Original subtitles

-Är han hemma? -Nej, jag hyr bara i andra hand.

-Var är Alex, då? -Ingen aning.

Jag har sparat en semesterkassa. Sen länge.

Vill du resa iväg med mig?

-Hillevi Storm, är det din mamma? -Ja.

Vet du om hon har några tatueringar?

-Vad fan är ditt problem? -Jag vill flytta.

Jag har också varit med om sånt som jag inte vill prata om.

Peter?

Ursäkta...

Jag undrar om du har sett han som jag kom med?

-Förlåt? -The man that I came with...

Ja, jag förstår vad du säger... Han gick ut för ett tag sen.

-Gick ut? -Ja.

-Sa han vart han skulle, eller? -Nej, det gjorde han inte.

Men han tog bilen. Det var kanske en timme sen.

Nej, för fan...

Men hör du inte vad jag säger? Jag orkar inte mer.

Jag lämnar dig nu.

Iris?

Iris? Iris?

Ambulans! Ring ambulans!

Usch, nej! Bort! Sjas! Men för helvete, bort med dig!

Brie! Ut! Kom här!

-Gå ut! Ut med dig. -Fy fan, vad äckligt.

Förlåt. Verkligen...

-Är du okej? -Ja, det är okej.

-Har du sovit gott? -Nej, men det gör jag aldrig.

Nej... Oj!

Vi har fått en träff på Hillevi på Öresundsbron.

Bilden är tagen klockan 16:37 igår.

Den här är från danska polisen.

De passerade Stora Bältbron två timmar senare.

-De kan vara halvvägs genom Europa. -Och han vill inte synas på bild.

Nej, och det är inte konstigt. Han är efterlyst av dansk polis-

-och har många olika alias, bland annat Peter Rasmussen.

Dansk medborgare, utan adress och telefonnummer. Typisk solochvårare.

Han har lurat ett flertal kvinnor, inte bara på pengar-

-utan de är tydligen emotionellt förkrossade också.

Hon kanske blev stressad av er?

Ja, Hillevi måste ju ha nåt med Benjamins försvinnande att göra.

Ja, kanske. Men vi behöver mer. En tatuering räcker inte.

Nej, det gör inte det.

-...och säg till om ni behöver hjälp. -Ja, tack.

Vet du om din mamma nämnde nån Benjamin?

-Nej. -Benjamin Serén.

Försvann för arton år sen.

Jag har läst om det. Har mamma nånting med det att göra?

-Det är det vi försöker ta reda på. -Och hitta henne såklart.

-Vet du vad hon brukar ha i den här? -Nej.

Var ligger soprummet?

Lyssna här: "Nattsvärmaren" av Benjamin Serén, 9B.

"Nattsvärmaren med sina vingar slår 70 slag per sekund."

"Hittar blomman, skör och spröd. Dess nektar ger den liv."

"Du kanske tror att fjärilen är du. Nej, det är jag. Och solen var du."

"Du säger att det är ditt beslut. Du tror att du ger, men du tar."

"Tar mitt liv och all min kraft. Låt mig flyga vidare nu."

"Släpp mig fri. Låt mig leva."

"Annars blir jag som en nattsvärmare som flyger mot ljuset och förintas."

Där ser man.

Kolla vad jag hittade.

Jag vet inte. Hon...kanske slängde det för att hon blev arg-

-för att jag inte hade sagt nåt.

Men jag fick ju inte reda på så mycket, direkt.

Du, din pappa...vad vet du om honom?

Ett one-night-stand, sa mamma.

Nån Magnus. Jag har aldrig träffat honom.

När är du född?

27 december 2004.

-Ja, det är Iris. -Hej, det är Nina.

Vi har spårat Hillevis kreditkort till ett hotell på Jylland.

Men hon är borta, och rummet är helt förstört. Hotellet har ringt polisen.

Jag skickar adressen. Om ni vill åka.

-Bra. Vi åker med en gång. -Fint. Tack, hej.

Vad sa de? Vet de var mamma är?

De hade...de hade tagit in på ett motell på södra Jylland.

Vi åker dit med en gång. Vi hör av oss när vi vet mer.

Bra... Tack, hej!

Personalen såg Peter köra i väg sent igår kväll.

Och Hillevi?

De har ingen aning om var hon är. Men minibaren var tömd-

-och antagligen har hon stoppat i sig en hel karta med sömntabletter.

-Søren Mogensen. -Iris Broman.

-Jasmine Jensen. -Hejsan!

-Vi håller på och genomsöker området. -Vi hjälper till.

-Så ni tror att hon har begått mord? -Ja, vi utesluter inte det.

Vi ska titta på det.

Hon måste ha fattat att pojkvännen rånat henne.

Och att vi var henne på spåren. Fan! Hur länge kan man klara sig, tror du?

Det beror på hur många tabletter hon tog. Så länge hon håller i gång...

-Men...har hon gått ut i vattnet... -Ja, det verkar så.

-Det verkar vara rätt strömt här. -Ja, då är det nog kört.

Det ser ut som den hon hade på bilderna.

Ja, hallå? Mogensen. Vi kommer att behöva helikoptern.

Vi tror att hon har gått ut i vattnet. Tack!

Jens, hur vill ni göra det här?

Vi åker nog tillbaka. Tack för hjälpen, Søren.

23-34 här. Vi har tre man kvar på marken medan sökandet pågår.

-Det känns inte rätt att åka hem nu. -Jag vet. Men vi kan inte göra nåt.

Där! Hillevi?

Det är hon! Det är hon!

Andas hon?

-Hon andas. -Vi har hittat henne!

-Får ni höra Hillevi idag? -Nej, vi måste vänta tills imorgon.

Nu har vi fått det bekräftat.

Benjamin är pappa till hennes dotter Liv.

Hallå?

-Hej! -Hej!

-Vad gör du? -Jag...bara hämtar lite grejer.

Jag fattar inte varför du inte kan bo här.

Det blir bäst så här.

Kan du inte bara säga som det är?

Att du inte vill vara med oss, att du inte vill bo här med mig och barnen.

Okej. Jag vill inte det-

-men det betyder inte att jag inte tycker om dig eller dina barn.

Okej.

-Du ska inte sova här inatt, då? -Nej, jag har en kollega som väntar.

-Vem då? -Ja, han heter Jens.

Jens?

Vem är Jens, då?

Sluta.

Herregud. Varför kan vi inte bara ha en konversation?

Jag ställer en fråga, du svarar, och så pratar vi som normala människor.

Varför kan vi inte bara en enda gång vara helt vanliga mot varandra?

Jag trodde att du skulle komma hit för att säga förlåt, faktiskt.

Det där orkar jag inte höra på.

Du kan inte bara gå när det blir jobbigt.

Om du inte nån gång släpper in oss så kommer inte du ha någon kvar?

Vad är det du vill att jag ska säga? Va?!

Ja, Christian skulle lämna mig! Ja, Christian var olycklig med mig!

Ja, det var jag som skulle ha blivit skjuten den kvällen!

Och ja, det är mitt fel att Christian är död!

Är du nöjd nu?! Va?! Va?!

-Mamma? Vad gör ni? -Nej...

...ingen fara, jag kommer.

-Du, Iris. -Är moster Iris arg?

Ja, hon var lite arg, men det är okej.

-Fan, jag glömde... -Vad glömde du?

Urnan.

-Vi kan vända. -Nej. Jag kan hämta den sen.

Säkert?

-Alex! -Fuck.

Alex, du stannar!

Kom hit!

Alltså, Alex... Hur länge har du hyrt ut lägenheten?

-En månad till. -Och du bor i förrådet?

Hur mycket skulder har du?

110 000.

Jag har ett sparkapital...

...från försäkringen.

Du...då vill jag veta allt.

-Det är bara den skulden. -Benjamin?

Jag är tvungen att fråga.

Ja, men... Jag har inget med det där att göra.

Jag lovar.

Det är bra, Alex. Det är bra.

Okej. Så Hillevi åkte plötsligt iväg, och ljög om relationen.

Hon har inte berättat för sin dotter att Benjamin är pappan.

Men det behöver inte betyda att hon har mördat Benjamin-

-om han nu är mördad.

Nej, man fattar ju att hon inte vill berätta-

-att hon hade en relation med sin elev, men...

...är det verkligen hela sanningen? Hon kanske döljer nåt mer?

Ja, det är Iris.

Ja, jag kommer ner.

Benjamins mamma är här.

Jag har lovat min son Johan att berätta hela sanningen.

Kvällen när Benjamin försvann...

Jag var inte med min väninna.

Var var du, då?

Med Johans pappa.

Eller han var ju inte det då, men...

Fredrik vet inget och... ni behöver ju inte berätta för honom.

Det gör ingen skillnad.

Vi behöver en bekräftelse från din man.

Jag kände sån enorm skuld. Kunde inte...

Fredrik, han skulle ha skyllt allt på mig, så...

...jag skyllde på honom istället.

Kommer ni nånsin att...lösa det här?

Ja. Vi gör allt vi kan för att göra det.

Jag hoppas...

...verkligen det.

Hej, Hillevi.

Hur mår du?

Jag vet inte.

Varför åkte du iväg helt plötsligt?

Skulle på semester.

Behövde komma bort.

-Varför det? -Jag behövde en förändring...

...har min psykolog sagt.

Var befann du dig den 29 maj 2004-

-kvällen då Benjamin försvann?

Jag bodde hos mina föräldrar då, så jag var hemma med dem.

Det var inte så att du smög ut och tog bilen för att träffa Benjamin?

-Nej. Varför skulle jag göra det? -Hillevi...

Vi vet att du hade en relation med Benjamin.

Och vi vet att han är pappa till Liv.

Åh, herregud!

Bara ta det lugnt.

När var sista gången du träffade Benjamin?

I sk...

I skogen.

Hillevi...

Berätta för oss. Du har burit det här så länge.

Jag sa att... Jag sa till honom...

...att jag hade bestämt mig.

Att jag tänkte behålla barnet.

Och vad sa Benjamin då?

Han skrek att jag var en jävla egoist.

Att...att jag förstörde hans liv.

Och sen?

Sen sprang han bara iväg.

Och vad gjorde du då?

Sprang du efter? Bråkade ni?

Hillevi?

Jag gick tillbaka till min bil...

...och hans cykel låg kvar där.

Så jag väntade.

Men han kom aldrig tillbaka.

Så du tog dina föräldrars bil och åkte till skogen?

Och där träffade du Benjamin som kom dit från festen?

Va? Nej...

Nej. Han var på väg till festen.

Så...så du träffade Benjamin innan han gick till festen?

Ja.

Det var sista gången som jag såg honom.

Om nu Hillevi säger sanningen, så möts de här.

Hillevi kommer med bil, Benjamin har sin cykel.

-Som hittades där. -Som hittades där.

Och så började de gå.

Och här nånstans berättar Hillevi för Benjamin-

-att hon tänker behålla barnet.

Och Benjamin får panik, blir rädd.

Och de börjar bråka, så han drar till festen...

...och skiter i att ta cykeln med sig.

Och så glasögonen där... som kan ha varit Benjamins.

-Kanske tappade på väg till festen. -Precis.

Då finns inte Benjamins kropp här.

Det är det som är det svåra, att se det som inte finns.

Det fanns inga bilder på Benjamin från festen?

Nej, vi kollade allt.

-Vad tänker du? -Om det som Hillevi säger är sant...

...att hon träffade Benjamin innan festen-

-betyder det att det var då han tappade sina glasögon.

Då kan han ju inte ha haft några glasögon på sig på festen.

-Ja. -Det är sant.

Och Alex och Benjamin bråkade ju, så han måste kunna komma ihåg-

-om Benjamin hade sina glasögon eller inte.

Vi får kolla det med honom.

-Det fattas 10 000. -Va? Jag har räknat flera gånger.

Jag bara skämtar med dig.

Är det din livvakt där borta, eller?

Har du berättat varför han sitter där?

Din fege jävel. Det kanske jag borde göra?

-Lägg av. -Lugna ner dig!

Är du rädd nu att han ska få veta sanningen, eller?

Lyssna på mig: 10 000 till nästa torsdag.

Men jag har ju betalat.

Så kanske jag är tyst. Kanske värt det?

Vi ses nästa vecka, din lille luffare.

Ja...då ska vi se här.

Nu ska det bli gott med lite fika. Va?

Tänk inte mer på det nu... med pengarna.

Alltså, pengar det...det bara...

...det bara ställer till en massa skit.

Du? Det har ju ordnat sig.

Och det här med spel, det slutar både du och jag med nu.

Jag vann nästan aldrig nånting.

Men...

...nu har jag ju dig här. Jag tä...

-Tjena, Bertil. -Hej!

-Vad vill ni? -Vi skulle behöva prata med Alex.

Javisst, vad...vad gäller det?

Bara några kompletteringar angående Benjamin Seréns försvinnande.

Jaha. Ja, vänta.

Alex? Det är polisen. De vill prata med dig.

-Kan vi komma in? -Javisst.

Gick han ut och rökte?

Nej! Alex, stanna!

Vänta! Nej! Nej!

Vad var det som hände?

Han var skyldig mig 500 spänn.

Så det var därför ni bråkade? På festen?

Och du hade sålt droger till Benjamin?

Så vägrade han betala.

Och sen blev jag utslängd från den där festen.

Så jag sneade.

Så jag väntade på honom utanför.

Följde efter honom.

Sen gick jag ikapp honom och sa att jag ville ha mina pengar.

Men han var så fucking kaxig. Så jag...slog till honom.

Så föll han...

...in i ett jävla cykelställ.

Sen bara låg han där.

För 500 spänn?

Jag ville aldrig skada honom. Det var liksom inte meningen, det bara...

Det bara blev så.

Jag lever med den skulden varje dag.

Vad fan händer nu?

Om det du säger är sant, så... Grovt vållande till annans död-

-och narkotikabrott preskriberas ju efter tio år.

Brott mot griftefriden och ringa misshandel efter två år, så...

Vadå, så jag får inte fängelse?

Nej.

"Sanningen ska göra er fria", var det nån som sa.

Hej!

Hej! Välkomna!

Hej!

-Liv. -Fredrik.

Åsa.

"Säg inte, att ingenting blir kvar"

"av den vackraste fjärilen livet gav"

"Säg inte, att vingarnas färg bleknar bort"

"och försvinner i vinden som stoft, som stoft."

"Om fjärilens kropp måste gömmas i grav"

"är ändå den svindlande flykten kvar!"

Ja, det är Iris.

Jo, det går bra. Släpp in, du. Tack!

-Hej. -Hej.

-Hoppas jag inte stör. -Nej.

Tänkte bara säga hej då. Vi är på väg till Kastrup.

Jaha. Redan?

Ja...

Du hade rätt.

Jag och Didier har en del att reda ut.

Har han varit otrogen?

Nej.

Jag har.

Med hans bästa vän.

-Oj. -Ja.

Varför sa du inte bara det?

Ja... Vi kanske är mer lika än du tror.

Jag tänkte på det där du sa om dig och Christian.

Han vet att du älskar honom.

-Förlåt. -Men gud, det är okej.

Fan! Jag skulle ha tagit med urnan.

Jag lämnade den i köket.

-Du kan släppa in dig och hämta den. -Tack!

Alltså, för att du är så jävla jobbig.

Tack, detsamma.

Kom och säg hej då.

Var snälla mot mamma. Lovar ni det?

Christian! Christian!

Christian!

Du? Jag är här, älskling. Stanna hos mig. Stanna hos mig, älskling.

Jag är här. Stanna hos mig. Du får inte...

Nej, nej, nej... Nej!

Nej! Nej!

Nej, nej, nej!

Nej!

Stå still!

-Anja. -Jag heter inte Anja.

-Vad heter du, då? -Det spelar ingen roll.

Ska du döda mig nu?

Det kan du inte, för det har ni redan gjort.

-Var det du som sköt? -Nej.

-Tim sa att det var du som sköt. -Han ljuger.

Hur gammal är du egentligen?

Va?

Har du nån familj?

-Har du syskon? -Backa!

-Jag har en syrra. Väldigt jobbig. -Tyst!

Du ska få skjuta mig. Jag ska bara säga några saker först.

Det är van Voorst som har skickat dig, eller hur?

-Om du vittnar kan vi skydda dig. -Du ljuger.

Nej.

När jag säger nåt, så menar jag det.

Så, nu kan du skjuta.

Så...

Förlåt.

Fan, din jävla kärring!

-Är du okej? -Ja.

Varför var de ute efter dig?

Jag utredde en som heter van Voorst.

Jag splittrade hans nätverk och han...drog utomlands.

Så...

...kände han sig väl kränkt, så han beställde ett mord på mig.

Och din man kom emellan.

Ja, det gjorde han.

-Han ska inte få komma undan. -Nej.

Nej.

Text: Peter Wennersten

Text: Peter Wennersten