All language subtitles for Blå ögon - S01E10

Jag är inte dum i huvudet
och jag är inte intresserad!

Jag skulle ta över ditt jobb
för att bereda väg för en utredning.

–Såna som du tjänar såna som jag.
–Du är så jävla feg.

Jag har upplysningar
om mannen ni söker efter.

Gunnar Elvestad och Rebecka Lundström
bedriver smutskastning av Indal.

Sätt stopp för det.

Ring 112.

SIRENER PÅ AVSTÅND.

POLISRADIO I BAKGRUNDEN.

Vad var det som hände?

Hon var redan...
Jag kom för sent.

–Jag måste i väg. Journalisterna...
–Vad ska vi göra?

–Vi?
–Vi måste berätta för Säpo.

–Det finns inget att berätta.
–Men du såg henne.

–Du såg vad Indal gjorde.
–Vi vet inte vem som gjort det.

–Att spekulera tjänar inget till.
–Du pratar som om du inte bryr dig!

–Rebecka var min vän, inte din.
–Bete dig som det, då.

Vi vet båda vem som dödade henne.
Inne på Rosenbad.

Vad tror du? Att du kan ändra
spelreglerna? Ingen kan göra det.

Inte du, inte Gunnar. Inte ens jag.

–Det är värt ett försök.
–Nej. Jag är klar med dig.

Jag förväntar mig Gunnars avskeds–
ansökan på mitt bord måndag morgon.

KNACKNING.

Snyggt, Gustav. Snyggt.

–Hur är det med Kim?
–Säger inte ett ord.

Enligt gärningsmannaprofilen
vet de att det är lönlöst. Här.

–Vad står det i min profil?
–Svag för smicker, känslig för kritik.

–Vad baserar de det på?
–Förmodligen ditt Jesus-komplex.

Nåt mer jag behöver veta?

Vi har skärpt gränskontrollerna.
Alla tror att du tar den vägen.

Lägst odds är det på att du
sitter still i båten och väntar.

Nåt mer?

De har satt kolleger på din morfar.

–Han vet ingenting.
–lnte span. Skydd.

–För att?
–Han samarbetar, Gustav.

Jaja. Bra, då vet jag.

Statsministern,
hur känns det att rösta i dag?

I dag är jag bara
en av alla röstberättigade.

–Hejsan.
–Hej.

–Hur påverkas dagen av mordet?
–Det är svårt förstås.

Rebecka var både kollega och vän.

–Hur viktigt är Indals stödköp?
–Viktigt.

Det handlar om jobben.

Samlingspartiet,
Sverige och näringslivet.

Jag ser Indals agerande som ett
kvitto på att vår politik fungerar.

Hur påverkas väljarna?

Elin...

Hej. Vad gör du här i dag?

Glömde röstkortet. Segt om vi
förlorar för att jag inte röstade.

Mm... Höga odds för
att vi förlorar med just en röst.

Du måste vara försiktig.
Om de kunde döda Rebecka här...

–Jag måste gå.
–Jag är orolig för dig.

Elin Hammar? Kan jag
få låna damen i några minuter?

Gå och rösta.

–Du var med när Lundström hittades.
–Jag kom dit precis efter.

–Hade ni mycket kontakt?
–Det varierade.

Hon fokuserade på frågor
som väljarna var intresserade av.

–Som attentatet mot börsen.
–Det är klart.

Sista dygnet
pratade ni i telefon fyra gånger.

Jag vet inte hur många gånger,
men vi hade kontakt.

Innan dess pratade ni aldrig
med varandra i telefon.

–Som sagt...
–Börsen.

Du passerade entrén 8.13 på morgonen.

Du lämnade byggnaden 12.15, återvände
17 minuter senare. Handlade lunch?

–Sen borta två timmar.
–Jag hade lite ärenden.

–Vilken sorts ärenden?
–Att hitta kläder till valvakan.

Sen är du här till lite efter 22...

Åker i väg, och är tillbaka
strax innan Rebecka hittas död.

Ministern var vid Polishuset.
Vi behövde prata.

Det var allt jag behövde veta.

Jo, en sista fråga...

Vad var det för utredning du letade
hos Farzins när du "handlade kläder"?

Du undanhåller saker.
Inte bara nu.

Förra gången
levde både Sarah och Rebecka.

Hade du svarat ärligt då,
kanske ingen av dem hade behövt dö.

Om du vill ha svar får din chef
prata med min chef, reda ut formalia.

Hur fan kan jag vara så klantig?
Ljuga om sånt man kan kolla.

Nu är det som det är.

Så fort valresultatet kommer
åker du ut.

Det är inte klart än. Elin...

Hur går vi vidare med Säpo i hasorna?

–Han fiskade efter LPH-rapporten?
–Ja, de har inte den.

–Och inte kopplingen till Nilsson.
–Då är det vårt bästa kort.

BARNJOLLER.

Vad ska du bli när du blir stor?

Kanske bonde
och köra traktor hela dagarna.

Jag gillade också traktorer förut.

Så är det.

Love, inte ut på gatan. Love!

Hej...

Hej, gubben. Hej...
Har du saknat mamma?

Jag har saknat dig jättejättemycket.

Love?

Love, kom!

Den stora frågan inför valet är
hur börsen och Veritas påverkar.

–Nyckelperson är justitieministern.
–En förtroendeomröstning?

Varför kom du tillbaka?

Jag är ledsen att det blev så här.

–Kan vi inte bara börja om?
–Börja om.

Gå vidare.
Du går tillbaka till jobbet...

...Love till dagis,
och jag skaffar ett jobb.

Kom igen. Vi fixar det, vi tre.

Simon?

Vad vill du att jag ska göra, då?

Jag ringer polisen om du vill.

Jag vill kopplas till tipstelefonen
för börsattentatet.

Vad håller du på med? Lägg på.

Jag vill bara att du ska lita på mig.

MOBILSIGNAL.

Juhlin.

Nej, nej. Säpo har vetat i flera
veckor vilken lokal det gäller.

Peter Westman poströstar inte.

Peter Westman ska rösta
i sin egen vallokal!

Ja?

Ingen av terroristerna
var betalande medlemmar, men...

Kim Johansson delade
ut flygblad inför valet 1994.

De vill ha en kommentar.

KNACKNING.

Vad är det?

–Olle är här.
–Perfekt! Bara bättre och bättre.

Har han inte betalat
var han inte medlem!

Olle! Kul att du tittar förbi.

–Mitt kort funkar inte.
–Jag tar det här.

Du har time-out
så vi har spärrat det.

Trevligt om jag sluppit höra det
på nyheterna.

Ledsen, jag ville inte...
– Janina, det är okej.

–...att det skulle komma ut.
–Vi vet ju hur det funkar.

Är det en läcka så ska nån hämnas!

Hur länge? Time-outen.
Hur lång är den?

–Den är för evigt?
–lngen här tycker det är roligt.

Jag behöver dina nycklar
till kontoret.

Jag ska hämta mina grejer först.

Ge det några månader
så kanske jag kan fixa nåt.

Konsultuppdrag eller nåt internt.

Då var jag klar, då.

Han är så söt.

Ska vi göra det måste du mena allvar.
Inte gå ut på nätet.

Vad då, inte ens kolla vädret?

Du får titta ut genom fönstret.

Som på den gamla goda tiden.

Gubben, hur gick det?

Hur gick det, gubben?
Slog du dig?

Simon?

Simon!

–Vad är det?
–Vi sticker.

Så, gubben. Vi ska åka.

–Vad är det?
–Jag glömde köpa blöjor.

–Vi har säkert några kvar.
–Jag fixar. Gå före så ses vi hemma.

MOBILSIGNAL.

Hallå?

–Hej...
–Varför ringer du mig?

–Jag undrar vad vi gör nu.
–Vad menar du?

–Vad är nästa steg?
–Är det ett skämt?

–Jag vet inte vad jag ska göra.
–Mattias hälsar.

Hörde du vad jag sa?

Såret gick upp. Det fanns inget
jag kunde göra. Jag fick panik.

Så, var är du nu?

Vi har inget mer att säga varann.

–Allt som vanligt?
–Ja, jag har inte märkt något.

–Hej.
–Hej. Hade du ditt pass, tack.

–Något bagage?
–Nej.

–Då blir det gate 22. Trevlig resa.
–Tack.

DÖRRSIGNAL

–Hej. Vet inte om du minns mig.
–Elin.

–Får jag komma in?
–Jag ska precis gå. Vad gäller det?

–Jag tar det helst där inne.
–Jag är ledsen...

Du... Jag är inte säker, men det kan
ha med din mammas död att göra.

–Polisen tog en del.
–Datorn? Vet du vad de tog mer?

–Va?
–Förlåt, vad sa du?

–Polisen, vad tog de mer?
–Hotbreven.

–Var det många?
–Ganska.

När du ringde... Jag satt illa till.
Jag menade inte att låta okänslig.

–Jag har bråttom, så om du...
–Absolut.

–Kände din mamma Juhlin väl?
–Vet inte.

26/7 klockan åtta...
Lördagen innan hon dog.

–Sa hon att de skulle träffas?
–Nej.

Hon skulle inte ha sagt nåt om det.

–Är du klar snart?
–Två sekunder till bara.

LOVE ROPAR.

Jag kommer.

SKRIVAREN JOBBAR

–Vem är du?
–Elin Hammar. Justitiedepartementet.

–Vi träffades efter...
–Vad gör du här?

Din mamma jobbade med en utredning.
Jag ska bara kolla några saker.

–Vad då för saker?
–Det är bara rutin.

Det är väl inget svar.
Min mamma är död. Hon blev mördad.

Så klampar du in
och snackar skit om nån utredning.

–Vad gör hon här?
–Kollar en grej.

–Hon ska gå.
–Absolut.

Förlåt...

SKRIVAREN JOBBAR

–Vart ska du?
–Hon skrev ut nåt.

–Låt henne vara.
–Jag ska bara prata.

–Det ska du inte.
–Hörde du inte var hon kom ifrån?

Justitiedepartementet. Inte polisen.

Är det inte lite konstigt
att hon dyker upp just nu?

Vill du åka dit?
Vad tror du händer med Love då?

–Vad händer om du går ut?
–Flytta på dig.

Du går inte ut!

–Ska du skjuta mig?
–Hon kan förstöra allt.

Vad då "hon"?

–Flytta på dig. Jag menar allvar.
–Jag också.

Skjut mig om du vill,
men jag flyttar inte på mig.

"Syftet – inflytande
över migrationspolitiken"–

–"i utbyte mot uranbrytning
i Uddevalla."

"Veronica Strömstedt,
Erik Hilte, Sarah Farzin."

"Jag ställer inte upp på det.
Inte era läsare heller, hoppas jag."

Inledningen saknas. Vet vi om polisen
hittade orginaldokumentet?

Vet inte. Hon kan ha raderat det. Hon
skickade uppenbarligen inte in det.

–Ändå blev hon mördad.
–Kan det ha gått till så?

Vi samarbetar inte
med Trygghetspartiet.

–Det finns alternativ. De gröna...
–lnget alternativ för Indal och uran.

–Och då ska vi hoppa i säng med TP?
–Fyra år till är ett starkt argument.

Vi måste visa det för statsministern.
Jag tror inte han kände till det.

–Men med tanke på LPH-rapporten...
–Är det bättre att jag tar papperen.

Vi ses på valvakan.

–Jag tar kaffe. Två minuter max.
–Säg till när du vill byta.

Bergsgatan 98, Kungsholmen.
Torget där.

Där hittar ni Gustav Åkerlund.
Jag vet inte hur länge han är kvar.

–Var så god.
–Tack.

Så där... Vad hände med hon
som jobbade här? Margareta?

Hon kanske har slutat.
Lika gammal som du.

Hur kunde du?

Du var alltid en bra pojke.

Alla tyckte att jag gjorde ett fint
jobb, trots att vi bara var två.

–Det gjorde du ju.
–Men de oskyldiga människorna?

Gustav...

Gustav.

–De var inte oskyldiga.
–Klart att de var oskyldiga!

–Vad hände med dig?
–lngen har tvingat mig till något.

Jag har inte råkat ut för något.

Du var med och byggde landet.
Nu förstör de allt ni kämpade för.

–De har inte förstört nånting.
–Se dig omkring!

Judar, bögar och blandrasbarn.
Var det meningen med folkhemmet?

Snälla Gustav, lyssna nu...

Det var inte bättre förr.
Det här har vi kämpat för.

Det är det de vill att ni ska tänka.

Låt dig inte hjärntvättas.
Tänk fritt.

Du behöver hjälp.
Vi ska fixa det här.

Jag har aldrig varit
mer säker på något.

Lyssna nu.
Besök mig inte i fängelset.

De kommer att smutskasta mig.
Jag är redan ett steg före.

Varje gång jag syns på löpsedeln
får jag fem nya rekryter.

Varje gång de sprider en lögn om mig
vaknar tio nya.

Det här är inte över.
Bara nästa steg. Fas 2.

Ner på knä! Nu!

HUNDAR SKÄLLER.

FESTSORL

–Har du sett Claes?
–Där borta.

–Tjena, ni håller ställningarna.
–Nu vinner vi det här.

Jag har försökt nå dig. Det var inte
meningen att det skulle bli så här.

Ursäkta, en bild på er två?

Lite närmare, och ett litet leende.

Tack.

–Du är lika nervös varje gång.
–Och du lika lugn.

Nu kan du bara vänta och se
hur rösterna faller.

–Säker på att du inte ska följa med?
–Jag ser hellre på tv här än där.

–Lycka till.
–Tack.

–Hur gick det för grabben i går?
–Han satte två mål.

SKOTT.

MOBILSIGNAL

–Hallå?
–Är du på valvakan?

–Ser du Elin Hammar?
–Ja.

Gunnar hade inte det vi behöver. Jag
kan inget göra så länge hon är där.

–Okej.
–Hör du vad jag säger? Va?

–Absolut.
–Papperen visar din inblandning.

Tänk på valet för åtta år sen.
Ingen trodde det skulle gå vägen.

–Vill du kasta bort allt?
–Det bestämmer väljarna.

–Och om väljarna vill ha TP?
–Du förhandlar bort vår människosyn.

–Migrationspolitik är en symbolfråga.
–Kanske. Om man förhandlar åt Indal.

–Du tror att jag är köpt.
–Du sätter girighet över principer.

–Vet du, Elin... – Det är upptaget.
–Ursäkta.

Vet du hur mycket gott vi kan göra
med inkomsterna från uranbrytning?

Vi skulle ha råd med allt vi vill.

Säg mig en reform du vill genomföra.
Du behöver inte tänka på kostnaden.

Bara täcka över morden
på tre personer.

Elin...

Tänk på vad du gör.

SORL I BAKGRUNDEN.

MUSIK I BAKGRUNDEN.

MOBILSIGNAL

–Vad vill du?
–Det kommer att komma ut.

Allt kommer att komma ut.

–Hur då?
–Det spelar ingen roll.

–Elvestad har...
–Han är ditt parti, ditt problem.

Som jag minns det kom du släpandes
med din lilla lokalpolitiker.

–En lokal fråga. Hon behövdes.
–Du kunde inte kontrollera henne.

–Snyggt.
–Hur illa är det, då?

Jag blev uppringd nyss.
Du nämndes vid namn, liksom jag.

Har vi tur nämns ingen fler. Vi
behöver de vänner vi har, båda två.

Ser du något, städa undan det.

–Ge mig en öl. Jag tar den där.
–Absolut.

–Kristoffer.
–Juhlin... Tjena.

–Vad gör du här?
–Ge hit ölen.

–Du skulle inte vara här.
–Ölen är min.

Olle. Gå hem.

Du tänker köra ut mig.
Som du gjort med alla andra.

–Man behandlar inte människor så.
–Nähä.

Men att gå på fest objuden går bra?

Jag har gjort allt
för det här partiet.

Alltid skött mig, gjort allt
som ledningen har bett mig om.

Du tänker utesluta mig...

Vet du vad? Jag utesluter dig.

Gå hem och lägg dig och sov nu.

Oj... Jävlar.

–Är det Olle?
–Han försökte nita Juhlin.

–Hur gick det?
–Bra...

Du blöder.
– Vi tar med honom dit.

Sverige-vänner!

...är det viktigaste. Jag har
en positiv känsla. Vi kan överraska.

–Peter?
–Ursäkta mig.

–Vi har problem.
–Vi har hanterat såna som Olle förut.

–Veronica Strömstedt har ringt.
–Okej.

Ditt namn är ute när som helst.

Det är bara timmar innan allt är ute
– uranaffären och hela skiten.

–Kom med mig.
–Vad är det?

Gunnars vakter har skjutits ner.

–Va?
–Han ligger på Karolinska.

Jag tar dig härifrån.

–Elisabeth är på sjukhuset med honom.
–Jag måste ringa...

Det är inte livshotande.
Jag har pratat med Säpo.

–Varför ringde Säpo dig?
–Jag har nattjouren.

–Det kryllar av Säpo. Jag...
–Det är bråttom. Kom.

–Vart är vi på väg?
–Till bilen i garaget.

–Vad är det?
–Jag väntar här tills Gunnar ringer.

–Vad är problemet? Jag hjälper dig.
–Är det den här du vill ha?

Var så god.

–Du får inte gå med papperen.
–Det här är inte du.

Vad vet du om det?
Lyft blicken lite.

Det Veronica gör är bra för alla.

Och nu, då? Ska jag ta väskan, du
skriker och jag springer härifrån?

Sarah skyddade dig.
Och du sålde ut henne.

Det är därför hon är död.

Elin!

–Dina vakter? Är det sant?
–Vi tar det sen.

–Jag behöver prata med Claes.
–Okej, herrarna får tala i enrum.

Gå ner och visa er i stora salen.
Chop, chop.

Du också, Ludwig.

–Hoppas du har din avskedsansökan.
–Läs det här.

–Rebecka dog för att du grävde.
–Läs.

Annika Nilsson har skrivit det.
Det var därför hon mördades.

–Du menar att Indal...
–...Trygghets– och Samlingspartiet.

Jag har inte godkänt det.
Vad tror du om mig?

–Du förhandlade med Indal.
–Om stöd för Sverige.

Det här är vad du tystade i utbyte.

Satan...

Vi får lösa det.
Vi kan inte gå ut med det här.

–Det skulle sänka borgerligheten.
–Ja, men det finns ett alternativ.

Att du avgår – men inte förrän
du har utsett en ny regering...

–...med mig som vice statsminister.
–Gunnar...

Om tre månader hålls presskonferens.
Du vill vara mer med familjen.

Aldrig i livet.
Jag hade inte med det här att göra.

Gunnar, vi behöver prata.

Ja, vi låter Claes tänka ifred.

–Du kan inte mena allvar.
–Ta det lugnt.

Bestämde du det i dag?
Eller var det planerat hela tiden?

Vi ska hindra att TP får inflytande
genom att använda det vi har.

TP kan inte låta det komma ut.
Partiledningen riskerar fängelse.

–Vi hade en bra idé. Fortsätt där.
–Det här är en möjlighet.

Du har lärt mig att politik handlar
om idéer, inte att roffa åt sig.

–Nu kan vi genomföra idéerna.
–Vi?

–Stabschef efter en statskupp?
–lnte stabschef. Justitieminister.

–Du har tänkt på allt.
–Jag behöver dig.

Till stora salen.
Vallokalerna stänger nu.

Elin...

Strax stänger vallokalerna.

Klockan åtta kommer
vår vallokalsundersökning.

Till studion kommer
många spännande gäster.

Partiledarna kommenterar
kvällens resultat.

Men nu börjar det bli dags.

Vi väntar alltså på...

–Känns konstigt att slänga ut honom.
–Beställer du taxi?

Låt inte journalisterna
se när han går.

Här ser vi att Samlingspartiet
fått 22,1 % av rösterna.

–Kristna Folkpartiet 5,7.
–Landsbygdspartiet 6,2.

–P 7,2.
–MD 8,2.

–F 6,6.
–Arbetarpartiet 26,7 %.

Och Trygghetspartiet 11,7.

Övriga partier 5,5.

Vi är vågmästare!

JUBEL OCH APPLÅDER.

För vi har tagit makten,
för vi har tagit makten.

Om vi blir vågmästare
får du visa var skåpet ska stå.

Vad vill du att jag ska göra? Va?
Vad trodde du?

Till resan. Från Janina.

Nu kan de inte ignorera oss.

Etablissemanget struntar jag i
så länge vi har folket med. Ursäkta.

MOBILSIGNAL

Peter Westman.

Det är väl lika bra att vi pratar
på en gång. Ja, det tycker jag.

–Hej.
–Peter, Johan...

Vi behöver prata om hur vi
skapar underlag för en ny regering.

Och då ska
justitieministern vara med.

Veronica Strömstedt
har säkert informerat er om läget.

Johan?

Här är vår önskelista.
Det är de reformer vi önskar.

Här är vårt motbud.

Du vet väl redan vad det står där.

Nu blir jag förvirrad.
Vad erbjuder ni?

TP röstar ja
till alla regeringens förslag.

I utbyte får ni inga ministerposter
och inget gehör för er politik.

Så hon tänkte gå
till tidningarna med det här?

–Tror ni väljarna bryr sig om det?
–Hur leder du partiet från fängelset?

–Anstiftan till mord gånger tre.
–Hur tänkte du göra själv?

–Oroa dig inte för Samlingspartiet.
–Jag oroar mig för dig.

–Jag står utanför det här.
–Gör du?

Johan?

Elin!

–Varför pratar Claes med Westman?
–Du är hans stabschef.

Vilket betyder att jag ordnar möten.
Vad pratar de om?

–Du kanske inte ska veta allt.
–Kom igen nu!

–Jag ska hem.
–De har suttit en timme. Vad händer?

En timme?
Och statsministern sa inget?

Skulle jag stå här
om han hade sagt nåt?

Fan! Du vet inte heller.

–Elin: Barnen har ingen aning.
–Gunnar: De såg dig inte ta pappren?

–Då har vi en läcka mindre.
–Bara du och jag har sett det här.

Låter som en justitieminister
som mörkar tre mord för att få makt.

Det var inte alls
vad det handlade om.

Spela upp resten också.
Jag tycker om slutet.

–Elin: Och Säpo?
–Gunnar: Behöver inte veta nånting.

Åk hem. Vi ses på valvakan.

Inte gå till Säpo. Anmärkningsvärt.

Vi verkar sitta i samma båt.
Ska vi titta på önskelistan ändå?

SIRENER PÅ AVSTÅND.

MUSIK SPELAR.

Hej...

Hej, hej.

–Luften gick ur festen snabbt.
–Finns inte mycket att vara glad åt.

–Varför är du kvar?
–Kanske inte har några alternativ.

Vad tror du?

Att det är bättre att vara på insidan
så man kan ställa saker till rätta.

Jag vet inte...

Man måste ha ett eget mål.
Inte göra det för någon annans skull.

Om två personer har samma mål,
då kan de väl samarbeta?

Ja... Kan de det?

Om båda ser klart.

Hej.

EN DÖRR ÖPPNAS.

Jag var säker på att du gått hem.

–Jag är glad att du inte gjorde det.
–Jag överreagerade.

Nu löser vi det här.

Det gick inte som det var tänkt,
så jag behöver dig mer än nånsin.

Vi måste förhandla med TP. Tyvärr.
Tills vi lyckas ta oss ur det.

Elin?

Jag misstänkte att du var här.

–Tänker du nånsin på henne?
–Ja...

Jag tänker på henne hela tiden.

Jag menar det jag sa förut. Jag vill
att vi lämnar det här bakom oss.

Jag vill att vi går vidare.

Jag vill det också,
men jag vet inte om det går.

Inte tillsammans i alla fall.

Jag kommer ihåg när du stövlade in
till mamma med din lilla resväska.

Du var så jävla förbannad,
skrek att du skulle rymma hemifrån.

Hon skulle aldrig få se dig igen.
Mamma bara; "Lycka till i livet, då."

Jag trodde aldrig
jag skulle sakna de orden.

Ja, ja... Lycka till i livet, då.

Textning: Karina Berg Johansson
Svensk Medietext för SVT