Original subtitles

Poängen är att verket heter "De perfecte familie".

Det finns ett annat verk som heter "The Nightmare".

- Har verken nåtgemensamt? - Alla ägs av Freddie Holst.

Jag investerar ibolag som går med förlust.

Jag får inga jobb. Du kan köpa mina bilder ändå.

VILL DU HA ETT JOBB?

MAILA MIG!

Om han sätter ett tal i varje offers mun, har vi tre kvar.

Håkan var här igår. Det stod en bil där.

- Vilken bil? - En gul.

Din pappa hade blåmärken på näsvingarna, som om han blivit kvävd.

Vad pratar du om?

Vi äger ett hus. Det är vårt!

- Är du med? - 3 000 och den här.

- Gäller det hotet? - Vilket hot?

Saga var hos mig igår kväll och det blev väldigt otrevligt.

- Jag har tråkiga nyheter. - Är det Hans?

Nej, men man har hittat din mamma död.

- Har du ett par kalsonger att låna ut? - Vad?

- Jag har fått mens. - Okej. Vill du ha ett par trosor?

- Åv Ålice? - De är i badrummet, andra lådan.

Då lånar jag ett par.

Jag måste inte få tillbaka dem.

För det är väl okej med dig...? Aliсe?

...i två dagar för att se hur verkligheten ser ut.

Hej! Är det ni som hämtar idag?

Vi fick pedagogernas fackförening att ge några frågor till sina medlemmar.

355 pedagoger för 0-5-åringar som arbetar i förskoleområdet svarade.

Du, frukosten är färdig!

Linn ringde. De har hittat fler kroppar i Sverige.

Vem hittade dem?

Ett anonymt tips. När polisen kom var källardörren uppbruten.

- Inbrott alltså? - Ållt tyder på det.

- Vet vi vilka offren är? - Säkert ägarna, men det är obekräftat.

- Saga Norén, länskrim Malmö. - Jag återkommer.

Det här är ägarna till huset. Filip och Inger Johansson.

- Saknar de några kroppsdelar? - Inte vad vi vet, men de här fann vi.

- Håkan Ekdahls. - Merry Christmas!

- Hur länge har de suttit så här? - Minst ett dygn i alla fall.

Batterierna är slut, då var det minst 24 timmar.

Brännmärken i munnen? Nederkäken, mellan kind oсh tandrad.

- Vi får väl se. - Ta dem snabbt till rättsmedicinska.

Det brukar vara så vi gör.

En utplockad hjärna, vad kan det symbolisera?

Hjärndöd?

En idiot. Mastermind. Hjärnan bakom nåt.

Äpplet i munnen, har grisar det på danska julbord?

Ja. Nån kanske tyckte att han var ett svin. Det pekar i alla fall på Holst.

På konstlistan från Emil finns "Cancelling Christmas".

- Har det bott nån härnere? - Kanske.

Om de också har tecken i munnen, är det bara ett tecken kvar i koden.

Det skulle kunna betyda att det bara är ett offer kvar.

Jag tänker Freddie Holst.

Varför peka allt mot Holst om han är nästa offer?

Jag vet inte, kanske för att skrämma honom.

Jag såg inte Ålice och flickorna i morse.

- Skulle du det? - Jag brukar det.

Det är ju ditt val. Du hade väl bestämt dig för att inte göra det.

Ja, kanske... Men jag saknar dem.

Ja?

- Vi behöver ett förskott. - Inte jag.

- Jeanette och jag. - Vad ska hon ha pengar till?

- Okej. Jag behöver ett förskott. - Du fick 28 000 igår. Du har spelat.

- Vi har en ödegård i Skåne. - Ja, jag vet. Jeanette berättade.

Det är den jag ska ha det till.

Du har spelat bort ödegården. Till vem?

- Det gör väl detsamma? - Till vem?

Simon Mortensen heter han.

Vi har en överenskommelse: Ni får pengarna när jag får barnet.

Det är inte...lagligt att köpa ett barn.

- Att sälja ett är inte heller lagligt. - Vi säljer inte barnet.

- Jeanette är surrogatmamma. - En sån får bara betalt för utgifter.

Men det kanske ni hellre vill ha än en halv miljon?

- Nej, det är bra. - Jag tänkte väl det.

Colbert fölier dig ut, förhoppningsvis för sista gången.

Kom igen.

Förra mässan så pratade vi mycket om delaktighet från de anhöriga.

Och så var det nya kistmodeller, nya färgkombinationer...

Det var roligt. Se inte så ledsen ut, jag är bara borta över dan.

Hämtar du mig ikväll?

Halvtio kommer tåget från Göteborg.

- Visst. - Fint!

Vi kanske kan åka förbi mig på vägen så kan jag ploсka ihop lite saker.

- Vad för saker? - Underkläder, ombyten, tandborste...

Så att det blir enklare nu när jag bor hos dig ibland.

Du, upp med hakan.

Lyсka är ett val, eller hur?

- Gå nu, annars missar du tåget. - Ses ikväll!

HAR DU TID ÅTT SES IDÅG?

HEJ CLAES. ABSOLUT! VAR OCH NÄR?

- Du vet inte vad som är bäst för mig. - Jag vet att du borde lämna Marс.

- Jag och Marc älskar varann. - Ibland älskar man fel människor.

Ja, det vet du säkert allt om.

- Tror du inte att jag hör er? - Att vi grälar? Det betyder inget.

Ni är inte bra för varann, som vi.

Varför bryr du dig när jag snart försvinner?

- Jag tänker på dig. - Ja, självklart gör du det nu.

Nej, inte bara nu.

Jag ska bli pappa, tack vare dig. Det är den största tjänst jag kan få.

- Det är ingen tjänst, det är affärer. - Det gör detsamma.

Jag vill att du får det bra även när du har lämnat oss. Oсh Marc.

Jeanette, du kommer alltid att komma i andra hand oсh du är värd mer än så.

Jag tänker inte lämna Marc. Och jag kommer självklart inte i andra hand.

Er ödegård i Skåne, den spelade han bort igår.

I andra hand, Jeanette. Ju förr du inser det, desto bättre.

Hej!

- Det var längesen. - Har du tid?

- Vad ser det ut som? - Jag skulle vilja ha nåt värderat.

Okej.

Den här.

- Det är en kopia. - Killen jag stal den av har inte sånt.

- Du kan få 1 500. - Den är värd tio gånger mer.

- Sälj den där du får tio gånger mer då. - Nej, okej...ge mig femton då.

Fem, tio...femton.

Ett ögonblick!

Tack för affären.

"Cancelling Christmas"? Har du sett den?

Den finns på muséet. Det är videokonst. Edwina Collin, amerikansk konstnär.

Föreställ dig en traditionell jul som möter en handgranat i slow motion.

- Gillar du julen? - Vad? Nej, inte speciellt.

- Det är barnens högtid. Har du barn? - Nej.

Är de officiellt dödförklarade?

- Har du kollat upp mig? - Ja.

Låt bli det.

Ta det inte personligt. Rätt information är nyсkeln till framgång.

Vi har tre nya mord, två nya konstverk. Varför pekar allt mot dig?

Det tror ni att det gör, inte jag.

- Vi misstänker att ett offer är kvar. - Ni tror att det är jag?

Vi vill erbjuda dig och din fru utvidgat personskydd.

Nej, tack. Jag har övervaknings- kameror, larm och egna vakter.

- Så om det inte var nåt mer...? - Du fick erbjudandet i alla fall.

- Du skulle visa nåt? - Ja, jag ska bara avsluta.

- Nu. Jag har bråttom. Vad har du här? - Titta själv.

Kvinna. Medellängd. Inga synliga frakturer.

- Vad har hon legat nedgrävd i? - Lerjord.

- Du hade väl bråttom? - Ja.

Ta med pennan där.

Det verkar inte vara samma typ av teсken som tidigare. De här är rundare.

- Vet du vad det är? - Kanske ett "A" och ett procenttecken?

- Nej, det är det inte. - Sa du inte att du inte visste?

Det är sannolikt ett "L" och ett "G", men jag vet inte ifrån vilket alfabet.

- Hur många alfabet finns det? - Ett 40-tal. Många används inte längre.

- Du kan ta med dig bilderna! - Ja, det har jag ju redan gjort.

ÅSA HOLSTS GRAVIDITET VERKÅR FEJK. VÄRT MER?

TÄNK INTE! GÖR DET DU SKA.

"L" och "G".

- Från det glagolitiska alfabetet. - Som är?

Det äldsta, kända slaviska alfabetet, skapat på 800-talet i Makedonien.

- Då vet vi det. - Så nu är det bara siffran 6 kvar.

Så vi har ett offer kvar och Holst vägrar personskydd.

Mördaren vill nog peka mot Holst, men han måste inte vara nästa offer.

Vad vet du om de vi hittade i morse?

Filip och Inger Johansson. Bott i huset i Ystad sen början på 80-talet.

Båda pensionärer. Han jobbade inom försäkringar och hon lågstadielärare.

- Har vi knackat dörr? - Ja, grannarna hade mest gott att säga.

Trevliga, tystlåtna. Höll sig mest för sig själva, som det verkar.

- En gul bil sågs i området nyligen. - Vi har inte hittat Kjell Söders bil.

Inte Söder heller. Flygbolaget sa att han tog flyget till Singapore den 8:e.

- Kan han ha sålt bilen först? - Inte enligt Transportstyrelsen.

- Har paret Johansson några barn? - Nej, de var fosterföräldrar från -85.

- Har vi en lista på fosterbarnen? - Inte än.

- Socialen sa att det kan ta lite tid. - Det är en mordutredning och viktigt.

Jag vet det. Det var därför jag kontaktade socialen.

Inga kopplingar till Helle Anker, Hans, Lars-Ove Åbrahamsson eller Ekdahl än.

Listan på anställda och uppsagda från Andersen T&L då?

- När kommer den? - Snart. I morgon, jag lovar.

- Bra. Vi fortsätter. - Ja.

- Har du tid en stund? - Ja.

Stäng dörren.

- Sätt dig. - Nej, det går bra, jag kan stå.

- Hur mår du nu? - Bra. Det blir tjatigt att du frågar.

- Det är viktigt att vi följer upp. - Om jag slutar må bra, säger jag till.

Jag vet inte om jag ska berätta det här, men samtidigt måste du få veta.

En preliminär undersökning visar att din mamma kanske inte tog livet av sig.

Det ser ut som om hon blev mördad.

- Har du nån aning om vem som gjort det? - Vi har inte haft nån kontakt på 20 år.

Men hon verkade inte så förändrad så många tyckte nog illa om henne.

- Kan jag gå nu? - Ja, gör det.

- Men säg till om du behöver vara ledig. - Jag behöver aldrig vara ledig.

- Hej! - Hej!

- Har du väntat länge? - Ja, det har jag. Men ingen fara.

Jag trodde att du skulle hålla på dygnet runt med Danmarksgrejen.

- Jag blev förbannad och tog ledigt. - Så där bara?

Du jobbar inte med Saga, det hör ju jag.

- Uppskattar man inte det jag gör så... - Vad gör du egentligen?

- Jag...bevakar en dansk familj. - Okej.

- Men vilka är det då? - Spelar det nån roll?

- Nej, jag är bara lite nyfiken. - Gulle. Du vet nog inte vilka det är.

- Och vad vill ni ha? - Två сappuccino, tack.

De är så kändisar i Danmark.

- Sojamjölk i min. - Det fixar jag.

- Holst heter de. - Freddie Holst?

- Vem gav dig uppdraget? - Vet inte.

- Hur tog hen kontakt? - Mail.

Kolla adressen!

Men för helvete!

Exakt vad är ditt uppdrag?

Jag bevakar huset och skickar bilder på vilka som kommer och går.

Rapporterar händelser, som när du var där.

Vad är det för ett jävla iobb? Är det ens lagligt?

Mina bilder säljer inte så bra nu, jag måste ha tak över huvudet.

- Kan du stå still? - Jag? Stör det dig?

- Hur får du betalt? - Jag får pengar på kontot vid leverans.

Kan man spåra pengarna och mail-adressen?

Jag vet nog nåt snabbare. Jag planterar ett virus i en fil som Tine skickar.

- När filen öppnas kan jag spåra datorn. - Det kan ta tid innan den öppnas.

Vem det än är, brukar han svara direkt.

- Nu går du igen. - Gör jag? Ska vi göra det där?

Jag behöver en bild i så fall.

Ta den här.

HITTA MIN SURFPLÅTTA

- Är du skyldig nån pengar eller...? - Jag ska bara köpa nåt. Köpa tillbaka.

- Hur mycket kan jag få för det? - Hur mycket vill du ha för alltihop?

Oj, nu har vi fått mail!

Spännande...

- Vems är det här? - Ingen aning.

Men det här är en snut.

Nu. Jag har den, jag är inne!

- Har du nåt pris eller...? - 6 000.

6 000? Okej...

Jag hade tänkt erbjuda 7 500. Men det blir bra.

Signalen kommer från Köpenhamn.

- Vestmannagade...28. - Jag kontaktar Lillian.

- Håll oss uppdaterade. - Absolut.

Jag kommer!

Hej! Vad kan jag hjälpa dig med?

John, vad händer?

- Signalen rör sig inte. - Dansk polis är på väg.

Satan!

- Vi kom försent. - Jag förstod det.

- Den svänger vänster in på Njalsgade. - Bil är på väg. Vad letar vi efter?

En dator, iPad eller mobil. Vi vet inte, men den rör på sig.

- Den är på Ørestads Boulevard. - Uppfattat! Vi är snart där.

Den svänger av.

Nu har den stannat igen.

- På en parkering vid konserthuset. - Ge mig en exakt position.

Den står helt stilla.

Där är en gul bil!

John, kolla upp registreringsnummer UUF 294.

Den tillhör Kjell Söder.

- Den är tom. - Helvete!

Vänta, nu rör den sig igen.

Tåget!

Skicka förstärkning till alla stationer! - Var har du blåljuset?

Nej, inte där! Det ligger i baksätet.

Tåget har stannat. Han kliver av.

Rör sig mot...

En galleria. Det är en galleria!

Gå in i byggnaden, han är därinne!

- John, vart ska vi? - Vidare in i byggnaden.

Om ni är på samma våning, borde ni ha passerat honom.

Vänta...

Han går ut igen.

- Vart ska vi? - Antagligen på andra sidan metron.

- Var är ni nu? - På andra sidan metron, vid vattnet.

Den är precis där!

- Fan! Vi förlorade kontakten med den. - De förlorade kontakten.

Vet du hur dumt det känns att vänta på nån som inte kommer?

Förlåt, min agent ville träffa mig om nåt bokningsstrul.

Och ett sms tog för lång tid?

Jag trodde att jag skulle hinna, men så blev det inte oсh...

Förlåt!

Kan jag komma in? Asa...?

- Jag får lite dubbla signaler från dig. - Hur menar du?

Du bjuder mig på föreläsningen, vill inte ses efteråt-

- sen dyker du inte upp idag förrän nu.

- Det finns en förklaring. - Okej, den hör jag gärna.

- Annika. Ni träffades på invigningen. - Ja, just det. Jag såg henne i Malmö.

Hon kommer på alla mina föreläsningar över hela Sverige. Hon förföljer mig.

- Har du fått en liten stalker? - Det är faktiskt inte så roligt.

Jag vet inte hur jag ska bli av med henne, hon är galen och svartsjuk.

Polisanmäl henne.

Hennes begravningsbyrå har hand om pappas begravning.

Men herregud... Det är ju faktiskt bara att byta byrå.

Ja, jag antar det.

Vem är det där?

Det är...vår städerska.

- Är Freddie hemma? - Nej, det är han inte.

Jag skulle bli väldigt glad om du ville komma på pappas begravning.

Som du vet, var ju du hans favorit. Om du får, vill säga.

Får? För Freddie? Men vad säger din stalker om det?

Det ska jag ta hand om till dess.

- Vad gör du här? - Jag har träffat Åsa.

- Varför det? - Hon ville träffa mig.

- Hon får väl träffa vem hon vill? - Ja. Men inte dig.

Din akilleshäl är att du vill kontrollera alla.

Men precis som förr i historien, kommer även ditt lilla imperium att falla.

Det kan du ju drömma om.

- Kommer du? - Nej, jag ska hem. Jag är genomblöt.

Du beter dig underligt idag. Du verkar irriterad och ur balans.

- Jag hade en riktigt dålig dag, okej? - För att du inte såg din familj?

Nej, det var inte därför.

Vi försökte skicka ett nytt mail, men det kommer tillbaka.

Det studsar. Mailadressen används inte längre.

Hen måste ha räknat ut att vi spårade den.

Då har vi ingen användning för dig längre. Du kan gå.

- Och vi ses sen? Bra. - Hej då!

- Tack för hjälpen! - Jobbar hon med att spionera på folk?

Nej, hon är fotograf, men har haft ont om jobb sista tiden.

Holst får nu polisbevakning utanför tomten.

- Och det gick han med på? - Ja, när de fått höra om övervakningen.

- Sänd hit metro- och galleriafilmerna. - Lillian ser till att de gås igenom.

- Men jag vill att John tittar på dem. - Jag litar på att danskarna oсkså kan.

Det gör inte jag.

- Hur går det med listan på fosterbarn? - Soc förhalar det.

Det är sekretessbelagt, men jag ligger på dem.

- Hej! Är det du som är Saga? - Ja.

- Kjell Grankvist. - Saga Norén, länskrim Malmö.

Det gäller mordet på din mamma, Marie-Louise Norén.

- Varför vill du prata med mig om henne? - Jag kommer från internutredningar.

Jag vet, ni kallas bara in om det uppstår misstankar om-

- att anställd inom polisen har begått ett brott eller tjänstefel.

Vi kan också kopplas in om grova brott drabbar en familjemedlem eller anhörig.

Så var befann du dig när din mamma blev mördad?

Jag vet inte tidpunkten för dödens inträffande.

Där.

Då befann jag mig på Östra kyrkogården.

- Varför det? - Jag blev ditkallad via ett mail.

Nån påstod sig ha upplysningar om min utredning, men det kom ingen.

- Och du åkte dit ensam? - Ja, det var förutsättningen i brevet.

Men du berättade för nån? Din överordnade, till exempel?

Nej.

Varför inte det?

Hon hade kritiserat min effektivitet oсh jag ville...

...revanschera mig.

- Så ingen kan bekräfta att du var där? - Nej.

- Men jag har kvar mailet. - Utmärkt! Det skulle jag vilja se.

Din mamma uppgav att du hotat henne.

- Hon ljög. - Varför skulle hon göra det, tror du?

Hon tyсkte inte om mig.

Vad kände du när hon dök upp igen?

Jag vet inte.

Försök att sätta ord på din starkaste känsla.

- Ni har inte setts på hur många år? - Tjugo.

Tjugo. Och så står hon där, efter tjugo år. Ni tycker inte om varann.

Hur vet du att jag inte tyckte om henne?

Ja, förlåt, jag antog att det var ömsesidigt. Du tyckte om henne?

Nej. Men jag har aldrig sagt att jag inte tyckte om henne.

Jo, det har du faktiskt.

I ett förhör med Morten Anker.

Din dåvarande kollega, Hanne Thomsen, hörde det.

Så vad kände du?

Jag...jag blev rädd.

Jag skulle vilia ta ett DNA-prov på dig. Som ren rutin-

- för att kunna utesluta dig helt om vi hittar främmande DNÅ på brottsplatsen.

Gapa, tack.

Tack! Då var vi klara för idag.

- Jag kanske kan få mailet på vägen ut? - Ja.

Tack. Jag hör av mig.

- Är du okej, Saga? - Ja.

Hej!

- Du är sen. - Jag fastnade i en artikel på nätet...

...om Anna Ekdahl och hennes 17-årige älskare.

- Varför sa du inte att du är paparazzo? - Jag är inte det, jag är fotograf.

Som smygfotar kändisar och hänger ut deras privatliv?

Ibland, ja. Men vet du vad? Utan mig, är de ingenting.

Hur kan du försvara det när killen tog livet av sig?

Det där var inte mitt fel.

Han tipsade mig. Han ville att bilderna skulle publiceras.

Så du var inte ens hotad när du bad mig kolla det där numret?

Nej, det var jag inte.

Jag begick tjänstefel för att hjälpa dig, det vet du väl?

- Det är bara fel om nån kommer på dig. - Är det så du ser på saken?

Ållt är okej, bara man inte blir påkommen?

- Ska du gå nu? - Vi ska nog inte ses på ett tag.

- Ingen ska veta att du är här. - Jag vet det.

Ändå går du omkring hur som helst utanför huset!

Jag går inte runt, jag skulle bara hämta nåt i köket.

Du förstår inte hur mycket som står på spel här.

Vi är inte vilka som helst. Det handlar inte om pengar eller om det är lagligt.

Jag har låtsats vara gravid oсh om det kommer ut så...

Men varför gör du det? Varför tog ni inte bara en vanlig surrogatmamma?

Det ska vara mitt barn, ingen ska tro nåt annat.

- Jag ska inte säga nåt. - Så håll dig borta från huset!

Och Freddie. Håll dig borta från honom också, jag...

- Hallå? - Jag har försökt ringa dig hela dan.

- Jag har varit upptagen hela dan. - Med att spela bort vårt hus igen?

- Har Holst sagt det? - Det är alltså sant?

Ja, men lyssna, jag har skaffat...

...7 500 bara idag. Jag ska få tillbaka huset, jag lovar.

- Du tog bort deras kläder och saker? - Ja.

De är i tvättstugan, jag har inte slängt dem.

- En internutredare förhörde mig idag. - Varför det?

De verkade tro att jag är inblandad i min mammas död.

- Hon tog väl livet av sig? - Nej, det är en mordutredning nu.

Вlev hon alltså mördad?

Ja, det verkar så.

- Och misstänker de att du gjort det? - Ja. Han ljuger.

Internutredare kallas inte in om brott drabbar en familjemedlem eller anhörig.

- Det är ju fullständigt vansinnigt! - Om hon inte ville få det att se ut så.

Hon sa till dem att jag hade hotat henne.

- Och gjorde du det? - Nej. Alltså ville hon sätta dit mig.

Sätta dit dig för mord?

- Varför skulle hon vilja göra det? - Som hämnd.

- Som hämnd för vad? - Det kan du inte fråga om.

Okej. Okej...

- Saga, vart ska du? - Toaletten.

Jag trodde att du skulle gå.

- Vill du att jag ska gå? - Nej.

- Åsa säger att du är här för ofta. - Jag stannar inte så länge.

- Vad är det? - Känner du inte igen dem?

- Jo, men var har du fått tag i dem? - Jag har köpt den.

Det är en gåva. Bara till dig, inte till Marc.

- Varför gör du så här? - Jag sa ju att jag tänker på dig.

Tack!

- Kom ihåg vad jag sagt: Spola losern. - God natt, Freddie.

- Har du varit hos henne igen? - Hon heter Jeanette.

- Måste du vara där så ofta? - Nu bor hon ju här.

- Jag ser henne två, tre gånger om dan. - Snälla...

Åsa, hon är gravid. Med vår son.

Men det känns inte så. Det känns inte som...mitt.

Vi vill gärna ha ett barn, inte sant?

Men vi kan inte få barn.

Jag kan inte få barn.

Det där är ditt och hennes barn och jag har ingenting med det att göra.

Det var därför jag inte ville att hon skulle bo här, inte ville se henne.

Om barnet bara hade kommit så...

Men nu när jag ser er två tillsammans...

Åsa, kan du inte se så här på det:

Vi hyr hennes kropp i nio månader och sen är barnet ditt.

Och så ser vi henne aldrig mer.

- Lillian? Jag behöver prata med dig. - Vad har hänt?

Som du vet, slutade Hans autonoma nervsystem att fungera.

Och nu har vi konstaterat att hans hjärnfunktioner är obefintliga.

Han är hjärndöd. Det är respiratorn som håller honom vid liv.

- Det händer ju att folk vaknar igen... - Från att ha legat i koma, ja.

Men som hjärndöd...

Jag skulle vilja att du tänkte över framtiden.

Eventuella donationer och hur vi gör med respiratorn.

- Får jag gå in till honom nu? - Självklart.

- Oj, John! Är du redan här? - Ja.

Jag lade rapporter på Sagas bord. Alla anställda och uppsagda på Andersen T&L.

Två fanns i belastningsregistret. En för ringa misshandel, en för rattfylla.

- Listan på fosterbarnen då? - Det är Linns jobb, fråga henne.

- "Emil Larsson." - Vadå?

En Emil Larsson blev just uppsagd. Är det den Emil Larsson?

Museivakten. Han som tipsade oss om kopplingen mellan Holst och konsten.

- Vet inte. Jobbar han på Ånderssen T&L? - Det finns det en som heter så som gör.

Gjorde. Han är uppsagd.

- Har du foton på de anställda? - Nej.

- Tyvärr, inga foton. - Ni har inga foton på de anställda?

- Varför blev Emil Larsson uppsagd? - Sist in, först ut. Är han misstänkt?

- Kände han Kjell Söder? - Alla känner varann här, vi är så få.

- Kan han ha lånat hans bil? - Det vet jag verkligen inte.

- Sa han att han även jobbade på museum? - Nej.

- Och ni har inga foton alls? - Som sagt, nej.

- Brukar ni ha firmafester här? - Ja, det har vi. Hurså?

- Kom. - Kom!

Vi behöver hjälp med att identifiera en tidigare anställd här. En Emil Larsson.

Har nån av er bilder på Emil Larsson i era mobiltelefoner? Från nån fest?

- Saga Norén, länskrim Malmö. - Jag har fått listan på fosterbarnen.

Ett namn är bekant.

- Jaha. Tack. - Saga...

Emil Larsson. Fanns med på listan över fosterbarnen också.

Översättning: Annika Yberg www.undertext.se