Original subtitles

Hörru, min bil!

Ge mig nycklarna!

Helvete, min jacka.

Fan också...

Det var på tiden.

Toronto visar var skåpet ska stå!

Så ska det låta!

Hejsan.

Hej då!

Tjena, kompis. Klar för leverans.

Goda nyheter, ingen övertid inatt. Jag hittade en utan GPS och larm.

Behöver nån en mobilsladd, lite näsdukar och en teddybjörn?

Jag tar sladden. Ge Steve resten. Han är nydumpad.

Ner på marken!

Kom hit!

Hitåt!

Stanna!

Dav...

- Vad gör du här?! - Jag är under täckmantel!

- Semestrar i Kina! - Va?

- Jag är på federala polisen nu. - Jag vet!

- Se upp! - Vad gör ni på mitt område?

Tekniskt sett är hela landet mitt område nu.

Jag har jobbat med dem i över ett år. Avslöja mig inte.

Verkstan är stängd. Vi har det vi behöver.

Nej, det har ni inte. Bossen är inte här. Det är ingen av nyckelpersonerna.

Va?! Okej, då...

- Vad håller du på med? - Plockar in dig med resten.

Det kommer inte att funka. De litar inte på nån.

- Har du en bättre idé? - Jag tror det.

Lägg vapnen på marken, annars dör han!

- Lägg ner vapnen. Gör som han säger. - Vapnen på marken!

Du där, ställ dig där! Jag vill inte ha nån bakom mig!

- Lägg ner vapnen. - Släpp den, för helvete!

- Han är en av oss. - Bort från bilen! Ingen bakom, sa jag!

- Lägg ner vapnen. - Visa händerna!

Du kör!

- Fan i helvetes jävla tabarnak! - Din franska är inte särskilt rostig.

- Varför var bossarna inte där? - Vem tipsade er?

En informatör som försökte kränga en bil till en av mina agenter.

Han blåste er. DiPietro och Dubois kommer aldrig dit.

Allt som görs där är deaktivering av GPS och larm innan de skickas till garaget.

Du behöver inte återvända. Vi behöver bara hitta DiPietro.

- Med det vi två har nu är han körd. - Nej, det är nåt större på gång.

Jag har varit på dem i ett år. Vill vi sätta dit dem rejält måste jag tillbaka.

- Okej, men om nåt känns skumt... - Vad du än gör, klia inte.

Då avblåser jag. Om du bryter mot en enda av mina order...

"Dina order"?

Nej, nej, nej...

Jag jobbar inte åt dig. Jag jobbar med dig.

Lokalpolis - federal polis. Min utredning övertrumfar din.

Gillar du det inte kan du dra. Jag kan hitta DiPietro själv.

Sen kan du krypa tillbaka till din chef och förklara slöseriet med skattepengar.

- Du har förändrats, kompis. - Tack.

Nu pyser vi. Jag har en spårare på mig, så mina killar är snart här.

Hur får vi in dig igen?

- Inte vad du hade tänkt dig? - Nix.

Det funkar ändå.

Vi säger att du avväpnade mig, vi slogs-

- du tappade kontrollen över bilen och jag kom undan.

Men det måste se äkta ut, som att airbagen öppnades i fejset på dig.

Okej, och hur tänkte du dig att...

Helvete!

Allt väl?

Ledsen, kompis. Får jag se?

Perfekt! Det funkar.

- Du har inte förändrats ett dugg. - Tack.

Okej, min tur. Kom igen.

Slå mig. Kom igen, var inte rädd.

- Kom igen. - Vänd dig om.

- Det här kan svida lite. - Kom igen, jag har varit med förr.

Vad har du gjort?!

Min jacka! Din jäkla dåre!

- Du har verkligen förändrats. - Du bad om äkta, Dave.

- Inte så äkta! - Du överlever. Det är bara ett köttsår.

Kan du fly nu?

- Kan du springa? - Ja, men jag gillar nog inte ditt nya jag.

Stick nu. Ring mig på mobilen när du är i säkerhet.

Stå still!

Älskling, lägg bort den. Jag vill inte bli skjuten två gånger samma kväll.

Vad gör du här?!

Hallå där!

Hoppsan! Ursäkta, mrs Bouchard.

- Pappa! - Hej där.

- Jag kör dig till sjukhuset. - Ge mig första hjälpen-lådan.

Nej, de måste tro att jag gömde mig utomhus inatt.

Vill du hjälpa till? Ge mig tre kaffe och en bunt servetter.

- Du där... Louis-Philippe. - Louis-Martin.

Mr Bouchard menade inget illa. Han är skadad och pressad.

Ge mig din munkjacka och fixa lite speed. Du har en halvtimme på dig.

Vänta nu. Jag vet inte vem ni tror att jag är, men jag vet inte var man hittar...

Jaha... Visst.

Okej...

Jag kanske vet en kille som känner en kille som...

Vad håller du på med? Kaffe och servetter!

Jag vet vad jag gör.

Kattlådan behöver bytas.

Under ett polistillslag igår mot en känd italiensk gangsters verkstad-

- togs en polis som gisslan av en av banditerna han försökte gripa.

Vi har honom med oss denna morgon.

Mr Ward, Claude Poirier här. Hur lyckades en småskurk

kidnappa en vältränad polis som ni?

När vi tog oss in i verkstan,

överraskades vi av det motstånd vi mötte.

Många av dem var beväpnade.

Lärde ni er inte på Nicolet d'Ontario att brottslingar ibland är beväpnade?

Tja... Ursäkta, men vem är Nicolette?

Nicolet är polisskolan i Quebec!

- Ska jag fortsätta på engelska? - Nej då, det går bra.

Men kan ni tala lite långsammare?

Är det här min svensexa?

Var i helvete höll du hus?

Satan!

Chefen, kan du säga åt gorillan att han bara behöver slå om jag inte pratar?

Han tycks inte begripa reglerna.

Vid tillslaget igår kväll spårade saker och ting ur.

Jag lyckades avväpna och kidnappa en av dem.

Han tvingade mig att köra till gamla hamnen.

Jag var rädd att han skulle döda mig och dumpa mig där.

Jag tvärbromsade och han slog i sätet.

Jag tappade pistolen och slog honom i skallen.

Han tappade kontrollen över bilen och jag hoppade.

När jag tog mig ur fordonet flydde han, så jag sköt honom.

Som tur var vingklippte han mig bara, så jag fortsatte springa.

- Du anar inte vilken natt jag hade. - Nej, men jag vill gärna veta.

Jag menar allvar. Jag är nyfiken.

Jag ville inte chansa och åka fast, så jag tillbringade natten utomhus.

Jag stal en munkjacka av en lodis och tog några koppar kaffe.

Det skulle bli en lång natt. Jag plåstrade om mig med några servetter.

Allt jag kunde få tag på mot smärtan var lite ecstasy. Det var allt.

Du är en hjälte! När jag först såg dig tänkte jag: "Ännu en anglo..."

- Men du är mycket mer än så. - Tack.

Här är fantombilden av skurken.

Ser ni honom kan ni lämna ett meddelande i min röstbrevlåda. 10-4!

Din lille skit!

Det ser äkta ut, chefen.

- Är doktorn här? - Jag han väntar.

Gå och hämta honom, då.

- När vill du avsluta? - Det vill jag inte.

Det får inte bara se äkta ut, det måste vara äkta.

Vi gör allt enligt reglementet. Dette er virkelig vigtigt.

- Sköt du verkligen din kompis? - Ja.

Bara så att jag vet: vi är väl inte kompisar?

Ta det försiktigt med bandaget.

Vad i helvete? Vad ska han göra med den?

Håll käft.

Vad gör han?

Full med koffein och amfetamin.

Han behöver sys.

Mike, släpp honom och ge honom en drink.

Tack, Michel.

Kallar du mig Michel en gång till sliter jag skallen av dig.

Michel, jag tar en whisky med en iskub.

Skönt att du är tillbaka, Davey. Oroa dig inte, doktorn plåstrar om dig.

Här, köp lite nya kläder. Du luktar som en hemlös hora.

Din lägenhet är bränd, så Mikey fixar ett rum häruppe.

- Tack, du kommer inte att ångra det. - Jag ångrar inget.

Det är de som jävlas med mig som ångrar sig.

Var är den där whiskyn, Michel?

Det är inte Ritz, men dina grannar är söta.

- Efter igår har vi ändrat på lite saker. - Hur menar du?

Leverera direkt till huvudgaraget. Vi behöver 25 bilar på 5 dagar.

25 på 5 dagar? Vi blev ju nyss av med halva gänget.

- Nya killar börjar ikväll. - Och ny deadline.

- Vad är det frågan om? - Det angår dig inte.

- Du är tidig. - Jag har dagskiftet.

- Är killar tillåtna häruppe? - Ni blir rumskompisar under veckan.

Han kan bo i mitt rum om han inte törs sova ensam.

Jag bits inte. Och jag gillar farliga killar.

Där har du rockstjärnesviten.

Oj... Är det dig jag ringer när jag vill ha rumsbetjäning?

Rör inte mina tjejer. Du är skyldig mig en pickup. Jag vill ha den senast tre.

- Skojar du? - Gissa.

- Litar du på honom? - Han är en av våra bästa.

Det var inte vad jag frågade.

Ja, jag litar på honom.

Går du i god för honom?

Ja.

Då är det ditt ansvar.

Oj, snacka om under täckmantel!

Vi har inte tid med dina skämt.

"En man som offrar allt"...

..."och möter sitt öde"...

..."för att rensa uppi den smutsiga curling-världen."

"Han ska städa upp den, beväpnad med en pistol och en sop."

"Martin Ward är"...

..."Ballar av sten'."

- Hur är det med axeln? - Okej.

Du hade inte behövt gå så långt, men de trodde mig.

Jag var skiträdd. Jag trodde att de skulle döda mig.

Och tack för fantombilden. Den var så bra att jag blev tvungen att...

Hoppsan! Federala polisen måste ha en fet budget.

Vi får sitta två stycken i ett trädgårdsskjul med en iPhone 4.

Okej, dags att utbyta information. Vad vet du om DiPietro?

Han har jobbat länge för Caprese-familjen.

Men jag rekryterades av Mike Dubois.

DiPietro har bara styrt i tre månader.

Såvitt vi vet har DiPietro åsidosatts av självaste gudfadern. Han gillar det inte.

- Är han redo att byta sida? - Vi hoppas det.

Pressar vi honom hårt nog så ger han oss bossarna.

- Därav hans extraknäck. - Men det går inte ihop.

Varför syssla med stulna bilar när det finns mer pengar i knark?

Jag försökte förklara innan du började skjuta på mig.

De har pratat om en kund ett tag.

Jag vet inte vad eller vem det gäller, men jag vet att det är stort.

De har bara ändrat deadline. De vill ha 25 bilar på 5 dagar.

Och vi skippar det tillfälliga lagret. Vi kör direkt till huvudgaraget.

Här är adressen.

Hädanefter kommer jag att finnas i ditt huvud dygnet runt.

Med den här lilla manicken kan du höra mig.

Om nåt går snett kan jag vara där inom några minuter.

- Du stoppar den i örat. - Jag vet, men hur...

- Du sätter på den här. - Okej.

- Hör du när jag pratar? - Jajamän.

Häftigt.

Vilken återförening vi fick. Hur stor var chansen för det?

Rätt stor, eftersom det är vårt jobb att vara på fel plats vid rätt tidpunkt.

- Hur är det med familjen? - Strålande.

Min syster gifte sig med en 86-årig, senil bankir och bor i Schweiz nu.

- Och Jonathan? - Jag vet lika lite som du.

- Sist jag hörde nåt var han i Montreal. - Vill du att jag letar reda på honom?

Dave, att hitta folk är enkelt för mig.

Att kommunicera med dem har jag däremot inte bemästrat än.

Det där med ungar är inte lätt.

- Gabrielle bor i lägenheten ovanför. - Det är väl härligt?

Om det inte vore för "Kusin Det". Hennes pojkvän.

Det enda han gör är att odla hår.

Man vet knappt om han pratar eller rapar.

Men Gabrielle mår bra. Hon sökte till Nicolet.

Polisskolan?

Jag måste iväg. Jag behöver hitta en pickup inom några timmar.

Jag håller koll på dig. Glöm inte öronsnäckan.

Du finns alltså i min skalle dygnet runt?

Jag kanske låter dig vila ibland eftersom den har varit tom så länge.

Oj, Ontario-bon har utvecklat humor.

Du har förändrats. Det gör mig orolig.

- Snacka inte skit, det är inte Price bil. - Tror ni mig inte? Kolla här.

Hans nya mask. Kolla, den är asgrym.

Price är inte särskilt talför. Nu lär han inte säga nåt på månader.

Mike, hör här! Du kommer att garva ihjäl dig.

- Hela huset har redan hört det. - Mike, du är en sån solstråle.

Du borde göra reklam för apelsinjuice.

Lämna tillbaka masken, annars spelar han kasst.

Vad ska jag göra? Knalla fram efter träningen och säga-

- "Ursäkta, mr Price. Jag stal din bil och den här låg i den"?

"Målisar är ju lika vidskepliga som bingotanter"-

- "så jag ville lämna tillbaka den innan du börjar spy överallt."

- Posta den. - Jag kan lämna tillbaka den.

- Ge den till dig? - Varför inte?

Inom två veckor hittar jag den på loppis.

En gång bytte han sin syrras tvättmaskin och torktumlare mot tre magasin.

Vad skulle du med tre magasin till?

Ögonen stämmer inte.

- Har du aldrig sett honom förut? - Första gången. - Där har vi det!

Det var säkert storkunderna jag nämnde.

De var väldigt unga. Den äldste var kanske 25.

Jag fattar fortfarande inte. Varför bilar och inte droger?

För att det finns en efterfrågan. Det finns en marknad för allt.

Man kan till och med köpa ren urin på nätet.

Märkligt att ingen kränger gymnasiebetyg i Quebec.

- Ta reda på varifrån de kommer. - Men för helvete!

Ni tycker ni är balla med er sketna brandvägg!

- Ska jag köra upp den i röven på er?! - Det där är MC, vårt datasnille.

MC, hälsa på David.

Rena cowboystilen att sno Price bil, men jag gillar din stil.

Vi kommer att bli ett jävligt farligt team.

- Ett team? - Jajamän.

Jag är dina ögon, öron och händer.

Det jag försöker göra nu, och kommer att lyckas med-

- är att hacka Sopranos. - Garaget.

- Jag ser att du undrar hur. - Det är inte det jag undrar över.

Vilka har stolpar och kablar överallt? Vilka?!

Bell och Hydro-Québec. Pang! Om jag hackar och kringgår deras system...

Kom igen, baby!

Pang! Där satt den, era jävlar! Jag har nu kameror!

Vem är bäst? Vem är ett geni?

Sug på den, Steve Jobs!

Ville ni ha Mac? Smaka på min Mac!

Jaså, Bill Gates? Trodde du att du visste allt?

Då så.

Från och med nu är vi ett team.

Jag behöver hjälp med datorerna. De har hård säkerhet.

- Jag vet inget om datorer. - Det är enkelt.

Ta bilder på deras system. Datorer, kablar, externa hårddiskar, modem...

- Allt du kan hitta. - Visst...

Hörru, Mimmi Pigg. Jag jobbar under täckmantel.

- Jag kan inte gå runt och fota. - Han är för gullig.

Jag behöver din hjälp. Kan du lämna tillbaka den här till Carey Price?

Om de börjar förlora blir hela stan galen och folk blir av med sina jobb.

Förlåt, fel av mig. Du håller ju på Leafs. Jag kan inte lita på dig.

Är nån från Montreal här?

Ingen?

Nej, i helvete.

Jag är mållös.

Riktigt jävla vrickad. Men fantastisk.

Okej...

David, rikta upp kameran.

- Perfekt. - Okej, hörni...

Jag vet att det är mycket begärt, men nu är det dags att visa vad ni går för.

För att hålla er motiverade har Silvio dubblat era arvoden.

Tror ni att ni är förföljda, kom inte hit.

Dumpa bilen och ring mig på baren, inte på mobilen. Är det uppfattat?

- Och om vi blir gripna? - Om nåt händer er därute...

- ...så betalar jag borgen. - Det där är DiPietro.

Så länge ni bara håller käften.

För er som inte känner mig så väl än...

Jag är en trevlig kille tills jag inte längre är det.

Det här gör mig otrevlig:

Om ni snackar jobb utanför dessa fyra väggar.

Om ni snackar bredvid mun för att impa på polare eller få ett ligg.

En annan sak som stör mig

är när man inte dyker upp när jag förväntar mig det.

Vad händer när du inte är trevlig?

Vem fan är det här?

Nej! Inte nu, David!

Fler frågor?

Jag menar allvar. Vill ni dra så gör det nu.

Toppen! Då kör vi igång.

Hjälp surfarkillen upp. Han tillhör gänget nu.

Grabben klarar sig, David. Jag behöver bilderna.

David...

Jag behöver verkligen bilderna.

- Kommer jag olägligt? - Är det nåt problem?

Nej, jag ville bara fråga Mike om han hade några särskilda önskemål.

Jag skriver ut dem.

Han rör sig för mycket. Jag får ingen bra bild.

David, ditt huvud rör sig för mycket.

Försök hålla dig stilla några sekunder.

David, jag menar inte att jävlas, men sätt fart!

Allt väl?

Javisst. Det är smärtan, ibland kommer den som en elstöt.

Ge Miatorna till de nya killarna. Jag vill ha de bra grejerna.

Ta pappret och sätt igång! Och ge mig en bild av datorns baksida.

Ja! Nej! Inte snubbens fejs!

- Är det nåt problem? - Ett stort.

Du fixar det! Kom igen, David! Ja!

Perfekt, där har vi det! Närmare.

- Vad gör du? - Ja, nu har vi det!

- Satan, kompis! - Michel...

Ska jag behöva göra en extranyckel varje gång jag ger dig en bil?

- Tack, chefen. - Tack, Michel.

Vi har det. Bra jobbat, David.

Kan du få din hyperaktiva pudel att sluta skälla medan jag jobbar?

Okej.

- Vad fan, Mikey? - Det kanske var en av mekanikerna.

Skumt, Mike gav mig samma lista förra veckan.

- Jaså? Okej, kom in ikväll. - Nej, jag måste hitta minst en bil ikväll.

Möt mig om en timme i hörnet av Sainte-Catherine och Crescent.

- Och ta med en vit skjorta och en fluga. - Va? Vit skjorta och fluga?

Jag kan inte fatta att du fick mig att hjälpa dig stjäla en bil.

- Säg bara till. - Jag är på väg.

Tack.

God afton. Välkomna till... "Le Cinc".

Ha en trevlig kväll.

Tackar.

Oj, det gick nästan för lätt. Vi får göra om det imorgon.

Aldrig, det är jag som får låtsas att jag tappat biljetten och vänta på bilen.

- Hej, Jen. - Vadan denna utstyrsel?

Jag har ett extraknäck med symfoniorkestern. Gillar du det inte?

- Jag tar en Jack och cola. - Inte en martini?

Mike.

Martin? Martin, hör du mig?

- Vakna! - Jag är här. Har det hänt nåt?

De tre kunderna är i baren. Du får skugga dem. Det är för farligt för mig.

- Jag är där om tio. - Snabba på.

Det stämmer, jag pratar med min penis.

Jag har till och med döpt honom till Martin.

Idiot.

Jag skiter i vilket. Gör vad du vill. Men be mig inte presentera dig för min.

Okej. Jag finns i baren om du ändrar dig.

Mike vill att jag tar hand om dem.

- Vilka är de? - Jag vet inte.

Jag ställer inga frågor så länge de dricksar bra och inte tafsar för mycket.

Gina? Jen? Kan jag få en till, det här är tomt.

En dubbel. Och tre till mina vänner därborta.

- Martin, vad håller du på med? - Max fem minuter.

Jen, har du några tändstickor?

Hoppsan, de är visst arga! Lugn, det är bara vätska.

- Torka upp det med din turban. - Vad säger han?

- Ut härifrån. - Jag fixar det.

- Kom igen. - Vad gör du?

- Det är ingen fara. - Vad var det med honom?

- Tjena... - Okej.

- Gå hem och kom tillbaka imorgon. - Okej.

- Den vägen? Imorgon? - God natt.

Jag är här.

- Hörru, storfräsarn! - Är han kvar?

Ni kan inte bestämma vad jag gör på min fritid!

Har du eld?

Jag går in.

USA: S UTRIKESDEPARTEMENT

David, du kommer inte att tro det här.

- Är du säker? - Inte till hundra procent.

Men det fanns tre amerikanska flaggor, två beväpnade marinsoldater-

- och en plakett med "USA:s konsulat" på. Så jag kan vara nåt på spåren.

- Vad gör de där? - De är amerikaner.

Visst, och jag är japan. På lördagar bär jag tofflor och lagar sushi i gallerian.

- Hon har rätt, de är amerikaner. - Visa honom.

- Allihop går på samma universitet. - Vilket system har du hackat?

Inget, de är korrekt inskrivna. De är till och med listade i vår databas...

- ...som humanitära konsulter. - För vilka, "Skurkar utan gränser"?

- Nåt sånt finns inte på riktigt. - Tack, prinsessan Leia.

Tänk om de tillhör FBI?

- Fan, vad tungt! - Det är ju stenar.

- FBI? - Ja.

Står KGB och Scotland Yard på tur för att ta sig an småbossar som DiPietro?

Du tar hand om DiPietro så håller jag ögonen på amerikanerna.

- Toppen, håll mig informerad. - Har du inte glömt nåt?

- Nej... - Dricksen.

- Vilken dricks? - Killen vars bil du stal gav dig dricks.

- Tjugo dollar, inte sant? - Än sen?

Jag dricksade också och jag vill ha tillbaka mina pengar.

Jösses... Du är så snål!

- Hur mycket dricksade du? - Tio dollar.

- Jag vill ha min växel. - Och du kallar mig snål...

- Det fattas fem dollar. - Nej.

Jag betalade tio, du fick tjugo,

vinsten blir tio och din andel blir fem.

Men fy fan...

Du behöver hjälp. Du behöver terapi, min vän.

Du borde gå till AA. Eller kanske till SK, "Snåla Kanadensare."

"Hej, jag heter Martin." "Hej, Martin."

"Jag har varit en snål kanadensare sen jag föddes och blir skakis av fem dollar."

- Här, byt ut den. - Tror du att jag jobbar för dig?

Förlåt, har jag inte förklarat det här?

Federal...

...lokal.

Så bör man inte prata till en separatist med humörproblem!

Passa dig, unge man! I morse sa min endokrinolog att jag inte hade rätt kön!

Min testosteronnivå är abnormt hög. Kvinnor har 2, män har 7-

-men jag har jävla 9,2!

Hon träffar åtminstone en expert.

Martin Ward från federala polisen. Jag behöver prata med en tjänsteman.

- Det gäller ett mycket viktigt ärende. - Allt är viktigt, sir.

Ta en blå nummerlapp och slå er ner där. Ni får strax hjälp.

- Ha en trevlig dag. - Vad får det lov att vara?

Jag vill ha en surf and turf, en bakad potatis med gåslever...

- ...och ett glas rött, tack. - Hej, pappa.

- Något annat? - Jag behöver få se dig.

- Är du redo för provet? - Ja då, nervös men redo.

Bra, låt oss gå igenom hur man hanterar civilister.

- Jag är redo, pappa. - Sätt igång!

Kontakt, identifikation, förhör, lyssnande...

- ...situationsanalys och konfliktlösning. - Och om du inte kan lösa konflikten?

Då gör jag som du: Hittar på en lag eller drar mitt vapen.

- Mycket lustigt. - Jag är redo, pappa.

Jag vet. Om jag kunde klara det kommer du att få alla rätt.

Tack.

- Sätt fart, idiot! - Lugna dig!

De har 40 olika munkar. Jag behöver tid att välja.

- Pappa! - Jag har inte hela dan på mig!

Kör fram till första rutan, tack.

4,75 dollar.

Kan du göra mig en tjänst? Köp lite glass åt din mor.

- Honungslavendel. - Vidrigt!

Jag fattar inte att det finns. De borde ha bacon-och revbensspjällssmak.

Okej?

Varsågod.

Le!

Älskling, två mackor till priset av en!

Va?!

Ursäkta mig.

Vi betjänar nummer 159, sir.

Ni kanske begick ett misstag och hoppade över några lite för snabbt.

Omöjligt, allt sköts av datorn. Numren byts inte manuellt.

Jag måste få prata med nån nu!

Ken!

- Vi har en kod 63. - Vad fasen är det?

Snälla ni. - Tack, Clo. Ta din rast, jag fixar det här.

- Ursäkta, men... - Pappret ni fick när ni kom.

Orsaken till min otålighet, och till hela mitt besök...

Tyvärr, sir. Ingen kan ta emot er idag.

Om ni återkommer imorgon kan jag sätta er på en annan lista.

Skit på dig...

- Du är så vacker. - Du också.

- Men jag saknar inte knutte-looken. - Lögn, du älskar badboys.

- Hur gjorde du det där? - Jag är tjenis med din hyresgäst.

Jag visste att jag gjorde rätt som gifte mig med dig igen.

Den perfekte mannen. Du är aldrig här, så du skäms och gör gulliga saker.

Vänta lite.

- Allt väl? - Nej. Det här är jobbigt.

Jag vet, älskling. Men det är snart över.

Det tar aldrig slut.

Ibland undrar jag varför jag gör allt det här bara för att ta fast några bovar.

Sen tar rättegången flera år, och om nåt bevis avvisas går allt åt helsike.

Kan du ge telefonen till min make? Han pratar aldrig så här.

- Känner du honom? - Nej, hurdan är han?

Han är en envis jävel med kort stubin-

- men han är den modigaste, ärligaste och mest beslutsamme man som finns.

- Fortsätt. - Han är en alfahanne.

Han ger inte upp förrän han har vunnit.

Jag borde veta, han vann mig två gånger.

- Jag förtjänar inte dig. - Så ja... Jag vet.

Vad gör du?

Sluta, du är sexig även när du fånar dig.

Jaså?

David?

Vad håller du på med?

Hallå?

- Hallå? Är du där? - Jag är här, min kära.

Förlåt, det var jobbet.

Det var en lögn. Jag är inte på ett motell.

Jag vet, mig lurar du inte.

Jag ska släppa iväg dig. Nu vill jag avnjuta min glass.

Okej?

- Du är så elak. - Hej då.

Hej då.

MONTREALS JUDISKA SLAKTERI

Ett ögonblick.

- Hur fick du mitt nummer? - Hur mår du, grabben?

Bra. Toppen, faktiskt.

Så bra.

- Jag är i Montreal. - Varför det?

- Jag jobbar. - Jag har inte tid att...

- Spårade du upp mig? - Nej då.

Det spelar ingen roll. Min son, vi behöver prata.

- Vad har vi att prata om? - Jonathan...

Ring mig inte igen. Jag ringer dig om jag behöver prata.

- Ha en bra kväll, Martin. - "Martin"?

Fatta dig kort.

- Varför visar du mig det här? - Det är nåt lurt här.

Chefen, det är nåt på gång här.

De lägger ner vapnen först när han säger nåt i micken.

Där säger han "lägg ner vapnen", men sen mumlar han nåt annat.

Fan också...

Okej.

- Jag plockar ut dig, David. - Nej, nej, nej.

Det börjar bli för farligt.

Jag är en stor pojke som har klarat sig i ett år.

Det är ett mirakel. Inse det och avsluta medan du lever.

- Vi vet inte ens om DiPietro är nyckeln. - Allt är ju på väg att falla på plats!

Du låter som en gröngöling. Är det vad du vill lära din dotter?

Va? Dra åt helvete.

Dra åt helvete. Jag kan åtminstone lära henne nåt eftersom hon pratar med mig.

Är det så du vill ha det? Jag är din chef. Du är färdig.

- Min chef? - Ja, din chef!

- Det stämmer, han är din chef. - Håll käft!

Ja?

Okej, jag är på väg.

Du har blivit bränd, David. Du måste hoppa av!

Han har auktoritetsproblem, precis som jag.

- Vad ville du, chefen? - Jag pratade inte med dig.

- En leverans till Maine. Mustangen. - Ge den till nån spoling.

Om jag är i Maine kan jag inte stjäla bilar och tjäna pengar.

Här är 2000 till soppa, en Happy Meal och en bussbiljett hem. Behåll växeln.

- Okej. - Sätt fart.

Ursäkta?

Michel...

Du sa "sätt fart".

Ibland utesluter det den som talar, men det lät som om du menade oss båda.

Japp.

Gör inte så mot mig.

Nej, vi kommer aldrig överens om musiken. Han gillar säkert dansmusik.

- Du ser ut som en dansmusik-kille. - Va?

Jag visste det, han lyssnar på dansmusik!

Ni kör från A till B utan att stanna.

Inte ens om Brasiliens volleybolldamer får fel på bussen-

- och står nakna vid vägkanten. Är det uppfattat?

- Tack, chefen. - Tack, Michel.

Är nycklarna på det vanliga stället?

- Herr general, tittar ni förbi? - Jag ville se att du var i säkerhet.

Så rörd jag blir. Det uppskattas.

Ta det inte personligt. Jag gör bara mitt jobb.

Allt är lugnt, annars hade jag haft lillskiten med mig.

Jag tänkte bara kolla att du inte blir skuggad.

Du är så beskyddande.

KANADA - USA

- Hur många är klara? - Femton.

- Och vi väntar på några till. - Hur länge måste vi vänta?

- Inte länge. - Det är ingen siffra.

Trettiosex timmar, och det här är mer vattentätt än en nunnas fitta.

- Inget illa ment. - Ingen fara, jag är muslim.

Vilken kille!

- Vad säger de? Har vi nån annan vinkel? - Vi kan prova en grej.

- David, är du där? - Ja.

- Vi ska ses på ett gammalt långtradarfik. - Ser du nåt misstänkt?

Nej, allt ser lugnt ut. Men kunden är inte här.

Det är poliser överallt, så han lär inte dyka upp direkt.

Okej. Lämna inte bilen. Håll mig uppdaterad.

Okej, men jag måste pissa.

Okej, men snabba dig. Återvänd till bilen direkt.

Ja, pappa.

- Vad är det för timer? - Din slyna, nu har jag dig!

Kolla, nu har vi deras kamera och mick.

- Satellitlänken är klar inom fyra minuter. - Satellit?

- Är den riggad enligt specifikationerna? - Mer eller mindre.

Vi ger ju inte järnet. Vi gör lite skada men undviker att hamna på nyheterna.

- Bra tänkt, Mike. - Ni lär ändå bli imponerade.

Låt mig bedöma det.

Satan... De tänker spränga bilen via satellit.

- Det är ju genialt. - David!

- David, är du i bilen? - Ja, pappa.

- Jag lyfte sitsen och tvättade händerna. - Du måste ut ur bilen!

Bestäm dig, pappa. "Stanna i bilen. Ut ur bilen."

- En bra förälder är konsekvent. - David, du måste bort från bilen.

Den sprängs om mindre än tre minuter. Du är avslöjad.

- De testar sin satellit på dig! - Vilken satellit?

De tänker spränga bilen via satellitsignal. Stick därifrån nu!

- För helvete! Vad gör du?! - Det är fullt med folk här.

Satan i helvete! Jävlar!

Kom igen!

Fan också! Polisen.

- Bilen verkar vara i rörelse. - Varför det, Mike?

- Jag vet inte. - Vet du inte?

- Spräng den. Spräng den nu! - Jag måste ändra koordinaterna.

Kom igen...

Ur vägen!

Fan!

Helvete!

Okej, satelliten är låst på målet.

- Fan också... - GPS:en räknar ner!

- Stäng av den. - Det går inte!

Stanna i bilen, sir!

Backa! Min bil kommer att explodera!

Stanna i bilen!

- Håll alla borta! - Håll er borta!

Sätt dig i bilen, annars...

- Vadå, tänker du skjuta mig? - Du ger mig inget val!

- Sätt dig i biljäveln! - Ta skydd, allihop!

- Tjugo sekunder, sir. - Helvete, David! Femton sekunder!

Fem, fyra...

David? David!

Hör du mig?

David, svara!

- Martin! - Gudskelov.

Martin, hör du mig?

Jag mår bra, jag är oskadd.

- Och ingen... - Ligg stilla! Ner på marken!

Stanna nere på marken!

Skrik inte, för fan! Jag har känsliga trumhinnor.

- Ner på marken! - Jag kommer inte närmare än så här.

- Jag är polis. - Håll käft!

Ligg still! Och rör dig inte.

Händerna bakom ryggen. Nu!

Skärp dig! Håll dem så här och haka ihop så där.

- Gör den andra! - Haka på dem så här. Fattar du?

Jag har honom.

Jisses...

Jag kommer till dig.

Det här är första lasten bilar. De fraktas ut till kusten ikväll.

- Andra vågen åker imorgon. - Resten är på väg på Dagen D.

- Litar ni på alla förare? - Absolut. Ingen känner till syftet.

Såvitt de vet är det bara en rutinvända.

Vi har hemliga avlämningsplatser där mekanikerna lämnar fordonen.

- Förarna hämtar dem där. - Som lånecyklar, men lite annorlunda.

Bra jobbat.

Ingen betalar för att se repetitionerna.

Om 36 timmar är vi rika.

Eller döda.

Så där ja, FBI är på väg.

- Bra tänkt. - Ja.

Tja, jag borde väl ta ett snack med honom.

Gör det inte, sir. Han är ju en terrorist.

- Han har rätt. FBI är på väg. - Kommissarien, er fru och pojkarna...

Tänk på dem. Det är inte värt det.

Rätta mig om jag har fel, men det här är väl vår stad?

Tills nån säger annat är det fortfarande vi som bestämmer.

Jag går in.

Nåväl...

Vem är du, pojk? Vem jobbar du för?

- Jäklar! Chefen går rakt på sak. - Ja, kanske lite för aggressivt.

- Man vill inte göra honom defensiv. - Han är terrorist, defensiv från början.

Jag heter David Bouchard.

Jag är fransk-kanadensisk polis under täckmantel för Sûreté du Québec.

- För vem? - Sûreté du Québec.

Han hittar bara på.

- Är du tysk? - Va?

- Nej, jag är fransktalande. - Fransos?

Sa du inte att du var kanadick?

- Hoppla! - Där fick han honom!

- Jaså? - Först var han fransman, sen kanadick.

Jag är rätt säker på att det finns fransktalande kanadensare.

Franska kanadicker?

Hur ska du ha det, fransos eller kanadick?

Jag är från Quebec, dumfan! Fransktalande kanadensare.

Liberal separatist, tabarnak! Varifrån är du? Amerikas förenta idioter?

- Det där var inte franska. - Det lät mer som svenska.

Ja, som svenske kocken i mupparna.

Nej, det var franska.

Nån skum sorts slang-aktig andraklassfranska.

- Men det var franska. - Jag är rätt säker på svenska.

Se till att få ordning på din historia, grabben. FBI är på väg.

- FBI? - De lär inte vara lika trevliga som vi.

- Är FBI på väg hit? - Japp.

Halleluja, prisa herren! Då väntar jag på dem.

Tack för ert deltagande, det uppskattas.

- Är du säker på det? - Väldigt säker.

Verkligen? För om du vill reda ut nåt...

...så tar jag gärna ett snack.

På tu man hand.

Nåväl...

Jag varnade dig.

Tja... Jag skakade nog om honom rejält.

Kolla att bron är säker. Se till att undersöka brottsplatsen ordentligt.

Jag vill ha ett fältkontor upprättat inom tio minuter, och kalla hit borgmästaren.

- Sir, ursäkta... - Bara några...

- Jag tänker göra ett kort uttalande. - Vet vi vilka våldsmännen var?

- Var det en terroristattack? - Uttalandet inkluderar inga frågor.

Men incidenten var på intet sätt terroristrelaterad.

Vi har omhändertagit en misstänkt och håller er uppdaterade.

Vem är den misstänkte?

Folket i Middlebrook är trygga ikväll.

Det finns inga ytterligare hot.

Martin Ward från Kanadas federala polis. Vem för befälet?

- Agent Blaine, FBI. - Jag har användbar information.

Jaså?

David, det här är agent Blaine från FBI.

- Är det här din partner? - "Partner" är ett relativt begrepp.

- Martin! - Ja, det är han.

Det här är David Bouchard från Sûreté du Québec. En av mina män.

Då får jag ber att vända er om och lägga händerna på bordet.

Va? Jag är kanadensisk federal polis!

Sir, jag tänker inte be er igen.

Vad hade du väntat dig? Trodde du att de skulle släppa mig-

- bara för att du viftade med en kanadensisk polisbricka? Du är så naiv!

Du har väl inte blivit ett Jehovas vittne? Jag körde en bil som exploderade-

- i det land som har flest terroristhot i världen!

Nu sitter vi båda fast här! Bra jobbat!

Mina damer och herrar, min partner Martin Ward!

Från Kanadas federala polis.

- Förlåt. - För vad?

- Du vet. Strö inte salt i såren. - Men det finns ju så många!

Skit på dig.

- Är de andra 25 bilarna också riggade? - Definitivt.

Det är genialt. Sprid ut stulna bilar över hela USA och spräng dem samtidigt.

Även om folk misstänker nåt, vad ska de säga? De köpte ju en stulen bil.

- Vad gör vi om vi tar oss ut? - Jag samlar teamet...

...vi går inte och hämtar datorerna.

Vi måste få FBI att tro oss, annars är vi körda.

Skakis igen?

Är det så svårt för dig att vara ensam i ett rum med mig?

Du skulle må då, va?

- Vad är det? - Jag fryser.

Vad är det?

Det är inte första gången. Vad är det frågan om?

Jag är sjuk, David. Väldigt.

- Vad är det? - Jag har Lou Gehrigs sjukdom, ALS.

Okej...

- Vem är Lou Gehrig? - En basebollspelare.

Ett av de första kända fallen.

Jag vet inget om baseboll. Är det som Parkinsons?

Tja, det är en degenerativ sjukdom.

Jag förlorar sakta kontrollen över mina motoriska förmågor.

Stegvis kommer alltihop att lägga av.

Det roliga är att man inte vet vad, när och i vilken ordning.

Bara att allt så småningom ryker.

Det är som rysk roulett.

"Hörru, Martin. Vad ska du bli av med idag? Förmågan att svälja"...

..."eller att tala?"

- Det kan ju ta åratal. - Inte så många. Sex, kanske sju.

De sista är inte så kul, vad jag har hört.

Det måste väl finnas mediciner?

Jag tar bromsmediciner, men...

Jag beklagar, kompis.

Fy fan!

Och du som trodde att jag var det värsta som kunde hända dig...

Det är det fortfarande.

Jag vill...

Jag behöver få vinna det här.

Jag vill inte kliva av som en gammal, sjuk gubbe.

Fattar du?

Det behöver du inte.

Det behöver du inte.

Mina herrar! Ni är fria att gå.

- Va? - Allt stämde.

Det finns ytterligare 25 bilar som är riggade på samma sätt.

- Det lär smälla snart. - Vad gör vi nu?

- Vet ej. - Vet ni inte?

Vad jag ska göra? Jag ska eskortera er till gränsen-

-skaka hand och önska er lycka till.

Ni ska fylla i de erforderliga papper som krävs för att avsluta denna utredning.

Era överordnade kommer att förklara det på båda språken när ni har återvänt.

Och nästa gång ni tänker dyka upp på mitt område och ställa till med skit...

Ring mig först. Då kan jag be er att ge fan i mitt land.

Vilken skithög...

Han påminner om dig när vi först träffades.

Var är alla?

- Högste chefen drog ur proppen. - Varför är du då kvar?

- Du är min chef. Inte din chef. - Va?

- Fråga inte mig. - Signalen är borta, jag fattar inte...

- Är de kvar i garaget? - Nej.

- Satte in David in en spåranordning? - Jo, men det finns ingen signal.

- Okej... Konsulatet? - Vi når dem inte på amerikansk mark.

De kanske inte ens är kvar där.

Fan i helvetes jävla skit!

Alltid ett steg efter.

Jen!

- Är du säker på att han är här? - Ja, bartendern meddelade mig.

Det är knappt nån kvar.

- Stängt. Har du ingen klocka? - Ursäkta, min går på Vancouver-tid.

Då har vi några timmar på oss. Så ta och backa in.

Minns du mig?

Jag vet inget om Lou Gehrig, men han måste ha varit en jävla bra spelare.

För tidigt?

- Helvete! - Polis! Ut härifrån!

Vi letar efter Mike.

- Ut härifrån! - Mike?

Michel!

Hallå?

Jag vet att du är här!

Okej, ta det lugnt!

Mike!

Tvinga mig inte att skjuta. Släpp henne. Hon visste inte att jag var snut.

- Ge upp, stället är omringat. - Håll käft! Jag skär halsen av henne!

Mike! Släpp henne. Sen lägger vi ner vapnen och snackar.

- Tror du att jag är dum? - Rör dig inte!

- Ingen har dött än. Vi kan lösa det här. - Håll käft, jag mördar henne!

Lugna dig. Kolla här. Jag lägger ner pistolen.

- David, låt bli! - Låt honom gå. Han dödar henne.

- Nej! - Lägg ner vapnet!

- Martin! - Säg åt honom att släppa den!

Lyssna på mig.

Om du skadar henne så skjuter jag dig, ditt jävla as.

Din jävla psykopat!

Kvinnomisshandlande jävla hallick!

Du kommer inte att klämma på nåns röv mer!

- Två till? Vad tycker du, Martin? - Okej, men han måste kunna prata.

Okej, nu räcker det.

- Vi måste dra. - Jävla subba...

- Allt väl? - Ja.

Ring polisen så fort vi har åkt.

- Är inte ni polisen? - Ja, men nej.

- Fattar du? - Nej, men ja.

Okej. Ring polisen så fort vi har åkt. Säg att nån är skadad och stick sen.

Se till att pysa innan de kommer. Har du nån pojkvän?

Bra, stanna hos honom tills jag ringer. Jag ringer när allt är över.

Sen kan du få visa mig några knep.

Okej?

Tack, Jen.

Ni kan inte göra så här, era jävlar!

- Oj, det gick snabbt. - Jag har lärt av den bäste.

Fan! Min son har försökt ringa.

Bra, det är ett gott tecken. Jag visste det.

Era rövhål...

Berätta allt du vet så kanske vi kan sluta ett avtal.

Kör upp era avtal i röven.

Jag känner dig, Mike. Du är en lögnare, en tjuv och en fegis.

Allt handlar om pengar och brudar. Men du är ingen mördare.

- Pengar har den effekten på vissa. - Tror ni att jag är rädd för snuten?

Ska ni slå mig med en telefonkatalog om jag inte snackar?

Se dig omkring, din idiot.

Ser det ut som en polisstation?

Tror du att vi tänker ta dina fingeravtryck och fota ditt fula fejs?

Jag ska möblera om ditt fejs!

Satan... Helvete, min fru!

- Va? - Det är min fru!

Göm honom!

- David? - Hej.

Väckte jag dig?

Det gör inget.

- Vad gör du? - Jobbar.

Du har blod på handen.

Ja, ser man på!

- Har du sällskap? - Nej.

- Jaså, han? Det är bara Martin. - Martin?

Älskling, du får inte gå in i garaget.

Du försätter oss väl inte fara med all din skit?

Aldrig. Lita på mig.

- Vi får prata om det här sen. - Okej, tack. Jag älskar dig!

Jag sitter i skiten...

Hon är tokig i dig. Turjävel!

Jävlar!

Kom igen, Michel!

Svälj inte, det är dåligt för hälsan.

Jag vet var du bor! Jag ska skära halsen av din fru!

Vad sa du?!

Berätta det jag vill veta, annars...

Eller vadå? Tror du att jag är rädd för lite stryk?

Lyssna nu, din värdelösa lilla hundskit!

Min fru är borta, min son vägrar prata med mig och jag är döende!

Om du tror att jag bryr mig ett skit om du dör ikväll kan du tänka om.

Har du nånsin mött en galning som inte har nåt att förlora? Sån är jag!

Tala om var de håller till, annars ska jag borra så många hål i ditt fula fejs-

- att solens strålar kommer att lysa upp din fula skalle som en jävla discokula!

Okej, okej! Men det är försent! De har redan fått 20 bilar över gränsen.

Sista laddningen åker nu på morgonen. Alla kommer att explodera samma dag.

De är mobila bomber.

- Vilka levererar bilarna? - Ett gäng giriga grabbar.

Men de kommer inte tillbaka. De vet inte att bilarna kommer att smälla.

Det finns inga kopplingar mellan dem. När FBI väl kommer på det är alla borta.

- Var är datorerna? - Jag vet inte, jag svär!

Vi stal bara bilar och skötte leveransen! Jag vet inte ens när det smäller!

Allt jag vet är att sista laddningen åker idag klockan fem på morgonen!

Varifrån?

- Varifrån? - En ödetomt i East End!

Det är allt jag vet, jag svär!

Fick jag honom att snacka, eller?

Imponerande. Särskilt med en borrmaskin utan batteri.

Men Michel! Det finns inget jävla batteri!

Kalla mig inte Michel!

- Är du säker på det här? - Inget val, vi hinner inte hämta hjälp.

Det kanske inte går så långt.

Om plan A inte funkar går vi direkt till plan B.

- Det låter som två C-planer... - Se där!

Strippklubbsägaren har visst blivit en mästerbrottsling.

Övervinner du din rädsla för harmlösa verktyg kan du söka till polisen.

Handklovar?

- Om du skakar sådär... - Jag klarar mig. Oroa dig inte.

Har du medicinerna med? Då borde du ta dem nu.

Och om du har lite extra...

Jag är på plats inom 90 sekunder.

Då så, Michel. Våra liv är sammanlänkade.

- Om nåt händer dör vi båda två. - Ni är helt jävla galna.

Det var det finaste som du nånsin har sagt till mig. Tack.

Kom igen.

Martin, är du beredd?

Jag kommer in vid klockan två.

Jag hittade din pudel. Får jag nån belöning?

- In i bilarna, för fan! - Satan... David, är du träffad?

Vilken skitplan... Bilarna får inte åka!

Jonathan! Jonathan!

Släpp pistolen, för helvete!

Martin!

Du har nått Jonathan. Gör vad du ska efter pipet.

Kom igen...

Martin! Jag har DiPietro!

Martin, var är du? Hör du mig?

Jag behöver hjälp med kidsen!

Det här gör ont, men du måste sätta tryck.

Martin, de ser oss! Det kommer att smälla!

Satan!

Håll käft!

Tabarnak!

Vad i helvete?

Martin!

Martin!

Min son är en av förarna.

- Va? - Min son kör en av bilarna.

Martin! Martin!

Han ringde. Jag kunde ha räddat honom.

- Ta dig samman! - Jag kunde ha räddat honom.

- Nu är min son död på grund av mig. - Jag förstår, men vi hinner inte!

- Jag dödade min son! - Nej, nej...

Skärp dig! Han är inte död!

Det kom inga fler explosioner!

Men jag behöver dig nu. Jonathan behöver dig.

Då hittar vi honom. Vad gör du? Kom igen!

- Vi kan inte följa efter din son. - Va? Släpp mig!

- Tänk på saken. - Jag vill bara rädda min son!

Jag också, men vi hittar honom inte förrän han har korsat gränsen!

Vi kan bara rädda honom om vi hindrar att bilarna exploderar.

Okej, okej...

Allt är klart. Vi måste sätta fart.

Ta ett djupt andetag och slappna av, grabben.

Vi håller oss till schemat, precis som planerat.

Det som hände i morse var bara ett litet hinder.

Vi har fortfarande 27 bilar igång-

- och ingen har nån aning om vad som är på gång.

Idag skriver vi historia.

Kampen för frihet är en kamp som aldrig tar slut, och den kräver uppoffringar.

Den är värd allt vi har.

Om våra grannar är fattiga eller försvarslösa-

- är det vår plikt att skydda dem. Ibland även mot dem själva.

Vårt land, våra bröder och systrar, är stenade.

Stenade av bekvämlighet,

pumpa-latte och av det jävla Facebook!

Nån måste kliva fram och rädda dem. Inte bli deras vänner, utan rädda dem.

Och denne någon är vi.

Vet ni varför?

För att vi är de sanna patrioterna.

Och om vi lyckas idag...

...kommer vi om 50 år att finnas i varenda lärobok.

Men om vi misslyckas...

Helvete! De där jävlarna ger inte upp.

- Vad är det? - Kanadensiska snutjävlar!

- Ali och Connor, gör allt som planerat. - Ja, sir.

- Du följer med mig. - Sir, jag vill också...

Håll käft! Ifrågasätt inte mina order.

Inga papper eller nummer idag. Jag vill prata med din chef.

Det finns regler. Ni behöver ett inbokat möte.

Vad är det med "akutläge" som du inte fattar?

Sir, sänk rösten.

Vi måste prata med högste chefen, dumjävel!

- Ta skydd! - Strålande!

- Ner på knä! - Tar ni oss på allvar nu?

Ner på knä!

Jag klarar inte deras skitattityd längre...

Tur för er att min väns son är inblandad-

- annars hade jag suttit hemma med en bärs-

- och sett bilarna sprängas på ert jävla CNN!

Jag står inte ut med att ni beter er som kungar över hela världen.

Som om Edens lustgård låg i soliga Kalifornien.

FBI, lägg ner vapnen genast!

Lägg ner dem.

Jag känner dem. De är kanadensiska poliser som samarbetar med oss.

Mina herrar, kan ni följa med mig?

Jag skulle precis ringa er.

Ibland måste man vara rättfram för att få nåt gjort.

Hej, jag heter David.

Mina herrar...

...efter debaclet i Maine valde jag att själv åka hit.

Det visade sig att ni hade rätt.

Mannen därinne planerade en terrorattack på amerikansk mark.

Men nu har vi honom tack vare er. Och jag tänker se till-

- att de berörda myndigheterna får veta vad ni två har gjort för mitt land.

- Men de är ju minst tre. - Ja, de andra två har också gripits.

- Vi beslagtog även bilar och datorer. - Lokaliserade ni samtliga bilar?

De flesta. Det är bara en tidsfråga innan vi har alla.

- Är det över? - Ja.

Det är klart.

- Det är över. - Martin och David, hör ni mig?

- Jag hittade signalen! - Ursäkta, jag måste ta det här.

- Ja, MC? - Jag har deras signal. De är online igen.

- Ta det lugnt. Förklara igen. - Jag kan inte hacka dem...

- ...men spåraren är online. - Det är omöjligt.

Jag är på konsulatet. De har både snubbarna och datorerna.

Men jag har spåraren och den rör sig.

Den rör sig, men måste snart kopplas till en generator.

Okej, tappa inte bort den. Håll linjen öppen-

- och säg inte ett knyst förrän jag ringer tillbaka.

Uppfattat.

När lyckades ni gripa dem?

De misstänkta fördes in vid åtta igår kväll.

Då har ni fel datorer. Grejer sprängs alltjämt.

Tre bilar till exploderade i morse, så uppdraget tycks fortfarande pågå.

Lägg händerna bakom huvet.

Lägg händerna bakom huvudet nu!

Vänd er, för fan!

Vad fan...

Jag visste att du var en skithög, men förrädare...?

Du har missuppfattat. Jag är patriot!

Alla de där bilarna kommer att sprängas framför moskéer i mitt land.

Vi tänker inte acceptera de där extremistiska, radikala svinen längre!

- Att döda oskyldiga, är det din lösning? - Här kommer den liberala gråtmilde...

Den dummaste sortens kanadensare, de franska!

Ingen är oskyldig! Ingen!

Hur bekämpar man cancer, genom att prata med den?

Nej, man utplånar den. Man dödar den. Jag pratar inte ens om "öga för öga".

Om nån skickar en av de mina till sjukhus skickar jag tre av dem till Allah!

Vill du träffa en riktig hårding?

- Allt väl? - Ja, för fan!

Är det säkert?

Kom igen!

- MC, är du där? - Japp!

Kontakta myndigheterna i alla större städer.

De måste leta efter bilar med förare i, parkerade vid moskéer.

- Redan på gång, sir. - David, släng pistolen!

Monsieur?

Utan pistolen hade vi inte fått bilen.

- Kanske... - MC, hör du mig? Du måste guida oss.

Ni bör vara nära. Han stannade nyss.

- Där, värdetransporten! - Helvete!

- Där åker han! - Nu har vi honom!

Se upp!

Jävlar!

- Vi får inte plats! - Det finns gott om plats.

Det är tajt, men vi fixar det.

Jag visste att vi skulle fixa det!

Satan!

Är du galen?!

Det är polisen! Ni har ingen utväg!

Öppna dörrarna långsamt och kom ut.

Vi kommer inte att skada er. Vi vill bara prata med er.

Gud signe Amerika!

Nej... Helvete!

- Fan! - Tabarnak!

Förbannat!

MC, kan du stänga av det här?

Nej, men jag fann GPS-koordinaterna till några av bilarna.

Ge dem till Logan, han får kalla in lokalpolisen.

- Jag fixar det, chefen. - Håll mig uppdaterad.

- Vi hinner inte desarmera bilarna. - Jag vet.

Vi måste flytta bilen till radioskugga.

Vi kan sänka den. Det kan funka. Det måste!

Sänka den, smart! Men hur fan gör vi det?

Jag vet, vi ringer brandkåren...

Öppna!

- Jag älskar dig, min vän. - De där pillren måste vara starka.

Martin, gör inte så här!

Oj, förlåt!

Polis. Jag behöver din cykel.

- Skit på dig! - Jag är polis!

Det skiter jag i!

Ditt svin! Det här hamnar på YouTube, snutjävel!

- Vad är du för bricknummer? - 728!

Far åt helvete!

- Herregud! - Martin!

- Allvarligt, David? - Martin!

Martin! Mart...

Vad är det med dig?!

- David, hoppa av! Låt mig göra det här! - Vad håller du på med?!

- Hoppa av! - Vill du dö så får du döda mig också!

- Ur vägen, för fan! - Aldrig, du är min partner!

Vill du köra ner i floden? Då gör vi det!

Ur vägen! Ur vägen, för fan!

- Herregud, David! - Jävlar!

Din jävla tonåriga, skitidiotiska...

...Quebecois de fucking tête de cochon de tabarnak!

Din franska börjar arta sig. Djupdykningar funkar verkligen.

Datasystemet är säkert nere nu.

Vi måste veta säkert.

Det är fortfarande på! Sju minuter kvar!

NEW YORKS MOSKÉ

- Aldrig, skit i Bruins. Vi går på Knicks. - Lägg av, mot Penguins?

Stef, den där redneckskiten kan vi se när som helst.

Dessutom är basket mycket coolare. Hockeyn har inte ens hejarklackar.

All right, vi ses där. Vi delar på flygbiljetten, okej?

Okej.

- Okej. - Precis där.

Fan!

Vad gör vi nu?

- Polis, skingra er! - "Skingra er"? Var tror du att du är?

- Polis, flytta er för fan! - Dra åt helvete!

- Nej, nej... Satan! - Skjut inte, jag är obeväpnad.

Stef!

Svara mig! Ner på marken!

Ur vägen!

- Kan du köra snabbare? - Låt bli den där!

Jävlar!

Så där, perfekt!

- Okej, neråt! - Hur då?

- Rakt bakåt! - Det är ingen jäkla moppe, det här!

- Du måste neråt! - Jag vet!

Rör inte! En sak i taget!

Det är inte den! Du har provat den fyra gånger redan!

Tryck på alla!

- Tror du att det funkade? - Vet inte.

Hur kan vi ta reda på det?

- Ja? - Det är jag.

Jag har gjort nåt riktigt dumt. Förlåt, pappa. Jag behöver din hjälp.

- Var är du? - I New York.

- Jag körde en stulen bil hit. - Var är bilen nu?

Tvärs över gatan. Jag lämnade den nyss.

Polisen letar efter mig.

- Exploderade bilen? - Va? Nej! Vad pratar du om?

Allt kommer att ordna sig.

- Pappa, jag är rädd. - Lyssna på mig.

Promenera, ta inte tunnelbanan. Gå i 20 minuter.

- Vart? - Vartsomhelst, bara du går därifrån.

Efter 20 minuter tar du en taxi till det kanadensiska konsulatet.

- Jag vet inte var det ligger. - Nära Rockefeller Center.

All right? De kommer att vänta på dig. Ring mig när du kommer dit.

Allt kommer att ordna sig.

Förlåt, pappa.

Börja bara gå.

Jag älskar dig, pappa.

Detsamma. Så mycket...

- Gå nu! - Okej.

- Vi gjorde det! - Va?

Han lever!

Det är över, kompis.

SJU MÅNADER SENARE

Bävern och ankan är redo.

"Bävern" och "ankan"? Jag undrar vem jag är.

Du är antagligen ankan.

Trettio sekunder, mina herrar.

- Allt väl? - Ja då.

Jag gillar dig också, kompis.

För första gången sedan Andra världskriget-

- delas den amerikanska hedersmedaljen ut till en kanadensare.

Två kanadensare, för att vara korrekt. Hjältar.

De riskerade sina liv och räddade hundratals amerikaner-

-och för det är vi evigt tacksamma.

- Tack för det ni gjorde för vårt land. - Det var en ära, herr president.

Tack för det ni gjorde för vårt land.

Oj, herr president. Det var en djävulsk ära.

Han pratade franska med mig! Det gjorde han inte ens med Céline!

Undertexter: Anders Enerlöv