Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Dutch
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
Jag har ju sagt att jag inte vet hur man cyklar.
Kittla mig inte, då kan jag inte styra.
Aj, mitt knä. Titta på mitt knä.
Det mest perfekta på Sicilien.
Varför blev ägaren inte inbjuden till din avskedsfest?
Sophia Paluso är kanske inte fin nog att möta din far och dina bröder?
Precis... Du ska träffa dem nu. Upp på cykeln.
Jag kan inte träffa dina föräldrar i arbetskläder. Vad ska de tänka?
Att du är den vackraste varelsen i världen.
Och för att bevisa det, har jag nåt till dig.
Vad är det?
Öppna munnen. Mera.
Tack... Vad står det?
- Min älskade. - Är jag din älskade? Är jag det?
Jag har ingen möjlighet att gifta mig med dig just nu.
- Men efter Harvard... - Jag älskar dig Michael.
Jag älskar dig... Men du ska vara i USA så länge.
Jag är rädd att förlora dig.
Ta hand om mig. Lova mig att jag ska bli din fru. Lova mig det, Michael.
- Sophia... - Lova mig!
Sophia, vart ska du?
Vi kan ses ikväll, när dina fina vänner har rest.
- Öppna porten. - Lämna bilen här.
Vänta i bilen, Lennie. Din näsa rinner.
- Ser jag bra ut? - Ja.
Jag kommer att sakna honom så.
Alla måste de lämna redet.
- Vad är det? - Inget. Det tar bara ett ögonblick.
Jag älskar dig.
- Vad händer? - Carolla.
- Pietro... - Don Luciano, Domino.
Slå dig ned.
Cigarr?
Jag kan inte röka utan att bli påmind om min far.
Mitt första minne är när han kysste mig och luktade kubansk tobak.
Han hade en i handen, dagen innan han dog.
Han satt och väste med en syrgasmask på sig.
Jag frågade honom om det inte var dags att sluta.
"Den är till dig", sa han. "Det är allt du får, Pietro.
"De röstade för att Roberto skulle ta över familjen."
Jag älskade din far.
Du fick allt detta för att tvätta hans bil, vara hans chaufför-
- hans livvakt och högra hand.
Du hade torkat honom i arslet om han hade bett dig.
Jag har alltid behandlat dig som en bror.
Ge mig tillgång till Lucianos hamnar och fartyg så ska du få se pengar.
- Far. - Ursäkta mig.
Constantino
Kom in.
Jag har besök från New York. Ni minns väl Pietro Carolla?
Mina söner, Fredrico, Alfredo och Constantino.
Det här är min son, Michael. Han reser till Harvard imorgon.
Kila iväg nu.
Du är lyckligt lottad. Stiliga och friska söner.
- Don Luciano, vad är ditt svar? - Svaret är nej.
Narkotika ger stora pengar. Du är hans advokat, förklara för honom.
Du är inte bunden till familjen Luciano. Du har din frihet.
Men jag varnar dig, om du försöker smuggla droger härifrån...
Våga inte hota mig! Det är slut på det här broderstjafset.
Kom ihåg att jag erbjöd mig att förbli din vän.
Var försiktig. Michael kommer att vara ensam i USA.
"Till Michael. En sparv som faller, är en försynens skickelse."
"Till ditt första år på Harvard - Mor."
Din hud är så mjuk.
Imorgon vid den här tiden har du åkt.
Gråt inte, mamma. Ge mig ditt perfekta leende.
Min pojke.
Vänta, din bok.
Tyska? Läser du den på tyska, Giorgio?
Min fru dog för att föda ett riktigt geni.
Ta hand om honom så länge det behövs-
- men som vanligt, inga besökare.
Ta det här.
Ingen får veta hur sjuk min son är.
Tack så mycket, herr Carolla. Tack för din generositet.
Vänta lite. Giorgio, här är din bok...
- Vilken tid det tog. Biktade du dig? - Jag kanske bad. Kom nu.
- Du måste vara försiktig i USA. - Inte nu igen...
- Du måste vara försiktig. - Jag är alltid försiktig.
Ring till din mor varje vecka, och skriv.
Om du behöver nåt särskilt, ringer du till mig.
Ja, far.
- Jag älskar dig, Michael. - Jag älskar dig, far.
God natt. Vi ses imorgon.
Sophia!
- Kom ner, Sophia. - Vet du vad klockan är?
Snälla, kom ner.
- Jag väntade hela kvällen. - Kom ner.
- Ditt löfte då? - Jag älskar dig.
Tills döden skiljer oss åt...
Gör du det?
Hej, Michael. Minns du mig? Pietro Carolla.
- Vill du åka med? - Ska du till Villa Rosa?
Nu ska jag det.
Roberto!
- Inga krav på lösensumma. - Såg ingen honom gå?
Jag förstår inte. Jag stoppade om honom i går kväll.
Alla är ute och letar. Vi har frågat alla.
Jag har vakter i hamnen och på flygplatsen.
- Han är kvar i Palermo. - Då hittar vi honom.
Michael.
Signor Moreno, hjälp mig. Pengar går att ordna, jag ber er.
- För bort pojken. - Göm honom i källaren.
Om Luciano får veta att vi är inblandade...-
- ... startar han ett krig. - Då måste vi samarbeta.
- Lämna tillbaka hans son. - Pojken vet vilka vi är.
Vi kan inte skicka hem honom.
Vad ska vi göra, Castellano? Moreno, har du en lösning.
Vi ser till att få dig från Palermo och till New York.
Sen gör vi oss av med Michael Luciano.
Jag kom så fort jag hörde det. Alla mina män letar.
Var stark. Vi kommer att hitta honom.
Säkert och snabbt.
- Var är Carolla? - I New York.
Han kan inte vara inblandad.
Roberto, ring till polisen.
Jag ska hitta Michael. Det är inte din sak.
Åh, Michael.
Nej, nej! Hans mor får inte se honom så här.
Försvinn!
Håll henne borta.
Denna dag, kommer era liv att förändras för evigt.
Vi svär på att Carolla ska få betala för mordet på er bror, min son.
Blod ropar efter blod.
Svär.
Han var min son också.
- Nå? - De har spårat bilen. Den var hyrd.
- Av vem? - En amerikan. Lennie Jackson.
- Vem arbetar han för? - Carolla.
Om du ska ta honom, måste du ha organisationens godkännande.
Jag gör det själv.
Nu får det räcka. Jag vet inget.
Jag var inte i Palermo när din son blev mördad.
- Jag har rätt till rättvisa. - Du har inte rätt att anklaga mig.
Ingen kan göra nåt utan organisationens tillåtelse.
Det blir ingen blodshämnd. Håll dig borta från New York.
Om du ger Carolla tillgång till dina hamnar-
- godkänner organisationen att du är här.
Jag ska hålla mig från New York, men om det svinet-
- sätter sin fot i Palermo, lovar och svär jag att jag slår ihjäl honom.
Du har inga bevis på Carollas inblandning.
Om Lennie Jackson lever, har jag bevis.
Mördare.
Du måste hitta honom innan Luciano, annars blir det krig.
Jag har hittat honom.
Min mor dog när jag kom hit, och nu vill inte min moster låta mig stanna.
Jag har ingenstans att bo.
- Och fadern? Tar han sitt ansvar? - Han vet inget, han är i USA.
Hans familj är väldigt mäktig. Men han älskar mig.
Det finns ett kloster i Caliente. Jag försöker hitta jobb åt dig där.
Tack så mycket, fader.
Sophia, sängkläderna ska till sovsalarna.
- Är du sjuk? - Det är bara värmen.
Du ska vara glad att du har tak över huvudet och ett arbete.
Barmhärtighetssyster.
När barnet föds, sticker jag härifrån.
Du borde också ta dig härifrån. De adopterar bort ditt barn.
Det vore bäst för båda.
Vem är fadern?
Berätta. Varför är det så hemligt?
Är de rika?
- Kräv pengar av dem. - Jag tigger inte som en tvätterska.
Det är det jag är, va?
- Tänker du vinna på lotteri? - Nej.
Hur ska du då ta hand om den lilla skiten?
Du behöver pengar, pengar du inte har.
- Du måste hitta en lösning. - Det ska jag.
Michael Luciano från Palermo är fadern. Hans far är Roberto Luciano.
Det kan han inte vara, Sophia.
Det är sant. Han älskar mig och vill gifta sig med mig.
Ska ni gifta er i ett mausoleum?
Han dog för flera månader sen.
Åh, Gud.
Syster!
Jag heter Sophia Paluso. Jag önskar tala med Don Luciano.
Jag skulle bli Michaels hustru. Han älskade mig, det här är hans barn.
Jag har nåt viktigt att tala med Don Luciano om.
Jag behöver pengar till Michaels barn.
Ditt blod.
Jag heter Sophia Paluso, jag önskar tala med Don Luciano.
Han behöver inget tjänstefolk.
Jag har nåt viktigt att tala med Don Luciano om.
Rör mig inte!
Försvinn!
- Vad heter du? - Sophia Paluso. Vem är du?
Det är min mor, Graziella Luciano.
Läkaren säger att inget är brutet, bara några rejäla blåmärken.
Har du huvudvärk?
Jag ska ta hand om dig.
Sophia, det är ett vackert namn.
Sov nu.
Jag tycker om henne.
Hon har varit här för länge. Se till att hon ger sig av.
Det kanske är på tiden att Tino gifter sig.
Hur kan du tänka på sånt, när Michael inte ens har kallnat i graven.
Det är ett år sen. Vi måste göra familjen stark.
Genom att låta honom gifta sig med en hemhjälp-
- som har tjänat sina pengar genom att tvätta golv?
Förvånar det dig? Tror du jag låter en främling-
- komma in i huset utan att kolla upp henne?
Hon är inget, hon har inget.
Tänk på när vi träffades.
Min familj ogillade dig, men vi gifte oss ändå.
Min far sa nästan samma sak.
"Han är inget, han har inget."
"Värre än så, han tillhör maffian."
- Sa han det? - Ja.
Hon har tänt ett ljus i Tinos ögon, gett honom självförtroende.
Han vågar inte fråga dig.
Vi kan utnyttja bröllopet. Vi har inte fått rättvisa-
- för mordet på Michael.
Bjud in dem som inte ville ge dig Carolla.
Låt dem tro att vi har glömt, att vendettan är över.
Vi, familjen, vet att den inte är det. Och vi kan vänta.
... och så ändrade de sig och hon blev foglig.
Jag sa bara-
- mina Ave Maria och var glad för tak över huvudet.
Det fanns många flickor som hon på klostret.
- Sophia... - Constantino...
Du först.
Du har ett fint leende. Du liknar honom ibland.
- Min far? - Nej, din bror.
- Jag måste berätta nåt. - Jag är kär i dig.
Jag är rädd för att du reser och att jag aldrig ser dig igen.
Låt mig få prata färdigt. Du måste förstå att familjen Luciano...
Vi... Min bror...
Constantino, Michael var min...
Han blev mördad på grund av vad min familj var...
... och fortfarande är.
Constantino!
Hon har ingen familj. Hon är en illegal hemhjälp.
- Vill du ha henne? - Vill du ha honom?
- Borde du inte tala med din son? - Det är hans far som bestämmer.
- Jag känner honom inte. - Då omformulerar jag frågan.
Kan du älska honom?
Constantino är blyg och oskyldig. Han är så olik sin far.
Don Luciano stormade in i mitt liv, med en sådan passion-
- och ett så farligt förflutet. Han skrämde mig.
Han väckte en sån kärlek i mig, att om vi hade skilts åt-
- hade jag inte kunnat leva.
Constantino är annorlunda. Men han är Don Lucianos arvinge.
Gift dig med honom.
En dag kan allt detta bli ditt.
Och mina söners.
Jag är ledsen. Du har inte haft kontakt-
- och du vet reglerna. Tre månader. Din son har adopterats bort.
Han har fått ett gott hem. Börja om dittliv, Sophia.
Det är bäst för er bägge.
Sophia, välkommen till familjen Luciano.
Det är inget omen, lita på mig.
Blev vi gifta? Jag sa ja, men gjorde du det?
Tre, nej fyra gånger, Sophia Luciano.
Kom in!
Ett ögonblick. Jag ska göra mitt bästa.
Far vill att vi kommer. Hämta brudgummen.
Han ska ju vara med bruden.
Hämta honom.
Carmen. Don Montanero. Don Puccini.
Far vill träffa oss.
- Vart ska du? - Kom och hälsa på fruarna.
Det här är min nya dotter, Sophia. Det här är Anna Maria Scorpia-
- och Teresa!
Vackert bröllop.
Hon ville inte lämna skolan, men jag sa att hon var tvungen att komma.
- Vad läser du? - Juridik.
- Hon ska bli advokat. - Förhoppningsvis.
Anna Maria, jag vill att du ska möta professorn.
- Grattis. - Tack.
Bry dig inte om min mor. Hon säger en sak men menar en annan.
Sen far dog har hon bara försökt få mig gift.
Det är inget fel med giftermål. Fin klänning, men priset är högt.
- Äktenskap och barn. - Ursäkta mig.
Alla är så snorkiga. Ingen vill tala engelska med mig.
Det är för att vi är i Italien.
De vet inte ens hur man gör en Margarita.
- Du måste inte ta ett varje gång. - De fortsätter ju att bjuda.
Vart ska du?
Stanna här. Jag ska tala med Don Luciano. Inget mer.
Han bestämmer inte över mig.
- Detta är en förolämpning. - Ha tålamod.
Mina källor säger, att efter att de mottagit en stor gåva-
- godkänner kommittén att ni köper kasinot.
Jag har dokument som visar att omsättningen i Atlantic City-
- är lika stor som i Las Vegas.
Det är en god investering, och ingen konkurrens.
- Det kan vara början på... - Du har gjort bra ifrån dig.
- Jag borde gå ut till Sophia. - Du har henne resten av livet,
Mario, skicka in dem.
Mina herrar, äntligen
Sophia, kyss barnet på din bröllopsdag, det betyder tur.
- Vad heter han? - Michael.
Han har redan två tänder. Han liknar sin far.
- Nej. - Det går bra.
Mitt barn, jag lämnade mitt barn.
Ursäkta, jag blev visst lite yr... Hur mår du?
Gå ut. Ut!
Jag hämtar nån.
Carolla svor en ed på sin sons liv, att han inte var inblandad i Michaels död.
Han hittade Lennie Jackson, som erkände mordet.
Han ville starta krig mellan dig och Carolla.
- Grabben var ett kräk. - Det här är Carollas bröllopspresent.
- Och det skulle räcka för vapenvila? - Det är en hedersbetygelse.
Carolla är mäktig. Varför göra honom till fiende?
Jag vill inte ha narkotika i Palermo. Han kan sälja sin skit nån annanstans.
Säg att det inte är personligt längre. Jag vill inte ha FBI här.
Vi har en skaplig relation, men inget skulle hindra dem från-
- att flåsa oss i nacken om Carolla var här.
Svaret är nej. Det var nej förut, och är det fortfarande.
Är det förstått? Mina söner följer er ut.
Din brud gråter och vill inte sluta.
Hon är i vardagsrummet.
Constantino! Mor letar efter er. Ni ska skära tårtan.
Vart ska du? Hon kommer att bli arg.
- Hej, vem är du? - Jag är inbjuden.
- Tillsammans med Nickie Diamond? - Ja
- Han blir arg på mig. - Nej då.
- Prata med mig. - Okej.
- Vad heter du? - Moyra.
- Och jag vet vem du är? - Jaså?
Det var smickrande.
- Tycker du om champagnen? - Ja.
- Jag också. - Det var en stor flaska.
Du kan säkert dricka hela.
Det är inte storleken som är det viktiga, utan korken.
Fredrico, är du här? Brudparet ger sig av.
Vart har du varit?
Jag har letat överallt. Du missade det.
Jag fick till det. Vet du vad det är?
Med Nickie Diamonds tjej.
- Gjorde hon det? - Ja, det gjorde hon.
Och hon kanske gör det igen.
Såg du bröllopspresenten?
Den var nog på önskelistan. Det är Lennie Jacksons hand.
Inte på min nya kostym.
Tack. Adjö...
Fru Scorpia är änka och äger många av hamnarna i New York.
Det lät som de höll på att gå i konkurs.
Jag köper ut henne.
Jag tror att hon skulle föredra en förmögen svärson.
Brudparet är på väg!
Mor, brudparet är på väg ner.
Fredrico.
- Du ska hälsa på en söt flicka. - Va?
- Teresa Scorpia. - Nej, mamma...
- Teresa, vår andra son. - Hej.
Kasta buketten!
Jag ska fånga buketten.
Jag har försökt få den skiten att gifta sig med mig.
Här borta! Jag tar den!
Nej, mor. Jag menar det.
Köket ska vara öppet dygnet runt.
Man vet aldrig när nån vill ha en 5-rätters middag.
Här är flickornas omklädningsrum.
68 flickor på dagskiftet och 112 på nattskiftet.
- Hur många? - 112.
- Hur gick det? - Förlåt.
Det är ju du.
Det är du. Jag hoppas du håller ögonen öppna när du jobbar.
Det gör jag. De har riktigt avancerade övervakningskameror.
Du borde komma och spela vid mitt bord, det är nummer 15.
- Det är mitt bord. - Va?
Luciano är de nya ägarna till Rose Casino.
- Jag menade inte att vara ohövlig. - Det är ingen fara.
Var det bord 15?
- Ja. - Bra. God kväll.
Adjö.
- Du åker till New York, jag stannar. - Du kan inte ändra på det.
- Du ska gifta dig med Teresa Scorpia. - Jag ska inte gifta mig med nån.
Far säger att vi behöver Scorpias hamnar.
Är det så viktigt att behaga far? Åk till New York, jag har en träff.
Är maten okej?
Ja, jag är bara lite nervös.
För vad? Nickie Diamond?
Nej, det kräket. Det är flera månader sen.
Han har ingen stil. Han är inte alls som du.
Jag erkänner att jag har varit med andra män.
Men inte så många. Jag är ingen sån flicka.
Det vet jag.
Jag har aldrig varit så...
Jag vill ha dig igen. Jag vill ha dig nu!
Vi har en säng.
Champagnen!
Jag vill vara överst, Freddy. Får jag det?
När jag var 16 ville far att jag skulle gifta mig med ett kräk.
- Så att han kunde få barnbarn. - Hur gammal är du nu?
Jag är 25. Mor säger att jag sitter på glasberget.
Jag trivs där. Jag vill ta examen och åstadkomma nåt i livet. Och du då?
Jag arbetar med familjens import och export.
Men jag är inte lycklig. Min bror, Michael, var den kloke.
Hela mitt liv avgudade far Michael, och så dog han.
Jag har alltid tävlat med honom.
Det är värre nu, för att han är död. Det gör honom ännu mer speciell.
Jag vet vad du menar. Min bror dog när jag var två år gammal.
Hela mitt liv har jag fått höra att Fabio skulle ha gjort si eller så.
Jag hade lust att skrika:
"Jag är inte Fabio och blir det aldrig. Jag är mig själv."
Jag är inte Michael. Det har jag aldrig varit och kommer aldrig att bli.
En, två och... Får jag inga applåder?
Jag önskar de unga tu rikedom, hälsa och lycka.
Och jag är stolt över att ha förenats med familjen Luciano.
Tack, för att du ordnade så att Roberto kunde komma till New York.
Det var Carolla som samtyckte. Tiden läker, signora.
Vissa saker läker aldrig.
När ska du ge familjen Luciano ett barnbarn?
Jag...
Vi har ingen brådska, fru Scorpia. Älskling.
Vet du hur det är när alla frågor? Din mor frågar varje dag.
- Sophia... - Jag menar...
Jag frågar inte. Jag är din make. Jag är den ende som borde fråga.
Slå dig ned.
- Varsågod. - Tack.
Hej, herr Luciano.
- Jag vill tala med dig, nu! - Jag är snart tillbaka.
Okej, älskling.
Du tar inte med ett luder till din brors bröllop!
- Vad är det med dig? - Vi möttes på Constantinos bröllop.
Du blir kanske chef för kasinona, men glöm inte vem som bestämmer.
- Är det förstått? - Förlåt, far.
Hälsa på din mor och gör dig av med fnasket, så njuter vi av festen.
- Stannar Alfredo här i New York? - Ja.
Nu äger vi alla Scorpias företag, hamnar och lager.
Vi börjar med direktimport, och din mor har hittat-
- en trevlig flicka åt dig, och den här gången nekar du inte.
- Vi ska gå. - Jag vill inte gå.
Jag trivs här.
- Lyft på baken och... - Tala inte om min bak på det sättet!
Släpp min arm! Åt helvete med dig, jag stannar!
Släpp!
Fredrico, kan du presentera mig för din vän?
Ja, Fredrico, berätta vem jag verkligen är!
Jag är hans fru och jag kan aldrig-
- föda det här barnet om inte familjen Luciano betalar för det!
Hämta en läkare! Det måste finnas en läkare här.
Andas.
Andas. Precis som vi tränat på.
Det förstörde ryggen att dansa i högklackat hela dagarna.
Så jag kände att det var hög tid att skaffa ett annat jobb.
- Croupier? - Nej, barflicka.
Men det var också jobbigt för ryggen, då man stod hela dagarna.
Sen arbetade jag i en pudelsalong. Det var roligt-
- men en del pudlar var folkilskna.
Alla vet väl att jag är gift med Fredrico?
- Han talade med mor. - Han vill väl inte skiljas nu?
Jag vet att du också vill ha barn.
Jag fick en perfekt son, förutom att han inte andades.
Var är Freddy? Kommer han till mig nu?
Han vill väl göra sig av med mig för att jag inte fick barnet?
- Vad sa far? - Han sa... Prata med honom själv.
- Och mor? - Gå till henne.
Tack för att du kom.
Varför gifte han sig med henne?
Menar du att hon blivit accepterad om barnet levt?
Nej, så menade jag inte alls.
Jag menar att hon inte direkt är den mest passande hustrun.
Det var väl inte jag heller?
Jag kan inte ens bli gravid.
Jag vill ha en son, mer än du anar. Jag vill ha min son.
Jag är ledsen, signora. Hans adoptivföräldrar var utom sig.
Han försvann från en marknadsplats för sex månader sen.
Polisen har ställt in eftersökningarna. De tror att han är död.
- Sophia, är allt som det ska? - Nej.
- Jag har något att berätta. - Jag också.
Du sa att du ville öppna en klädbutik.
- Med designerkläder. - Men far...
Han håller med. Det hjälper dig att skingra tankarna.
Lyssna på mig.
Du är en vacker person med en vacker själ.
Jag älskar dig, med eller utan son.
Han blev hysterisk när de tog denna. Den är säkert stulen.
- Min älskade. - Han vet nog inte vad det betyder.
Han har varit på 12 institutioner sen han hittades.
Läkaren sa att han blivit misshandlad.
Han har haft inre skador, brutna revben, en arm ur led.
Han är som ett djur.
Vi har 18 pojkar. Den här pojken kräver mycket.
- Och så har vi ju Georgio Carolla. - Vi måste ge honom en chans.
- Det är kanske hans sista. - Nåväl, för in honom.
Släpp!
- Stal du den här? - Nej. Åt helvete med dig!
Du får den om du ger oss ditt namn.
Vad heter du?
Luka.
- Är du en demon? - Kanske det, men en skröplig sådan.
Luka!
Akta mina ben. De må vara korta, men jag vill inte bryta dem.
Göm dig under sängen.
Vi har en ny pojke, är han här?
Nej, det skulle han aldrig våga.
- Tack. Luka! - Är du nån slags fånge?
Kanske det. Men endast på grund av min vanskapthet.
- Äter du inte? - Ta för dig.
Vad stinker? Har du gjort i byxorna?
- Nej, lyckligtvis inte idag. - Hur gammal är du?
Äldre än någon hade räknat med. Särskilt min far.
- Hur gammal är du? - Jag vet inte.
- Vad har du alla böcker till? - Jag läser.
Jag gillar dig, grisnylle.
Mina herrar. Det har gått tio år, och Luciano struntar i vårt beslut.
Han får inte handla med USA, men ni tillät hans söner-
- att ta över Scorpias företag, med lager och hamnar.
Luciano har alltid förklarat sina besök till USA, vi kunde inte neka honom.
Två söner är gifta med amerikanska medborgare-
- och han har ett barnbarn, Teresa Lucianos flicka, Rosa.
Jag känner till ursäkterna. Jag vet att du inte vill stöta dig-
- med honom, nu när han äger tre kasinon och alla bensinföretag.
Jag borde ha rätt att göra affärer i Palermo.
- Nej. - Jag har en sjuk son där.
- Nej. - Du låter det svinet slippa undan...-
- ... med mord. - Du slapp undan med mord.
Carolla måste hållas i schack. Vår källa i FBI säger att han är märkt.
Och inte bara i USA.
- Constantinos fru med en affär. - En boutique.
Okej, en boutique.
- God morgon. - Far!
God morgon. Hur står det till?
Maria, stäng av radion, och José, sätt på lite kaffe.
Ni andra kan ta rast.
Väldigt snyggt, Sophia. Jag tycker du ska exportera.
- Jag kan ordna det. - Jag är inte redo, far.
Jag har en duktig designer, men jag behöver sömmerskor.
Då talar vi med Constantino.
Kom Raymondo. Don Roberto Luciano, signora Luciano.
Hej.
Här är våra första kollektioner.
Våra? Vad betyder det? Har du en partner?
Nej, men vi arbetar nära tillsammans.
Bra.
Vi får prata senare. Ring min advokat.
Jag har även nåt annat att berätta. Jag är gravid.
Far, du har fått ett barnbarn. En pojke. Och du har också fått ett, mor.
De är fina och friska, bägge två.
- Vi har bestämt vad de ska heta. - Det här är Michael.
Nej, det är Nunzio. Det här är Roberto.
Roberto är bra.
- Georgio? Fortsätt. - Hur långt var vi?
Där Romeo hämtade apletekaren till Julia.
Apletekare? Det heter apotekare. Apotekare.
Men på den tiden använde de örter och växter.
- De hade stor kunskap om gifter. - Gifter?
Stryknin t.ex. I små doser var det bra för att hjälpa matsmältningen.
Men i för stora doser, var det dödligt.
En mycket smärtsam död. Värre än arsenik.
Vart har du fått den ifrån, Luka?
På postorder, din far betalar.
Berätta för mig om gifterna. Stryknin, vilket härligt ord. Som musik.
Ta det lugnt. Ta djupa andetag.
Sådär ja, flämta inte. Ta djupa andetag.
Jag gav Carolla tillåtelse att besöka sin son.
Jag åker till New York på bröllop, och han kommer på en begravning.
Far, jag tycker inte...
Tro inte att du får tänka åt mig, för att din fru tänker åt dig.
Vin, vin... Kom hit. Jag älskar dig.
Detta är en dag vi kommer att minnas för evigt.
Jag är en lycklig man. Jag vill ha mina barnbarn nära.
Och Rosa. Kom hit, Rosa. Du är vacker.
Lika vacker som din mor.
Vad är detta?
- Berätta en av dina historier. - Bara om du ber snällt.
Mamma Luciano, har jag din tillåtelse att berätta en historia.
När har du behövt min tillåtelse?
Alltid. Nåväl, för många, många år sen...
Jag tror vi har hört den.
På Palermos bakgator fanns en liten pojke.
Han var så fattig att han inte hade några skor.
Han hade inget att äta, så han stal apelsiner.
En dag såg apelsinodlaren honom. "Hallå i trädet! Jag vet vad du gör."
- "Jag stjäl inte apelsiner", sa pojken. - "Varför är dina fickor så fulla då?"
"Mina fickor är inte fulla, jag har en stor bak."
Det är där jag ärvt den.
Odlaren blev så sur att han jagade honom över stängslet.
Och så började han kasta saker.
- Vad tror ni han kastade? - Äpplen - Citroner - Lera...
- Han var apelsinodlare! - Apelsiner!
Tack, han kastade apelsiner!
Vänta här.
Jag är rädd att vi måste gå resten av vägen.
Kom ihåg att Luka är min kropp, och jag är hans sinne.
Tillsammans har vi varit en person. Du har aldrig varit en far för mig.
Jag ber dig, var det för honom. Lämna mig.
- Kan pojken stanna hos honom? - Ja.
Jag dör, Luka.
Var inte arg. Lyssna på mig.
Lev för mig, Luka.
Du har gett mig den enda glädje och kärlek jag har upplevt.
Jag älskar dig.
Var mina vingar... Spring för mig.
Jag lovade honom att ta hand om dig.
Det tänker jag hålla. Jag adopterar dig.
Jag ska ge dig allt det han aldrig fick. Förstår du?
Ta med mig till USA.
Vi tar första bästa plan.
De vet att jag har en son.
Men ingen har sett honom. Du ska bli min son.
- Du ska vara Georgio. - Jag heter Luka.
Titta på det här, Luka. Jag besegrade dem! En dag blir allt detta mitt.
Mitt namn ska stå där, inte Lucianos.
Stick härifrån, till Castellano.
Är det här ett skämt? Vad är det om?
Vad gör ni? Sluta!
- Du måste vara Luka. - Ja, min far...
Lugn, han har ringt från fängelset.
Han behöver hjälp. Om du vet vilka vittnena är...
... Måste de tas hand om.
Ja, sir. Ge mig namnen.
- Min far litar på min förmåga. - Förmåga?
Ja, signor Castellano. Om det så krävs tortyr eller mord-
- ska jag tysta alla vittnen mot min far.
- Så du har inget emot mord? - Nej.
Ta det lugnt, det håller redan på att skötas.
Så du är pojken som har varit gömd alla dessa år?
Ja, jag är Luka. Luka Georgio Carolla.
Roberto, jag ber dig, som en livslång vän.
Blanda dig inte i det.
I 20 år har jag velat se Carolla död.
Nu är han åtminstone bakom galler, men hur länge?
Utan mig som vittne, kommer han att muta, hota eller mörda sig ut.
- Tänk på din familj. - Jag har sett till att de är säkra.
Enzo, kom hit. Detta är Enzo Luciano.
Min kusins son. Han ska gifta sig med Rosa.
Vi ska vara tillsammans, allihopa. Jag har gjort huset till ett fort.
Ryktet säger att åklagaren har ett nytt hemligt vittne.
Vad heter han?
Roberto Luciano. Han har jagat mig i 20 år.
Castellano måste fixa honom snabbt.
Säg åt dem att fixa ut mig, annars ser jag till att de alla hamnar här.
Förstått?
- Bilarna är undersökta. - Ringde du restaurangen?
Jag ska nog ta er...
Jag tror att far har blivit lite paranoid på gamla dar.
Vakterna ska kanske hålla Enzo kvar på bröllopet.
Åk ni, vi ska få se Rosas bröllopsklänning.
Farfar älskar dig.
Titta inte! Du måste blunda, Enzo.
Den är vacker. En riktig drömklänning.
Det är en drömklänning.
Jag är så lycklig och jag älskar honom så mycket.
Jag vet det, älskling.
Jag vet knappt vart jag ska ta vägen.
I kväll höjer vi våra glas för Enzo. Må han få en lycklig och fruktbar...
... fruktbar förening, med mina käre Fredos lilla Rosa.
Men jag vill utbringa en skål till. En jag väntat länge på.
För min son, Michael. Äntligen har rättvisa skipats. Skål!
Mor?
Mario...
Jag försökte ringa restaurangen så många gånger, men fick inget svar.
Graziella, jag vet inte hur jag ska säga detta...
Jag är så ledsen...
Gud hjälpe mig. Roberto, Fredrico...
Constantino? Alfredo? Enzo?
Alla är döda. Jag varnade honom.
Varför lyssnade han inte? Jag är så ledsen.
Blod ropar efter blod. Nu är det min tur.
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.