Original subtitles

Jag älskar dig.

Jag ska ta ett samtal.

Hallå?

Vem var det?

Pappa dog i morse.

Det går bra.

Vi hade inte pratat på ett halvår.

- Vart ska du? - Jag måste sälja pappas grejer.

- Ett gammalt hus, ute i Gran. - I Gran?

Jag måste få en mäklare att titta på det.

Är det en sommarstuga?

Jag brukade tillbringa jularna där. Jag hade glömt bort hela stället.

Jag behöver bara få det gjort.

Du hinner inte ens märka att jag är borta.

Det här blir bra för oss.

Nej, jag behöver inte det. Jag ska ta bort det. Jag är säker.

Får jag ett piller i förväg?

Okej, då vill jag ha tid så fort som möjligt. Jag vill göra det före jul.

23 december? Okej.

Tack.

Hej.

Hej.

Alla kallar mig Vesla.

Bor du i närheten?

- Och nu ska du åka? - Jag åker alltid där.

Det är den bästa backen.

I vår trädgård?

Okej. Hej då.

- Ska du följa med? - Nej, det går inte.

- Vart ska du? - Jag har mycket att göra.

Vad då?

- Du frågar mycket. - Ja.

- Jag ska bara sälja huset. - Jaha.

- Vi ses. - Har du barn?

Nej.

Det var det jag trodde.

ÖPPETTIDER 10-14

Två?

- Hej. - Har du öppet?

- Vad kan jag hjälpa dig med? - Jag ska sälja ett hus.

Fredheim. Du känner kanske till det?

- Ja, alla känner till Fredheim. - Så bra.

Har du möjlighet att komma på en besiktning?

- När då? - I dag.

Det går inte.

Säkert att du inte kan komma i dag? Jag vill få det klart.

- Försök att ringa mig i morgon. - Tack ska du ha.

Jag hör av mig.

Hallå?

Hallå?

Vem är du?

Du måste vara Cathrine.

Ja.

Jag kände din mamma. Vi var väninnor.

Förlåt att jag bara gick in, men dörren stod öppen.

Jag tyckte att jag hörde oväsen här, så jag kom upp hit.

Tänk att du har blivit så stor, Cathrine.

- Du känner inte igen mig. - Nej.

Nej, det är ju så länge sen.

Här har du mycket att göra. Det har nog inte städats här sen 50-talet.

Jag ska bara tvätta och röja lite, så får köparna göra resten.

Ja, det är bra.

Det finns inget för dig här. Frågan är om du får sålt det.

- Ja, man får hoppas det. - Efter allt som har hänt här...

Du pratar som om det finns spöken här.

Jag minns i alla fall inte nåt från när jag var liten.

Vad minns du då?

Väldigt lite, faktiskt.

Kommer du inte ihåg att folk pratade om Marie?

Marie?

Hon försvann. Hon var bara sju år, stackaren.

Marie var din mammas syster.

Hade mamma en syster?

Hon bara försvann en dag.

Men... Vad var det som hände?

Ursäkta mig.

Förlåt mig, jag letar efter min syster.

Kommer du inte ihåg mig?

Nej.

Fint att se dig igen.

Fint att se att du har blivit vuxen.

Hej då.

Hallå?

Hallå?

Det är Cathrine Berggrav. Vi pratade i går om Fredheim.

Jag undrar om du kunde tänka dig att titta in i dag?

- När då? - Nån gång under dagen.

Hallå?

Den du ringer kan inte nås för tillfället.

PÅMINNELSE OM BESÖKET 23 DECEMBER PÅ CENTRUMKLINIKEN

Vad sysslar du med?

Det är Markus. Lämna ett meddelande.

Det är jag. Jag måste stanna här en natt till.

Jag har givetvis lyckats fastna med bilen. Oroa dig inte.

Nej!

Markus... Vad gör du här?

Jag trodde att du skulle bli glad.

Ja, det är jag.

Jag trodde att det var ett helt vanligt hus.

Det finns fortfarande saker jag inte vet om dig.

Din familj?

- Är det du? - Ja.

Det är fint att se dig.

Hur lyckades du hamna här ute?

Mamma gjorde den.

Är det du och hon?

Ja, jag tror det.

Det måste ha varit fantastiskt. Levande ljus, dukat långbord...

Gröt till tomtenissen ute i ladan. Fantastiskt.

Ja, det måste det ha varit.

Men så dog ju mamma.

Vad hände egentligen?

Jag minns inte. Jag minns bara en bilresa strax efteråt.

Pappa var tyst och körde för fort.

Jag minns att jag inte kunde sova ensam.

Det var en olycka.

Var?

- Vad menar du? - Var hände det?

Det måste ha hänt här.

Jag tror att det hände här.

Hur är det med dig?

God morgon.

Varsågod.

Det finns mer om du vill ha.

Jag tror att det räcker. Tack.

- Jag sätter igång där nere. - Händig...

Vad gör du?

Nej! Det går inte.

Den är låst.

Det är meningslöst. Det finns ingen nyckel.

Är det du som har ställt för den här?

Jag tyckte att jag hörde oväsen därifrån.

Spöken?

Vad händer med väggen här?

- Den är rutten. - Förstör den inte mer då.

Vi tar bort den. Vi kan öppna upp här.

Om vi ska gräva fram allt ruttet i huset, kan vi lika gärna riva det.

Där är du ju...

Du får aldrig stå mitt i vägen. Förstår du det?

Du? Är dina föräldrar i närheten?

Mamma... Hon är bara inne.

Pappa är ute och reser i jobbet.

Vad har hänt med dig?

Cathrine?

Hej!

Vad gör du?

Det är en liten flicka.

Hon gör mig orolig.

Jag tror inte att hon har det så bra hemma.

Du kan åtminstone låta som om du bryr dig.

Det är klart att jag gör det.

Förlåt.

- Jag vet inte. Jag bara... - Det är naturligt.

Titta här. "En husmors lyckliga tillvaro."

Den är bra. "Snabbmat för upptagna hemmafruar."

Vad har vi här? "Kameleonten."

"Om en kvinna som är farlig for män, men ännu farligare för sig själv."

Handlar den om dig, gumman?

Hej. Är allt som det ska med dig?

Har det hänt nåt?

Vill du följa med in och värma dig? Du är inte ordentligt klädd.

Du kan berätta för mig, oavsett vad det är.

Jag trodde att du visste.

Ska jag följa med hem till dig? Jag kanske kan prata med din mamma.

Jag gör det. Ska vi det? Vänta här, så hämtar jag en jacka.

Vänta här!

- Har du sett en liten flicka? - En flicka?

- Hon har knappt några kläder på sig. - Är hon ute på isen?

Nej, jag tror inte det.

Här ligger din släkt.

Men inte min moster.

- Moster? - Ja, Marie.

Nej.

Jag minns att pappa inte kunde vara med och klä julgranen.

De var ute och letade.

- Hittade de inte henne? - Nej.

- Vad tror du hände? - Jag vet inte.

Din morfar hoppades att de skulle hitta henne när isen gick upp, men...

Våren kom, och hon dök ändå inte upp.

Hon kan inte ha kommit så långt. Hon var bara sju år.

Din morfar slutade nog inte att hoppas.

Han kunde aldrig acceptera att hon var försvunnen.

Är det därför namnet inte står på gravstenen?

Han ville att det skulle finnas en ledig plats om...

Nej, jag vet inte mer.

Jag tycker att du ska låt den här gamla saken vara.

Du måste gå vidare, Cathrine.

Du håller ju på som din mor.

Mamma?

Hon rotade också i det här.

Älskling...

Kaffe, bröd, middag, stearinljus... Är det nåt mer?

Nej.

Du borde försöka sova lite.

Gör det.

Hej. Jag försökte ringa, men det var ingen täckning.

Nej, jo... Kom in.

Oj...

Vilken utsikt!

- Vad var det? - Ingenting.

Ska vi fortsätta?

Som du ser är det gott om utrymme.

Du vill inte behålla det då?

Hade det varit röta skulle det vara annorlunda.

- Då hör du av dig? - Jag borde väl titta på källaren först.

Nej, det går inte. Den är låst. Jag hittar inte nyckeln.

- Jag fixar det. - Ja, gör det.

Så ordnar jag en besiktningsman.

Jag hör av mig då.

- Hej då. - Ha det bra.

Hej.

Du klarar det ju.

Nu måste vi ställa oss upp. Det är det svåraste.

Så fint.

Ska du följa med in?

Du ser lite frusen ut.

Strunta i vad folk säger. Det är mysigt och varmt där inne.

Och jag är ju med dig.

Är du hungrig?

Ska vi klä ut oss?

Vi får hitta en clowndräkt till mig också.

Den här.

Det ser inte ut som clownkläder.

Vad sägs om den där?

Eller den?

Skulle inte du klä ut dig?

Nej. Nu är vi klara.

Men... Du behöver en halsduk.

Nej, nej...

Nej.

Det får bli den här.

Nu leker vi kurragömma. Du får leta.

Räkna då!

Ett, två...

...tre...

...fyra, fem...

...sex, sju...

...åtta...

Vad gör du?

Jag och Vesla lekte. Vi klädde ut oss.

Vesla?

Tyst...

Vi leker kurragömma.

Jag går och packar upp det här.

Du skrämde mig.

Titta vad jag hittade.

Vesla, det är inte snällt att skrämmas.

Hej. Vad är det som pågår?

- Ingenting. - Det är nåt som pågår.

Det pågår en hel del.

Oväsen i huset och Vesla som inte har det bra.

Marie som försvann och mamma som är död.

Jag kan hjälpa dig.

- Jag kan hjälpa dig. - Jag klarar mig.

Ja, du klarar dig skitbra.

Ska du prata med läkaren den 23 december om hur bra det går?

- Eller om vårt barn? - Har du varit inne på min mobil?

Borde du inte prata med mig först? Va?

Jag behöver vara ensam. Jag vill vara i fred.

- Nej, jag stannar. - Stick härifrån nu.

- Jag stannar. - Släpp mig!

Jag stannar hos dig. Jag älskar dig. Jag stannar hos dig.

- Släpp mig! - Jag stannar hos dig.

- Släpp mig, säger jag! - Jag stannar hos dig.

Släpp mig!

Förlåt.

Gå!

Gå!

FÖRSVANN FRÅN FAMILJEN DAGEN FÖRE JULAFTON

Hedvig Berggrav, född 17 februari 1920.

Mormor.

Patienten inlagd på sluten avdelning efter återkommande psykotiska anfall.

Det var den här du letade efter, va?

Jag ville inte att du skulle börja rota i det här.

- Jag vill egentligen vara ensam... - Kan du bara berätta vad du vet?

Jag tycker att du ska åka hem.

Vad var det mamma upptäckte?

Kvällen då Marie försvann-

-var din mormor ensam med Marie.

Din mor blev besatt av ett rykte.

Vilket då?

Att din mormor hade dödat Marie.

PATIENTJOURNAL

Patienten har inga tidigare kända psykiska besvär

10 december 1955: Patienten skrivs ut.

Hallå?

Hallå?

Hej. Ledsen att jag stör på lilla julafton. Jag försökte ringa.

Hej. Följ efter mig.

En sättning. Vi kan kolla vad källaren har att bjuda på.

Har du hittat nyckeln till källardörren?

Väggen är konstigt placerad.

Vi får flytta den här. Ta tag där borta.

Vill ni ha lite kaffe?

- Vi väntar. Vi försöker få upp dörren. - Det går inte.

Gå.

- Ut härifrån! - Dörren är ju öppen.

- Vad gör du? - Hon är ju helt tokig.

Vesla!

INGA SPÅR EFTER MARIE

Hon kan inte ha kommit så långt. Hon var bara sju år.

Väggen är ju helt rutten.

10 december 1955: Patienten skrivs ut.

Att din mormor hade dödat Marie...

Du behöver en halsduk.

Det var en liten flicka här. Jag såg henne.

Jag blir så glad var julekväll.

För då blev Jesus född.

Då lyste stjärnan som en sol.

Och änglar sjöng så sött.

Då tänder moder alla ljus.

Så ingen vrå är mörk.

Vad fint du sjunger.

Hej.

Hej.

Jag älskar den här.

Det var inte meningen.

Det gör inget. Vad har du lust att göra nu?

Häxan sa: "Du ska få så många Rapunzlar du vill, men på ett villkor."

"Du måste ge mig barnet ni väntar."

Det är inte så hon ser ut.

- Vad menar du? - Häxan.

Hon ser inte ut så i verkligheten.

Blev du också instängd?

Hon kan inte göra dig illa nu.

Så ja...

Du får släppa mig.

Släpp mig!

Förlåt!

Vem är du?

Vad menar du?

Visa mig ditt smycke.

Visa det! Visa det!

Var är det andra?

Varför har du kommit tillbaka?

Vad vill du, Marie?

Jag är inte Marie.

Nej! Sluta!

Jag vill inte!

Marie! Marie!

Kom!

Nej! Jag vill inte ner i källaren!

Nej, jag vill inte!

Titta! Det är du! Hon målade av dig.

Släpp mig! Nej!

Marie...

Kom fram!

Jag vet att du är här.

Nej!

Vad är det du vill?

Vad vill du, Marie? Vad vill du?

Jag är inte Marie.

Mamma... Det är bara jag.

Cathrine.

Nej!

Hej.

Bor du i närheten?

Skulle inte du klä ut dig?

Mamma.

Jag dödade mamma.

Kom.

"Han tog henne till sitt rike, där de mottogs med glädje."

"Rapunzel och prinsen föll i varandras armar"-

- "och så levde de lyckliga i alla sina dagar."

"Snipp, snapp, snut, så var sagan slut."

Och så var häxan borta!

Ja, så var häxan borta.

Översättning: John Ottosson