Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Dutch
English
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
Och nu åt andra hållet.
Låt inte mig avbryta konserten.
Morbror Leopold...
...vilken överraskning.
Jag borde ha skrivit först, men jag följde stundens ingivelse.
Jag ville träffa min familj.
Jag var inte här på din födelsedag, Albert.
Jag ville att du skulle ha ett minne av mig.
Så omtänksamt.
Ursäkta mig, är ni snälla.
Albert verkar inte vara så välkomnande.
Är morbror förvånad?
Allt jag gör är för familjen, Viktoria.
Minsann?
Hur har ert avslöjande hjälpt Albert?
En riktig far hade inte varit så självisk.
Premiärministerns förslag blir slutet för brittiskt jordbruk.
Fler människor bor i städer än på landet numera, Stanley.
Fri handel är enda vägen till mat som alla har råd med.
Vi har ett ansvar för de som är mindre lyckligt lottade.
Jag tar hand om de mina.
Utan tvekan. Men jag talar om de som inte har turen att arbeta för er.
Jag gör det inte. Jag gav mitt hedersord på–
–att upprätthålla lagen om spannmålstullarna.
Hertigen?
När jag blev premiärminister för 20 år sedan–
–trodde jag aldrig att jag skulle stödja den katolska frigörelsen.
Men jag insåg att en ledare–
–måste sätta sitt lands bästa före sina egna önskningar...
...och även partiets vilja.
Ni har mitt stöd, premiärministern.
"Kungen förstörde alla spinnrockar i landet."
Jag minns den här sagan.
Ni läste den för mig när jag var liten.
Varför är här så kallt?
Hur många gånger måste jag säga det?
Låt inte fönstren stå öppna när Vicky är i barnkammaren.
Hon har en ömtålig fysik.
Jag har bett er många gånger.
Hon får inte förkyla sig.
Som du pjoskar, Albert.
Jag hade alltid fönstren öppna i Kensington.
Nyttan med frisk luft är betydande, enligt min åsikt.
–Mer saga. –Ja, älskling, men först...
...ska mamma öppna fönstret och släppa in lite frisk luft.
Som ni vill. Jag lämnar er till era sagor...
Du ser ut som Narkissos–
–som undrar vem den vackra varelsen i vattnet är.
Narkissos var en man.
Denna kvinna tänker på hur tärd hon ser ut.
Det var exakt vad jag också tänkte.
Ursäkta att jag avbryter er tête–à–tête–
–men kan jag få stjäla min brorson, hertiginnan?
–Vi behöver tala om Coburg–affärer. –Självfallet.
Har farbror hört uttrycket: "som en elefant i en porslinsaffär"?
Men jag är ju känd vid alla europeiska hov för min taktkänsla.
Det är dags för underhuset att avgöra Englands öde.
Ska vi gå framåt mot framtiden eller dra oss tillbaka till det förgångna.
Kan detta land bara blomstra–
–under osunda förhållanden med förbud och tullar?
Låt handeln vara fri mellan länder.
Välj framtiden, inte det förgångna!
Den ärade representanten för Lincoln.
Herr talman.
Tänker torypartiet stå och titta på–
–medan premiärministern gör oss beroende av utlänningar för mat–
–för att han har lyssnat på ropen från pöbeln?
Jag anmodar alla likasinnade tories–
–att gå samman och motsätta sig, med alla parlamentariska medel–
–detta skändliga svek mot de dygder–
–som vårt ärade parti företräder!
Sir Robert Peel må vara arbetarens vän, men han förråder sitt parti.
Spannmålstullarna, mr Penge?
Han viker sig för kraven från motståndarna.
Folk svälter, mr Penge.
En man måste göra det han tror är rätt. Förr eller senare...
Motståndet kommer från mitt eget parti.
Bara ni kan få igenom förslaget.
Även om jag lyckas blir det slutet på min karriär.
–De förlåter mig aldrig. –Säg inte så.
Landet behöver er, även jag.
–Albert skulle bli... –Bli vad?
Överraskad, om förslaget om upphävandet inte antas.
–Självfallet antas det. –Hoppas att ni har rätt.
Vet ni vad jag tror, sir Robert?
Om fem år, när parlamentsbyggnaden står klar–
–tror jag att ni är premiärministern som inviger den.
Är det Bibeln, miss Coke? På en onsdag?
Jag läste om David och Jonatan.
När Jonatan dör säger David att han älskade honom högre än kvinnor.
Jag visste inte att Bibeln kunde vara så kärleksfull.
Är ni på väg att äta middag?
Ja, det är jag.
–Jag hoppas ni får trevligt. –Tack, miss Coke.
Ursäkta mig.
Debatten om tullarna pågår i dagar...
De som sitter och sover där bak har vaknat och är inte glada.
Min far tror att upphävandet blir slutet för den civiliserade världen.
Tiden då män som din far styr landet är snart över.
Ser man på... Stackars pappa.
–Men nu pratar vi inte politik. –Nej. Ostron och champagne.
–Jag måste berätta något. –Är datumet bestämt?
–För bröllopet? –Jag tänker bryta förlovningen.
Varför? Hon verkar vara en förträfflig hustru.
Jag tror att du av alla förstår varför det inte kan bli av.
–Så dramatisk du är, Drummond. –Efter Skottland...känns det rätt.
En framgångsrik politiker behöver en maka.
Du kommer att bli en framgångsrik politiker. Det vet jag.
Du kommer att göra skillnad.
Du kan inte kasta bort det för...ett snedsprång.
Ett snedsprång?
Jag kan inte låta dig riskera din karriär.
–Men det måste vara mitt beslut. –Du tänker inte klart.
Mina herrar, era ostron...
Jag är inte längre hungrig.
Ska jag skicka efter sir James, Lehzen?
Sir James...!
Han blir bara lång i ansiktet och ordinerar kalvgelé.
–Prinsessan behöver komma ut lite. –Ja, Lehzen har säkert rätt.
Vi kan ta en tur i parken.
Vill du det, älskling?
Jag är på väg till ett möte.
Då gör jag dig sällskap.
–Ett privat möte. –I Coburg...
...skulle jag kanske inte ha sagt som jag gjorde.
Penge, kan ni säga till köket–
–att prinsessan vill ha bröd och mjölk?
Vill inte prinsessan ha inlagd sill och surkål?
Prinsen har besynnerliga idéer om mat.
Men jag vet av erfarenhet att han inte vill bli trotsad.
Drottningen och jag är överens.
Ja, men det är aldrig tillrådligt att komma emellan man och hustru.
Kom in.
Ers kungliga höghet.
Jag undrar hur förslaget om upphävandet framskrider.
Jag har öppnat upp en spricka i partiet.
De anklagar mig för att bryta mitt ord.
Ni och jag är lika, tror jag.
Vi är tunnhudade.
Efter 30 år i underhuset borde jag vara van.
Jag är en dålig värd. Får jag bjuda på en brandy?
Tack.
En skål – för de tunnhudade.
Må vi alltid vara modiga.
Vet ni, sir Robert. När jag kom till det här landet blev jag så...
...besviken!
Jag förstod inte hur ett så kraftfullt land–
–kunde ha politiker som var som fastvuxna–
–som motsatte sig utveckling.
Sedan träffade jag er och insåg att min dom hade varit...
...förhastad.
Ni måste framhärda–
–för det här landets skull och även, måste jag säga...
...för min.
Jag önskar att ni stod bredvid mig i ministerbänken.
De ruttna potatisjäklarna bär hela skulden.
Jag tror att sir Robert gör rätt.
Om ni ursäktar. Inte ens ert stöd får–
–tölpen George Bentinck och hans kumpaner att sluta klanka på Peel.
De lämnar hellre över makten under en generation...
...än stödjer den bästa ledare torypartiet någonsin haft.
Som drottning kan jag inte göra något, men ni, hertigen...
...kunde tala med dem.
Om de var mina soldater hade jag låtit piska dem för olydnad.
Men partiet saknar lydnad. De kommer att fälla Peel, tyvärr.
Hertigen är för pessimistisk.
Man vinner inte så många slag som jag har gjort–
–genom att underskatta fienden.
Hon ser rödflammig ut.
–Hon har kanske feber. –Det är en frisk rodnad, sir.
Viktoria, känn på hennes panna.
Hon känns lite varm, men bara lite.
Det blir nog bättre när hon har badat.
Jag hoppas att du har rätt.
–Vart ska du? –Till parlamentet.
–Ska du träffa sir Robert? –Jag ska närvara på debatten.
Jag vill visa mitt stöd.
Är det klokt? Som du så ofta har påmint mig–
–måste kronan stå över partipolitiken.
Självfallet, men jag är inte monarken.
Det är min plikt att stå bakom honom.
Man kommer att tro att du gör det på min begäran.
Jag håller inte med dig, inte heller om vår dotters hälsa.
–Det är inte samma sak. –Jo, det är det.
Du tror att du har rätt om bägge.
–Han är full av invändningar! –Han vet att ni har rätt.
–Han begår ett hemskt misstag. –Jag instämmer.
Jag borde förbjuda honom att gå.
Tror ni att det hade lyckats?
Prinsen respekterar inte alltid er auktoritet...
Mycket tillfredsställande.
Kvicksilverångan är obehaglig, men effektiv.
Ja, ett mycket glädjande resultat. Jag hoppas att vi inte möts igen.
Jag...funderar på att gifta mig.
Så länge ni inte har några symptom kan ni fria med gott samvete.
Mr Drummond, precis den jag sökte.
Kan ni visa mig till läktaren?
–Ska ni lyssna på debatten, sir...? –Som synes.
Jag ber er minnas de fruktansvärda vintrarna för några år sedan–
–när vedermödor och lidande svepte över hela landet.
Har dessa vintrar försvunnit ur ert minne?
De försvinner aldrig ur mitt.
Vi måste förbereda oss för perioder–
–när svälten kommer åter genom att upphäva spannmålstullarna.
Då kan vi i alla fall vara säkra på att när en svart dag kommer–
–blev den inte förvärrad genom stiftade lagar.
Den ärade representanten för Lincoln.
Herr talman, är premiärministern så rädd för oppositionen–
–inom partiet att han känner behov av att kalla in en kunglig dadda–
–för att hålla odjuren på avstånd?
Det är säkert bara en förkylning, Ers majestät.
Jag hoppas det.
–Äntligen! Var har du varit? –Har du skickat efter sir James?
Hon har definitivt feber.
Lehzen tror att det bara är en förkylning.
Skickar du inte genast efter sir James svarar jag inte för följderna.
Prinsessan behöver en läkare. Skicka genast efter sir James, tack.
–Berätta nu var du har varit. –Den kvinnan...
Hon har förhäxat dig! Hon kan inte ta hand våra barn.
–Hon tog alltid väl hand om mig. –Hon nekade aldrig dig någonting.
–Därför trivs du i hennes sällskap. –Vilken avskyvärd sak att säga!
Hon har alltid skämt bort dig! Hon tyglade aldrig ditt egensinne.
Din envishet borde ha kvävts innan din personlighet var färdigformad.
Min envishet?! Åkte du till underhuset, Albert?
Lehzen räddade mig från förtvivlan när jag var barn!
Du överdriver...som vanligt!
Hon försökte komma emellan dig och din mor, som nu emellan dig och mig.
–Det är ett löjligt påstående. –Nej, Viktoria.
Antingen går hon eller så gör jag det.
–Men du är min make. –Exakt.
Är ni fortfarande kvar, sir.
Lady Peel är på landet. Jag vill inte stöta på Bentinck och hans kumpaner–
–och höra dem kalla prinsen för min dadda.
Ni är väl försiktig, sir? Kom ihåg Spencer Perceval.
Ingen kommer att skjuta mig i underhuset.
Bentinck vill ha sin stund i rampljuset–
–inte dingla från ett träd.
Utmärkt.
–God dag. –God morgon, sir.
Jag hörde att det inte gick till röstning i går.
Nej, sir. Stämningen efter att ni gick–
–blev otrevlig, men jag tror att klockan kommer att kalla oss i kväll.
Lord Melbourne sa en gång att underhuset–
–inte skulle acceptera en tysk prins.
Vi parlamentsledamöter är måna om vår frihet, sir.
Ursäkta om jag förvärrade er situation.
–Det var inte min mening. –Det vet jag, sir.
–Jag letade efter er. –Vilket sammanträffande.
Drottningen vill ha uppskickat lite buljong.
Jag vill visa er en sak.
Det är inte den kungliga jakten, men man blir inte sjösjuk.
En eftermiddag härifrån. Vad säger ni?
Jag säger...ja, gärna.
Lungvattusot? Är det farligt?
Som jag sa till prinsen i morse–
–en sådan komplikation är alltid oroande när barnet är litet.
–Ni har talat med prinsen? –Ja, ma'am, i morse.
Han frågade om prinsessans tillstånd kunde ha orsakats av drag.
Jag förstår.
–Och vad svarade ni? –Det är mycket svårt...
...att avgöra vilket.
För tillfället koncentrerar vi oss på prinsessan.
Vi måste hoppas att febern snart vänder.
Och om den inte gör det?
Harriet...
Försök att inte oroa er, ma'am. Feber kan se värre ut än det är.
Det är mitt fel.
Jag tog med henne ut för Lehzen trodde att hon behövde frisk luft.
Albert förebrår Lehzen och säger att hon...
...kommer emellan oss.
Det kan vara mycket svårt–
–att ha två människor i hjärtat samtidigt.
Drummond, jag har funderat på vår avbrutna middag–
–och om den kan återupptas.
Jag har ingen rätt att avgöra din framtid–
–men det vore synd om du inte fick smaka ostronen på Ciros.
Jag är där i kväll. Din tillgivne Alfred.
Herr talman, premiärministern är en man som aldrig har underlåtit–
–att byta åsikt när han finner det lägligt.
En man utan heder eller några egna idéer.
En man som stöter bort sitt eget parti–
–för att få sola i kunglig glans.
En man som nu vänder ryggen åt de jordägare–
–som har gjort detta land framstående.
Sir, ett ögonblick...
Bentinck är en skurk. Jag borde utmana honom!
–Jag tror inte att en duell... –Han har kränkt min heder!
–Jag är en gentleman. –Utan tvekan, sir.
Men jag är rädd att en duell inte hade gagnat er sak.
Ni låter som min fru. Lady Peel tycker att jag förhastar mig.
Florence kommer att hålla er i styr.
Detta är min Golgata, Drummond.
Jag vill klara det med äran i behåll.
Det vet jag att ni gör, sir.
Harriet! Det är något jag måste...
Jag måste till barnkammaren...
Jag kunde inte vänta längre.
Ett sådant vulgärt musikstycke. Hur kan det ha blivit så populärt.
Jag trodde farbror tyckte om bröllop.
Bara mellan de rätta människorna. Jag blir förtjust när du–
–gifter dig med prinsessan Gertrude von Mecklenburg–Strelitz.
Då lär farbror bli besviken.
Hur mår Vicky?
Jag går till barnkammaren och ser om jag kan hjälpa till.
Din bror håller på att göra ett hemskt misstag...
Han är i alla fall ärlig om sina begär.
Även du måste se skillnaden mellan privata möten–
–och en offentlig mesallians.
Jag ser skillnad mellan hyckleri och ärlighet.
Åh, Albert...
När du blir äldre förstår du kanske att man inte alltid måste ha rätt.
Jag förmodar att du ska till barnkammaren?
Älskling... Älskling...
Hon är stark...som sin mor.
Hon låter sig inte besegras.
Din hand?
Så går det när jag inte lyssnar på dig.
Vi har bägge varit envisa.
Det spelar ingen roll nu.
Jag talar för landets arbetare som må sakna rösträtt–
–men som ändå förtjänar att få köpa mat utan tullar.
Herr talman, jag anförtror detta förslag till underhuset.
Jag lägger fram förslaget om upphävande till röstning.
De som är för går till höger, de som är emot går till vänster.
Lås dörrarna.
Ja–röster: 327.
Nej–röster: 229.
Utslaget blev "ja". Lås upp.
Febern har vänt.
–Gud bevare sir Robert Peel. –Hurra!
–Tack. Tack så mycket. –Hurra! Hurra!
–Hurra! –Tack.
Vill ni inte åka med?
Tack, sir, men...jag har ett möte.
Tack för att ni hindrade mig från att göra bort mig. Tack.
Sir Robert Peel, dags att möta er skapare.
Drummond...?
Herregud! Säg något! Säg någonting, Drummond.
Ursäkta att ni fick vänta.
Vickys feber har vänt och sir James tror att hon ska bli fullt frisk.
Det gläder mig, ma'am.
Varför så allvarlig uppsyn, mina herrar?
Gäller det lagförslaget?
Lagen antogs med 98 röster.
Det här är en stor dag, sir Robert.
Det här är början på en ny era av insikt.
En dåre sköt mot Peel i går kväll när han lämnade underhuset.
Drummond var med honom och...
Han stoppade kulan.
Död? Varför skulle någon vilja döda er?
Skytten var en bonde som trodde att upphävandet skulle ruinera honom.
Ursäktar ni mig, ma'am. Jag ska åka till Drummonds mor och fästmö.
–Jag måste vara den som berättar. –Ja, naturligtvis.
Stackars flicka.
Lord Alfred, kan ni gå med mig till salongen?
–Trapporna är svåra. –Jag kan hjälpa tant.
Nej, jag vill ha lord Alfred.
Jag hoppas att ni känner er stark, lord Alfred.
Hurså? Vill hertiginnan bli buren?
Jag är rädd för...
...att ni finner detta svårt att bära.
Ta ett djupt andetag.
Ett till.
Ta lite av det här.
Jag må vara gammal, men jag är inte blind.
Jag vet vad han betydde för er.
Jag föreslår att ni går till ert gemak och samlar er.
Och kom ihåg... På begravningen är de närmast sörjande hans mor...
...och hans fästmö.
Vi ska besöka stackars Drummonds fästmö.
Drottningen väntar.
Vore det väldigt fel av mig att vilja tala om gladare saker?
Det är något som jag skulle vilja fråga dig om.
Efter middagen? På vanliga stället?
Det här är fint. Inget annat att göra än att titta på när du arbetar.
Så skulle det alltid vara.
Erbjuder du mig ett liv i lyx?
En kvinna som du borde ligga på soffan och äta tarteletter.
–Du gör jättefina tarteletter. –Det gör jag.
Jag tror att jag behöver lite skugga.
Vill du komma in under mitt parasoll?
Ers majestät. Jag vill avisera–
–att regeringen kommer att förlora omröstningen gällande Irland.
Efter det har jag bestämt mig för att avgå.
Sir Robert, är ni säker?
Tullupphävningen har gått igenom, mitt arbete är klart.
Efter Drummond...
Ni har varit en storartad premiärminister.
–Det har varit ett privilegium. –Även om det inte alltid var enkelt.
Men alltid upplysande.
Jag kommer att sakna era råd mycket.
Ni smickrar mig, ma'am. Jag tror att vi båda vet att ingen är oumbärlig.
Sir Robert, lämnar ni oss?
För sista gången, sir.
"Allting har sin tid och vart företag under himlen har sin stund."
Jag önskar att stunden inte var här.
Farväl, sir.
Vad står på? Har jag ett Kainsmärke?
Det är mer som ett eksem, sir, som är kopparfärgat.
Vill ni att jag ska hämta en handspegel?
Nej, jag har sett tillräckligt.
Prinsen ber om ursäkt, men han är opasslig, Ers nåd.
"Askungen gifte sig med prinsen, sen levde de lyckliga i alla sina dagar."
Hon ser ut att vara sig själv igen, tack gode Gud.
Jag var så orolig...
Jag tvivlade inte på att hon skulle bli frisk.
Hon har så mycket av er i sig.
Men hon ser ut som Albert.
Lehzen.
Ers majestät.
Jag har funderat...
Det är själviskt av mig att hålla er kvar här i England.
Familjen i Hanover måste sakna er.
De har klarat sig i tjugo år. Jag minns dem knappt.
Så glada de blir att träffa er igen.
Jag tror inte de känner igen mig.
Lehzen...
Jag ville aldrig att ni skulle behöva välja.
När ni gifte er undrade jag om det var dags–
–men jag fann inte rätt stund att åka.
Jag trodde att ni behövde mig.
Min lojalitet har alltid legat hos er.
Och bara hos er. Inte hos Conroy eller er mor.
Min livsuppgift är att beskydda er.
Lehzen behöver inte beskydda mig från prinsen.
Han älskar mig, liksom ni gör.
Han vill styra er, Ers majestät.
Ni har aldrig varit gift, så ni ser äktenskapet–
–som en strid...där den ena sidan måste vinna över den andra.
Prinsen och jag tycker ofta olika...
–...men vi står på samma sida. –Det gläder mig, Ers majestät.
I så fall vidtar jag nödvändiga arrangemang.
Min enda önskan var att ni var lycklig.
Lehzen ska veta...
...att under många år...
...var ni allt för mig.
Minns ni hur ni höll min hand när vi gick ner för trapporna?
Jag ville inte att ni skulle ramla.
Och det gjorde jag aldrig.
Jag kommer att sakna er så mycket.
"Inte lika mycket som jag kommer att sakna dig, Drina."
Mitt i sin blomstrande ungdom rycktes han ifrån oss.
Vi har samlats här i dag för att ta farväl av Edward Drummond–
–en man som redan hade åstadkommit så mycket. En tillgiven son–
–och en man som nästa månad skulle ingå äktenskap i denna kyrka.
–Florence, detta är lord Alfred. –Lord Alfred.
Edward talade ofta om er.
Ni tyckte båda om de där hemska cigarillerna.
Vi delade några dåliga vanor.
Han... Han kommer att...
Jag hoppas att baronessan är nöjd med vagnen.
Ja, mr Penge.
Jag har något åt er för resan.
Jag kommer att sakna er, mr Penge.
"Lycka till, baronessan."
Titta, mamma, vad morbror Leopold har.
Morbror Leopold är mycket vänlig.
Jag gör allt för min familj.
Det vet jag.
Rida, jag vill rida.
Kom, Vicky. Detta är Herbert.
Säg hej till Herbert.
Hej, Herbert.
Bertie...
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.