här.

Bara en gång.

Bara en gång.

- Du rör det inte! - Marcus Aurelius.

- Har du läst den? - En av de stora filosofkungarna.

- Det är... ganska svårt för mig. - Var är du?

"Av min fars rykte lärde jag mig blygsamhet och manlig karaktär."

"Och av min bror Severus-

- lärde jag att älska min släkt, sanning och rättvisa."

Du är duktig.

- Vem lärde dig? - Min far.

- Själv då? - Jag lär mig själv.

- Ingen dålig uppgift. - Så varför gör du det?

För att bli bättre.

Du hade rätt om honom. Han skulle vara perfekt, om han själv insåg det.

Om jag ska följa med har jag ett villkor.

Lär mig att läsa boken.

När vi är klara på Camelot är du redo att skriva en bok.

Det är slut. Det här var allt.

En enda gång.

Vi kan aldrig prata om det.

Han får aldrig veta.

Jag måste förbereda mig för mitt bröllop.

- Sätt en här och en där. - Dra upp!

Ni får byta plats på dem.

- Upp! Lite högre. - Ska du sätta upp den?

Högre, lite till. Stopp.

Han kommer att veta. Ikväll inser Leontes det.

Vad ska jag ta mig till?

Vi måste lösa det här. Leontes är en bra man.

Herregud.

- Ge mig kniven. - Den är redan död.

Vi kan ställa allt tillrätta.

- Ge mig vinsäcken. - Vad tänker du göra?

Vi måste tillbaka.

Ger du dig av?

Det du visade mig, är det allt du kan?

För tillfället.

Du fattar inte vilka krafter du har att göra med. Det gör jag.

Du får aldrig det du vill ha.

Vi får väl vänta och se. Jag har lärt mig att ha tålamod.

Hälsa kungen att han har ett hem här, alltid.

Morgan?

Må du få din hälsa och ditt omdöme åter snart.

Öppna grindarna!

Sista kvällen i frihet, Leontes! Snart är du en gift man!

Sätt ner mig!

- Gawain. - Arthur.

Jag jobbar visst åt dig nu.

En budbärare kom med denna. Vill du öppna den nu?

Vad vackert. Vi fäster det på ett band så kan du ha den på dig.

Ers Höghet.

Ers Höghet, det är något jag vill be er om.

Kan ni leda ceremonin? Det skulle betyda mycket om kungen gjorde det.

- Naturligtvis. - Tack.

Leontes är lyckligt lottad.

Nu ska vi se vad som döljs i ditt hjärta, broder.

Må dessa ringar i evighet förbli-

- en symbol för er endräkt och trohet.

Må ni bli gamla tillsammans enbart med erfarenhet av...

...evig kärlek.

Med de församlade som vittnen-

- går ni vidare som man och hustru.

Leontes och Guinevere!

- Min hustru. - Min make.