Original subtitles

Filmen bygger på en sann historia.

Vissa händelser är påhittade eller har ändrats.

ROM 1966

Våga inte komma tillbaka!

Hallå?

Jag är tyvärr inte på plats. Jag har...

Kan ni skicka en bil att hämta mig?

Min chaufför verkar ha...

...försvunnit.

Tack så mycket.

FEM ÅR TIDIGARE

Jag ska fånga dig.

- Ni hittade den. Duktiga raringar. - Får jag spruta?

Spruta? Spruta? Förfärliga sprutare!

Kära nån! Det är inte Yardley.

Hoppas att det inte är vad det luktar som.

Jäklar! Jag glömde sänka värmen.

John! Kände du inte lukten?

Jo, det tror jag faktiskt.

Du får sparken som assistent, igen.

- Är julen förstörd, mamma? - Inte mer än vanligt.

Först upp på övervåningen är kejsare över världen.

Era fuskare!

- Kim! - Du kan inte ta mig.

Bruce! Jag ska inte hämta hyran.

- Pojkar. - Hej, farbror Bruce.

- Vi saknar en fågel. - En tragedi?

Kalkon-katastrof, raring.

Räcker det, pojkar? Säg "ja" så att det känns bättre.

Ja.

Bröd och fiskar, raring.

Robin, kan du gå och öppna?

Brysselkål, så bra som möjligt.

Morötter, klara. Vi väntar på dina order.

Okej, ärtor och... Jag tror att vi är klara.

- Klar, Klara? - Färdig, Fred.

- Är jag sen? - Vi är inte ens onyktra.

- Raring, ta Joans kappa. - Tack.

Vill du ha hjälp?

Avslöja inte innehållet.

Finns det mer dricka?

John Le Mesurier, min man. Men ni har väl träffats?

Joan, eller hur? Trevligt att träffas. God jul.

- Här, varsågod. - Så vänligt.

- Börjar de bli otåliga? - Ska jag berätta historier?

Nej tack, jag tror att vi är klara.

Hur skulle jag ha klarat mig? Du har räddat mitt liv.

Visst är han underbar.

Varsågod.

God jul, allesammans!

- Det här är Joan. - Hej, Joan.

Hon är singel och man kan prata med henne om allt.

Ni ser så festfina ut allesammans.

- Jag vill skåla för kära Hattie. - Hattie!

- Julfen. - Julfen.

Inga fotografier.

- Jösses! Hur känns selen? - Jag ska inte ha fler barn.

99 % för armar hos Dean Sisters balettakademi.

- Ett rån! Är du redo? - Javisst.

Sätt i gång.

Det som att vara tillbaka igen.

Underbart, Hat.

Mr Sykes!

Vänta lite, miss Jacques!

Den går inte att rubba. Den klarar inte vikten.

John?

John?

- Bruce, är du vaken? - Ett ögonblick.

- Jag har besök. - Typiskt för barnvakten.

Han gömmer sig under sängen. Han är rädd för polisen.

- Jag ska inte störa. - God natt.

Är du vaken, sötnos? Vill du vara uppe med mamma?

Är du fortfarande uppe?

- Är allt som det ska? - Jag mår bra.

- Vad är det som har hänt? - Ingenting. En dålig dag bara.

Flygvinschen gick sönder.

- Jag blev hängande ovanför scenen. - Nej.

Förnedrande, att låtsas vara en korkad fe.

Du är en duktig skådespelerska. Du måste inte göra det.

Jag vet vilka roller jag får. Dum, tjock flicka.

Du är landets favorit, dumma flicka.

Någon ringde. Något om leukemi.

Det är en tillställning. De vill att jag är hedersgäst.

Förlåt.

- Jag överreagerar. - Nej.

Behöver du repetera? Jag hjälper gärna till.

Jag klarar det inte utan dig.

Det är en jobbscen. Jag är Sid.

"Du tror mig inte." "Klart jag gör, Charlie."

"Jag sa bara förlåt." "Har jag för höga krav, Charlie?"

"Det har jag inte sagt."

"Bara lugn, Charlie. Jag skaffar mig ett jobb."

Du lyckades lägga till några Charlie.

"Skaffa ett jobb? Vad kan du göra?" "Vi får väl se, Charlie."

- Min stjärna har dalat. - Jag vet inte hur jag lyckades.

Jag har skött det i åratal.

- Det är lätt att begå misstag. - Jag är alltid organiserad.

Alla har läst "mars" som "april".

Ni tar det väldigt bra. Jag hade blivit rasande.

- Jag är trevligare än du, Ron. - Jag hittade en lokal chaufför.

Jag beklagar verkligen. Jag är förkrossad.

- Är han nykter? - Det är jag ganska säker på.

Där är han. John Schofield.

- Jag ska låsa. Vi ses nästa månad. - Ja.

Adjö, Ron.

Låt mig gissa? Ron har gjort fel.

Han sköter bara insamlingen. Han ska inte hitta ett botemedel.

Jag heter John.

Jag vet vem ni är. Det vet alla.

Vill ni sitta här eller där bak som drottningen?

Jag behöver sex månaders varsel för att klämma in mig där.

- Du är väl inte flyktbilschaufför? - Jag gör allt möjligt.

Ibland levererar jag åt handlarna. Därför kör jag den här.

- Är det inte din bil? - Den är inte stulen.

Jaha, miss Jacques.

Varför nedvärderar ni er själv? Som när ni skulle stiga in.

- Jag har sett er göra det på film. - Jag är nöjd. Ni kör mig.

Ni behöver inte göra det. Ni är...

Alla ser att ni är underbar. En underbar person.

- Ni är vacker. - "Ett rart ansikte."

Ni är vacker!

Förlåt.

Jag vet inte hur det är att vara känd.

Det är väl en plåga, med fräcka grabbar som jag.

De finns även fördelar. De flesta är mycket vänliga.

- Jag får göra kvällar som den här. - Välgörenhet?

- Varför gör ni det? - För att jag vill.

Jag vill ge tillbaka något. Okej, jag är självisk.

Jag är totalt självupptagen. Nöjd?

Varför skjutsar du en främling hem? Vad får du ut av det?

Min pojke hade leukemi.

Herregud! Jag beklagar verkligen.

- När? Hur mår han nu? - Nej, han...

Han dog.

Herregud, John. Jag beklagar.

Det är...

Det är fruktansvärt och alldeles fel och...

Du stackars, stackars man.

- Förlåt, jag måste... - Javisst.

- Vad hette han? - John.

Lill-John.

Han var fyra.

När dog han?

För nästan ett år sedan.

Jag har inte...

- Jag har inte hanterat det väl. - Vem hade gjort det?

Jag skulle inte ha sagt nåt. Det förändrar ingenting.

Förlåt för det här korta uppehållet.

- Nu ska jag köra er hem. - Ja.

Var snäll och kör mig hem.

Det var trevligt att träffas, John. Tack så mycket.

- Jag klarar mig nu. - Det vet jag.

Nej.

Hej, älskling.

- De hade blandat ihop datumen. - Åh nej.

Vet du, jag har precis träffat en mycket ovanlig man.

Han körde mig tillbaka. Hans son dog i leukemi.

- Och han... - Varför var han ovanlig?

Han var...

Jag tyckte nog bara synd om honom, för vad han hade gått igenom.

- Drink? - Jag går och lägger mig.

- Klockan är inte ens nio. - Jag är trött.

Är Bruce hemma?

Bruce?

Bruce? Är du inne?

- Men raring! - Lök.

- Åh, Bruce. - Hattie?

Du bleknar men min sanna kärlek är dansen.

Vad står på?

- Säg åt mig att växa upp. - Du är vuxen.

- Säg åt mig att växa up lite till. - Hattie.

Nej. Nej.

God natt.

- Tar vi bort de andra replikerna? - Ja, de är bara inledande.

Men då har inte Esma några repliker.

Hon sätter sig på sina höga hästar. Tänk inte på mig. Jag är nöjd.

- Okej, du bestämmer. - Tack för att du påminner alla.

I position, allesammans.

Och då kör vi. Tagning!

Får jag se era ben?

Du är anställd. - Nästa, Flo.

Du är anställd.

- Bryt! Fokusera lite mer på bysten. - Hennes eller min?

- Vad får vi till middag? - Stuvning med läckra saker.

"Carry on Cabby" alla dagar utom tisdag och fredag.

- Onsdag kväll? - Teatern.

- Torsdag? - Radioinspelning.

Och i kväll är det leukemi.

- Har du inte redan gjort det? - De hade fel datum.

"Oh la la!" Du spar inte på krutet.

- Är det en komplimang? - Du är vacker, älskling.

Tack, mina raringar.

Det är din chaufför.

Ett ögonblick.

- God kväll, miss Jacques. - Reg.

- Hur mår du? - Lite deppig, om jag är ärlig.

- Du får berätta om det i bilen. - Det ska jag, miss Jacques.

Då kör vi.

Tagning!

Då så, flickor. Nu är det dags.

Jag vill att ni tar alla kunder framför deras självbelåtna näsor.

Jag bryr mig inte om hur, inom vissa gränser.

Se till att få kunderna i era bilar.

I baksätet med dig i framsätet. Några frågor?

Om en man försöker starta nått fuffens?

- Använd den här. - Vad är det?

En startvev. Det finns inget bättre att stoppa saker med.

Hoppa in i taxibilarna, flickor.

Nu kör vi, Flo.

- Jag hoppas jag gör det rätta. - Bryt!

- Vi är inte klara än. - Vi behöver de andra bilarna.

Vi kan filma andra saker så länge. Sätt fart!

Det är trevligt med ett påklätt jobb.

- Påklädda jobb är toppen. - Jag hade gärna haft en replik.

- Jag undrar varför han strök mig. - Ju färre repliker, desto bättre.

- Börja inte. Du har det bra. - Jag retas.

- Menar du allvar? - Jag är trött på att lära repliker.

Jag är trött på att gnälla på för få repliker.

- För att inte tala om allmänheten. - Säg inget ont om dem.

Hon tror att jag skämtar. Jag har fått nog.

Ursäktar ni om jag inte gör er sällskap?

Jag glömde att han skulle komma. Det är en välgörenhetsarbetare.

Vi ska bestämma några datum.

Vi klarar oss nog.

Han är ju snygg. Jag har inget emot välgörenhet om de ser ut som han.

Du tror väl inte på henne? Du är inte den enda som är slampig.

- Ni är förvånade lätt att hitta. - Jag är svår att missa.

Kan ni göra mig en tjänst och sluta med det där?

Varför ska jag göra dig en tjänst?

Vet du... Jag brukar inte springa efter kvinnor.

- Jag är inte... - Förmäten?

Jag behöver inte.

- Så jag är alltså eftersprungen? - Nej.

Du blir jagad.

Jag är dig på spåren.

Du kan inte komma undan.

- Jag tyckte att jag hörde dig. - Högljudd is.

Tack för att du frågar.

Tack.

- Jag blev erbjuden rollen. - Grattis.

Det är underbart. Jag visste det. Var stark, säg nej.

Om du spelar en till tråkig kontorist-

- får du spela dem resten av livet.

- Det är bra betalt. - Vi har gott om pengar.

- Du har råd att tacka nej. - Ja.

Du har kanske rätt.

Vi tillbringar för mycket tid isär. "Carry on" är i närheten.

- Vi jobbar bara om det är värt det. - Det finns inget annat på gång.

Det är bra att vara rädd, att bli omskakad.

Sådant är jobbet.

Hur var filmandet?

- Jag har haft en ovanlig dag. - Verkligen?

Det är det som är härligt med film. Det är olika varje dag.

Tack för ditt råd. Du är alltid så klok.

Kommer du?

Jag väntar.

Varför köpte du underkläder?

Jag gillar att ta av dem.

Tänk att du hittade några i min storlek.

Visa mig.

Förställ dig inte. Bara stå.

- Stå? - Bara...

Bara stå.

Jag vill ta av dem.

Sätt i gång! Skynda på! Den går upp på bio på fredag.

Det är ett intressant liv.

Porfumo har ett intressant liv, den snuskhummern.

Jag trodde yrket skulle vara kul.

De här skitstövlarna tror bara att en kvinna kan göra en sak.

- Jag gillar den här rollen. - Du är ingen matrona.

De utmanar oss knappast.

- Du kommer alltid att arbeta. - Du arbetar.

Jag kommer inte sakna det, som du.

- Jag slutar inte. - Det behövs inte. De gillar dig.

- De gillar dig med. - Jag menar folk.

Du har en publik, det har inte jag. De håller fast vid dig.

Om du in klantar till det, som den här skitstöveln.

Britterna förlåter aldrig dem som gillar mycket sex.

Det ska jag komma ihåg.

Tack.

- Hej, älskling. Det blev sent. - Ja.

- John. Det är något... - Din vän är här.

Han är med pojkarna. Killen från välgörenhetsföreningen.

John.

Det namnet borde jag komma ihåg. Han är en trevlig kille.

- Så får man inte göra. - Ja! Skynda dig!

- Åh nej, det är tackling. - Det blir straff.

- Domaren såg det inte. - Du är inte domare.

- Klart jag är. Jag är äldst. - Jag är äldst. Ställ dig i mål.

Nej, hon får inte vara domare.

Flytta stolparna, det är för litet.

Han gör en utbrytning. Ingen kan stoppa honom.

Vilket dåligt skott! Gå och hämta den.

- Robin, hjälp Kim. - Hjälp din bror.

- Vad gör du? - Jag kom för den där saken.

- De är fina grabbar. - Tack.

- Din gubbe är okej. - Jag vet.

Jag har lämnat min fru.

Vad sa hon?

Nej, berätta inte.

- Nämnde du mig? - Det behövdes inte.

Det var redan iskallt. Hon visste.

Det är inte en tillfällig romans.

Du är så vacker...

...sexig, rolig, fantastisk.

Jag vill röra dig hela tiden.

Du tror att några ljuva ord får mig att kasta bort allt.

Ja. Ja.

- Jag vet vad det här är. - Det vet jag också.

Jag står inte ut med en skandal.

- Ni behöver kanske lite stöd. - Du är en gentleman, John.

- Ska du inte gå hem, John? - Jo, om jag hade ett.

Jag bor hos en kompis. Frun har slängt ut mig.

Du kan bo här. Vi har alltid någon på soffan.

Det är... Tack. Jag borde tacka ja.

- Gör det. - Det går väl bra? - Självklart.

Men det gör jag inte. Jag har kommit överens med min polare.

- Du är alltid välkommen. - Tack.

Bättre lycka nästa gång.

Bryt! Toppen! Jättebra.

Vi provar utan repliken.

Skynda på! Jag ska vara på plats om två minuter.

- Hur var festen? - Lika billig som filmen.

Trevlig, förutom att de lovade att inte göra fler.

De finns där om du behöver dem.

De håller på så länge de drar in några slantar.

Fick du meddelandet?

- Bruce flyttar ut. - Åh nej!

- Han ska bo med Clive. - Huset kommer att kännas tomt.

Det blir skönt att vara för oss själva.

Vi brukar ha en inneboende. Det blir mycket livligare.

Vad tycker du om John Schofield? Du har frågat honom förut.

Han som strulade med frun. Han verkade trevlig.

- Men å andra sidan... - Vadå?

- Inget, det är bara... - Tror du att han skulle passa in?

Vi är lätta att bo tillsammans med.

Det är bra att ha någon här när du filmar.

Jag vet inte.

- Nej, vi är ensamma ett tag. - Vi ska kanske tänka på saken.

Kan du ha honom på prov?

Hattie hade gärna velat vara här.

- Hon är väldigt upptagen. - Ja.

Jag har hört det.

Allt finns här, tror jag. Stiger du upp tidigt?

- Ibland. - Vad sysslar du med?

Jag är en entreprenör.

Affärsman.

Du ska få vara i fred. Jag måste gå.

- Gör dig hemmastadd. - Tack.

- Hejsan. Vem är du? - John. Jag flyttar in.

Bruce. Jag flyttar ut.

Jag gör mig hemmastadd, Bruce.

Du ser redan hemmastadd ut, John.

- Försiktigt! - Kallar du det gömställe?

Det är det första stället ett monster letar.

Jag är utsvulten. Vad ska vi laga?

- Jag vet inte. Hattie lagar maten. - Det är inte så svårt.

Jag fixar något.

God dag, mina herrar. Ser man på!

Innan du kedjar fast mig vid spisen, älskling...

- Hej, John. Välkommen till... - ...vårt hem.

Välkommen till nummer 67.

Nu får ni ursäkta mig. Jag har ett arbeta att utföra.

- Påfyllning? - Nej tack.

- Varför sitter du där? - Det spelar ingen roll.

Någon som vill spela kort?

Jag pratade med Howard i dag. Jag föreslog dig som bedragaren.

Du behöver inte föreslå mig för alla roller.

- Bara för dem som du är bra på. - Tack.

Tror du att det kommer fungera med John?

Det var lite hastigt påkommet. Vad tycker du?

- Han är trevlig, men... - Han är energisk, det är väl bra.

- Det är inte så enkelt. - Han är bra för pojkarna.

Det är han väl.

Jag vet inte. Det är kanske ett misstag.

Vi sa att vi skulle se. Om du vill att han flyttar...

Vi har honom på prov. En frisk fläkt och allt det där.

God natt, Hattie.

God natt.

Ni blir sena.

- Hej då, mamma. - Hej då.

- Hej då, pappa. - Jag älskar dig.

- Hej då, Robin. - Hej då, Kim.

Två ägg, John?

Ja. Härligt.

Vi får utveckla ett system när vi har så många John.

Ingen som vill kallas Johnny?

- Eller kan vi ha samma sak. - Har vi samma smak?

- Med vissa saker. - Som vadå?

Ägg.

Det är sant.

Jag kommer inte såra honom eller pojkarna.

Jag kan inte ha sex ovanför hans huvud.

- Mycket bra sex. - Väldigt bra sex.

- Säg till honom att det är över. - Det kan jag inte.

Jag kan inte leva utan honom. Förlåt.

- Jag vill att pojkarna har honom. - De föredrar mig.

Han är deras och han är min man.

Han betyder mycket för mig. Väldigt mycket.

- Här kommer en liten drink. - Tack, älskling. Så snällt.

- Skål, min vän. - Skål.

- För mycket gin? - Som en åsnespark.

Han gör något galet för att slippa göra det igen.

- Funkar det? - För det mesta.

När han var ung insåg han att livet blev lättare-

- om han låtsades att inte kunna ett jävla skit.

Pajas!

- Ligger du med honom? - Är det uppenbart?

Du har inte parat ihop mig med honom. Bruce nämnde det.

- Vet John om det? - Han märker inte sådant.

Det är svårt att inte märka.

Det var ett misstag att flytta hit honom.

Jag trodde att det skulle hindra pressen att lägga sig i.

Det blir bara trassel.

- Be honom att sticka. - Vem?

Charmören. Berätta för din gubbe. Det är bara sex.

- Äktenskap överlever sådant. - Vi har båda haft affärer.

- Men det här är annorlunda. - Han är snygg, men det är John med.

Han är charmerande. Han har snygga ben.

Ni är båda i branschen. Om du blir avslöjad med en yngre man...

...då kommer de att korsfästa mig.

Det är inte så att det kvittar. Jag måste arbeta.

Men titta bara!

- Han. Med mig. - Du kan få vem du vill.

Jag blir dumdristig. Allt annat är oviktigt. Arbetet, äktenskapet.

Jag vill inte lämna honom.

Jag kan inte.

Han går inte att hejda i sängen.

- Du är helt förtrollad. - Ja, det är jag.

Jag vill att det varar för alltid.

- Vill någon ha påfyllning? - Ja, lite. Jag har knappt rört den.

John är uppe.

- John. - Vad gör du uppe? Väckte jag dig?

Vill du ha ett glas?

Vi går och lägger oss igen.

Ha det riktigt trevligt. De har tur som får ha dig.

- En vecka känns länge för en hosta. - Det är mer än så.

Du kommer att göra det större. De märker hur rolig du är.

Jag ringer.

- Jag avskyr långa farväl. - Nu börjar din provperiod.

Vad vill du göra först?

Jag ber så mycket om ursäkt.

Sluta! Bort med dig.

Nu är det dags. Red ut det nu.

Jag glömde min bok. Jag försökte inte...

Det är klart att du inte gjorde.

John, jag ber så mycket om ursäkt. Det måste ha varit fruktansvärt.

Han är inte värd ett skit. Han kommer att såra dig.

Jag vet hur otrolig du är. Det gör inte han.

Jag hade inte gjort det för någon som inte älskar mig.

Jag ville berätta det för dig. Jag hittade inte...

- Jag har varit så feg. - Jag kan förstå det.

Pojkarna. Vår familj. Vänner. Vårt arbete.

Vi är Hattie och John. Vi passar bra ihop.

- Det trodde jag. - Det gör vi.

Jag har inte slutat älska dig.

Stackars dig.

Jag har rört till det.

Jag vill inte lämna dig.

Snälla, gå inte.

Jag vill inte att du går.

Jag vill att du stannar.

Tack. Jag stannar.

Jag måste förstås åka nu.

Jag ska hämta din bok.

- Nå? - Han glömde sin bok.

Och?

- Han vill inte flytta. - Kan han inte läsa tecknen?

- Jag vill inte att han flyttar. - Varför?

För att jag är gift med honom.

Om jag förkastar honom gör jag kanske samma sak mot dig.

Han är en underbar och klok man.

Jag vill ta hand om honom. Stanna hos honom just nu.

Okej. Jag pratar med honom.

- Är jag en skitstövel? - Det kan jag inte säga.

- Du behandlar mig som en. - Förklara vad du menar.

- Varför flyttar du inte? - För att det här är mitt hem.

Min fru och familj bor här.

Det gör även din frus älskare. Var är din stake?

Inte i min hjärna.

Du verkar vilja bråka men det vore oerhört vulgärt.

Vi ska bo i samma hus så vi får försöka komma överens.

Jag förstår mig inte på överklass.

Är det här normalt?

Jag vill veta hur det slutar.

Du är inte den förste. Jag har ridit ut stormen förut.

Om du ursäktar, jag avskyr att komma sent.

- Inget har förändrats. - Jo, nu vet han.

Han visste redan.

- Vi försöker leva med det. - Du är lika hemsk som han.

Jag undrade vad du såg i honom. Nu vet jag.

- Ni är likadana. - John, snälla.

Hallå?

Nej, han är borta och filmar. Kan jag ta ett...

Hallå?

Jag vänder inte upp och ner på mitt liv för en svikare.

En idiot som sticker så fort det...

- Hur kunde du? - Jag lämnade inte dig.

Jag kan tydligen inte det.

- Var har du varit? - Jag bodde hos en polare.

Jag älskar dig.

Jag accepterar situationen. John kan stanna.

Jag blir din hemlighet. Här inne, utom synhåll.

Men jag har ett villkor.

Jag har flyttat allt som är ditt.

Om jag har glömt något... Banka i golvet.

Jag ska låta dig komma i ordning.

- Hur var filmandet? - Ganska bra.

Det kommer att fungera, eller hur?

Om vi försöker riktigt ordentligt. Jag vill verkligen det.

Jag med.

John är där uppe.

- Okej, pojkar. Vi börjar om. - Kasta till mig.

- En morått. - Eric har skrivit ett bra manus.

- Så bra. Jag läser det gärna. - Fyra morått.

- Vad heter leken? - Morått.

- Nu säger du: "Fem morått." - Fem morot.

- Fem "morått". - Morått.

Kasta.

Jag är inte en duktig moråttspelare.

Du är ganska duktig. Vi börjar om. - Beredd, Kim?

- En morått. - Två morått.

- Tre morått. - Fyra morått.

- Fem morått. - Sex morått.

- Sju morått. - Åtta morått.

- Jag avskyr se honom så olycklig. - Han är för mesig för det.

- Det hjälper inte. - Han är som han brukar.

- Vad ska jag säga? - Att allt ska bli bra.

Jag är okej med det, men det är lite perverst.

- Vi tre i samma hus. - Det är praktiskt.

Jag gillar honom, men jag vill inte se hans nuna.

Jag vill att han försvinner...

...vid någon avlägsen tidpunkt i framtiden.

- Allt kommer att bli bra. - Sluta.

Nej. Allvarligt. Titta på mig. Jag är allvarlig.

Allting... Allting kommer att bli bra.

Flytta dig.

- God morgon. Har du sovit gott? - Som ett barn.

God morgon, älskling.

- Vad har hänt med dig? - Inget. Han är okej.

Du bara låtsas vara sur.

Robin!

Han mår bra. Det är säkert ingenting.

"Men Eric! Bli inte upprörd. Ät din middag."

"Vi är lika bra som han. Be tant Edith om min medalj."

"Men Eric!"

"Tiddles, var är du? Kom fram, Tiddles."

"Eric, är Tiddles med dig?" "Nej, vi äter soppa."

- Kan inte du göra det? - Du är bra, fortsätt.

- Det är min hemmaplan. - Det går bra.

Fortsätt, John.

"Katten måste bort." "Men Eric! Han är bara en unge."

"Förlåt, Hat, det är för mycket."

"I morgon hittar jag ett bra hem åt honom."

"Men han har ett hem här."

"I så fall hittar jag ett hem åt mig."

"Men Eric!"

Bra!

Det finns inget annat ställe jag hellre vill vara.

Bra.

Middagen är klar.

Det är mitt ansvar, mitt fel.

Kan du muntra upp honom? Ta ut honom på jazzklubb.

Han verkar inte olycklig.

Han tittade på våra bröllopsbilder häromdagen.

Det är olikt John.

Han går ut, säger inte vart. Han dricker för mycket.

Han ringde från telefonkiosken häromdagen.

- Han har nog en kvinna. - Han kan ringa henne härifrån.

Han får gärna ha en.

Hon skulle vara lyckligt lottad. Han är värd att ha.

Tack, raring. Det var väldigt gott.

- Ska du gå, Joan? - Ja.

Det var roligt att ses. Har det varit trevligt?

Självklart. Hur kan jag inte ha det med Hat?

- Hoppas vi ses snart igen. - Ja. Det hoppas jag med.

Vackert!

Varför ska John följa med? Det är bara Sykes.

- Jag vet inte. - Varför ska du följa med?

Jag har inte träffat Eric på länge. Jag vill följa med.

- Ska du köra? - Om ni båda sitter där bak...

...och jag har en skärmmössa.

- Du är sen! - Jag har aldrig varit sen.

Vad betyder det? Hans fåniga min?

Hej, Eric. Hej, Hattie. Hur mår ni?

Kan vi få lite ljus?

Vi har en stor överraskning. Hattie Jacques, här är ditt liv.

- Du skämtar! - Inte alls.

Vi har massor av överraskningar.

Följ med mig. Du behöver inte oroa dig.

- Följ med här. - Raymond, jag är så tråkig.

Du visste om det.

- Varför berättade du inte? - Du ska inte vara med.

- Vad ska jag göra? - Du kan vänta i omklädningsrummet.

Kom bara ihåg att det är hyckleri.

En stor hög med snobbig showbiz-skit.

Jag är hennes man, John. Jag.

Det här är Hatties arbete. Det betyder mycket för henne-

- och hon uppskattar om du inte ställer till en scen.

Hej, pojkar! Vi ska gömma oss för mamma. Följ med.

HÄR ÄR DITT LIV

MED EAMONN ANDREWS

God kväll. Kvällens program sänds från BBC:s tv-studio i London.

För en halvtimme sedan var foajén alldeles tom-

- men vi visste att två stjärnor var på väg till en inspelning.

Mina damer och herrar, den underbara Hattie Jacques.

En omskakad Hattie Jacques, kan jag berätta.

Vi börjar vår berättelse. Ett av de största namnen inom showbusiness-

- som spelar Hatties tvillingbror: Eric Sykes.

Hejsan!

Vem är din väninna?

Tack, Eric.

Avdelningschefen för Röda korset som vill träffa dig igen:

Vivian Caplow.

En uppskattad skådespelare: Leonard Sachs.

Visste du om det?

Du gjorde starkt intryck på en ung skådespelerska: Shirley Eaton.

Grundaren av Londons Mermaid-teater: Bernard Miles.

1950 gifte du dig med den välkände skådespelaren John Le Mesurier.

- Det är aldrig tråkigt med Hattie. - Nej, det är det inte.

Jag skulle vilja säga...

...att jag är oerhört tacksam för hur hon tar hand om hemmet...

...tar hand om barnen, tar hand om mig.

Hemmet kommer först.

Men för någon som är så upptagen jämt...

...och är så påpassad av allmänheten hela tiden.

Att göra allt det här är mycket svårt.

Ett riktigt konststycke.

Tack, John Le Mesurier.

"Ett riktigt konststycke."

- "Ett riktigt konststycke." - Håll käften, John.

- John. - Jag?

Det var... Jag kände mig som en bedragare.

Jag kan inte... Det var fruktansvärt.

Jag trodde att du skulle ogilla det men att du inte ville missa det.

- Visste du om det? - Nej.

Det finns ingen annan kvinna.

De hemliga samtalen hade med det här att göra.

- Jag hoppades att du blivit kär. - Det finns ingen annan.

John. Vad ska vi göra med dig?

Du behöver inte göra något.

Kom. Nu tar vi en drink.

Jag har den.

Det är klart.

Kom igen! Så där ja.

- Tack. Är brysselkålen klara? - De blir inte bättre än så här.

Då kör vi, Stålflickan.

Så underbart att ser er alla! Gör plats åt Joanie.

Vad? Ska kökshjälpen äta med oss?

- Hon är mycket mer än det. - Tack, Hat.

Om det smakar illa är det hennes fel.

Oavsett vad hon säger. För kocken!

- För kocken! - Tack, allesammans.

Hugg in och var glada.

- God natt, älskling. Sov gott. - God natt, mamma.

Så du väntade hela kvällen?

Det verkade ohyfsat att be henne lyfta slöjan.

- Man väntar sig inte en mustasch. - Nej!

Äventyr i Grekland. Han är omöjlig.

- Ja, det är han. - Jag trodde att jag var möjlig.

- Jag borde gå hem. - Nej, stanna.

- Nej, det är sent. - Jag följer dig ut.

Hej då, raring. Tack. Vi ses snart.

- God natt, Joan. - Hej då. Det var trevligt att ses.

Vi ses snart.

- Det gick ju bra. - Du borde fånga henne.

Du träffar aldrig någon som är lika perfekt.

- Fånga henne. - Jag vet inte hur man gör.

- Då gör vi en plan. - Nej, det behövs inte.

Kom, sitt ner.

Jag skriver och du följer mina instruktioner.

Det är helt onödigt.

- Steg nummer ett. - Tafsa på henne.

Det skriver jag vid fem eller sex. Börja med att bjuda på middag.

- Bara så där? - Ja.

Ring henne först.

Nummer två är att bjuda på middag.

- Vad ska vi prata om? - Var charmerande. Det kan du.

Jag kan inte göra något utan dig.

John.

- Följde du Jennifer till bilen? - Ja.

Vi ses i sängen.

Nummer tre. Köp en stor bukett blommor.

- Var hade hon parkerat? Heathrow? - Börja inte.

- Vad skulle jag tro? - Börja inte.

Det här är ett kvinnorum.

Det finns en man här numera. Vi borde måla om.

Om du vill det så...

Vi blir aldrig vänner, du och jag.

- Det är allt eller inget. - Det skrämmer mig.

Du behöver inte knacka.

Du vill kanske veta att planen fungerade.

Du kommer inte tro det men...

...jag har fattat ett beslut.

Det är underbara nyheter.

Jag är så glad för er skull.

Joan har hittat ett ställe.

Det är värt att fira.

- Vem ska slå först? - Jag. Jag har slagträet.

- Pojkar. Pojkar. - Kom och sätt er.

Vi har något att berätta.

Vi måste be er att vara riktigt vuxna.

Mamma och pappa ska skilja sig.

Ni vet väl vad det är?

Pappa ska flytta till en lägenhet.

Det är nära. Bara två stationer.

Ska John fortfarande bo här?

Ja.

Jag har skaffat pennknivar till er båda.

Ni är så stora nu, att ni vet hur man handskas med dem.

Älskar ni inte varandra längre?

Jo, alltid.

Väldigt, väldigt mycket.

Där finns en vinhandlare. Han kan äta här ibland.

- Jag kan också laga mat. - Han kommer inte svälta.

- Jag oroar mig. - Jag vet. Det behöver du inte.

- Det är ditt jobb. - Det finns inget att oroa sig för.

Allt kommer att bli bra. Kommer du att vara okej?

Jag är redo. Någon kommer att anställa mig så småningom.

Pojkarna vill säga god natt.

Det är vad jag vill.

Allmänheten föraktar mig nog men det är vad jag vill.

- Är du okej? - Dra åt helvete.

Jag är greven av Monte Christo.

En hemlighet gömd i slottet.

- Jag har inte läst det. - Du är ingen buffel.

Så kommer det att se ut i domstolen.

- Du klarar dig, eller hur? - Varför skulle jag inte det?

Jag är Eric Sykes syster. Jag har inte sex.

När vi har ansökt om skilsmässa blir jag slampan och du älskaren.

De förlåter mig aldrig och kommer hata dig.

Jag låter mig hatas för din skull. Jag kan vara herr Jacques.

Jag kan vara allt.

Jag är din man.

Ja, det är du. Min man.

Vad tycker du?

- Jag vet inte vad jag ska säga. - Säg ja.

- Du blir skökan. - Bara i tidningarna.

I domstolen blir jag "den skyldiga".

Jag ville vara skökan.

Ingen behöver veta om dig och John.

Det är så... generöst av er.

Det var advokaternas idé.

- Vad tycker du? - Det är ditt beslut.

Ja. Du får bestämma.

Tack för att ni gjorde det så smärtfritt.

- Det gick ganska bra, eller hur? - Ja. En bra skilsmässa.

Jag hörde en reporter säga: "Klart det är en smal böna."

- Joan... - Sluta.

- Jag är oändligt tacksam. - Nu är det officiellt.

- Jag stjäl äkta män. - Typiskt för smala bönor.

Vårt hem är ert. Verkligen.

Jag vill träffa er ofta, båda två. Jag älskar er båda så mycket.

John!

De är fortfarande kvar.

Vi går först.

- Tack. - För vad?

För att du avslutar vårt äktenskap på ett så vackert sätt.

Farväl, min älskade.

Vi ses snart, Hattie.

- Jag förtjänar inte det här. - Det gör du kanske inte.

Jag ska kanske gå först.

Jag hämtar bilen.

Hatties förhållande med Schofield varade i flera år.

1966, när hon filmade i Rom, lämnade John henne för en annan.

Hattie och John Le Mesurier var vänner till hennes död 1980.