Original subtitles

Herre, erbjud evig vila och låt evigt ljus skina på din tjänarinna här.

Befria henne från evig död den dag när himlen och jorden skakas-

- och Du dömer världen genom eld. Amen.

Vänta.

Det är mitt fel. Det är det visst.

Lot mördade henne för att kuva dig. Använd dina känslor som bränsle.

Du måste vara fokuserad, för mycket står på spel. Vi måste till Camelot.

Nej. Nej!

Jag vill stanna hos henne. Alldeles ensam.

Jag ger dig en order. Planera mitt försvar.

Jag återvänder före solnedgången. Lämna mig ifred nu.

- Hur många har du dödat med det? - Tror du att jag håller räkningen?

- Tänker du på pojken igen? - Han borde ha förstått min varning.

Du gav honom chansen, du var rättvis. Grubbla inte över det.

- Det var hans mor. - Han har ett överflöd av dem.

- Minns du när dina föräldrar dog? - Ja, jag dödade dem.

Ska vi sörja liket som gav oss segern-

- eller fira styrkan i vår förening?

Snart är pojken ett minne blott-

- och du och jag får tronen.

Vi har bråttom. Vi har fyra gryningar innan kung Lot anfaller.

Förstärk vårt försvar överallt. Fler vakter vid alla in-och utgångar.

Ifrågasätt alla ni inte känner igen. Lita inte på nån.

- Vi har inte tillräckligt med män. - Det löser jag. Nu har vi ett fokus:

Att skydda Artur. Skydda er framtida kung.

- Vad gör du? - Du stirrade på mig.

- Hit går jag för att slippa det! - Jag kan förklara.

Jag hade en dröm, kanske en vision, av dig som kom upp från havet.

Nej! Jag vet vad som pågår här nu, och du ska inte röra mig.

Vad som än pågår är jag inte en del av det, jag svär.

Jag kom för att komma bort. Sen dök du upp.

- Bort från vad? - Jag begravde min mor. På kullen.

Hon mördades igår. Du kan gå och titta på graven om du inte tror mig.

- Hur dog hon? - Krigaren Lot dödade henne.

- Varför dödade han henne? - Jag dödade hans son.

Jag förstår. Då ger han sig på dig härnäst.

Min farbror motsatte sig honom. Han dödade hela familjen, han ger sig ej.

- Då måste jag vara starkare än han. - Det går inte.

Drömmen som jag var med i, hur slutade den?

- Det minns jag inte. - Artur!

Det är min far, jag trodde att han också var död. Jag måste tyvärr gå.

- Jag heter Artur. - Lycka till, Artur.

- Jag vet inte ditt namn. - Nej, det gör du inte.

Far!

- Jag trodde att du var död. - De tog oss båda.

Jag lyckades fly. Jag svek din mor.

Nej! Jag missbedömde vad Lot var kapabel till, skulden är min.

Hjälp oss då, hjälp oss att hämnas hennes död.

Nu ska vi strida. Men inte genom blodspillan, utan genom list.

Följ mig, så kommer hon inte att ha dött i onödan.

Var är du?

Uther är död. Men det finns en annan, Uthers son.

Det spelar ingen roll. Han har inget nu.

Hans mor dödades. Hans själ är bruten.

Tiden är nästan inne. Det svär jag på.

Du har en stor uppgift idag. Det här är din största hittills.

- Vet du vad han pratar om? - Han sa att du behöver mig.

En kung fungerar främst som en föreställning.

Om vi får folk att tro på föreställningen av dig kan den bli verklighet.

- Leontes har utrustningen ni behöver. - Vad pratar du om?

- Hur skapar jag en ny föreställning? - Genom att göra det omöjliga.

Romarna trodde att svärdet tillhörde Mars, deras krigsgud.

Vi hörde legenden som barn, jag trodde inte på den då heller.

- Hur länge har det suttit där? - Ingen vet. Idag drar du ut det.

- Lycka till med det, bror. - Inte en chans.

Alla som har försökt har dött.

Den som drar ut svärdet blir kungen som enar hela Britannien.

Det har suttit där i sekel, ingen har lyckats. Varför skulle jag?

Ingen har behövt det lika mycket som du.

Det här är ditt ögonblick. Tro på dig själv.

Kanske med lite träning... Varför gör inte du det?

Sluta slita i mig, sätt tryck på dig själv.

Du är stark och intelligent. Men om du inte försöker är du inte min kung.

Och allt vi har gjort har varit meningslöst.

Jag har en idé.

- Jag vaknade, och du var inte där. - Jag gillar morgonpromenader.

- Vart går du? - I skogen.

Ryktet har spritts. Vi har gjort oss ett namn, gåvor kommer.

Återsänd dem, det är för tidigt. Inget är vunnet.

Det är aldrig för tidigt för gåvor. De inser vilka som snart styr riket.

- De vill visa oss respekt. - Vi förtjänar det när pojken är väck.

- Han sågs rida ut ur Camelot idag. - Vet du det med säkerhet?

Jag vet vad rädsla gör med folk. Vi driver ut alla från Camelots ruiner.

Sen ska vi fira vårt bröllop och förbereda vår kröning.

Du måste medge att det är spännande.

Det vore spännande om du planerade strider istället för ceremonier.

Min far förblev kung eftersom han aldrig blev tillfreds.

Jag hoppas inte behöva betvivla vår förening.

Beredd? Starkare tillsammans.

Jag söker mina söner, Kay och Artur.

- Är du Ector? - Du är hans mor?

Jag födde honom. Men din fru var mer hans mor.

- Jag beklagar hennes död. - Tack.

Vi undrade alltid hur du såg ut, hur mycket han fått från dig.

Vi pratade om huruvida du skulle kräva honom. Men du kom aldrig.

Jag var förbjuden att söka efter eller tala om honom.

En ryttare kommer! Öppna grinden!

- Vad står på? - Nån försöker dra ut Mars svärd.

Det funkar! Det funkar!

- Kom igen, dra! - Det där är fusk.

Det är initiativförmåga.

Kom igen!

- Förbered vårdkasen. - Slöseri med trä. Han misslyckas.

- Kom igen! - Vi klarade det!

Vi gjorde det!

- Lycka till, bror! - Vårt fokus var att skydda kungen.

Jag har varit där uppe, han är dödsdömd. Svärdet kan inte dras ut.

Det kan det, det måste gå. Annars har vi inget.

Kom igen, du är nästan där! Fortsätt!

Fortsätt, Artur!

Ni slösar bort er tid, han klarar det inte.

Han klarar det. De är här för att se en legend födas.

Stanna inte, Artur! Stanna inte!

Koncentrera dig, Artur. Styrka och intelligens.

Sluta slita i mig, sätt tryck på dig själv.

Ja!

Artur!

- Andas han? - Du klarade det, min gosse.

Han klarade det.

Skicka signalen. Tänd vårdkasen. Meddela alla att kungen är här.

- Det kan inte vara sant. - Med gudasvärdet vinner han folket.

Det var därför han red ut i morse. Du underskattade honom, din lata sköka!

Tala inte så till mig!

Vi har en allians och mina allierade talar inte så till mig.

Om du var en man skulle jag döda dig nu.

Men istället tänker jag lära dig en läxa.

Visa dem hur du kontrollerar mig. Här och nu, hävda din överlägsenhet!

De behöver få se dig stark! Jag är redo, gör det nu!

Nej, jag har en bättre idé.

Ni måste vila. Ni hjälper honom inte om ni är utmattade.

Vi sitter med honom i skift inatt.

Om han försämras får den som har skiftet väcka de andra.

- Gör nåt. Du har förmågorna. - Nej.

Vad fyller du då för funktion?

- Du är listig, men mig lurar du inte. - Släpp mig!

Du trodde dig kunna kontrollera mig för dina syften, men du hade fel.

Vi borde fokusera på Uthers oäkting.

Du måste tänka över vår allians och var den sanna makten finns.

- Gör inte så här. - Vi ses imorgon bitti.

Om inte vargarna tar dig först.

Du led en oerhörd förlust och inget kan läka de såren.

Men jag kan vara till nytta. Vi är främlingar, men jag kan hjälpa dig.

Jag vet hur man sköter ett slott-

- och jag vet hur en kung bör leva.

Jag kan visa dig det. Snälla...

Snälla, låt mig få gottgöra mina misstag.

Jag letade efter dig. Du kom inte.

Vem är det?

- Han är inte sämre, alltid nåt. - Vila nu. Jag sitter till gryningen.

- Ingen mer död i min familj nu. - Detta gör din frus död meningsfull.

Jag struntar i det. Min sons liv är viktigare än de planer du har.

Hej. Du föll.

- Lyckades jag? - Med vad?

Du lyckades.

Du var makalös.

- Förstår vi varandra nu? - Ja.

Duktig flicka.

Pojken har gudarnas svärd och enligt ryktet samlas folk runt honom.

Jag gav honom fem gryningar.

Han trodde sig kunna överlista mig. Mitt tålamod är slut, jag...

Nej, vi... vi anfaller idag.

Kom. Om du har tur får du sitta bakpå min häst.

- Var försiktig. - Jag vet.

- Hur kunde just jag lyckas? - Du var född till det här.

Uthers blodslinje, Ectors fostran.

Du använde din kunskap. Den har bara du.

Du har rätt. Jag gjorde det. Jag, på egen hand.

Nästan på egen hand.

Det var nåt du sa om att trycka, inte slita...

Hur kunde du veta det?

Om inte du placerade svärdet där.

Du skapade legenden för att nån en dag skulle besegra svärdet.

Svärdet har varit där i hundratals år. Ingen vet hur länge.

- Förutom du. - Du har fått en bula i huvudet.

Tack, Gud. Knip igen, om du ska bli kung får du klara av att bita ihop.

Du behövde mig faktiskt inte. För en gångs skull.

- Tack. - Er tjänare, Ers Nåd.

- Kom nu. De väntar. - Vilka?

De såg vad du gjorde på håll.

I begynnelsen var ordet-

- och ordet spreds och folk kom.

- Nu ska vi kröna dig, inför dem. - Vill du kröna mig nu?

De blir dina styrkor. Ta din plats som kung.

- Vad vill hon? - Jag tar hand om henne.

- Vad är du, lockbetet? - Lot vet vad som hände med svärdet.

- Han kommer före nästa gryning. - Varför berättar du det här? Morgan!

Lycka till.

Kung Lot är på väg hit, allt måste förberedas.

Vi vet när, men inte hur. Inget får stoppa kröningen.

Gör mig till din kämpe så hittar jag Lot och hämnas din mors död.

- För vår familj och vårt land. - Det är Merlin, med svärdet!

Idag svär vi trohet till alla britters konung!

Han som drog upp gudarnas svärd!

Jag presenterar för er, er obestridlige kung!

Svär du att regera över riket enligt dess lagar och seder-

- och att utkräva rättvisa med nåd...

- ...i alla dina beslut? - Det gör jag.

Svär du att upprätthålla Guds lagar och evangeliets förklaring?

Med denna krona utnämner jag dig till kung över britterna.

Res Er, kung Artur.

När jag hör ordet kung tänker jag på krigare som mördar sig till tronen.

Jag är inte en sådan person. Men såna män har åsamkat mig förluster.

Jag är nåt nytt. När jag står inför er inser jag det.

Jag vet att jag bär på ert hopp.

Och jag ska, här på Camelot, införa ett nytt styre för er, för folket!

Allt jag är min familjs förtjänst. Även de som uppfostrade mig.

Och ett land är en familj.

Så jag ber min far och min bror att göra mig sällskap.

Utan min brors vägledning vore jag inte den jag är.

Han ska nu tjäna hela riket. Min bror Kay, marskalk av England.

Alla kungar behöver sina kämpar. Vid min kröning väljer jag min far.

Det finns ingen mer framstående man.

Men även Leontes, som jag är skyldig mitt liv.

Det här är inte mitt land, det är vårt.

Jag är Artur Pendragon och jag är stolt över att vara er kung.

- Hej. Vad heter du nu? - Guinevere.

- Artur. - Ja, jag vet.

Vi hittar en tystare plats att prata på.

- Vad kul att få se dig igen. - Du har tur som lever.

Det var ganska dumdristigt. Och väldigt modigt.

Jag gillade vad du sa. Jag trodde inte att en kung skulle säga sånt.

- Är det nåt positivt? - För mig. Hur var det med allt folk?

Som att jag, för bara andra gången i mitt liv-

- var på rätt plats vid rätt tillfälle.

- När var första gången? - På stranden, med en främling.

Man kan se stranden från skyddsvärnen. Jag ska visa dig.

Du tog honom från mig för 20 år sen. Men du ser inte en dag äldre ut.

- Din minne spelar dig ett spratt. - Nej.

Den natten är inpräntad i min själ.

Du har inte åldrats en dag. Hur är det möjligt?

Det är det inte.

- Det är vackert. - Vad tänker du på?

- Framtiden. - Vad tänker du på med den?

Är du inte orolig för att allt ansvar förändrar dig?

- Gör dig mindre öppen? - Inte förrän du sa det.

- Tror du att du dör om du hoppar här? - Nej.

- Jag är levande bevis på det. - Det är mycket högre. Är du säker?

Så länge man undviker stenarna. Och roten där.

- Hur djupt kan det vara? - Vill du ta reda på det?

- Var försiktig. - Om du hoppar gör jag det.

Är du beredd?

Ett, två, tre!

- Jag visste att du skulle vägra. - Jag hade gjort det om du hade.

- Det är galet där nere. - Här uppe också.

Har du träffat Guinevere? Guinevere, det här är fantastiske Leontes.

Vi har känt varandra länge. Vi har varit vänner sen barnsben.

- Det är min trolovade. - Det är jag.

- Underbart, jag gratulerar. - Tack.

Jag letade just efter henne.

Du har haft tur. Det har ni båda. Han räddade mitt liv.

Ja, han gör sånt.

Jag borde återgå till galenskapen. Ha det så trevligt.

De är redan här!

Omringa kungen! Skydda kungen!

- Ge dig iväg! Den här vägen, spring! - Omringa kungen!

Kämpa väl, mannar!

Ta honom ut härifrån!

- Ut härifrån nu! - Bakom dig!

- Flytta på dig så får du leva. - Vet du inte vem jag är?

- Jag struntar i vem du är. - Jag är mannen vars fru du dödade.

- Och? - Säg hennes namn.

Namnet på kvinnan du dräpte.

Det enda viktiga är att hon dog. Hon avslutade livet på knä.

Upp med dig!

Nu får du göra henne sällskap.

Far!

Far? Nej, nej, nej...

Nej, far...

Dra ut hans kropp på borggården. Alla ska se att kung Lot är besegrad.

Mina söner, jag älskar er.

Nej, snälla du... Far...

Jag försökte mig på en allians med en man. Men han hade fel.

Män är inte min väg till detta.

Jag hittar ett annat sätt att ta tronen.

Varför måste du ta den?

Ditt slott är under mitt beskydd nu, som tack för din varning.

Vi behöver inte vara motståndare. Vi kan verka tillsammans.

- Det är du eller jag, inte både och. - Varför inte?

För dig betyder det här ingenting. För mig betyder det allting.

Vad såg du i natten?

Jag vet vad det är. Vet du?

Gå inte nära det. Ha inget med det att göra.

Var är du?

Jag behöver mer.

Berätta vad jag måste göra.