Original subtitles

Det känns väldigt speciellt att få göra årets slutövning häri Ystad.

Det är svårt att öva i denna typ av terräng under normala förhållanden-

-men den möjligheten har vi fått häri Ystad-

-med stöd av invånare, kommun och företag.

Det har gett oss en bra övning genom en realistisk miljö.

Det är framförallt den biten som representeras av det civila inslaget.

- Tjenare! Välkomna in i värmen! - Tackar, tackar! Är drinkarna klara?

- Jag trodde du drack Pommac, Lasse. - Nej, nej, nej, ikväll kör Stina!

Tackar, tackar!

Stefan?

- Stefan? - Ja?

Jag tror att det är nåt fel på det här huset.

Det är varmare utomhus än inomhus. Vi har hyrt ett kylskåp.

- Nej, nej. Vänta. Stopp! - Vad är det?

Det går inte att elda i den. Den är igenmurad.

- Är den?

Oj, då. Hur gör vi då? Det ärju iskallt.

Vi har massor med vin och fruset bröd och ett nytt el-element.

- Det är kallt. - Helvete. Propparna går hela tiden.

Vi behöver fixa oljepannan, virke till väggen i tvättrummet...

-...och så behöver vi en korkskruv. - Vi behöver möbler.

Vi har plaststolar och ett rangligt matbord.

Okej. Ett stadigt matbord, fyra pinnstolar...

...och hyr-TV.

- Jag vill ha en skinnsoffa. - En skinnsoffa?

Vi måste till en möbelaffär. Fårjag pennan.

- Jag är inte klar! - Ge mig pennan!

- Ge mig pennan. - Ta den då!

Hit med den, nu.

Ge mig den nu!

- Pennan... - Ta den.

- Är det här så jävla smart? - Jag är inte smart.

Hal/å!

Hal/å!

Hallå! Oj! Upp och hoppa.

Jag hade vägarna hitåt, så jag tänkte att jag kunde hjälpa dig med flytten.

Jag vet inte om jag ska ha sängen, pappa.

Men vad ska jag göra med den då?

Jävlar! Här eldas det för kråkorna.

Du skulle ha varit här i går. Då var det kallt.

- Tjena! Hej. - Hej du.

Jag vaknade precis. På mitt rum. På madrassen. Jag har ingen säng.

Om du vill så kan du följa med in till stan, jag stannar till på vägen.

Jag ska bara klä på mig först. - Stefan, gör du kaffe?

Kaffe? Visst.

- Tack, det är bra, jag ska inte ha nåt. - Okej, säg bara till.

- Vill du ha socker i kaffet? - Jag sa nej tack.

- Hon duschar. - Ja.

Skynda på nu, gubbar! Så här kan ni inte hålla på.

Skynda på nu, för fan, så att vi blir klara nån gång.

- Ja, hur går det för er? - Hur det går? Eller hur menar du?

- Hur menar du? - Börja inte nu.

Jag menar hur det går med huset. Det är väl mycket som ska ordnas.

Jo, men det ska nog gå.

Ibland behöver man förändring, du vet.

Jag vet inte hur länge Stefan och jag bor ihop-

-men just nu är det ju väldigt skönt att ha nåt eget, du vet.

Jag tänkte att det blev dragigt och kyligt och så där.

- Det ärju inget man dör av direkt. - Nej.

- Vart ska vi? - Nån som känner Lisa ringde.

Jag tänkte ta en sväng förbi.

Det ser bättre ut om en detektiv hämtar ner katten.

- Sköter inte brandmännen sånt? - Jo, det trodde jag också.

Hallå och välkomna! Jag heter Olof Wachtmann, det varjag som ringde.

- Kurt Wallander. - Hej, Linda Wallander.

Jaha, det är dottern? Dig har vi ju sett i tidningen innan!

Ja, då ska jag visa er.

Jag har en gammal schäfer, Dickson heter han.

I morse var Dickson borta. Väck.

Han har försvunnit tidigare, när nån tik har löpt här i trakten.

Jag tyckte det var tyst, så att jag gick ut för att kolla.

Hundar kan ju hitta på så mycket skit-

-men det här har i alla fall inte Dickson gjort.

Så du tror att han har blivit stulen?

Eller så har han lärt sig använda bultsax.

I går hade vi middag, och i morse närjag kom ut så var Dickson borta.

Jag ska höra efter på polisstationen om de har fått in nånting.

Fårjag presentera min fru, Carolina Wachtmann.

Linda Wallander.

- Hej, Kurt. - Hej, Lina.

- Så du känner igen mig? - Lina Persson.

Lina! Det var länge sedan nån kallade mig för det.

Ja, vi gick i samma skola.

Du kommer aldrig på skolträffarna.

Nej det är så mycket som kommer emellan. Långa pass...

- Du kan tro att de pratar om dig! - Jaså?

Den kände polisen. Ja, du vet.

Jag kanske skulle komma och berätta om allt pappersarbete vi har.

Nästa år är det trettiofemårs-jubileum.

- Ja, det kanske blir läge då. - Jag skickar inbjudan!

Då ska vi inte störa ordningsmakten mera. Tack för att ni kom.

- Vi hör av oss så snart vi hör nånting. - Hunden är stor och ful och snäll.

- Kände du henne väl? - Jag var förälskad i henne i skolan.

Hon ville ha nån som var finare. Och det fick hon.

- Du är inte lite nyfiken på att gå? - Nej.

- Vad tror du om hunden då? - God morgon, Eva.

Låter som ett skämt.

Eller nån sur orienterare som blivit anfallen och tagit lagen i egna händer.

Eller så har han lärt sig använda bultsax.

- Det handlar inte om hundar till slut. - Vad handlar det då om?

Politik.

- Kurt! - Ja, ja...

Kurt, jag har varit och handlat. Kan inte du ge Lisa de här?

"Lisa"... Alla de här militärerna, är det verkligen...?

Det är den årliga militärövningen.

L år heter den Operation Geiger.

Barsebäck sprängs av terrorister och vi blir invaderade från Baltikum.

- De får nog en jävligt spännande vecka. - Det får vi nog säkert alla, trorjag.

- Vad menar du? - Vi ska vara med.

-Informationsmöte om 10 minuter. - Jamen... Herrejävlar!

Tjoho! Här kommer doktorn. Hur står det till? Varsågod.

Tack... Jodå, jag har lite onti magen. Det går nog över med de här.

-0lof Wachtmann hälsar. - Jaså? Gick det bra?

Nästa gång en hamster, hund, höna eller katt är bortsprungen så säg till.

Ja, förlåt. Jag frågade bara för att du hade vägarna förbi.

Du bad mig därför att Wachtmann är bror till rikspolischefens fru.

Du vill att han nämner dig när budgeten behandlas så att du får mer pengar.

Vi vill ha mer pengar.

Stockholm kräver mer och mer av oss och ger oss mindre och mindre pengar.

Så för att öka effektiviteten får jag jaga efter bortsprungna hundar.

- Jag ska aldrig be dig igen. Tack. -lngen orsak. Var det något mer?

Ja, vi har militärövningen den här veckan.

Ubåtsperiskop vid havsbaden?

Militären ska öva med civilförsvaret så det blir vakt av Barsebäcksreaktorn-

-och det blir gatustrider i Ystad.

Jag avdelar några man att hjälpa till med pappersarbetet.

Mycket vänligt.

Tack för i dag. Hej!

- Jag är klar. Kan jag åka med dig? - Nej, jag måste jobba klart.

- Jag kan vänta. - Nej, gör inte det.

- Alltså, om det där i går, Stefan... - Kan vi inte ta det sen?

Linda! Ska du åka med, så får du hänga på.

- Stör jag? - Nej, inte alls.

Jag såg den här, Linda. Sa inte du nåt om en schäfer?

- Kom den nu? - Nån har hittat den vid Kärragården.

- Ska vi åka dit? - Visst, det gör vi. - Hej, Stefan.

Du vet att du inte kan göra det här varenda dag, va?

Hämta mig på morgonen och köra mig hem på kvällen.

- Jo, det vet jag väl. - Fast det uppskattas i dag.

- Klarar du dig hemma? - Ja, absolut!

Vi har det bra, Maria och jag.

- Maria...? - Maria Callas.

- Hej, hej. Kurt. - Hej. Vad snabbt ni kom!

- Vad är det du har hittat? - Jag var ute med Jackie här.

Rätt vad det var började hon skälla som en galning, och dra inåt skogen.

Jag lät henne visa vägen.

Han har fått benen och nosen sammanbundna med plastremmar.

- Har du sett nån i skogen? - Nej, ingen alls.

Jag skar upp remmen runt nosen och då blev han alldeles ursinnig-

-och började direkt hugga efter mig, så jag lät benen vara.

Ser du?

- Ligger Bjäresjöhus långt härifrån? - Nej, bara precis över backen där.

Jag ringde för att höra om det var deras hund, men ingen svarar.

Kurts telefon ringer

Hallå, ja? Ja, vi är precis framme.

Linda, Linda! Vänta lite, nu! Vänta lite.

Ja? Ja, nej men det...

Hallå?

Hallå?

Hallå?

Hallå!

Hej. Vem har saboterat min sömn den här gången?

- Dubbelmord. Ett gift par. - Gubbar...

Hej, Stefan. Bra att du kom.

Vi har ett dubbelmord. Det ser inte bra ut, antagligen rånrelaterat.

- Gärningsmän? - Antagligen fler än en.

Morden skedde i kväll. Vi väntar på rättsläkaren för att få en tidpunkt.

Stefan, hör vad grannarna har sett.

Olof Wachtmann sa att de hade gäster kvällen innan. De ska in på förhör.

Ann-Britt du tar ekonomi, bakgrund, familj, vänner och så vidare.

Tack ska ni ha så länge.

Det har stått en lastbil här nyligen.

Bra plats. Ingen insyn.

Man kan inte ses från vägen, så man kan jobba ostört.

Och en dieselmotor hörs väl knappast bakom de där stallarna.

Titta! Vad fan är det här?

En dosa med avklippta kablar. Ser ut som om det har gjorts nyligen.

Larmet. Går nog till huvudbyggnaden också.

De har loopat den, så att inte larmcentralen ska höra nåt.

De vet vad de gör!

- Vad tror du? - Vi har kollat försäkringspapperen.

Titta på bilden, och jämför med rummet.

- Man ser rätt tydligt vad de har tagit. - Silvret.

- Hej. Stefan Lindman, Ystad-polisen. - Bengt Bengtsson.

- Förlåt att jag kommer så tidigt. -lngen fara, jag är tidigt uppe.

Det har varit ljus på hela natten hos Wachtmanns. Dåliga nyheter, antarjag?

- Jag kan inte säga så mycket, men... - Hunden hämtades av en ung veterinär.

Har du sett nåt ovanligt på sistone? Några främmande personer?

Det körju runt en massa militärer. Annars kan jag inte komma på nåt.

Det är lastbilsspår bakom stallet. Vet du nåt om det?

- Nä. De har inga djur längre. -lngen speciell bil?

Nej, det vet jag inte. De serju likadana ut allihop.

- Ring mig om du kommer på nåt mer. - Ja, för fan.

- Jag har haft en leopard i trädgården. - En leopard?

Ja, det sa de att det var. Den vägde 60 ton.

-60 ton leopard? - Ja, stridsvagnen kallas Leopard.

Den var köpt i Tyskland, sa pojkarna. Den körde sönder mina blomsterlådor-

-och rev ned hela staketet.

- Vill ni göra en anmälan? - Ja, det vill jag absolut.

Hur ska jag kunna arbeta, om hela stan är avspärrad, va!

- Vad ska jag säga till kunden? - De har säkert överseende. Ring dem.

Och säga vadå? Att tredje världskriget har stoppat leveransen?

- Kan jag hjälpa dig med nåt? - Det var nånting som hände i går.

Närjag kom hem i går så stod det en man i mitt vardagsrum.

En okänd man?

Han hade nog hittat vår extranyckel. Den hänger bredvid altandörren.

Det hela gick så fort. Min man, Arne, äri USA på jobbresa.

Jag kom hem, jag öppnade ytterdörren, och jag visste direkt att nåt var fel.

Så jag gick in i huset-

-och när jag passerade vardagsrummet så stod han där och stirrade på mig.

-0j! Hur gick det? - Bra.

- Har du mamma eller pappa här? - Där.

- Jag heter Linda. Vad heter du? - Eva.

Kom så går vi.

- Tog han nåt? -lngenting.

Kan du beskriva honom?

Mörka kläder, medellängd,

Kängor. Han hade ansiktsmask. Eller målning. Jag vet inte.

- Kan det ha varit en militär? - Ja, det liknade en uniform.

Vänta, han hade handskar. Tunna ljusa handskar.

- Hej, hon kom bort sig lite. - Tack!

Det där tyckerjag att vi ska titta närmare på. Vill du göra en anmälan?

Jag vet inte. Min man är bortrest.

Han tyckte jag skulle rapportera det. Men nu närjag sitter här så...

Ja, jo, jag vet...

Jag kommer att informera er så fort jag vet nånting.

Visst. Ja, ni kommer att få veta först av alla. Ja, hej.

- Kurt? -...tygfibrer har full prioritet.

Kurt! Hur går det? Hur går det?

- Med vad? - Dubbelmordet!

Ett gift par har hittats mördade, så vi har inlett en förundersökning.

Ja, nu är det så att Olof Wachtmann är bror till rikspolischefens fru.

Det har väckt ett visst intresse på högre ort.

Jag skiter fullkomligt i det!

Jag gick i folkskolan med Lina, men hon får inte särbehandling.

Vi är alla lika inför svensk lag. Det ska vi inte ändra på, va?

Ja, bra. Jag kommer. Be dem vänta.

Stina och, vad heter han, Lars Berg är här.

De åt middag med Wachtmanns kvällen innan de blev mördade.

Hur är det?

Det är bra. Bråka inte med mig just nu, jag klarar inte av det.

Hallå! Kan du komma hit? Ring ambulans.

Lisa? Lisa?

- Men hon kommer att klara sig? - Lisa ligger på intensiven.

Hennes tillstånd är stabilt. Förhopp- ningsvis är det överansträngning.

- Vilken förfärlig dag! - Det här ska inte ta så lång tid.

Självklart så hjälper vi till med vad vi kan.

När ni var på middag hos Wachtmanns, Ia ni märkte till något speciellt?

Jag kan inte erinra mig nåt. Det var som vanligt. Carolina stod vid spisen.

Whiskey före maten. För mycket port och rövarhistorier till desserten.

Olof var på bra humör, det var de bägge.

Carolina hade lagat nordafrikansk mat.

Hörde ni hunden någon gång under kvällen, eller såg ni den när ni korn?

- Nej, det tror jag inte. - Vet ni om de hade några ovänner?

Absolut inte. De var snälla och harmlösa.

Olof levde på lite ärvda pengar och arrenderade ut mark till bönder.

Han samlar lite, men han säljer samlingarna när han hittar en ny vurm.

Carolina hade också sina perioder. Just nu var det Nordafrika.

Olof var väl mer gammalpatriotiskt svensk, får man säga.

Hej. Ska vi?

- Jag trodde inte du skulle komma. - Jag håller detjag lovar.

Jag har försökt få tag i nån som vet nånting om militärlastbilar på awägar.

De ska ringa. Var ska vi börja? Jag harju en lista...

Listan, ja.

Kände du dem?

Varför frågar du?

Du undviker att titta på offren, särskilt på kvinnan.

Vi pratades vid i går.

Lina var min första kyss.

Det glömmer man aldrig.

Okej. Kör.

Ja. Vi börjar med kvinnan.

Allt tyder på att de började med henne. Metoderna skiljer sig avsevärt.

Carolina Wachtmann blev misshandlad-

-knivskuren, våldtagen och lämnad att förblöde-

-efter ett välplacerat knivstick mot arteria carotis här på halsen.

Ungefär som när man slaktar ett svin. Man förblöder inom ett par sekunder.

Mannen däremot gick de annorlunda till väga med.

Av allt att döma har han varit vid medvetande när hans hustru mördades.

Han tvingades att se på-

-vilket snaran runt halsen och blåmärkena runt tinningarna tyder på.

Av tortyr syns inte mycket.

Också han har dödats med ett knivstick mot halspulsådern.

Nä, men hörrudu, du skulle inte kunna ta paus några minuter, va?!

Carolina Wachtmann har torterats länge och ingående.

Gärningsmannen har använt en vass kniv, eller snarare dolk-

-av kast- eller commandotyp, som är slipad på båda sidor av eggen-

-vilket framgår av snittytorna på händerna...

...och i armhålor, tydligast här. Här och här.

I hennes fall är det nog lättare att säga vad de inte har gjort med henne.

- Hur länge tror du att hon torterades? - Det är svårt att säga.

- De som gjorde det här var duktiga. - Duktiga?

De visste vad de gjorde. De plågade offret, men höll henne vid liv.

Med de snittytor hon nok genom tortyren-

-så kunde så hon leva många timmar medan hon långsamt förblödde.

- Vad är det här för nåt? - En CD-hållare.

Okej...

- Du, om det som hände i går... - Ja, jag vet...

Stefan. Ja...

Okej, bra. Vem är ansvarigt befäl?

- Ja, jag är där om en halvtimme. - Militärpolisen?

Ja, de har hittat en kapten som vet nånting. Är det okej om jag drar?

- Ja, visst. Gör det. Säkert? Okej.

- Kapten Andersson? - Ja.

Körde nån av era lastbilar runt Bjäresjöhus i går kväll?

Vi har inga bilar i den trakten. I så fall har de kört vilse.

- Saknar ni nån bil? - Vi saknar massor.

Jag Ietar efter att fältkök, två haubitsar och en pluton spanare-

-som har försvunnit väster om nånting som heter S:t Olof.

- Det är 7000 man, kriminalassistent... - Kriminalinspektör Lindman.

Varsågod och sitt. Var det Lindman?

7000 man, och med så många hormonstinna män-

-så blir det lite fylleri, lite tjuveri och lite skojeri. Det hör till.

Vad man tycker om det är en annan sak.

Jag utreder ett dubbelmord här, inget snattande.

En armélastbil har setts köra runt på platsen där morden begicks.

Då ska vi se... Men det här är lastbilen som vi saknar.

- Och föraren? - De är tre, tror vi.

Deras personakter är på väg från respektive regementen.

Vill du ha kaffe?

Hej, Kurt. Åh, tack!

Tack, vad fina. Välkommen till mitt nya kontor.

Tackar, tackar...

Vad säger de?

Utsidan är det inga större fel på. Lite skrapsår och axeln ur led.

Ja, du föll hårt.

Ann-Britt sa att du var väldigt duktig på hjärt-lungräddning.

Så farligt var det inte. Du har nog jobbat för mycket.

Budgetarbetet kan ta kål på vem som helst.

Hur går det?

Tack, det var snällt.

Jo... Det kan vara ett rent lustmord, men jag tvivlar på det.

Eller också kan det vara ett inbrott som har spårat ur.

Men nånting i tillvägagångssättet säger mig-

-att de visste exakt vad de gjorde.

Kommer du ihåg de där estländska pojkarna-

-som mördade en bilist för en 50-Iapp?

Jag ville bara se hur du hade det.

Du kom för att rapportera till din chef och för att höra vad vi ska göra nu.

Det med.

Nej, som sagt. Det är inga större fel på utsidan på mig, Kurt.

Men läkarna håller på och gör tester och scannar.

Jag har haft ont i magen ett tag. Ja...

De ler vänligt mot mig och talar allvarligt med varandra-

-så vi får nog räkna med att det kanske tar ett tag, det här.

Så nu är du tillförordnad polischef med omedelbar verkan.

Men Lisa, för helvete! Jag stårju mitt uppe i ett dubbelmord!

Det är lektion nummer ett: ta ett steg tillbaka och delegera.

Du menar parkera mig bakom ett skrivbord och damma igen?

Jaha, detär så du ser på mig?

Ystadpolisen. Var det du som ringde? Vad är det som har hänt?

Tre bassar hoppade på mig närjag sa att en var för full.

Snuten är aldrig där när man behöver dem. Inget ont menat.

Var det oprovocerat?

Jag sa till dem att de skulle sticka, och plötsligt hoppade alla på mig.

- Tog de någonting? - Kan du stänga av det där? Vad sa du?

- Tog de nånting? - Kassan. Kan du ta rapport på den?

- Vet du åt vilket håll de försvann? - Skojar du?

Lastbilen körde nedför gatan, och det blir väl sydost.

Tack.

Kom in! Bra, bra, bra. Bra att du kom.

- Hur är det med Lisa? - Bättre, men hon blir borta ett tag.

Den här skiten har hängt sig igen, ochjag kan inte ta mig in på...

Du brukar kunna sånt där. Kan inte du hjälpa mig?

- Ja, så.

Det var allt. Kan jag gå nu?

- Jag går och du stannar. - Vad menar du med det?

Jag vill att du tarjobbet som tillförordnad polischef.

- Skojar du? - Det här är ingenting för mig.

Jag vet att du kan det bättre.

Jag vet inte hur det är att vara chef...

Vi leker ett rollspel. Det är fantastiskt att vara chef.

- Jag går ut, knackar och kommer in. - Knackar och kommer in...

Ja, ja, okej.

Det knackar

Kom in!

Kurt?

Telefonen ringer

- Vad har vi? - Ägaren av huset, död i ladan.

- Vem hittade honom? - Killen skulle titta på en veteranbil.

Han hittade ägaren död i ladan.

Bilen, en gammal Morgan, är förmodligen stulen.

Det är öppet in i huset. Köparen gick först in där, och sen ut i ladan.

Sverker Langenstierna, 51 år. Han har torterats med kniv.

- Samma ålder som Olof Wachtmann. - Han ligger som Carolina Wachtmann.

Frågan är om det finns nån beröringspunkt mellan mordoffren.

De två männen kommer från samma trakt och har namn från adelskalendern.

Jag behöver din hjälp. Vi har hittat en ny brottsplats...

Ytterligare ett rånmord. En bil stulen. Ursäkta på svenska arméns vägnar.

- Ni lyssnar på polisradion? - Vi lyssnar på all radio.

Lite oroande nyheter.

De tre som kör lastbilen. Två av dem har våldsdomar på sig i det civila.

De slog nästan ihjäl en gammal dam i samband med ett inbrott.

- Släpper ni in såna i armén? - De har skaffat skarp ammunition.

Ni har alltså gett tändstickor till pyromaner?

Ann-Britt! Ann-Britt, här ska du se.

Hej...

- Kom in! - Hej. Jag skulle bara se hur det går.

Jo, det går bra. Det är fantastiskt att vara chef. Lite ensamt, bara.

Lisa var inte särskilt förvånad över att du hade satt mig här.

Hon sa ju åt mig att delegera. Du kommer att göra ett fint jobb.

Så ringde de från Stockholm och undrade vem fan jag var.

Jag frågade vem fan han var.

De vill att du håller presskonferens-

-och polischefen undrar varför vi inte gör mer.

- Vad sa du? Inte gör mer?! - Jag säger bara vad han sa till mig.

Jag är inte klar, vi väntar med presskonferensen.

Jag kan inte skydda dig hur länge som helst.

- Jag måste... - Jag gör vad jag kan.

Hälsa kollegorna, då.

Men Ann-Britt, vi jobbar för samma sak. Glöm inte det.

Fotavtrycken var efter militärkängor, armén eller hemvärnet.

Och det är tre män - en chaufför och två gärningsmän, tror vi-

-eftersom en av dem hela tiden undviker brottsplatsen.

Sen har vi en commandokniv. Finns som kängorna att köpa lite varstans.

- Går värnpliktiga runt med såna här? - Nej, vissa somliga förser sig.

Och så använder de latexhandskar.

Vi hittade inga latexhandskar, men vi hittade talkpuder...

Det där kännerjag igen! Det var i går. Svartman, var det!

Svartman! Bra, där är du.

- Den där kvinnan som var här i går... - Vilken?

- Hon som hade en liten flicka, Eva. - Det så kallade inbrottet.

Hon beskrev mannen som uniformsklädd-

-med svart mask och plasthandskar, eller hur?

- Skrev du en rapport? - Nej, hon ville inte det.

Ingen blev skadad, inget var taget.

- Minns du var hon hette? - Nej, hon presenterade sig inte.

Jag pratade säkert med 40 personer i går.

Övervakningskameran kanske ger något.

Hej, telefonsvararen, då fårjag väl prata med dig.

Hälsa min dotter Eva att pappa har landat och är hemma om en timme...

-så att hon kan ringa mig på mobilen, om det skulle vara så att...

Sista utrop Fly-Me till Stockholm- Arlanda, utgång nummer 145.

Hallå? Hallå! Du måste betala tidningen!

Jag bor där borta vid vägkrysset. Jag såg att det lyste hos Severins.

Men de ska inte komma hem ifrån Frankrike förrän om två månader.

Och inte kör de någon grön lastbil! Så jag ringde direkt.

Det var soldater som höll på att lasta av, och som hade brutit sig in i huset.

Tack, det var bra gjort. Men nu ska du gå hem, så går vi och tittar.

- Ska vi ringa efter förstärkning? Nej, vi är många nog.

Där har vi Langenstiernas Morgan.

- Vänta! - Lägg ner vapnen nu! Kom ut!

Lägg dig ner. Fan, lägg dig ner nu! Ligg ner, för helvete!

Vi sticker nu, snabbt som fan. Kom igen, nu!

Ligg bara jävligt still. Ligg still!

Stanna! Lägg dig ner på marken. Lägg dig ner på marken!

Vi har inte gjort nåt. Vi skulle bara festa lite...

Helvete!

Där!

Det är för otydligt. Kan du förstora hennes ansikte?

Nej, tyvärr, det där är maximal upplösning.

Vi måste hitta hennes föräldrar.

Efterlys henne på radion. Varje timma med nyheterna.

- Hört nåt? Om det kommer in nåt... - Så är du på din plats.

Just det.

Skrik och tumult från rummet bredvid

- Jag vill till mamma. - Jag ska ta dig till din mamma.

Polisen i Ystad efterlyser en flicka vid namn Eva, runt 5 år gammal.

Hon har setts på polishuset för två dar sedan, och var då klädd i...

- Gör det nåt? - Nej, jag har hört det fyra gånger.

- Hur gick det med de värnpliktiga? - Jag hittade dem.

De har inte gjort annat än att ha varit på fyllan och slagit sönder en krog.

Lika framgångsrikt som här. Jag hoppas attjag har fel med den där flickan.

- Ska du inte sova lite? - Jag vet inte.

Du vet inte...

Det kanske är bäst att jag flyttar? Jag menar, för oss bägge.

- Vadå, vad menar du? - Du pratarju inte med mig.

Jag klarar inte nåt annat än att vara vänner, Linda.

Vi hade sex, och det var bra. Det gjorde väl inte ont?

Men om det förstör nånting så flyttarjag.

- Nej, detär inte så jag menar. - Men vad menar du, då?

Kan vi inte bara låta det vara ett suddigt, bra minne?

Jo.

Linda...

- Hej. Var det du som ringde? - Jag blev livrädd närjag såg henne.

Kommer du ihåg mig? Linda från polisen.

- Kan du berätta var du bor? - Sälgstigen 2.

- Såg du vem som släppte av henne? - Det var en BMW.

Den försvann i rasande fart mot Malmö.

Linda tog med sig flickan till stationen. Kurt...

Hur är det?

Det är samma mönster som tidigare, fast annorlunda.

De tycks ha blivit överraskade.

En granne har sett två maskerade män lämna huset till fots.

Och flickan lämpades av vid en mack utanför Skurup av en ensam man i bil.

Det finns tecken på strid mellan de tre, en avriven handske-

-så det finns hopp om fingeravtryck.

En av de tre räddade flickan från att dödas, och flydde med henne i BMW:n?

Det verkar som om de har blivit splittrade.

Alla kvällstidningarna?

Och alla morgontidningarna, med samma sida uppslagen:

Morden på Wachtmanns och Langenstierna.

Agneta Pihlskiöld kom ned till stationen i går-

-och berättade att hon hade sett en okänd man i sitt vardagsrum.

Och när hennes man kommer hem från en utlandsresa och läser om morden-

-så börjar han packa och beställer flygbiljetter till Mallorca.

- Avgång 08.30 i morgon bitti. - Han visste att det var hans tur?

Ja. Men varför han var på listan och hur han kan veta det, är mig en gåta.

- Är det nåt som är stulet? - Nej, det var nog en avledande manöver.

Nu skiter de ju i att dölja nånting.

Antingen så är det här de sista eller så har de snart nått sitt mål.

Vi står alltså med fem döda, utan misstänkta och inget motiv?

Men den rapporten kan du få skriva, för nu åkerjag hem. Vi ses i morgon.

Maria Callas på bilstereon

Linda...

Dåliga nyheter, tyvärr. Bägge föräldrarna.

Bägge...?!

- Hur säger vi det till henne? - Finns det släktingar?

En moster i Jönköping. Vi försöker få kontakt med henne nu.

Och jag har ringt soc, men de svarar inte på jouren. Underbemannade.

Vi vetju inte hur mycket hon har sett. Hon ska ha polisbevakning.

Hur gör vi?

Hon får bo hos er i natt. En natt! Bara en natt. Det klarar du.

"Ett lejon? Vad ska du göra? Jag ska äta upp en brandgul hund"...

Shit! Åh, nej!

Oj, det brinner.

- Vi behöver en ny brödrost. - Vi behöver en ny kock.

Titta, en kockmössa. Linda får duka, så hjälps du och jag åt att laga mat.

Men först jag vill fråga något. Är du och Linda gifta?

Nej, vi ärinte gifta, vi är bara bra vänner. - Eller hur, Stefan?

Vi bor ihop som kompisar. Vad ska vi laga då?

- Pannkakor! - Pannkakor. Okej, detär bra.

Ägg-

- Är det okej? - Nej_

Kan du sitta här en stund? Jag skulle behöva...

Kom!

Eva, jag har gjort frukost. Frosties och mjölkchoklad, som du ville ha.

- Kom! - Nej, det är du som ska komma.

Aprés quelques heures...

- Så pratade de. - Vilka då?

De som kom på natten.

- Vad vet vi? - Bilen blev stulen för en vecka sen.

Nån har tuttat på den här i natt. Det är helt tomt här ute så här års.

- Några spår? - Nej, brandkåren har utplånat dem.

- Den ska in på verkstad nu. - Tack. Vi hör av oss.

Vad tror du? Är det vår man?

Ja? Wallander.

Jaha!

Bra. Ja, ja, visst, jag kommer snart. Det är bra. Fint. Hej.

De är klara med analysen av flickans kläder och nallen hon hade med sig.

De har hittat kamelhårsfibrer i hennes kläder!

Ja. Kamelhår och rött Sahara-damm.

Rött Sahara-damm... Vet du om Martinsson är kvar hos Wachtmann?

Kanske. Jag tror att han är på väg därifrån.

- Martinsson. .. - Det är Kurt. Är du kvar hos Wachtmann?

Ja, vi fick fingeravtryck hos Pihlskiölds, förresten.

Vad ser du?

Rummet här. Det är fotografier, blommor, lampor, afrikanska masker-

-klocka, möbler, kartonger, tavlor, öppen spis, byrå...

- Gå till kartongerna och titta i dem. - Det är dammigt skit från Afrika.

Kolla om du kan hitta var de är köpta.

Ja, det står en här. "Rabat Import, Hamnvägen 312, magasin 54, Malmö."

Här är det. De har köpt masker, mattor och filtar här för tre veckor sen.

Vi kan väl gå ut och titta.

Det ser helt dött ut.

Det är nu vi ska kontakta våra kollegor, enligt manualen.

Gå upp till stationen. Dricka kaffe. Vänta på rätt kollega...

Fylla i papper, få med oss en radiobil, åka med kollegan som inte hittar-

-och som ska berätta om sin semester i Spanien...

Bra sak, manualer.

Det var såna här masker de hade hos Wachtmanns. Kamelhår, va?

Speciella färger, det här.

"Rabat Import." Ägarens namn är Khalid Houari.

- Vad sa du att han hette? - Khalid Houari.

Låter som Algeriet, va?

Vi ska prata med honom, hur som helst.

Åh, jävlar...!

Två personer har sovit här.

Fransk matpåse...

Vi får nog kontakta kollegorna i Malmö och försöka förklara hur vi kom in här.

Så får de gå igenom hela butiken.

- De var tre män, och en stack. - Var det på grund av flickan?

Kan vara. Han sa kanske att det inte räckte för att döda henne.

Vänta!

- Nylackad grön. - Ja. Militärgrön.

Ja! Langenstiernas Morgan... Wachtmanns silver.

Knappast ute på marknaden för att säljas.

De har bränt uniformerna.

Jag tror inte att de är färdiga.

Hej... Hej!

- Hon kommer att få det bra. - Nej, det kommer hon inte.

- Är du okej? - Ja. Så var står vi?

Vi har ett namn och fingeravtrycken som Nyberg hittade hos Pihlskiölds.

Vi ska kontakta Interpol-

-och köra fingeravtrycken i alla register för att se vem ägaren är.

Vi hittade en fransk matpåse också. - Martinsson!

Skicka fingeravtrycken till franska polisen-

-och kör namnet Khalid Houari ialla register.

- Hur stavas det? - Som det låter.

Här är visitkortet, om du tvekar.

- Linda! Vill du inte prata lite? - En annan gång.

- Hej, Nyberg. - Hej, Linda.

Hur gick det med hon den där lilla? Eva. Hur gick det med henne?

Hon är med sin moster. Stackarn, som ska förklara vad som har hänt.

- Ja, fy fan. Men hon överlevde ju. - Så kan man också se det.

Titta här. Olof Wachtmann hade också en sån där vapensköld.

Både ja och nej. Wachtmann hade också en vapensköld-

-men hans regemente, det vari Eksjö. Arne var stationerad i Strängnäs.

Jag vet. Tre olika regementen, men alla tre samma år: 1980.

Linda. Det varjag som ringde. Tack för att du tog emot så snabbt.

Jag letar efter en militärövning, där tre regementen deltog:

Eksjö, Strängnäs och Visby.

L 12, l 10 och l 18, senareP 10 ochP 18.

Slutet av 70-talet var höjden av det Kalla kriget.

Militärbudgeten i Sverige svarade per capita mot en av de största i världen.

Inte för att vi skulle ha haft av en chans om ryssarna hade kommit...

- Jag söker en militärövning från 1980. - Operation Janus. Romarnas gud med...

...ansikte åt två håll. En övning för att hålla koll på både USA och Sovjet.

Inte för att vi planerade att skjuta västerut. Mer sända upp nödraketer.

Välkommen till Operation Janus!

- Så ni har ingenting? - Bilen vari princip tom.

På grund av all bensin som hälldes över den är fibrer omöjliga att spåra.

- Däcken? - Nej, inget.

Den har väl en massa ny teknik? GPS?

Vet du om man kan få data ur hårddisken?

Den sitter i en kåpa under stolen, och ingen har tittat på den.

Gör det nu.

Jag får uppgifterna från datorn iden stulna BMW:n.

Teknikerna har lyft koordinaterna som gärningsmännen programmerade in.

Adresserna stämmer med de tre brottsplatserna.

Vi har fått svar från franska polisen om de här fingeravtrycken.

Abdel Aziz, f.d. officer i främlingslegionen-

-nuvarande chef för en vaktfirma utanför Lyon.

På semester, uppger man där. Men född i Sverige.

1980 är Abdel och hans bror Halim och deras kusin vittnen till-

-fyra gärningsmän som bryter sig in i deras lägenhet, binder pojkarna-

misshandlar och våldtar mamman framför deras ögon. Hon avlider.

De fyra gärningsmännen var unga, vita, bar militärkängor-

-overaller, rånarluvor och plasthandskar.

De grips inte och fallet är fortfarande öppet, preskriberas om tio...

Låt mig gissa: deras kusin är Khalid Houari, ägare till Rabat Import.

En dag så kommer Olof Wachtmann in på Rabat Import.

Khalid känner igen honom, ringer sina kusiner och helvetet bryter loss.

Man kan nog säga att helvetet bröt loss för snart 25 år sen.

Här är körningama som gjordes iden stulna BMW:n.

De är koncentrerade runt mordplatserna, men en plats till: Horsagatan i Ystad.

Hur ska vi kunna övervaka ett helt villaområde?

Jag kanske vet! Vänta.

Alla de tre mördade männen tjänstgjorde samma år.

Olika regementen, olika städer. I12, P 10, P 18.

Tänk om de möttes på en militärövning 1980?

De tjänstgjorde på Iedningsstaben under militärövningen Janus 1980.

Det var en vinterövning.

Jag har en lista på stabsofficerare och värnpliktiga här.

Alla de tre männen är med på stabslistan, plus 46 andra namn.

Vem av de andra 46 är vår fjärde man?

Vi får väl se om nån av dem bor på Horsagatan i dag.

Här: Johan Karlsson, Horsagatan 11! Han var de tre mördades befäl.

Nej, men då kör vi i gång.

Vi är på plats på baksidan. Inga rörelseri huset. Kom.

Vi är framme. Ska vi gå in direkt? Kom.

Då går vi in om en minut. Klart slut.

Pistolskott

Vi går in.

Polis!

Lägg ner vapnet!

Visa händerna!

Stå still! Håll dig bara jävligt lugn!

- Skadad? - Nej, det är lugnt.

- Jävla blattar! - Vad var det som hände?

Jag sköt dem. Jag hade revolvern liggande i kistan där, ifall att...

Sen hörde jag nånting här uppe, och då... Sen blev det alldeles mörkt.

- De är bara beväpnade med knivar. - Det kunde ju inte jag veta, eller hur?

Nä, det är nåt som inte stämmer här, Kurt. Vi får ta det en gång till.

Låter som en jävligt bra idé.

Ja, alltså... Här låg kropparna. Det kan han inte snacka bort.

Nej, men han sa att han stod där.

Okej...

Ja, där stod han ju fan inte.

Nej, men här. Titta. Här har du skottvinkeln.

Ja. Rena bakhållet, alltså.

Så vad menar du att vi ska göra? Dricka kaffe och gratulera, eller?!

Vi kan inte hålla kvar nån som skjutit i nödvärn på grund av några skotthål.

Det måste ju finnas nån moralisk muskel som säger dig att det är rättsvidrigt!

Han har skjutit två massmördare i självförsvar!

Du vet lika väl som jag att han är skyldig.

Och du vet att vi inte har något val.

Nu hållerjag honom i ett dygn och så inga jävla presskonferenser!

Nu lyssnar du på mig! Kurt, hör du på mig?

Du ville att jag skulle ta chefsstolen.

Då får du också acceptera att det ärjag som bestämmer här.

Lyssnar du på mig nu? Kurt!

Okej, jag lyssnar.

Du får honom en timme. Sen ska han gå.

- En timme? - En timme.

Och så får du hålla koll på ditt temperament, Kurt.

Okej...

Hej.

- Kaffe? - Nej tack.

Jag vill börja med att fråga dig om du har nån förklaring till-

-varför några gärningsmän tar sig in i ditt hus beväpnade med knivar?

Inte en aning.

Du läser tidningar och ser på TV, va?

Då vet du om de här morden som har begåtts i Ystad?

Jag har läst om dem, ja.

Har du funderat över varför de här brotten har begåtts?

Inte annat än att det är förjävligt att folk inte kan få beskydd längre.

Det var inte så att du kände på dig att snart var det din tur?

- Nej, varför skulle jag göra det? - Jag frågar, bara.

Då ska du få samma svar som jag har gett din kollega här.

Jag har inte sett dem i hela mitt liv. Jag försvarade mitt liv med vapen.

- Fem skott, två dödande träffar. - Ja, jag hade tur.

Det var inte så att du låg i bakhåll och sköt dem i ryggen?

- Det är vad teknikerna har bevisat. - Jag sköt i självförsvar.

Jag stoppade några blattar som hade mördat fem svenskar!

Annars hade jag varit näste man på listan!

- Så det fanns alltså en lista? - Figurativt talat, ja.

Men inte bokstavligt?

Varför är det så i Sverige att gärningsmännen får psykvård-

-medan hjältarna sätts i fängelse? Det har jag aldrig fattat.

Du vet att det finns en till, va?

- En till vad? - Gärningsman.

1980, när du och dina vapenbröder misshandlade Saida Aziz till döds-

-och våldtog henne, så band ni tre pojkar.

En av dem lever fortfarande och finns kvar därute.

Nu får du tala om vad i helvete det är du pratar om, för det vet inte jag.

En av dem kanske sitter läser om dig i tidningen just nu.

Är det därför du är så sur, då?

För att jag tagit din glans och fixat det jobb som du inte klarade av själv?

Svider det så, Wallander? Att du inte är på framsidan, utan att det ärjag?

Det är 10 månader kvar tills brottet du begick 1980 är preskriberat.

Tio långa månader.

Så vi ses, Johan Karlsson.

- Du följer honom ut, va? - Gärna.

Jag är klar med honom. Han kan gå.

- Är du nöjd? -lnga problem. Och presskonferensen?

- Ja, precis, jag tänkte fråga... -lnga problem. Jag tar den i kväll.

- Är du okej? - Aldrig varit bättre.

Ett pressmeddelande.

Johan Karlsson befann sig under dödligt hot och sköt för att värna sitt liv.

Som alla dödsskjutningar så kommer den utredas av polisen.

Det finns förmildrande omständigheter, och åtal kommer inte att väckas-

-då hotbilden mot honom var så pass allvarlig.

Polisens hållning är att medborgare aldrig ska ta lagen i egna händer.

Polismyndigheterna i hela landet efterlyser fom'arande Khalid Houari.

Han är på fri fot och anses som mycket farlig och beväpnad.

Han är cirka 1,80 lång, svensktalande och sist seddi Ystad.

Alla tips från allmänheten är av nytta och kan ringas in på nummer...

Vi har nu genomfört årets slutövning här i Ystad.

Målsättningen med årets slutövning har varit att öva förband-

-enheter i strid i bebyggelse.

Övningen har visat på den effekt vi kan uppnå genom-

-att samordna systemet inom bataljonens ram:

I första hand samverkan mellan stridsvagns- och pansarskytteenheter.

I den här typen av strid är det naturligtvis också väldigt viktigt-

-att den indirekta elden och underhållsförbanden-

-vet vad som ska göras och är beredda att lösa sina uppgifter.

Det har under övningen visats att det har utvecklats.

Det har visat att vi har förmåga att genomföra den här typen av strid.

Jag vill tacka polisen, som har varit behjälplig under övningen.

Jag vill tacka Ystad kommun och företag-

för att vi har fått möjlighet att komma ner. Avslutningsvis ett tack...

Hela Sveriges poliskår letar efter dig.

Jag har inte mördat nån. Jag ska till polisen och anmäla mig.

- Du tänker slutföra dina bröders jobb. - Kusiner.

Ingen kommer att tro dig. Polisen har ingenting på mig.

Saida, deras mor, som du mördade, brukade säga:

Ett öga för ett öga, så blir hela världen blind.

Johan!

Polis! Stilla!

Hur kände du igen Olof Wachtmann?

Det var födelsemärket, va?

Jag har haft det i huvudet i över 24 år.

- Jag följer med honom upp. - Okej. Var är Kurt?

Jag vet inte. Han var här alldeles nyss.

Hej! Bollen!

Kom igen! Skicka hit den!

Snälla!

- Man kan väl inte spela i februari? - Man kan alltid spela fotboll!

Textning: Ingrid Andersson www.undertext.se