All language subtitles for Secrets of Great British Castles S01E04 HDTV x264 .StB

F�r mig �r ett fantastiskt slott
en f�stning, ettpalats, ett hem.

Och en symbol f�r makt,
majest�t och fruktan.

I n�stan tusen �r har slott format
Storbritanniens ber�mda landskap.

De praktfulla byggnaderna har
varit hem f�r de st�rsta hj�ltarna-

-och skurkarna
i v�rt lands historia.

Och m�nga av dem
st�r stolt kvar �n i dag-

-spr�ngfyllda av historier om krig,
f�rr�deri, intriger och mord.

Jag, Dan Jones,
ska avsl�ja hemligheterna-

-bakom sex storslagna,
brittiska slott.

Den h�rg�ngen utforskarjag ett
av landets mest f�rbluffande slott.

Den h�r f�stningen
har �verlevt ett blodigt uppror.

Det �r ett storslaget
walesiskt slott-

-d�r k�rlek och sex,
f�delse och d�d enas.

Och bakom det hela finns en makt-
kamp som skapade Storbritannien.

I dag �r Caernarfon
en pittoresk stad vid havet-

-dit busslaster med turister
kommerp� dagsturer.

Det som lockar
de m�nga bes�karna �r slottet.

Caernarfon
ser ut som det perfekta slottet-

-och har en central plats
i historien.

Det handlar om myter,
legender, uppror och er�vringar-

-och kampen om r�tten
att kalla sig Prinsen av Wales.

I den gr� f�stningen
firades det denna dag.

Publiken hyllade sin monark, och
den unge och sj�lvs�kre prinsen...

Sommaren 1969 blev Charles
Windsor, drottningens �ldste son-

-prins av Wales.

Ceremonin var betydelsefull,
precis som platsen d�r den h�lls.

En modern prins i ett medeltida
slott, med drottningen.

...att leva och d� med folket.

Det �r ingen slump att Englands
tronarvinge kallas Prinsen av Wales.

Caernarfon Castle har
en centralplats i den historien.

I dag �r titeln Prins av Wales
mestadels symbolisk.

Men tidigare har den inneburit makt.

Prinsen har varit n�gon som
har skyddat och kontrollerat Wales.

All den verkliga och symboliska
makten enas h�r i Caernarfon.

Drottningen visste det
n�r hon installerade Charles h�r.

Och den som byggde slottet,
Edvard I, visste det verkligen.

Det h�r �r en rej�l f�stning.

Caernarfon Castle sk�ms inte
f�r att vara avskr�ckande.

Det var �ven han som byggde det
i slutetp� 200-talet.

Var �n Edvard I var s� l�mnade han
efter sig sp�r i sten.

H�r i Caernarfon skapade han ett
av landets mest imponerande slott-

-f�r att visa den engelska
dominansen �ver Wales.

Men innan det kunde h�nda
m�ste han krossa walesarna.

1274 �terv�nde Edvard I
fr�n f�ltt�gen-

-f�r att kr�nas
till kung av England.

I faderns, sonens
och den helige andes namn.

Men Edvard, krigarkungen, n�jde sig
inte med att styra �ver England.

I faderns, sonens
och den helige andes namn.

Den nye kungen
hade siktet inst�lltp� n�got-

-som ingen engelsk regent
under 200 �r hade lyckats g�ra..

Han ville er�vra Wales.

Caernarfon Castle
skulle bli er�vringens mittpunkt.

Det sas att walesarna
var l�tta att sl� under ett slag-

-men sv�ra att sl� i ett krig.

Walesarna var m�stare
p� "gerillakrigf�ring".

De anv�nde terr�ngen och v�dret
och anf�ll med nattliga bakh�ll.

F�r v�rlden utanf�r, och s�rskilt
engelsm�nnen, var de vildar-

-med l�ngt h�r och bara ben mot vilka
vanliga krigsregler inte g�llde.

H�r i Snowdonias skogar,
n�ra Caernarfon-

-hade prinsen av Wales,
Llywelyn ap Gruffudd-

-krigat sporadiskt
mot engelsm�nnen i m�nga �r.

1276 t�nkte Edvard f�rg�ra honom.

Sommaren 1277-

-hade Edvard v�rvat en enorm arm�
p� 5500 man..

Tio g�nger s� m�nga
som p� hans f�ltt�g.

Edvards invasioner av Wales
byggde p� �verraskning.

Han h�gg sig genom skogarna
i norra Wales.

Han tog minst sju slott fr�n
de inhemska walesiska prinsarna.

Men han hade �ven en plan..

Ett radikalt nytt vapen
f�r en total er�vring av Wales.

Det nya vapnet var sten.

Edvard beh�vde s�kra sin seger
och makten �ver walesarna.

Han beordrade sina ingenj�rer
att bygga slott runt norra Wales-

-fr�n Aberystwyth till Conwy.

I varje slott kunde han l�mna
en fastgarnison med soldater.

Vid minsta tecken p� uppror
kunde de rida ut och krossa det.

Edvards soldater
h�rjade i landsbygden-

-och l�mnade sp�r i landskapet
som en stor stenhammare.

Och ingenstans tr�ffade hammaren
h�rdare eller sj�nk djupare-

�n h�r vid Caernarfon.

Vi �r i utkanten av Snowdonia,
Stuart. Varf�r ligger slottet h�r!

Det �r en del av en kedja av slott -
J�rnringen.

Den sista bastionen f�r det walesiska
motst�ndet mot engelsm�nnen-

-hade sitt centrum i norra Wales
runt Snowdonia. Det var rebellbasen.

Edvard m�ste hitta ett s�tt
att kv�va det p�g�ende upproret.

Han skapade en kedja av f�stningar
i Snowdonia, flera stycken.

Det h�r �r ett av de slotten.

Det �r en st�ndig p�minnelse-

-om att landet �r intaget
och att det kan anv�ndas emot dig.

S� slottet handlar om
att Edvard visar sin makt-

-i Snowdonia,
i det rebelliska Wales.

Ja, och bygger man i sten
s� �r man d�r f�r att stanna.

Edvard var fast besluten att
Caernarfon skulle bli n�got unikt.

Arbetetp� slottet b�rjade 283.

Edvard anlitade en av Europas
b�sta milit�rarkitekter f�r bygget..

James av Saint George
fr�n Savoy i �stra Frankrike.

De kommande tolv �ren
ritade James sex av Edvards slott.

Caernarfon visar det b�sta
av hans skicklighet och erfarenhet.

James byggde inte
Caernarfon Castle ensam.

Han var en f�rman vars specialitet
var att bygga snabbt.

Oftast tog det fyra till �tta �r,
och det kr�vde stor arbetskraft.

1285 jobbade tusen man
p� Caernarfon Castle.

Han anv�nde toppmodern teknik
f�r att skapa ett ointagligt slott.

Det var som tydligast
vid Caernarfons huvuding�ng.

Kungens port var den mest
skr�ckinjagande tr�skeln n�gonsin.

Det h�r den fina entr�n
f�r turisterna just nu-

-men p� den tiden var det
en av slottets farligaste platser.

Den h�r porten var helt unik.
Det var oerh�rt �verdrivet.

Den str�ckte sig f�rbi dig
och runt h�rnet.

Det var en stor
och r�tvinklig byggnad.

- I den byggnaden fanns fem portar.
- De stod p� rad.

Ovanf�r finns klassiska "d�dsh�l",
d�r man h�llde ner het sand.

Den tog sig in i rustningen
och br�nde ihj�l dig.

Och p� sidorna finns skottgluggar.

Det �r en maktf�rklaring,
men det g�r porten of�rst�rbar.

Walesarna sk�lvde i skuggan
av slottet och krigsherren Edvard I.

Men de visste inte att en kvinna
hade stort inflytande �ver kungen-

-slottet och Wales framtid.

Hon var Edvards drottning -
Eleonora av Kastilien.

Er�vringen av Wales drevs fram�t-

-av en av medeltidens
b�sta k�rlekshistorier.

F�r att s�kra er�vringen av Wales
byggde krigarkungen Edvard I-

-en enorm ring av stenslott f�r att
skr�mma folket till underkastelse.

Caernarfon
var h�rnstenen i er�vringen.

Om man vill underkuva ett helt land
och dess folk s� g�r man s� h�r.

Caernarfon skulle inte bara vara
en fantastisk f�stning.

Det skulle ocks� vara
ett storslaget kungligt palats.

Han beh�vde ettpalats, f�r n�r han
inte krigade byggde Edvard familj.

Han gjorde det
med st�d fr�n sin fru Eleonora.

Hon var en m�ktig och sp�nnande
kvinna fr�n norra Spanien.

Edvard �lskade sin drottning, vilket
var s�llsynt i kungliga �ktenskap.

F�r att l�gga Wales
under engelskt styre-

-skapade Edvard och Eleonora
en genialisk politisk plan.

Hur stort politiskt inflytande
hade Eleonora �ver Edvard!

Enormt stort. Hon kom fr�n en familj
som funderade mycket p�-

-hur kungens roll skulle se ut.

Dessutom hur en er�vrande kung
skulle agera i ett er�vrat land.

Hon hade teorin klar f�r sig-

-som de engelska kungarna saknade
n�r det g�llde er�vringar.

Hon kunde ge honom r�d inom
det milit�ra och administration.

Det har sagts att hon var
den perfekta, fogliga drottningen.

Men i verkligheten var hon
v�ldigt dynamisk och intellektuell.

V�ldigt h�rd p� vissa s�tt.

Hon skapade ett fastighetsimperium
som hj�lpte framtida drottningar.

Historien minns James av
Saint George som byggde slotten-

-och Edvard f�r den politiska
visionen. Gl�mmer vi Eleonora!

N�r man tittar p�
hur slottet �r utformat-

-s� ser jag hennes inflytande
i formen p� Eagle Tower.

Det p�minner om Kastiliens sigill-

-som var ett flersidigt torn
med tre stridstorn, som Eagle Tower.

S� Eagle Tower
symboliserar Kastilien!

Ett m�ngsidigt torn
var Kastiliens symbol.

F�r den ambiti�se kung Edvard
r�ckte det inte med milit�rt styre.

F�r att bef�sta makten m�ste
han besegla er�vringen i blod.

Edvard hade sin f�rsvarsring med
Caernarfon som juvelen i kronan.

Men kunde Eleonora ge honom
det som saknades - en prins!

N�r byggandet av slottet b�rjade,
1283-

-hade Eleonora och Edvard
f�tt femton barn.

Deras �ldste son Alphonso
var tronarvinge-

-men m�nga av de andra
hade d�tt unga.

Edvard ville desperat ha
�nnu en pojke-

-s� Eleonora, som alla
aristokratiska blivande m�drar-

-anv�nde de senaste - och
m�rkligaste - medicinska r�den-

-f�r att f� �nnu en pojke.

Dynastins framtid
h�ngde trots alltp� det.

Hur t�nkte folk om graviditeter
p� den medeltiden, Lydia!

De hade olika kurer.
Om en kvinna inte ville bli gravid-

-s� skulle de ha kroppsdelar
fr�n djur runt halsen.

Om de bar dem under samlaget
s� skulle de inte bli gravida.

- Bokstavligen ett halsband av...
- Ja.

Politiskt sett under medeltiden
var det b�st att f� en son.

Hur gjorde man f�r att f�rs�ka f�
en son i st�llet f�r en dotter!

Det fanns flera saker
som de gjorde under samlaget.

Om kvinnan knyter n�ven under
samlaget s� ska hon f� en pojke.

Om mannen t�nker h�tska tankar
under samlaget s� f�r man en pojke.

Om han tittar mot solen
s� ska han ocks� f� en pojke.

De medicinska manualerna inneh�ller
olika, n�stan folkloristiska, drag.

S� om man knyter n�varna,
tittar in i solen, och det andra...

- D� tredubblas allts� chanserna.
- Det hade nog ingen st�rre effekt.

Det var nog placeboeffekten.

1276
EDVARD I INVADERAR WALES

12 JULI 1283
KUNGAPARET N�R CAERNARFON

Edvard och Eleonora kom hit i juli
1283 n�r bygget hade p�b�rjats.

Strax efter�t blev Eleonora gravid.

Var det passionen som skapades av
den romantiska, walesiska naturen!

Det handlade nog snarare
om tuff politik.

Men det skulle bara l�na sig
om hon fick en son.

Nio m�nader senare
bad Edvard den gravida Eleonora-

-attg�ra en l�ng resa fr�n �stra
England till nordv�stra Wales.

Edvards drottning
skulle f�da en prins-

-och hon skulle g�ra det
p� Caernarfon Castle.

Var det farligare att f�da
som drottning �n som t. ex bondefru!

Ja, mest p� grund av pressen
kring f�rlossningen.

Det innebar st�rre stress
f�r kvinnan.

Eleonora var dessutom ofta
ute och reste p� d�liga v�gar.

Att redan k�nna stress �ver att
ha f�rlorat s� m�nga tronarvingar-

-och verkligen vilja ha en son
gjorde det �nnu farligare f�r henne.

Den medeltida f�rlossningssalen
var en hemsk plats.

De st�ngde f�nstren f�r att luften
som kom in var d�lig f�r barnet.

Det var en varm,
hemsk och fuktig plats att f�da p�.

Var man Eleonora av Kastilien
s� var det lite sv�rare.

Hon var mitt uppe i politiskt kaos,
med Edvards p�g�ende krig-

-och de bodde i en of�rdig byggnad.
Det var nog inte s� bekv�mt.

Det �r ovanligt att drottningar
fick en lugn och s�ker graviditet.

- De var alltid p� resande fot.
- Eleonora gjorde det 16-18 g�nger.

Ja, under tv� �rtionden.

Den 25 april 1284
f�dde Eleonora sitt sextonde barn.

Slottet
h�ll fortfarande p� att byggas-

-s� barnet f�ddes troligen
i ett tillf�lligt uthus.

Med det var v�rt faran
och obehaget - Eleonora fick en son.

De kallade honom Edvard
efter hans far.

En engelsk prins, f�dd i Wales.

Edvard varpolitiskt intelligent.

Han var en m�stare p� det
vi nu kallarpropaganda eller PR.

Edvard var fast besluten
att f� med sig walesarna.

Enligt s�gnen lovade han folket
att utse en inhemsk prins av Wales.

Men han gav dem sin egen son:

En prins av Wales
som inte pratade ett ord walesiska.

Den nye prinsen kom igrevens tid.

Bara fyra m�nader efter Edvards
f�dsel dog hans brorAlphonso.

Det nya barnet var tronarvinge.

Fr�n och med nu var Prins av Wales
en engelsk titel-

-f�r evigt sammankopplad
med Caernarfon Castle.

Vi f�r inte gl�mma barnets mamma.
Eleonora var 42 n�r Edvard f�ddes.

Hon bar p� minst sexton barn -
ett var artonde m�nad.

Barnaf�dandet, lojaliteten
till maken och viljan att resa-

-gjorde att hon arbetade ihj�l sig,
49 �r gammal.

Eleonora dog av feber �r 290.

Det innebar slutet f�r ett kapitel
i Caernarfons historia-

-och Edvard var n�stan otr�stlig.

F�r att hedra hennes minne
l�t Edvard bygga tolv minneskors-

-l�ngs rutten
f�r begravningsprocessionen-

-mellan Lincoln och London.

Det sista byggdes i Charing,
som i dag heter Charing Cross.

I december 1290 begravdes
Eleonora h�r i WestminsterAbbey.

Hennes grav
ligger n�ra maken Edvards.

De �r nu lika n�ra varandra i d�den
som i livet.

Drottning Eleonora hade d�tt
i kampen f�r att kontrollera Wales.

Men er�vrandet av dess trotsiga folk
var l�ngt ifr�n f�rdigt.

Edvard hade mark,
sitt slott och en prins-

-men inte total politisk kontroll.

Utanf�r de h�r v�ggarna
var det fortfarande oroligt.

Caernarfon skulle st� i centrum
f�r ett nytt walesiskt uppror.

Caernarfon var en m�ktig symbol
f�r Edvard I..s er�vring av Wales.

H�r f�ddes �ven hans son,
den engelska tronarvingen.

Men walesarna t�nkte inte
g� med p� det h�r utan strid.

Ett uppror varp� g�ng.

Edvard och hans byggare reste
inte bara det h�r storslagna slottet.

De skapade �ven en levande stad,
skyddad av h�ga stadsmurar-

-fylld med engelska bos�ttare.
Walesarna var inte v�lkomna.

Walesarna behandlades
som andra klassens medborgare.

De sl�pptes bara in i staden
p� marknadsdagar.

Det var ett slags lagligtApartheid,
d�r engelsm�nnen var herrarna-

-och walesarna var underklassen.

Walesarna hatade Edvards skatter,
att de tvingade hylla honom-

-och att de inte fick samma
r�ttigheter som engelsm�nnen.

Droppen kom n�r Edvard beh�vde
soldater till ett f�ltt�g i Gascogne.

Under en ny rebelledare,
Madog ap Llywellen-

-reste sig Wales och hotade att
f�rg�ra allt Edvard hade skapat.

1294 tog de sin chans.

Madog hade v�rvat en arm�,
engelska borgar bel�grades-

-och byar br�ndes. Edvards stenring
h�llp� att f�rst�ras.

Men allt var betydelsel�st
om walesarna inte tog Caernarfon.

Caernarfon skulle vara
den ointagliga f�stningen.

Tusentals m�n hade trots allt
byggt det under elva �r.

Men trots utformningen och den
milit�ra kraften fanns ett problem:

De nordliga v�ggarna var inte klara.

Delvis f�r att slottet
skyddades av stadsmurarna.

Men inte p� marknadsdagen,
d� lokalborna fick g� fritt i staden.

Det var precis s� rebellerna gjorde:
de gick rakt in i f�stningen-

-och br�nde allt de kom �t.
T�nk er vad Edvard tyckte om det.

Kungen var rasande.

I december 1294 marscherade
Edvard in i norra Wales-

-med en arm� p� 37000 man.

Inom �tta m�nader,
trots h�rt motst�nd fr�n walesarna-

-krossades upproret.

Madog f�ngslades i London,
d�r han satt resten av sina dagar.

Edvard hade l�rt sig en l�xa-

-s� han lade all sin kraft och sina
pengarp� att bygga om slottet.

Men han fick aldrig se det f�rdigt.

Edvard I dog 1307
i kriget mot Skottland.

Han var en av de m�ktigaste
engelska monarkerna n�gonsin.

N�r Edvard I dog-

-stod Caernarfon milit�rt intakt
och f�rst�rkt, upph�jt �ver staden.

Men bakom murarna var det of�rdigt.

F�rutom vid prins Edvards f�delse
hade ingen bott h�r.

Det hade heller ingen aktiv
milit�r funktion.

Det som fanns kvar
var ett magiskt sagoslott-

-som v�ntade p� n�sta kung Artur.

Under kommande hundra �r
skulle en rad engelska kungar-

-forts�tta att trycka ner
de inhemska walesarna.

Men Madogupproret hade planterat
sj�lvst�ndighetens fr�n-

-och i b�rjan p� 400-talet,
under Henrik IV..s styre-

-tog en ny ledare hans plats
som Wales st�rsta rebellhj�lte.

Han hette Owain Glyndwr.

Owain Glyndwr var en utbildad man.
Han var jurist och mark�gare.

Han hade tj�nat engelska kungar
men f�rstod sin inhemska mytologi.

Det var d�rf�r, n�r han h�jde
rebellflaggan h�r p� Twthill-

-s� var det Uther Pendragons flagga
- kung Arturs legendariske far.

N�stan alla kulturer
har sin egen Artursaga:

Den inhemske hj�lten som
g�mmer sig i v�ntan p� att resa sig.

I dag ser vi kung Artur
som en engelsk hj�lte.

Men walesarna har alltid sett sig
som de inf�dda britterna.

Saxarna och normanderna
var de utl�ndska f�rtryckarna.

Artur �r en walesisk hj�lte,
walesisk fr�lsare och walesisk kung.

Owain �beropade profetian att
en stor man skulle leda walesarna-

-mot f�rtryckaren.
och precis s� blev det.

Hans uppror blev ett 15-�rigt krig
mellan walesare och engelsm�n.

Han, mer �n n�gon annan,
skulle pr�va Caernarfon Castle.

Upproret inleddes �r 400.

Owain ville inte bara
ta tillbaka Wales-

-utan �terta titeln Prins av Wales.

Glyndwr gick tillbaka
till gerillakrigf�ringen.

Han st�ddes av v�nner,
kusiner och lokala herrar.

Det som skr�mde Henrik mest
var att walesarna kanske skyddades-

-av magi, myter och kung Artur.

Och det s�g ut
som att Henrik hade r�tt.

N�r kriget intensifierades tycktes
till och med v�dretg� emot honom.

�versv�mningar
s�rade hans arm�er.

V�der och vind tycktes st�
p� Owain och walesarnas sida.

Och i februari 1402
d�k en stor komet upp p� himlen.

Den stannade i tre m�nader, och i
�tta dagar syntes den �ven p� dagen.

S�nt kunde skr�mma livet ur �ven
den tuffaste medeltidsm�nniskan.

Kometen beskrivs i en dikt,
som s�ger:

Kometen i skyn
se den flammande stj�rnan

Himlen tittar ner
p� frihetens krig

Facklan, h�gt d�ruppe
ljus p� drakens vapen

�rans vingar skall vila
n�r krigare m�ts f�r att d�

Till r�ga p� allt f�r engelsm�nnen
hade Glyndwr en ny anh�ngare..

Kungen av Frankrike.

Om Glyndwr tog Caernarfon
s� vore det mer �n en milit�r seger.

Det skulle symbolisera slutetp�
hundra �r av engelskt styre i Wales.

Att ha Gud vid sin sida �r bra,
att ha fransm�nnen �r b�ttre.

De kom f�r att st�dja Glyndwr
i december 1403.

De blockerade Keltiska havet
och Irl�ndska sj�n-

-och hade med sig
modern milit�r teknologi:

Bel�gringsvapen
som bel�gringstorn och murbr�ckor.

Men Caernarfon
var inget vanligt slott.

Portarna hade byggts
f�r att st� emot murbr�ckor.

De h�ga murarna, med "d�dsh�l"
och smala f�nster, var obestigbara.

Mot walesarnas och fransm�nnens
kombinerade styrka-

-bestod Caernarfons garnison
bara av 28 soldater.

Otroligt nog
var det allt engelsm�nnen beh�vde.

Det �r 1403 och slottet �r omgivet
av Owain Glyndwr och fransm�nnen.

Men det f�rsvarades av 28 m�n.

- Hur kunde 28 m�n f�rsvara slottet!
- Jag kan visa dig uppe i tornet.

Slottet har inga stora f�nster.
Det �r bara skottgluggar.

- Massor av sm�...
- Och s�na h�r otroliga passager.

Man kan r�ra sig i slottet, fr�n
torn till torn och mellan v�ningar-

-helt omsluten och skyddad,
utan att fienden ser hur man r�r sig.

De har ingen aning om
hur m�nga som f�rsvarar slottet.

Inte en susning.

Det h�r �r ett av tornen
som sticker ut genom v�ggen.

Det unika med det h�r tornet,
och alla m�ngsidiga torn-

-�r att man har
tre stora skottgluggar.

De som st�r utanf�r, eftersom ljuset
�r starkare utanf�r �n h�rinne...

- De ser oss inte.
- Vi �r osynliga.

Vi kan skjuta i 180 grader h�r.

Man kan f�rsvara hela sidan
fr�n de tre gluggarna.

T�nk att du har anfallaren d�rute...

Jag kan tyv�rr inte visa dig
med l�ngb�ge, �ven om jag vill...

Vi �r tyv�rr omgivna av allm�nheten,
men jag har ett alternativ.

H�r �r utmaningen.

- En modern l�ngb�ge.
- Du har en fiende utanf�r slottet.

Det st�r m�n d�rute, p� riktigt.
Du kommer att bli attackerad.

Som de 28 m�nnen gjorde d�
m�ste vi nu f�rsvara slottet.

D� f�r du ta din ocks�.
Var st�r vi!

- Jag tar den, s� tar du den.
- Nej, jag tar den d�r.

- Ser du dem!
- Ja, och jag tr�ffade en.

Varje g�ng du tr�ffar dem-

-kommer sensorerna p� deras huvud
att blinka r�tt.

Jag tr�ffade en.
Nej, det var en f�rbipasserande dam.

Det beh�ver bara vara vi tv�.

F�r att f�rsvara
den h�r delen av slottet, ja.

Och gl�m inte att framf�r slottet
finns vattenfyllda diken.

�ven s�nt som "d�dsh�len" i portarna
som man h�ller het sand genom.

Vi kan rensa upp h�r ganska snabbt.

Men 1403
kom anfallarna inte bara till fots.

De hade bel�gringsvapen ocks�.

V�ggarna �r s� tjocka
att det inte fungerar.

S� slottet �r of�rst�rbart!

De enda som hade kunnat
s�nka slottet �r en gigantisk blida.

Men de hade ingen s�n.

Med en blida hade de stegvis
kunnat sl� sig genom v�ggen.

I �vrigt var det om�jligt.

- D� �r det enkelt med 28 man.
- Det �r ogenomtr�ngligt.

- Det hade varit nog med tv�.
- D� hade vi f�tt springa en del...

Kom s� g�r vi slut p� dem.

Walesarna misslyckades med
att ta slottet tv� g�nger.

Caernarfon
var verkligen bel�gringss�kert.

De kommande tio �ren tog kronans
styrkor tillbaka sin f�rlorade mark.

45 var Wales �terigen
i Englands h�nder.

De ledande rebellerna var d�da
eller f�ngslade.

Owain Glyndwr nekade
alla erbjudanden om ben�dning.

Han blev aldrig tillf�ngatagen
och f�rsvann slutligen sp�rl�st.

I dag �r han en walesisk national-
hj�lte attj�mf�ra med kung Artur.

Glyndwr friades som f�rr�dare,
men inte f�rr�n 1948-

-mer �n 500 �r efter hans uppror.

Men d� satt den walesiska draken
redan p� den engelska tronen.

I 200 �r hade Caernarfon Castle
i norra Wales-

-varit en symbol f�r er�vring
och m�l f�r uppror.

Nu skulle det bevittna det st�rsta
ov�ntade draget i brittisk historia.

En walesare skulle l�gga beslag
p� den engelska tronen.

H�r, utanf�r byn Penmynydd,
p� �n Anglesey-

-femton minuter
fr�n Caernarfon Castle-

-har den ber�mda brittiska
kungadynastin Tudor sitt ursprung.

H�r bodde Tudorbr�derna
Rhys, Meredeth och Gwyllem.

De var kusiner och allierade
med Owain Glyndwr-

-och de bodde h�r i huset bakom mig.

Namnet Tudor f�r de flesta att t�nka
p� Henrik VIII och Elisabet I.

Men inte m�nga vet att dynastin
b�rjade i det h�r huset, eller hur!

Nej.
Den stora dynastin grundades h�r-

-av Owain Tudor
som f�ddes h�r �r 1400.

Men huset h�r �r faktiskt �ldre
�n Caernarfon Castle.

Det fanns ett hus h�r omkring 890,
som �ven omn�mns �r 1221 .

Kopplingen till Caernarfon Castle...

De tre Tudorbr�derna som var
Glyndwr-anh�ngare bodde h�r!

De bodde h�r och var hans kusiner.

M�nga tror att de var viktigare-

-f�r bildandet av upproret
�n Owain Glyndwr var.

Vi vet s�kert att 1406-

-fick varenda hus�gare p� Anglesey
b�ter f�r att ha st�ttat br�derna.

Och det gjorde att familjen
f�ll i on�d, eller hur!

Ja, det blev deras fall i m�nga �r.

Familjen Tudor
valde fel sida i upproret-

-men Meredith ap Tudor �verlevde.
Hans son Owen tog sig till hovet-

-och inledde
en otrolig resa upp�t f�r familjen.

Owens barnbarn var Henrik Tudor,
s� p� bara tre generationer-

-hade familjen Tudor g�tt fr�n
gerillakrigare till tronpretendenter.

Familjen Tudors �de s�krades-

-i ett av Storbritanniens mest
splittrande och blodiga krig n�nsin.

Det trettio �r l�nga rosornas krig
slutade med slaget vid Bosworth-

-mellan Rikard III och Henrik Tudor,
huset Lancasters sista hopp.

Den 7 augusti 1485 landsteg Henrik
Tudor p� Wales sydv�stra spets-

-och marscherade �ver landsbygden
p� v�g mot slaget vid Bosworth.

Han gick under drakflaggan och
utm�lade sig sj�lv som profetens son:

Kung Arturs arvinge som skulle r�dda
de inhemska britterna.

Henriks walesiska arv var en
viktig del i �tertagandet av kronan.

Han sa inte bara att han var
Lancasters tronarvinge.

Han h�vdade en urgammal profetia
gjord av Merlin-

-som sa att en stor kung en dag
skulle fullborda britternas �de.

Och visst, n�r Henrik Tudor
kr�ntes till kung Henrik VII-

-lade han till den walesiska draken
p� sin kungliga vapensk�ld.

Fr�n Tudor�ren och fram�t blev
Caernarfon mindre viktigt milit�rt.

Senare blev slottet mer intressant
f�r turister och historiker-

�n f�r soldater och inkr�ktare.

Men f�stningens symboliska kraft
skulle inte gl�mmas bort.

P� 900-talet b�rjade politiker
�terigen att utforska-

- Caernarfons kopplingar till kronan.

Rustningen �r en bra ide,
ochjag vill s�ga n�got mer..

Jag �r en fri man nu
och kan s�ga vadjag vill!

David Lloyd George var den f�rste
brittiske premi�rminstern fr�n Wales.

Det var Lloyd George som
satte Caernarfon i rampljuset igen.

- Efter �rhundraden i obem�rkthet.

Det var h�r, i juli 1911 , som Georg
V:s son Edvard blev Prins av Wales-

-i en l�tsas-medeltida ceremoni
p� beg�ran av Lloyd George.

Ijuli 969 �kallade ins�ttandet
av Charles som Prins av Wales-

-�terigen Caernarfon Castles
kungliga symbolik.

Guldspiran...

...och manteln.

N�rprinsen fick
de kungliga insignierna-

-kunde drottningen inte d�lja
sin moderliga �mhet.

Trots den formella texten-

-som f�rkunnade att
Charles Phillip Arthur George-

-tilldelas namnet,
titeln, v�rdigheten och �ran-

-som prins av Wales
och earl av Chester.

Det h�r slottet
g�r precis vad det skulle g�ra.

�ver 700 �r senare symboliserar det
relationen mellan nationerna:

Den vildsinta walesiska draken
och den medeltida engelska kronan.

En dag installeras en ny prins av
Wales, troligen h�r i Caernarfon.

Det gamla f�rh�llandet lever vidare.

�nnu ett stort brittiskt �gonblick
i ett storslaget, walesiskt slott.

Text: Michael Bach
www.sdimedia.com