Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Dutch
English
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
Emily Harrogate, 18 år. Familjen hittade henne i morse.
Levde hon fortfarande?
Ingen aning. En pappa, mamma och två bröder.
Det finns inget som tyder på inbrott. Hon kände gärningsmannen eller fångade honom i huset.
Du hör inget annat än bra om henne och hennes familj.
Men vi fokuserar på dem. Jag vill veta så mycket om dem som möjligt.
Din son är vid skrivbordet i Hampstead. - Hämtade du honom vid dammen?
Ja, han försökte inte fly. - erkände han misshandeln?
Jag är säker.
Ditt ärende går till ungdomsteamet som kommer att besluta vidare.
De kommer att konsultera en psykolog. Om du anstränger dig och behandlingen lyckas,
det blir inga avgifter.
Vilken chans ger du mord eller olycka?
När push kommer att skjuta ...
En spark kan vara ett fall. Vid två satsar jag på en hjälpande hand.
Vill de förhöra dig?
Nej, jag var inte ens i närheten av deras ruttna hus. Annars hade jag sagt det.
Så hon blev knuffad. - Ja, men vem var där uppe?
Deras uttalanden är inte tillfredsställande. Koncentrera dig på familjen.
Speciellt efter de nya blodproverna från sovrummet.
Dora Hills, som arbetar för honom, sa att Harrogate var på kontoret i en timme
men gick strax efter halv elva.
Finns det människor som arbetade där eller kunde komma in i huset?
Vi intervjuade fyra av dem. Även städerskan
som arbetade där i 18 månader och ett par som gör trädgården på lördagar.
Mike, vilken överraskning. - Ja, jag måste prata med Satch.
Bara gå. Vad är det? Mitt skrivbord. - Det är personligt.
Är allt okej? - Jag letar efter en plats för mig och Richard.
Jag har bara ett rum. Kan vi komma till dig?
Med min fru och barnet?
Skit. Glömma bort. Ja, familjens lycka. Må det bli långt.
En svan? - Två. Han erkände det omedelbart.
Tala till mig. - Hur gammal är Walkers son?
Hon står nu. - Femton, systern Amy arton.
Hon är framgångstjejen. Förstår du?
Mikrofon. - Gå ut, Lisa.
Vad sa hon?
Måste vara en mardröm för dig. - Ja, jag tror knappt det.
Men jag måste göra allt för honom.
En familj som störs kan ha en mördare.
Tack. Ja, vi blev störda. Jag erkänner, men det är inte mitt fel.
Vill du att jag ska gå igenom dina uttalanden?
Ja det vore jättebra. Vill du ha en kopp te?
En halv liter whisky. - Det är inte vad cafeterian erbjuder.
De kommer imorgon. De letar fortfarande efter killen på den cykeln.
De ringde inte till mig. Så jag ringde dem.
Och jag vågade se om de redan hade spårat den cyklisten.
De skulle komma förbi på morgonen.
Ringde du dem?
Det stod i tidningarna. Det stod på nyheterna.
Så jag ringde dem. Polisen.
Ringde du dem? - Ja det har jag.
Michael, jag har städat för Harrogates i nästan två år.
Och jag känner dem. - Du vet ingenting, dumma tik.
Vad sa du till polisen? - Vad jag just sa.
Varför? Varför gör du något sådant?
Jag har känt dem.
Du städade med dem. Du kände dem inte.
Det är bara din patetiska lust att känna dig viktig.
Du är galen.
Okej, den verkliga anledningen var att ta reda på om någon hade kommit fram.
Det var du, va?
Ny. Jag har sagt många. Lyssnar du inte?
Om det var jag hade jag sagt det. Men det var inte jag, mamma. Hör du?
Nu tror de att du vet något. - Tja, nej.
Väl. - Skrek inte på mig.
Ibland låter du precis som din pappa.
Ja? Inte konstigt att han lämnade dig. Det gör jag också.
Säg att du inte kommer till honom.
Han är min far. - Ja, och han svikade mig.
Och du. Han betalade inte för dig.
Han skickade inte ens några kilo över julen eller din födelsedag.
Jag kommer att leva med honom om du fortsätter gnälla om Harrogates.
Jag har bara dig, Michael. - Sluta med det där.
Snälla gå inte. Jag vill inte att du ska lämna.
Chatta inte om att känna Emily längre.
Om min cykel och allt som förbinder mig med den ruttna familjen.
Var det ett inbrott? - Nytt. Det såg inte ut så.
Enligt mamman saknades CD -skivor.
Du kastar ingen ner för trappan för det.
Konstig musik. Indieband och Mozart.
Fru Summerby ringde precis.
Hon hade väntat oss. Hon städade dem.
Och hon ringde oss? - Om cyklisten redan hade hittats.
Har hon en nyckel? - Hon gav tillbaka det.
Jag har en tid imorgon.
Säger du hej till Mike?
Han ville flytta in hos mig med sin son.
Jag var tvungen att tacka nej. Hon hade varit rasande. Sa han det?
Dag, Lisa.
Jag skummade igenom det mesta.
Du kan inte lösa det utan ett snabbt resultat.
Ja. Vad tycker du om familjen? - Jag misstänker den äldste sonen.
Bra. Vad är hans motiv? - Jag har inget motiv än, Mike.
Han har en styvsyster som kunde lära sig bättre och var bättre på sport än honom.
Det kan orsaka friktion. - Som att du pratar om min son.
Varför skulle han göra en sådan avskyvärd sak?
Ett försvarslöst djur.
svanar.
Vi klickade inte alltid, men du är i en skitig situation ...
Om du letar efter ett ställe att lösa saker med Richard kan du göra det i min lägenhet.
Skulle du göra det för mig?
Låt mig veta när du kommer, så lämnar jag och du får plats.
Tack.
Ska du ta en drink?
Annan?
Jag skulle vilja ha en limonad till. - Nej tack.
Jag drar.
Ser du det där paret vid den bilen?
Det är John Harrogate, Emily far.
Och det är definitivt inte hans wow.
Jag ska äta frukost på kontoret.
Hör du mig, Deirdre?
Ja. Du vet att jag vill att du ska stanna här. Vi måste planera begravningen.
Jag sa redan igår kväll att jag ringer kyrkan. Jag kan göra vad som helst på kontoret.
Om du inte hade gått hade vi varit hemma före Emily.
Men nej, även vid en familjemiddag springer du för att se den där människan.
Tror inte att jag inte vet det, John.
Jag sprang inte till henne. Jag sa var jag var och där var jag.
Med henne. Hittade James dig med henne?
Han kom inte till kontoret och jag var på jobbet.
Sluta ljuga. Tror du verkligen att jag inte vet vad du fick med den personen?
Jag känner inte så här.
Hela kvarteret hör det. - Ja, tänk om någon märker det
att du inte är en förebild man och pappa, men vad har
med den kvinnan som bytt direkt på dig.
Är det konstigt? Vet du hur det är att leva med dig?
Och med dina pågående tvångstankar? - Jag fick det på grund av dig.
Emily visste. Jag gjorde allt för att dölja det för barnen.
Är det därför du skickar James efter mig?
Skulle han se hur jag skruvade henne på ett skrivbord? Jag jobbade.
För att tjäna tillräckligt för att lämna dig.
Jesus.
Du är en sådan tik.
Nej, inget av det. Jag pratar med dem.
Du stannar bara här och borstar och tvättar som alltid.
Men du kan inte kompensera för det här.
Ingenting kan.
Vill du ha te eller kaffe?
Ringde du stationen igår kväll? - Ja det stämmer.
För jag arbetade för dem ganska länge.
Hade du en nyckel till huset? - Ja.
Men hon bad om det tillbaka.
Hon var inte lätt att arbeta för. Mycket noggrann.
Gud förbjuda att du inte lägger tillbaka ett fat eller en kopp precis på plats.
Jag städar bara ibland vid mitt egentliga yrke.
Och det är?
Jag är en skådespelerska.
Det vill säga i biroller.
Vid en viss ålder får du knappt jobb längre i mitt yrke.
Inget annat än realityprogram och spel nu.
Med otränade ... - Har du hållit kontakten med dem?
Nej, det har jag inte.
Vi bor i ett kommunalt hus och de i ett privat hus.
Förlåt? Vi?
Min son. michael. - Hur gammal är han?
nitton. Men han är på jobbet nu.
Han är en elektriker som lärling. - Vad sägs om Mr Summerby?
Jag är frånskild.
Han bor i Scarborough. Han är en resande säljare.
Ju längre han reser desto bättre.
Har din son en cykel?
Han brukade, men nu kör han en skåpbil.
Kände han Emily Harrogate? - Inte riktigt.
Han hämtade mig hemma hos dem en gång. Men han kände dem inte.
Varför frågade du om cyklisten hade kommit fram?
När du ringde frågade du om den cyklisten hade spårats ännu.
Varför var du så intresserad av det?
Jag hoppades att det betydde att du hade gripit någon.
Var det inte ett vittne som såg någon köra förbi deras hus?
Ja. Ja det är det.
Jag är säker på att Mr Harrogate kom till kontoret runt 9:30.
Jobbar du ofta sent?
Nej, men vi hade en stor order.
De lägger till mycket pappersarbete. Det var export.
Här står att Harrogate lämnade klockan 10:15.
Jag höll inte koll på tiden, men han stannade högst en halvtimme.
Hur länge har du arbetat där? - Tre år.
Känner du familjen? - Jag har aldrig träffat barnen.
Hans fru en eller två gånger.
Ser du John Harrogate utanför jobbet?
Ny.
Var hans son James kvar där den natten?
Nej, vi förberedde de papper som jag var tvungen att skicka på morgonen.
Och så lämnade John ... Mr Harrogate. Han åt, tror jag, med sin familj.
Jag har redan berättat detta för någon som kom in på kontoret.
Varför ville du prata med mig personligen igen?
Tack för din tid. - Det är väldigt tragiskt.
Jag är ledsen att jag inte kan göra mer.
Lämna fru Hills utanför. - Kommissionär Walker är här.
Vad hade hon att säga?
Hon säger att hon bara är hans affärspartner, men de har några. Hon ljuger.
Du vill fokusera på familjen, men jag skulle kasta den ännu längre.
Du slösar bort tid. - Ja?
Ja. Lisa kan nu hjälpa Satch. De kom ikapp i morse.
Lyssna. Jag måste ta ledigt. - Bra.
Jag pratade precis med min vilja. Richard måste gå därifrån.
Hon är hysterisk.
Han har stängt in sig i sitt rum och säger ingenting. Så ditt erbjudande ...
Du måste se två skott.
Det är klart. - Jag har bara ett rum.
Vill du se det här, Mike?
Jag jobbar.
Det finns blöjor på listan.
Pull ups? Skrev du ner det?
Okej. Jag tänker på det. Jag måste lägga på.
Bort med händerna. Vi behöver en order.
Förlåt. Jag är Sergeant West. Det här är sergeant Satchell.
Vi pratade med din mamma tror jag. Är du Michael?
Är din cykel där inne? - Jag har inte. Kolla på.
Jag ville bara jobba, så ...
Du kände Emily Harrogate, hör vi.
Jag såg henne en gång när jag hämtade mamma, men jag kände henne inte riktigt.
Kan vi titta runt? - Fortsätt, men jag måste gå.
Stäng dörren efteråt.
Franz Ferdinand, Gorillaz ..
Het klarinetkwintet van Mozart?
Låt oss gå igen.
Och igen.
Vet vi om det är en han?
Spåra cykeln. Du ser det åtminstone.
Bra jobbat. Se om grannarna vet något.
Kan det vänta? Det finns en misstänkt utanför familjen.
Michael Summerby. Sonen till en före detta städerskan.
Jag ordnar en sökord. Vi anklagar honom för mord.
Gå in.
De pratar med alla i grannskapet. Det är ditt fel.
Du kommer aldrig se mig igen. Jag lämnar. - Men jag berättade inte för dem.
Jag ville ta reda på det själv. - Ta reda på vad?
Att du inte var den cyklisten. - Det var inte jag. Det var inte jag.
Stå upp och lyssna på mig. Du snodde allt detta.
Det här är ditt fel. - Varför ljög du då?
Jag skulle aldrig få dig i trubbel. Du vet det. Aldrig.
Ta mig ut.
Kelvin, kom hier.
Han gick med sin hund och hittade detta på Wimbledon Common.
Som tidigare polis märkte han att förutom blodfläckarna är de bra kläder.
De kan vara vem som helst. - Det här låg i väskan.
En del av en beställningsblankett för pluggar och sladdar.
Det är där Michael Summerby arbetar.
Fru Summerby.
Vi stannar här. Du väntar utanför.
Var är din son?
Jag vet inte. Jag vet inte.
Har cd: n legat här? - Ja.
Hallå. Se upp.
Läs honom hans rättigheter.
Varför bär du inte uniform? - Vad? För jag arresterar dig inte.
Jag vill binda och byta kläder. Men jag får bara kritik.
Dr Simmons kan se dig, men kan Richard vänta här?
Ja. Det är okej, eller hur?
Uppför trappan, genom korridoren och sedan höger.
Har ni båda bestämt er för att skiljas?
Nej, jag lämnade min fru.
Inte för någon annan. Även om jag kom in i ett förhållande strax efteråt.
Har du fortfarande det förhållandet? - Nej jag bor ensam.
Min fru bor fortfarande i vårt hus. Jag är fortfarande försörjaren.
Jag tyckte att det var viktigt
att barnen lider så lite som möjligt.
Är din dotter äldre än Richard? - Ja, tre år. Hon är väldigt begåvad.
Heel pienter.
Har dina barn husdjur? - Nytt.
Min drake gillar inte djur i huset.
Jag tror ... Ja, vi hade en valp en kort stund.
Men han var inte pottränade, så hon blev av med honom ...
... skyddet i Battersea.
Hur reagerade Richard på det? - Jag var inte där.
Men han fick det för sin födelsedag.
Gav du det? - Nej, min bror, tror jag.
Är detta relevant? Jag gillar inte att lämna honom ensam.
Visst, men jag måste veta mer om dig först.
Har Richard uppfört sig så här förut?
Hur skulle du beskriva ditt förhållande till din fru strax före skilsmässan?
Jag vet vart du är på väg, men jag har aldrig använt våld mot henne.
Jag kunde ha strypt henne. Hon är ett helvete att leva med.
Skulle ditt ex vilja prata med mig?
Hon vägrade. Jag antar att hon trodde att det var mitt fel.
Misshandlades hon någonsin i ett förhållande som Richard kände till?
Ja, för några år sedan.
Jag vet inte om hon har någon nu. - Kan du berätta mer om den tiden?
Det är viktigt att jag vet så mycket som möjligt om Richards förflutna.
Jag bor nu här för att ta hand om min dotter och pojkarna.
Hon är väldigt deprimerad och har konstant migrän.
Ja, familjerådgivaren kommer att hålla mig informerad. Är Mr Harrogate där?
Nej, och han kommer inte igen.
Han flyttade direkt efter begravningen förra veckan.
Älskling.
Kan du hantera att prata med chefsinspektör Connor och ...
Förlåt. - Brigadier Satchell.
Satchell.
Jag trodde att du borde veta att Michael Summerby har åtalats.
Han släpps inte mot borgen förrän i rättegången.
När är det? - Om fem, sex månader.
Men vi är övertygade ... - Emily kommer inte tillbaka ändå.
Mor, ring James.
Jag vill berätta för pojkarna.
De går inte tillbaka till skolan än.
Är du säker på att min man har lämnat mig?
Att han kan göra det i denna hemska tid.
Jag tycker så synd om dig.
James ska definitivt någonstans.
Stackars killar. Det är som att hennes depression kväver dig.
Hon har liten anledning till glädje. Fästman lät inte gräs växa på den.
Se, i garaget. Han hade nog lämnat henne redan, om han hade haft modet då.
Jag kallar det själviskhet. De behöver honom. Men det är över.
Michael har ännu inte dömts. - Med alla våra bevis? Kom igen.
Det finns inget motiv, inget vapen och ingen bekännelse.
Förlåt, jag glömde vårt skåp på klubben med hennes skor och tröja.
Öppnade du den? - Det är låst. Min mamma skickar mig.
Hennes andra saker finns i väskan. Jag har tyvärr inte spelat tennis på länge.
Varför lämnar du en dagbok där?
Mot nyfikna ögon? - Ja, men vems?
Varför går du inte och lägger dig tidigt?
Imorgon klockan tio är det ytterligare ett pass.
Håll dig borta från sängen.
Du behöver inte gå och lägga dig.
Det kommer inte att hända igen.
Han är där borta.
Han är med.
Låt mig. Backa. Bakåt.
Arket är fortfarande rent. - Nej det är okej. Förlåt.
Det har hänt.
Det spelar ingen roll.
Titta på den sista noten. Michael Summerby ljög.
Jag pratade med pappa om att studera. Han rekommenderade Oxford.
Jag tänkte på Michael.
Jag ska berätta för honom i kväll att det är över eftersom min framtid är viktigare.
Hon berättade för mig. - Ditt motiv i svartvitt.
Jag använder det som bevis. Kopiera den.
Trist, va? Hon skriver om en framtid och hade ingen.
Labbet. Blodets DNA -profil på Michaels kläder
matchar Emily's.
Var är Satch? - Han hade en tid.
Utnämning. Hur långt har du kommit? - Hon träffade Michael regelbundet.
Jag vet. Jag ger det vidare till försvaret. Gå till mars 2005.
Hon nämner James tre gånger. Där.
Hon berättar om ett bråk i hennes sovrum om en tennismatch.
James rusade in och vrålade att jag skulle ge honom iväg på planen.
Men hans återkomst var värdelös.
Han tog tag i mig, skakade om mig och gav mig näsblod.
Jag ringde mamma. Hon var arg över blodet på mattan.
James ljög att det var en olycka.
Mamman städar upp det. Detta kan vara fläcken från sovrummet.
Sedan är hon där natten hon dog, obesegrad.
Under och efter din skilsmässa när mannen terroriserade din fru,
tydligen hade han riktigt svårt. Han bevittnade våldet mot henne
och särskilt din prestation efteråt. - Okej. Jag sköt honom.
Det var en nödsituation.
Ja, men Richard visste vad som hade hänt.
Och när din gärning blev känd kan han ha känt sig skyldig.
Eftersom du inte längre var hemma
han såg sig själv som mannen i huset som var tvungen att skydda sin mamma.
En sådan pojke vet inte att den mannen är instabil.
Ja, det vet du. Men som du säger, Richard var fortfarande en pojke.
Jag tänker bland annat på hypnos.
Har du något emot det?
Om jag får vara där.
Visst, men jag måste skicka in min rapport till ungdomsteamet.
Vilken typ av rapport? Vad förväntar de sig av dig?
De vill veta om han är öppen för terapi och jag ser honom inte som en fara.
Att han inte längre skadar oskyldiga djur eller sig själv.
Säger du att han är självmordsbenägen?
Richard har mycket dämpad ilska.
För närvarande tar han bort den ilskan mot djur. Svanar, hundar, katter ...
Han lovade mig att det aldrig har hänt förut.
När ilskan slår är han utom kontroll.
Jag hatar dig. Jag hatar dig.
Minns du den valpen?
Som min bror gav dig i present.
Din mamma sa att han inte var pottränade. Eller ville hon inte släppa ut honom?
Det var den verkliga anledningen, eller hur?
Det var därför hon tog honom till skyddet.
Snapper? - Ja, Snapper.
Du skadade inte det va? - Nej, jag älskade honom.
Men den dåren hon dejtade sparkade honom alltid.
Såg du att?
Ja. Han hade skit på mattan. Han fick honom att gäspa.
Han tittar under bordet.
Men du skadade aldrig Snapper, eller hur?
En väns hund i skolan strypt sig själv med sitt eget koppel.
Han ville hoppa staketet.
Slutet fastnade på staketet. Så när han hoppade,
drog på snöret och strypt honom.
Det var en boxare.
Hans ögon bultade.
Och tungan fick en så konstig färg.
De begravde honom i trädgården.
Michael, det här är Emily's sista dagbokspost.
Hon ville avsluta ditt förhållande. 24 timmar senare är hon död.
Jag gjorde inte det. Okej?
Jag gick till henne och hon gjorde slut med mig. Och jag var verkligen arg.
Men hon agerade väldigt trevligt. Vi var goda vänner.
Men du ville knulla henne, eller hur?
Ja självklart.
Du förstår inte vad jag säger. Hon skiljer sig från mina tjejer från förr.
Hade du sexuella relationer med dessa tjejer?
Men inte med Emily? - Nytt. Vi pratade precis.
Hur ska jag tro det?
Jag har sett hennes bilder. Hon var vacker. - Jag säger sanningen.
Okej då. Men antar att du försökte och hon tackade nej till dig.
Hur skulle du känna då?
Ledsen.
Lyssna.
Jag visste alltid att hon var för bra för mig.
Det var därför jag älskade det ännu mer ...
Jag behövde inte knulla med '1.
De där tjejerna som du inte bara lyssnade på musik med,
kan jag få deras namn?
Varför?
De hjälper mig inte. De där slamporna vill få mig för att jag bara ville ha sex.
Åklagaren vill ta dig. Jag försvarar dig.
Och jag tycker det är konstigt att när en så vacker tjej avvisar dig efter månader,
du ska bara knulla andra tjejer. Efter all din patient väntar
hon säger bara att det är lök.
Var hon inte en kemtvätt? - Det var inte så.
Berätta sedan hur det egentligen var.
Den terapin hjälper inte. Jag förstår honom inte. Jag förstår inte varför han gjorde det.
Ett rop om hjälp, va?
Skön. Blöjor. - Skulle han ...
Min son har ett verkligt problem, Satch. Jag vet inte om jag klarar det.
Vad händer om jag är maktlös och allt är i mitt huvud?
Har ingen aning om hur mycket hon väger.
Lynn besöker honom inte och tappar honom. - Det finns ingen storlek på den.
Enligt den terapeuten har han tappat ilska.
Han fick det av dig, va?
Ett skämt. Men erkänna att du är en hothead. Var matas flaskan?
Som kan. Men jag har inte strypt en svan än.
Jag hade det svårare. Pappa slog oss till benet. Det gjorde mig inte ont.
Slog du inte någonsin Richard? - Nej, dumt kanske.
Jag har inga problem med Amy. Hon får högsta betyg och är sportig.
Och Richard? - Han slår inte en boll. Han är klumpig.
Alltid på lägsta. Tillräkligt.
Ammar hon inte?
Han är bara en förlorare. Det var och kommer att förbli så.
Ge inte upp hoppet med honom.
Skjut honom inte ifrån dig.
Du var aldrig där. Aldrig.
Och du skyddade inte mamma. Du har inte gjort någonting alls.
Jag kommer tillbaka efter lunch, John.
Älskling, jag ska äta lunch. - Okej.
Vi ses senare.
Jag hade inte hört dig. - Hon korsade mig bara.
Med henne menar du Dora?
Hon äter lunch med en kund.
Vill du ha en smörgås? - Nytt.
Varför är du inte i skolan?
Mamma säljer huset. Hon bad mig att hjälpa.
Hon låter inte gräs växa på det.
Är du okej?
Det är nog inte lätt att bo hemma.
De var där idag. - WHO?
Polisen. Med en dummy.
De kastade honom nerför trappan för att se om han skulle stöta på huvudet.
De kallade honom Emily.
Milda makter.
Var Mark hemma? - Nej, han var i skolan.
Vi fick inte titta i alla fall.
Tänk om det var en olycka?
Det var det inte. Hon måste ha skjutits ner i källartrappan av den jäveln.
Antag nu inte. - Vi vet att det var så det hände.
Han åtalas för mord. Förhoppningsvis får den jäveln liv.
Om jag bara kunde spendera tio minuter med honom. - Måste jag gå till rättegång?
Du kan bli kallad. Jag hoppas inte, men ...
Men jag vill att vi alla ska vara där tillsammans som en familj.
Men vi är inte längre, eller hur?
Jag vill inte åka dit.
Kom igen. Jag ska vara med dig, James.
Vill du inte se dem finna att Michael Summerby är skyldig?
Men tänk om han inte är det nu?
Vad är det?
Säg det. Du kan lita på mig.
Åkte du hem den kvällen?
Vad såg du, James?
Vad gör du här? - För Guds skull. Vad vet du?
När jag kommer till restaurangen kallar de att de inte kan.
Du måste prata med honom. Han är väldigt oförskämd mot mig.
Jag förstår, men nu går han bara förbi mig igen.
Jag måste prata med honom.
Ta din tid.
Jag vill att du ska berätta vad som gör dig arg.
Jag kan inte få saker ur huvudet.
Jag kan vara upptagen med något och plötsligt få en känsla av att ...
Vilken känsla?
Ingen gillar mig.
De mobbar mig i skolan. På grund av pappa.
Och mamma ropar alltid på mig.
En..
Det är som att de kan göra med mig vad de vill. Som att jag inte kan göra någonting alls.
Det gör mig arg.
Vad händer om du pratar med dina föräldrar om det?
De lyssnar inte.
De förstår inte.
I din ålder kan lamporna släckas på natten. Väx upp.
Jag kan inte få det ur huvudet. Och de bryr sig inte.
Ta ett djupt andetag, Richard.
Långsamt och tyst.
Det är bättre.
Vad kan du inte få ur ditt huvud?
Jag är alltid rädd.
Jag vill att du ska titta på de saker som skrämmer dig.
Femton år gammal. Därför...
Jag kan inte titta.
Dålig pojke.
Jag måste gå. Jag måste gå. Jag måste...
Okej, Richard. Lyssna.
Det finns inget att vara rädd för.
Och ingen kommer att bli arg på dig.
Var är du?
Jag är på bakgården. Grannens katt hoppade precis över staketet.
Vad händer nu?
Jag knyter en burk till hans svans.
Fortsätta.
Jag sparkar honom.
Och ännu en trappa. Och ännu en trappa. Och ännu en.
Han haltar helt.
Och han gör ett sådant mjukt ljud.
Han är helt skrynklig.
Och blod droppar från hans näsa.
Okej, Richard. Du kommer nu att vakna helt uppdaterad.
Och du kommer inte ihåg något om vårt samtal.
Var är min pappa?
Tolv nämndemän sitter mittemot dig i rätten.
Varannan 24 ögon kommer att vara på dig.
Så du bär en kostym med slips. Har du det?
Något som ditt?
Inte så brutalt.
Bra.
Återigen från början.
Du var inte i källaren. En bärduva flög ditt fotavtryck dit.
Ingen kommentar.
Hur kommer det avtrycket i blodet till källargolvet?
Det passar exakt med ett av dina skor i ditt sovrum.
Med samma storlek och samma löp- och slitmönster.
Så du eller någon med dina skor var i källaren.
Har du varit i källaren?
Ingen kommentar.
Michael, du har inte det valet. Du ser för mycket tv.
Jag har ingen aning om hur jag ska försvara dig om du inte säger något.
Vet du vad? Jag har bättre saker att göra än att försvara någon
som inte vill ha ett försvar.
Lyssna, Michael ...
Jag kan se ut som en säck, men jag måste sopa dina saker om och om igen.
Kom igen. Låt oss hitta en lösning tillsammans, för det är det bara
Jag vill vinna denna stämning, men jag behöver din hjälp.
Är vi vänner nu?
Kom igen, ge mig din hand om det.
Om jag berättar vad som hände
du kommer inte tro mig.
Jag är på din sida. Så ge det ett skott.
Försök.
Jag vet nu. - Jag vill att du ska förstå.
Vad händer då? Du vill inte se mig längre. - Jag bryr mig om dig. Agera inte så.
Vad vill du ha från mig? Håller du mig i koppel, får jag vänta och sedan det här?
Det är bättre på det här sättet. - För vem?
Du stoppade mig precis. - Jag vill inte att du ska gå iväg arg.
Om jag fortsätter att se dig så skadar jag dig ännu mer.
Jag älskar dig. Jag älskar dig.
Dag, Mikey.
Du ville ha den här, sa Lisa. Och om det. - Jag är inte klar än.
Förlåt, men rättegången börjar nästa vecka ...
Inte nu. Stäng dörren.
God morgon. - Lisa.
Ge mig det. - Se. Se.
Ta en kaffe med Satch. Jag försöker avsluta här.
Det verkar väl löst, eller hur? - Han påstår sig oskyldig.
Vad är då problemet?
Att han kommer från en mycket störd familj. Han är avundsjuk på sin syster.
Han har redan slagit henne en gång. - Min son är avundsjuk också.
Ta det inte personligt.
Jag kommer inte igång med det. Du.
Ditt arbete är klart. Lite sent för tvivel, va?
Spara mig din predikan om vad jag kan och inte kan göra. Gå och drick kaffe.
Jag har gripit och anklagat mördare tidigare
än du åt varmt, kära. Din inställning är fel, Roisin.
Du kan visa lite mer respekt.
Vi har korsat svärd, men du borde lyssna på någon
som har jävligt mycket mer erfarenhet.
Ja, det är ditt jobb. Att inte ta in privata ärenden.
Det här är inget personligt. Jag har varit skeptisk från dag ett.
Verklig? Om du redan visste, varför gav du inte ett skott?
Detta är inte tiden.
Nej, men eftersom det inte är en lycklig familj, fokusera på sonen.
Du vet inte hälften av det, men skyll på mig.
Det är din paranoia. Jag är bara fortfarande i tvivel.
Du har inga barn. Du vet inte hur de är. De bråkar.
Det betyder ingenting.
Ursäkta mig. Inte dina barn heller?
Lammade inte din son svanar? - Håll käften om det. Du vet ingenting om det.
Du gör? Du visste inte ens att han hoppade över klass.
Vet du vad? Nej stör inte. Glöm det.
Angriper du mig och allt är mitt fel?
Jag vill veta varför James ljög om att bo hos sin mormor.
Jag relaterar inte till din situation.
Jag kommer att säga hur mycket min situation intresserar dig.
Du bryr dig inte om det där.
Använd min lägenhet. Du kan behöva mer utrymme.
Ja, jag behövde det, men du menade det inte.
Och jag har aldrig behövt mer stöd i alla mina kusar.
Du lär känna dina vänner. - Har frågat.
Jag frågade.
Men du var för upptagen med dina övervakningsfilmer.
Men oroa dig inte, Roisin. För det spelar ingen roll. Det är inte längre nödvändigt.
Men det är bättre att visa lite respekt, älskling.
För jag vet var jag hittar dig.
Han vet var han hittar mig.
Berusad jävla skott. Ge honom det kaffet innan jag sparkar honom över huvudet.
Richard är inlåst.
Jag är från ungdomsfängelset där han är.
Som en viktoriansk galen asyl.
Terapeuten rekommenderar behandling.
Det är det bästa stället för honom. Långt ifrån mig och hans mamma.
Då mår du verkligen bra.
Mycket bra på förstörelse.
Jag är ledsen, Mike. - Ja.
Jag också, Satch. Jag hade ingen annanstans att gå och gick här.
Jag behövde prata om det.
Jag är på fel adress.
Är det inte?
En rekonstruktion berättar bara vad som kan ha hänt.
Banan som en fallande kropp kan ha följt,
möjliga kollisioner och typer av skador.
Jag antar att demonstrationer som du utförde,
kunde inte svara på vägaren om hon föll eller knuffades.
De berättar vad som händer efter ett fall, men inte orsaken till det fallet.
Herr ärade, får Dr Kinton förklara med hjälp av diagrammet?
Tja, märkena på halsen, här och här,
anta en kamp
där den avlidne togs om halsen.
Jag kan inte säga om det ledde till ett fall.
Men det här är inte fall av strypning? - Nytt.
Dödsorsaken var huvud- och nackskador.
Är det kännetecknande för ett fall från en trappa,
märkena på halsen och armarna?
Då antar jag att två personer stod inför varandra
varav den ena höll den andra. Det tar inte mycket kraft
men definitivt en grepp eller klo.
Dr Kinton, kan du berätta någonting alls
om händelseförloppet?
Du talar om ett avsiktligt tag eller gripande.
Dockan landade först i botten av den första sparken när vi gav honom ett drag.
Tack, Dr Kinton.
Dr Kinton, märkena på armarna vi har sett,
kan de ha uppstått när någon försökte förhindra fallet?
Kan de ha sitt ursprung tidigare på kvällen på nattklubben?
Det är också möjligt.
Så du har inget att bevisa
att nedgången i källaren var ett resultat av ett avsiktligt tryck?
Jag fann henne skrynklig i korridoren.
Vad gjorde du då?
Jag försökte trösta henne. Jag tror att jag sa något i stil med: Mår du bra?
Kan du stå? - Något i den stilen.
Vad trodde du hände?
Att hon hade ramlat ner för trappan, men jag hade lite tid.
Plötsligt tittade hon på mig och sa:
Lämna mig ifred.
Som om hon blivit attackerad och ville fly.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. De..
Hon reste sig upp och ryckte från mig. Och hon ropade:
Lämna mig ifred.
Jag sa hela tiden att det var jag. - Det är jag.
Lämna mig ifred. - Men det verkade inte göra någon skillnad.
Hon såg riktigt rädd ut som om något hemskt hade hänt henne
och hon ville inte ha någon nära sig.
Hon fortsatte att rinna.
Lämna mig ifred. Lämna mig ifred. - Okej.
Då tyckte jag att hon var hysterisk. Jag tog hennes armar ...
för att lugna ner henne.
Kommer du ihåg var hon stod när du tog tag i hennes armar?
Var var hon när du tog hennes armar?
Mot mig.
Hon stod framför mig. För jag gick framåt och hon ville slita sig.
Plötsligt föll hon genom dörren och nerför trappan.
Hennes huvud var i en udda vinkel.
Hennes ögon var öppna och det var hemskt.
Jag hade gjort det. - Vad menar du?
Det var mitt fel.
För jag sa hela tiden att det var jag.
Att det var Mikey. Hon verkade inte känna igen mig.
Berörde du någon gång, så vitt du vet, källardörren?
Hej?
Ja. När jag kom in i huset gick jag först till köket.
Jag kände inte huset. I mörkret öppnade jag fel dörr.
Det var källardörren.
Jag öppnade den.
Det var mitt fel.
Helt mitt fel.
Vad gjorde du när du fick reda på att hon var död?
Vad kunde jag göra?
Hon var död.
Jag tänkte igenom mig, men jag skulle aldrig ..
Jag ville bara ... jag fick panik.
Förlåt. Jag fick panik.
Jag sprang utanför.
Kläderna som sades gömda i parken,
var det av er?
De satt ..
De var täckta av blod.
Det var Emilys blod.
Och jag ... jag föll, tror jag.
Jag ville bli av med dem, så jag slängde dem.
Jag ville inte ha det.
Du måste tro mig. Jag ville inte...
Vi avbryter kort.
Vi fortsätter om tjugo minuter. Herr Nesbitt.
Rådet.
Enligt John Harrogate låste de garageporten när de gick på middag.
Så Emily öppnade den. - Varför? Om du har en nyckel?
Hur mår han?
Bra. Han är torr igen. - Förhoppningsvis förblir det så.
Han har en dålig drink. - Han har varit med om mycket.
Att vara pappa är inte lätt.
Kära juryn, från de bevis som du har lyssnat så noga på,
visar sig att Michael Summerby kan alltför väl
hur Emily dog. För han var där.
Han var där tills han flydde när han såg vad han hade gjort.
Han betedde sig som en skyldig person.
Han täckte sina spår och dumpade kläderna.
Han ljög när han fastnade och justerade sin historia med varje nytt bevis.
Han har ljugit för er om och om igen, mina damer och herrar.
Det är skitsnack. Jag dödade inte Emily.
Vill du vara tyst? - Det var inte jag.
Varför lyssnar ni inte, jävlar?
Det var någon annan där. - Ta honom med dig.
Släpp mig. Vad gör du? Nesbitt, vad gör de mot mig?
Släpp mig. Jag säger sanningen.
Ärligt. Jag är oskyldig.
Det var James. James slog henne.
Lugna. - Hjälp mig.
Du förstår inte. - James.
Vad fan gör du?
Jag förstår hur illa det här är. Ja. Det är det för oss alla.
Han bara tittade på mig.
Han vet. Han vet.
James, lyssna noga på mig.
Lyssna. Jag vet vad du sa till mig.
Att du såg Emily falla. Jag vet det. Men det var en olycka.
Jag förstår varför du sprang iväg. James. James.
Du var rädd för honom. Det är förståeligt.
Jag älskade henne så mycket.
Lämna mig ifred. Gå bort. Bort. - Jag vet. Jag vet.
James. Söt pojke. Du kan inte berätta för någon.
Jag ska inte berätta för någon. Aldrig.
Det kommer att vara vår hemlighet. - Han fortsatte titta på mig.
Då ser du tillbaka. Du tittar rakt på honom.
För att han dödade Emily. Han dödade henne.
Han kastade ner henne i källartrappan. Inte du. Inte du.
Michael Summerby kommer inte undan sin mening och du säger inte ett ord.
Medlemmar i juryn, jag har fått svaranden att meddela det
att han inte behöver närvara vid inlagor om han inte vill.
Men du kan verkligen inte skylla på honom eller försvaret för det.
För det skulle vara väldigt fel och orättvist.
Åklagarmyndigheten har förmodligen rätt om en första attack på toppen av trappan.
Men vem attackerade henne och varför?
Var det någon som kunde komma in i huset?
Kanske någon som såg ut som Michael med en familjeskäl att hata henne
eller önskar ondska.
Den attacken, skriken och ljudet av hennes fall till bottenvåningen,
Michael Summerby hörde det i trädgården.
Och så sprang han in.
Garageporten var vidöppen. Så han kunde höra henne tydligt.
Väl i huset vet han inte, han öppnar det som visar sig vara källardörren.
Sedan, som han berättade för dig, gick han in i hallen
där hans flickvän låg skrynklig.
Rör mig inte. - Det är okej. Det är jag. I.
Hon misstar honom för sin angripare och rekyl,
precis som han berättade, och på grund av det tumlar hon
nerför den andra mycket brantare stentrappan genom den öppna källardörren.
Vad tycker du om uttalandet?
Vi är nöjda med det. Nu kan vi fortsätta med vår [just.
Tyvärr utan vår söta Emily. - Kom igen, Deirdre.
Trevligt att se dig, Mike. Dag.
Skyller du på dig själv? - Nej, hans far. Han var aldrig där.
Vill du lyfta tillbaka? - Nej, jag måste gå åt andra hållet.
Ursäkta det jag sa. Jag ville inte attackera dig.
Jag vet det. Kanske fanns det också en viss sanning i det.
Minnen fortsätter att dyka upp. Den dagen när han ville spela cricket ...
... och jag hade inte tid.
Jag kan fortfarande se honom stå framför fönstret.
Med fladdermusen i handen.
Ska jag ta dig hem?
Översättning: Nico Berendsen
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.