Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Dutch
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
Valeria Duque, 36 år. Musiker. Gift, två barn. Maratonlöpare.
Den.
Gratulerar. Ni har valt ett prima hjärta till er fru.
Vart tar ni mig? Nej!
Nej!
Valeria!
Vi har hittat en donator.
När jag började skriva det här hade jag ett annat hjärta.
Jag anade inte vilken förändring det här skulle innebära.
Sätt fart!
Kan man lära sig att leva med en annans hjärta i bröstet?
Det känns inte bra.
Jag har en främling i min kropp som jag inte vet någonting om.
Undrar du inte vem som går omkring med mammas hjärta?
Jo, hela tiden.
- Känner du henne? - Ja, hon var min fru.
Valeria blev mördad.
De stal hennes hjärta och sålde det till några svin
som gav det till nån annan så att den fick leva.
Jag vet vem donatorn är.
Det är Valeria Duque.
Jag blev mördare för att rädda livet på kvinnan jag älskar.
Du mördade en oskyldig kvinna!
- En frisk kvinna! - Det var för din skull.
När jag träffade dig fick mitt liv mening.
Jag var så rädd för att du skulle dö bara för att de inte fick tag på en donator!
Jag är så rädd för att mina känslor för Simón inte är mina, utan hennes.
Valerias.
Du var otrogen, när allt jag har gjort
har varit att respektera dig, avguda dig och bloda ner mina händer för din skull.
Har det slagit dig att det kanske inte var jag? Utan hon.
Har du opererat hjärtat? Har du gjort en hjärttransplantation?
Hon har min frus hjärta. Ni mördade henne och gav hennes hjärta till Camila.
Jag vill berätta om min transplantation.
Ni hamnar i fängelse.
Det finns inget bättre skydd än makt.
Braulio Cárdenas har vunnit presidentvalet.
Om han gjorde det här av kärlek, vill jag inte tänka på vad han kan göra av hat.
Du kan inte ta ut hjärtat ur ditt bröst och du blir aldrig av med mig.
Vad har de gjort med Camila?
Camila!
Trevlig resa, fru Juana Márquez.
Det har jag sagt förut. Vi ser allt och vet allt.
ISTANBUL, TURKIET
Tack.
Förlåt!
Se upp!
ETT MÄRKT HJÄRTA
Det får inte vara sant.
Zacarías har hittat mig, Eva.
Är du säker?
Killen hade en bild på mig. Det var mig han letade efter.
Zacarías har anlitat honom.
Men det är inte möjligt.
Zacarías vet att jag fingerade min död, att allt var bluff.
Jag ringer polisen.
Verkligen inte. Du har dödat en man.
Vill du sitta inne resten av livet?
Men... Säg vad jag ska göra!
Vad ska jag göra? Det ligger en död man i mitt hem.
Börja med att lugna dig.
Gör dig av med kroppen.
Det kan jag inte, Eva. Det kan jag inte.
Jag blev precis klar med mötet. Jag kommer om en timme.
Vänta, Eva. Eva!
Hej, Peter. Hur är det?
Toppen. Är du ensam?
Ja, så klart.
- Jag ska baka pizza, om du vill vara med. - Jag kan inte.
Jag ska träffa en vän strax.
- I morgon, kanske. - Ja, absolut. Ingen fara.
Just det, hörde du nåt som lät som ett pistolskott förut?
- Nej. - Inte?
- Jag hämtar honom. - Jag fixar det.
Visst, okej.
Tack.
- Han är så nyfiken av sig. - Ingen fara.
- Jag måste gå. - Okej.
- Hej då. - Hej då.
- Du har ett så fint leende. - Tack.
- Hej då. - Hej.
Ska vi lämna honom här?
Borde vi inte begrava honom?
Vi måste dra.
Du måste lämna landet på en gång.
Om Zacarías har hittat mig ända här borta...
Han kommer att leta överallt.
Nu måste du lyssna. Åk till Mexiko.
Lorena Williams är där. Hon jobbar med din utställning.
- Mexiko? - Ja.
Du oroar dig väl inte för att träffa på Simón?
Det är inte det.
Det är inte det, det är bara... Jag går aldrig på mina utställningar.
Inse faktum, Camila.
Du har dödat en man. Du måste fly.
Sluta titta på poliserna, Camila.
Zacarías kommer att hämnas för att jag fingerade min död.
Lugna ner dig.
Vet du vad Zacarías är nu?
Han är Colombias presidents högra hand.
De lär stoppa dig i tullen. Du beter dig som om du har svalt kokain.
- Eller som om jag har dödat en man! - I självförsvar.
Du, svara ärligt nu.
Den där Lorena Williams...
- Litar du på henne? - Absolut.
Jag har gjort klart för henne att Lobo ska stå som fotograf.
Pseudonymen skyddar dig. Camila Duarte finns inte.
- Tänk om du kunde åka med. - Lugn. Zacarías är i Colombia.
Jag vet inte om Mexiko är rätt för mig.
Sök upp Simón, när du ändå är där.
Det är dags. Ni två hör ihop.
Vi har varit med om för mycket tillsammans.
- Vi förtjänar nog inget lyckligt slut. - Säg inte det.
Tack för allt.
Tack, tack.
I ett års tid reste jag från plats till plats.
Jag bytte hem, bytte utseende, bytte land.
Många trodde att Camila var död, men jag var på flykt.
Från en man som älskade mig så mycket att han mördat för att rädda mitt liv.
Och som nu hatar mig så mycket att han vill krossa mig.
Men Camila Duarte dog ändå, på sätt och vis.
En kvinna som får ett nytt hjärta blir aldrig densamma.
Valeria Duque lever vidare i mig.
Och hela den här tiden har vi älskat samma man.
Jag har försökt glömma Simón.
Jag har vänt världen ryggen, blivit ett spöke, och nu...
är helvetet tillbaka.
MANNEN BAKOM PRESIDENT CÁRDENAS
CIENFUEGOS ÄR EN AV LATINAMERIKAS MEST FRAMGÅNGSRIKA POLITISKA RÅDGIVARE
CIENFUEGOS VÄGRAR ATT KOMMENTERA HUSTRUNS MYSTISKA FÖRSVINNANDE
MEXIKO CITY, MEXIKO
Snälla, sluta nu.
Ni dödar mig.
Jag har familj, två barn. Snälla sluta, jag ber er.
Snälla.
Tack!
Bra jobbat. 15 minuters paus.
Ursäkta, en sekund bara.
Det här är min tredje inspelning med er och jag dör alltid.
Jag tänkte höra om det finns nåt mer långtgående projekt
eller kanske en viktigare roll.
Jag ligger tre månader back med hyran och det är tufft nu.
Ta det med producenten.
Se inte så ledsen ut.
Jag längtar så efter dig, vännen.
Detsamma, älskling. Jag saknar dig så. Du anar inte.
Du, det är nån som vill hälsa.
Säg hej nu, Polo.
Hallå, Samantha!
- Hej, Polo. - Snygging!
Älskling...
- Jag är inte på topp i dag. - Jaså, varför inte?
Jag vet inte.
Jag saknar väl dig för mycket.
Jag saknar dig en massa också.
Men snart ska vi ses. Det lovar jag.
Härligt att du är så optimistisk. Men du är ju i Bogotá.
Och jag är i Mexiko. Och ingen av oss har pengar.
Visst, men...
Att ge upp är inget alternativ.
Så fort jag får in pengar kommer jag till dig.
- Hallå! - Jag måste lägga på.
Glöm inte bort mig, byt inte ut mig. Älskar dig.
Jag vill ha en virtuell puss.
- Så ja. - Jag älskar dig.
Hej då. Jag älskar dig.
- Hej, pappa. Hur är det? - Bra. Själv då?
- Bra. - Hej, pappa.
Köpte du godis till mig, pappa?
"Eller räckte inte pengarna?" Precis...
- Tack, pappa. - Varsågod.
Nu måste vi öva på multiplikation med tvåsiffriga tal.
Tamayo.
Din tid och mitt tålamod är slut. Jag vill ha min lägenhet.
- Ursäkta? - Du ska ut, din skit.
Ge mig lägenheten nu.
Jag betalar i slutet av månaden, sa jag.
Jag har hyresgäster som betalar ett år i förskott.
Kasta inte ut mig, jag har ju barn. Jag ska betala.
Ut, annars hjälper vi dig. Vi lägger din skit i förrådet.
Hämta det inom en vecka, annars slänger jag det.
Du har två timmar på er.
De kallar mig för den tropiska stormen.
För jag kan få vem som helst på fall.
Jag ber om förlåtelse.
Men aldrig tillåtelse.
Det kanske är svårt att tro Men jag har inga skrupler.
Jag sjunger för livet.
Jag sjunger för Celia.
Som med sitt "azúcar".
Fick alla att dansa.
Mina syften är fredliga.
Men jag kan också kriga.
Jag heter Nicky
Nicky Guerra.
Med rytmen i blodet och takten i min själ.
Det jag inte redan vet hittar jag på själv.
Jag heter Nicky
Nicky Guerra.
Jag kommer från trumslagens land.
Du kryddar med glädje Jag med blodad tand.
Jag heter Nicky
Nicky Guerra.
Jag säger vad jag vill.
Hur jag vill Och när jag vill.
Tack!
Tack.
Nicky Guerra!
- Den tropiska stormen! - Jajamän!
Här kan jag alltid släppa allt och slappna av.
Sluta nu. Har du koll på tiden?
Emilio sa att du får sparken om du kommer sent.
- Det säger han jämt... - Kom igen.
Såja.
Chefen struntar i hur du har det.
- Jag har haft ett par tuffa dagar. - Ja, jag vet.
Ett nytt land, ett nytt liv, du känner ingen...
Det där har jag hört i ett år nu.
- Men här är du kock. - Vi har blivit vräkta.
Samantha och Lucas sitter däruppe i bilen.
- Va? - Ja.
Jäklar.
Ni kan bo hos mig.
Ja, sen får vi hitta nåt annat.
Ingen fara, det löser sig.
Jösses, snygging...
När ska du komma på banan igen?
Nån har betalat Fru Fortuna för att aldrig le mot mig.
- Tror du på trolldom? - Nej.
Synd, jag känner en suverän trollkarl.
- Kuddar. - Tack.
Lakan, handdukar...
Förlåt, jag brukar aldrig ha gäster.
Förlåt att vi kommer och stör, gudmor. Du är bäst. Tack.
Ni stör aldrig.
- Så. - Hjälp till.
Ta med väskan.
Och herrn får sova på soffan.
- På den? - Ja.
- Som när vi var unga. - Ja.
Härligt.
Minns du vad mamma brukade säga? Att vi aldrig skulle ta examen.
Minns du att alla sa
att det var idiotiskt att plugga drama eller sång?
Men här sitter vi, och har bevisat att de hade rätt.
Skål.
- För dem. - Skål.
Visst är den god?
Hur länge sen var det Valeria gick bort?
- Ett och ett halvt år. - Saknar du henne?
Ja, ibland kan jag få...
en skum känsla, som om...
Jag vet inte, som om hon var här hos oss.
Camila, då? Saknar du henne?
Ja, verkligen.
Jag tror att alla får en omöjlig kärlek. Camila blev min.
Jag saknar henne och jag skulle vilja träffa henne.
Vårt förhållande var så vackert, men också väldigt stormigt.
Ja, jösses.
Snart kommer allt att bli bra igen.
Det hoppas jag.
Till och med otur har ett bäst före-datum.
Och när det är illa, då dricker vi mescal.
När det är bra också.
LOBO - LÅNADE LIV
Kan du inte bara söva mig?
Jag vill somna och inte vakna förrän det som hänt tillhör det förflutna.
Det säger du jämt, Samantha.
Du måste se på dig själv på lite avstånd.
Du vaknar, tar dig an livet, du arbetar, studerar...
Ja, men det är för pappas skull.
Och för att inte gå under av skuldkänslor.
Vet du hur mycket jag avskyr att jobba på salongen?
Det är hemskt.
Men cykelleveranserna gillar jag.
När jag cyklar slutar jag tänka.
Men...
Livet kan förändras även när man kör ut pizza.
Ditt förflutna är fruktansvärt, men det är just det - ditt förflutna.
Vill du höra om min nutid?
I går blev vi vräkta från vår lägenhet.
Nu våldgästar vi min gudmor i stället.
Jag kan nog inte fortsätta med terapin.
Psykisk hälsa är en lyx jag inte har råd med.
Nej, jag tänker inte överge dig nu.
Depression är allvarligt.
Du måste ta tabletterna jag har skickat.
Jag lovar att det löser sig.
Folk kommer att bli chockade när de får höra att den berömda Lobo är en kvinna.
Ingen ska få veta.
Det var vad vi sa. Inga intervjuer, inga bilder.
Jag kommer att besöka utställningen som gäst.
Det vore otrevligt av mig att inte hylla den som har gjort det här möjligt.
Señora Williams älskar ditt arbete.
Klart att jag vill träffa henne, jag är så tacksam för hennes hjälp.
Men bara hon kan få veta. Snälla.
Absolut.
Jag är bäst av alla här i trakten.
Hallå!
Min röst...
Hejsan.
Hackar den tropiska stormen tomater?
Så är det?
- Hur mår du? - Sluta, jag är inte klar än.
Jag mår toppen, som vanligt. Bättre än de flesta.
Jag har letat lägenhet.
Hyran är inte alltför hög, så tror att jag grejar det.
Ta det lugnt.
Jag vet att det är trångt här, och att vi snart går varandra på nerverna.
Men det tar vi då.
- Vi kan väl... Sluta. - Vänta.
Håll koll på grytan, jag måste hitta min laddare.
- Din mobil är död. - Ja.
Jag borde bli medium.
Jag anade att det skulle bli succé, och titta.
Señora Williams har kommit. Hon frågade efter dig.
Gå nu.
Gå en runda och njut av framgången.
Även om du gör det anonymt.
Det behöver väl alla konstnärer?
Iväg med dig.
Jösses.
De här måste vara dyra.
Jag vet inte, psykiatern gav mig rabatt. Hon skickar recept, så köper jag dem.
Hur är det då? Vad tycker du om onlineterapin?
Meh.
Jag gör det för pappas skull. Jag vill helst inte gräva i det förflutna.
Häng med mig.
Jag ska hämta min medicin.
Kom igen.
Enastående.
Ömsint.
Originellt.
Tack för att vi får ta del av din konst, Lobo.
Tack för att du möjliggjorde utställningen så snabbt.
Det är mitt jobb.
Jag förverkligar det omöjliga.
Men vissa saker går inte att uppnå ens med alla pengar i världen.
Som vad då?
Som att få dig att släppa anonymiteten.
Jag tänker inte försöka övertyga dig.
Jag förstår att mystiken är en del av din konstnärsidentitet.
Tack.
Men jag vill att du följer med mig på en liten tillställning sen.
En petit comité.
Med inflytelserika personer som kan hjälpa dig i karriären.
Konstnärer, gallerister, konstkritiker.
Är allt bra?
Jadå.
Ja, allt är bra.
Simón.
Det var länge sen.
När jag såg dig trodde jag att jag hade svimmat.
Hur hittade du mig?
Du sa en gång...
"Jag älskar vargar, för de har samma besatthet som jag."
Att yla mot månen.
Du sa att du skulle använda det som pseudonym om det blev aktuellt.
"Lobo".
Och...
det sitter skyltar över hela stan.
- Jag skakar. - Då är vi två.
Det som hände var helt galet, eller hur?
Vad fin du är.
Du med.
Jag har tänkt på dig dag som natt.
Säg inte så.
Samantha?
Och Lucas? Hur mår de?
Bra. Eller...
Så bra de kan må, men vi kämpar på.
Hur ser ditt liv ut?
Jag har levt under antaget namn.
Men jag har varit livrädd.
Du vet hur det är.
Jag har försökt skriva tusen gånger, men en osynlig hand har stoppat mig.
Jag har också försökt skriva tusen gånger.
- Jag ville inte bryta mot vår pakt. - Avstånd, tid och tystnad.
För att kunna läka.
Och ditt hjärta?
Hur mår det?
Mitt hjärta tillhör dig.
Det vet du.
Av flera anledningar.
Är din polare sen?
Ta det lugnt, hördu.
Han sa att han skulle komma.
Okej.
Vill du ha?
Nej.
- Vad hände, hördu? - Nu är jag här.
- Har du stålarna? - Har du grejerna?
Absolut. Få se.
Du har höjt priset.
Snabba på.
- Spring! - Snabbt!
Polis! Stanna!
Fan.
Hoppa in!
- Stanna! - Kör!
- Simón... - Kom.
Det är helt otroligt.
Nu är du här.
Se på mig.
Jag älskar dig.
Det är folk där ute.
De kan dricka champagne.
Kom.
- Du... - Vadå?
Jag vill inte förlora dig.
Det klarar jag inte, Simón.
Samantha!
Nicky!
- Vad händer? - Samantha!
- Vad hände? - Jag vet inte.
Samantha!
Sammy?
Bellissima.
Vilket foto gillar du bäst?
- Vilket jag gillar bäst? - Ja, vilket?
- Det här. Var tog du det? - I Istanbul.
Ursäkta. Señora Williams väntar.
Säg att jag kommer strax.
- Absolut. Ursäkta mig. - Tack.
Hon som ordnade med utställningen ska ha fest hemma hos sig.
- Jag måste dit. - Ingen fara.
Det är lugnt, inga problem.
- Du kan väl följa med? - På riktigt?
Skulle jag inte vara till besvär?
Det enda som vore besvärligt är att inte ha dig hos mig.
Kom.
- Okej? - Ja.
Ursäkta.
Det är Lucas.
Hej, Lucas. Va?
Va?
Vad har hänt?
Okej, lyssna på mig. Är Nicky hemma?
Okej, jag kommer.
- Vad har hänt? - Samantha har svimmat.
- Varför då? Är hon sjuk? - Nej, men hon har mått dåligt ett tag.
- Åk dit. - Ja.
Om du vill komma sen så väntar jag på dig.
- Ja, visst. - Jag skickar adressen.
- Jag kan inte fatta det här. - Inte jag heller.
Gå nu.
Nicky.
- Är allt bra? - Ja, ta det lugnt. Hon mår bättre.
- Jag gav henne soppa och nu vilar hon. - Okej.
- Pappa... - Jag tar över.
- Tack. - Inga problem.
Hej, pappa.
Hur mår du?
- Det känns bättre. - Okej?
Ja, Nicky överreagerade.
Jag svimmade nog för att jag har ätit dåligt.
Jag åt inte så mycket frukost.
- Vadå? - Droger igen?
Nej. Va?
Det var ingen fråga. Det kommer inte att hjälpa.
Jag tar inga droger.
- Är det säkert? - Ja.
Bara tabletterna som psykologen skrev ut. Det kanske var en biverkning av medicinen.
- Det är så svårt att glömma. - Jag vet.
Men det blir bättre.
- Lucas! - Jag kommer.
- Hej, vännen. - Hur går det?
Kom och sätt dig.
Jag vill berätta att jag träffade på nån.
Vem då?
Camila.
Camila?
Är hon inte här? Tog du inte med henne?
Camila har en utställning.
Vi sprang på varann, och hon bjöd med mig på fest nu.
Varför gick du inte?
För att du ringde och berättade om Samantha.
- Jag mår bra, pappa. - Hon mår bra.
- Åk och träffa Camila. - Det måste du.
Vänta.
Hej, Simón.
Hur mår Samantha? Hoppas att det inte var nåt allvarligt och att du kan komma.
Hälsa till dem.
- Vad gulligt. Åk dit. - Verkligen.
Menar ni det?
- Ja, åk nu. - Hon mår bra.
Ja, jag mår bra.
- Jag älskar er. - Hej då.
- Hälsa från oss. - Ha så kul.
Tack.
Camila!
Stig på.
Från och med i dag kommer ditt liv att se annorlunda ut.
Fernando och Dominic äger ett galleri i Madrid.
Trevligt.
Den berömda Lobo visade sig vara en kvinna.
Jag ser verkligen fram emot att samarbeta med er.
Njut av framgången.
Tack.
Tack.
- Skål. - Skål.
Hej.
- Hur står det till? - Bra.
Ni är väl Simón Duque?
- Ja. - De väntar på er. Välkommen.
Tack, vad snällt.
Ursäkta.
Välkommen, señor Duque.
Hejsan. Jag söker...
Camila kommer strax.
- Nåt att dricka? - Nej, tack.
- Välkommen. - Tack.
Hur är läget, Checo?
Det var länge sen, din skit.
Du set ut att ha sett ett spöke, men det är ju bara jag.
Bor du i mitt hemland utan att säga nåt?
Inte ens ett WhatsApp-meddelande. Vi är väl vänner?
Akta!
Försiktigt.
- Försök inte. - Vad händer, kompis?
Tänk inte ens tanken.
Saturno och Garabato här är snabbare än en kula.
Vill du ha?
Fort! Kom igen!
Lugna dig, hördu. Lägg av med det där.
Mariachi ville ha honom levande, det var han tydlig med.
Nästa gång skjuter jag skallen av honom.
Var är du, Simón? Konstigt att du inte har kommit än.
Alla här är så tråkiga.
Jag saknar dig och vill träffa dig.
Ingen fara, Checo. Var inte en sån lipsill.
Det var bara en liten knuff.
Nån vill träffa dig.
Kom nu.
Kom igen.
Michael...
Hejsan.
Wow.
Vilket fint leende du har.
Eva?
Vad gör du här?
Välkommen till Mexiko.
Det är nån som vill träffa dig.
Du ser fantastisk ut för att ha varit död i ett år,
min hustru.
Jag visste väl att du skulle bli glad.
Grattis till utställningen,
Lobo.
Allt var planerat från första början.
Minutiöst.
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.