Original subtitles

F�r mig �r ett fantastiskt slott en f�stning, ettpalats, ett hem.

Och en symbol f�r makt, majest�t och fruktan.

I n�stan tusen �r har slott format Storbritanniens ber�mda landskap.

De praktfulla byggnaderna har varit hem f�r de st�rsta hj�ltarna-

-och skurkarna i v�rt lands historia.

Och m�nga av dem st�r stolt kvar �n i dag-

-spr�ngfyllda av historier om krig, f�rr�deri, intriger och mord.

Jag, Dan Jones, ska avsl�ja hemligheterna-

-bakom sex storslagna, brittiska slott.

Den h�rg�ngen utforskarjag ett av landets mest f�rbluffande slott.

Den h�r f�stningen har �verlevt ett blodigt uppror.

Det �r ett storslaget walesiskt slott-

-d�r k�rlek och sex, f�delse och d�d enas.

Och bakom det hela finns en makt- kamp som skapade Storbritannien.

I dag �r Caernarfon en pittoresk stad vid havet-

-dit busslaster med turister kommerp� dagsturer.

Det som lockar de m�nga bes�karna �r slottet.

Caernarfon ser ut som det perfekta slottet-

-och har en central plats i historien.

Det handlar om myter, legender, uppror och er�vringar-

-och kampen om r�tten att kalla sig Prinsen av Wales.

I den gr� f�stningen firades det denna dag.

Publiken hyllade sin monark, och den unge och sj�lvs�kre prinsen...

Sommaren 1969 blev Charles Windsor, drottningens �ldste son-

-prins av Wales.

Ceremonin var betydelsefull, precis som platsen d�r den h�lls.

En modern prins i ett medeltida slott, med drottningen.

...att leva och d� med folket.

Det �r ingen slump att Englands tronarvinge kallas Prinsen av Wales.

Caernarfon Castle har en centralplats i den historien.

I dag �r titeln Prins av Wales mestadels symbolisk.

Men tidigare har den inneburit makt.

Prinsen har varit n�gon som har skyddat och kontrollerat Wales.

All den verkliga och symboliska makten enas h�r i Caernarfon.

Drottningen visste det n�r hon installerade Charles h�r.

Och den som byggde slottet, Edvard I, visste det verkligen.

Det h�r �r en rej�l f�stning.

Caernarfon Castle sk�ms inte f�r att vara avskr�ckande.

Det var �ven han som byggde det i slutetp� 200-talet.

Var �n Edvard I var s� l�mnade han efter sig sp�r i sten.

H�r i Caernarfon skapade han ett av landets mest imponerande slott-

-f�r att visa den engelska dominansen �ver Wales.

Men innan det kunde h�nda m�ste han krossa walesarna.

1274 �terv�nde Edvard I fr�n f�ltt�gen-

-f�r att kr�nas till kung av England.

I faderns, sonens och den helige andes namn.

Men Edvard, krigarkungen, n�jde sig inte med att styra �ver England.

I faderns, sonens och den helige andes namn.

Den nye kungen hade siktet inst�lltp� n�got-

-som ingen engelsk regent under 200 �r hade lyckats g�ra..

Han ville er�vra Wales.

Caernarfon Castle skulle bli er�vringens mittpunkt.

Det sas att walesarna var l�tta att sl� under ett slag-

-men sv�ra att sl� i ett krig.

Walesarna var m�stare p� "gerillakrigf�ring".

De anv�nde terr�ngen och v�dret och anf�ll med nattliga bakh�ll.

F�r v�rlden utanf�r, och s�rskilt engelsm�nnen, var de vildar-

-med l�ngt h�r och bara ben mot vilka vanliga krigsregler inte g�llde.

H�r i Snowdonias skogar, n�ra Caernarfon-

-hade prinsen av Wales, Llywelyn ap Gruffudd-

-krigat sporadiskt mot engelsm�nnen i m�nga �r.

1276 t�nkte Edvard f�rg�ra honom.

Sommaren 1277-

-hade Edvard v�rvat en enorm arm� p� 5500 man..

Tio g�nger s� m�nga som p� hans f�ltt�g.

Edvards invasioner av Wales byggde p� �verraskning.

Han h�gg sig genom skogarna i norra Wales.

Han tog minst sju slott fr�n de inhemska walesiska prinsarna.

Men han hade �ven en plan..

Ett radikalt nytt vapen f�r en total er�vring av Wales.

Det nya vapnet var sten.

Edvard beh�vde s�kra sin seger och makten �ver walesarna.

Han beordrade sina ingenj�rer att bygga slott runt norra Wales-

-fr�n Aberystwyth till Conwy.

I varje slott kunde han l�mna en fastgarnison med soldater.

Vid minsta tecken p� uppror kunde de rida ut och krossa det.

Edvards soldater h�rjade i landsbygden-

-och l�mnade sp�r i landskapet som en stor stenhammare.

Och ingenstans tr�ffade hammaren h�rdare eller sj�nk djupare-

�n h�r vid Caernarfon.

Vi �r i utkanten av Snowdonia, Stuart. Varf�r ligger slottet h�r!

Det �r en del av en kedja av slott - J�rnringen.

Den sista bastionen f�r det walesiska motst�ndet mot engelsm�nnen-

-hade sitt centrum i norra Wales runt Snowdonia. Det var rebellbasen.

Edvard m�ste hitta ett s�tt att kv�va det p�g�ende upproret.

Han skapade en kedja av f�stningar i Snowdonia, flera stycken.

Det h�r �r ett av de slotten.

Det �r en st�ndig p�minnelse-

-om att landet �r intaget och att det kan anv�ndas emot dig.

S� slottet handlar om att Edvard visar sin makt-

-i Snowdonia, i det rebelliska Wales.

Ja, och bygger man i sten s� �r man d�r f�r att stanna.

Edvard var fast besluten att Caernarfon skulle bli n�got unikt.

Arbetetp� slottet b�rjade 283.

Edvard anlitade en av Europas b�sta milit�rarkitekter f�r bygget..

James av Saint George fr�n Savoy i �stra Frankrike.

De kommande tolv �ren ritade James sex av Edvards slott.

Caernarfon visar det b�sta av hans skicklighet och erfarenhet.

James byggde inte Caernarfon Castle ensam.

Han var en f�rman vars specialitet var att bygga snabbt.

Oftast tog det fyra till �tta �r, och det kr�vde stor arbetskraft.

1285 jobbade tusen man p� Caernarfon Castle.

Han anv�nde toppmodern teknik f�r att skapa ett ointagligt slott.

Det var som tydligast vid Caernarfons huvuding�ng.

Kungens port var den mest skr�ckinjagande tr�skeln n�gonsin.

Det h�r den fina entr�n f�r turisterna just nu-

-men p� den tiden var det en av slottets farligaste platser.

Den h�r porten var helt unik. Det var oerh�rt �verdrivet.

Den str�ckte sig f�rbi dig och runt h�rnet.

Det var en stor och r�tvinklig byggnad.

- I den byggnaden fanns fem portar. - De stod p� rad.

Ovanf�r finns klassiska "d�dsh�l", d�r man h�llde ner het sand.

Den tog sig in i rustningen och br�nde ihj�l dig.

Och p� sidorna finns skottgluggar.

Det �r en maktf�rklaring, men det g�r porten of�rst�rbar.

Walesarna sk�lvde i skuggan av slottet och krigsherren Edvard I.

Men de visste inte att en kvinna hade stort inflytande �ver kungen-

-slottet och Wales framtid.

Hon var Edvards drottning - Eleonora av Kastilien.

Er�vringen av Wales drevs fram�t-

-av en av medeltidens b�sta k�rlekshistorier.

F�r att s�kra er�vringen av Wales byggde krigarkungen Edvard I-

-en enorm ring av stenslott f�r att skr�mma folket till underkastelse.

Caernarfon var h�rnstenen i er�vringen.

Om man vill underkuva ett helt land och dess folk s� g�r man s� h�r.

Caernarfon skulle inte bara vara en fantastisk f�stning.

Det skulle ocks� vara ett storslaget kungligt palats.

Han beh�vde ettpalats, f�r n�r han inte krigade byggde Edvard familj.

Han gjorde det med st�d fr�n sin fru Eleonora.

Hon var en m�ktig och sp�nnande kvinna fr�n norra Spanien.

Edvard �lskade sin drottning, vilket var s�llsynt i kungliga �ktenskap.

F�r att l�gga Wales under engelskt styre-

-skapade Edvard och Eleonora en genialisk politisk plan.

Hur stort politiskt inflytande hade Eleonora �ver Edvard!

Enormt stort. Hon kom fr�n en familj som funderade mycket p�-

-hur kungens roll skulle se ut.

Dessutom hur en er�vrande kung skulle agera i ett er�vrat land.

Hon hade teorin klar f�r sig-

-som de engelska kungarna saknade n�r det g�llde er�vringar.

Hon kunde ge honom r�d inom det milit�ra och administration.

Det har sagts att hon var den perfekta, fogliga drottningen.

Men i verkligheten var hon v�ldigt dynamisk och intellektuell.

V�ldigt h�rd p� vissa s�tt.

Hon skapade ett fastighetsimperium som hj�lpte framtida drottningar.

Historien minns James av Saint George som byggde slotten-

-och Edvard f�r den politiska visionen. Gl�mmer vi Eleonora!

N�r man tittar p� hur slottet �r utformat-

-s� ser jag hennes inflytande i formen p� Eagle Tower.

Det p�minner om Kastiliens sigill-

-som var ett flersidigt torn med tre stridstorn, som Eagle Tower.

S� Eagle Tower symboliserar Kastilien!

Ett m�ngsidigt torn var Kastiliens symbol.

F�r den ambiti�se kung Edvard r�ckte det inte med milit�rt styre.

F�r att bef�sta makten m�ste han besegla er�vringen i blod.

Edvard hade sin f�rsvarsring med Caernarfon som juvelen i kronan.

Men kunde Eleonora ge honom det som saknades - en prins!

N�r byggandet av slottet b�rjade, 1283-

-hade Eleonora och Edvard f�tt femton barn.

Deras �ldste son Alphonso var tronarvinge-

-men m�nga av de andra hade d�tt unga.

Edvard ville desperat ha �nnu en pojke-

-s� Eleonora, som alla aristokratiska blivande m�drar-

-anv�nde de senaste - och m�rkligaste - medicinska r�den-

-f�r att f� �nnu en pojke.

Dynastins framtid h�ngde trots alltp� det.

Hur t�nkte folk om graviditeter p� den medeltiden, Lydia!

De hade olika kurer. Om en kvinna inte ville bli gravid-

-s� skulle de ha kroppsdelar fr�n djur runt halsen.

Om de bar dem under samlaget s� skulle de inte bli gravida.

- Bokstavligen ett halsband av... - Ja.

Politiskt sett under medeltiden var det b�st att f� en son.

Hur gjorde man f�r att f�rs�ka f� en son i st�llet f�r en dotter!

Det fanns flera saker som de gjorde under samlaget.

Om kvinnan knyter n�ven under samlaget s� ska hon f� en pojke.

Om mannen t�nker h�tska tankar under samlaget s� f�r man en pojke.

Om han tittar mot solen s� ska han ocks� f� en pojke.

De medicinska manualerna inneh�ller olika, n�stan folkloristiska, drag.

S� om man knyter n�varna, tittar in i solen, och det andra...

- D� tredubblas allts� chanserna. - Det hade nog ingen st�rre effekt.

Det var nog placeboeffekten.

1276 EDVARD I INVADERAR WALES

12 JULI 1283 KUNGAPARET N�R CAERNARFON

Edvard och Eleonora kom hit i juli 1283 n�r bygget hade p�b�rjats.

Strax efter�t blev Eleonora gravid.

Var det passionen som skapades av den romantiska, walesiska naturen!

Det handlade nog snarare om tuff politik.

Men det skulle bara l�na sig om hon fick en son.

Nio m�nader senare bad Edvard den gravida Eleonora-

-attg�ra en l�ng resa fr�n �stra England till nordv�stra Wales.

Edvards drottning skulle f�da en prins-

-och hon skulle g�ra det p� Caernarfon Castle.

Var det farligare att f�da som drottning �n som t. ex bondefru!

Ja, mest p� grund av pressen kring f�rlossningen.

Det innebar st�rre stress f�r kvinnan.

Eleonora var dessutom ofta ute och reste p� d�liga v�gar.

Att redan k�nna stress �ver att ha f�rlorat s� m�nga tronarvingar-

-och verkligen vilja ha en son gjorde det �nnu farligare f�r henne.

Den medeltida f�rlossningssalen var en hemsk plats.

De st�ngde f�nstren f�r att luften som kom in var d�lig f�r barnet.

Det var en varm, hemsk och fuktig plats att f�da p�.

Var man Eleonora av Kastilien s� var det lite sv�rare.

Hon var mitt uppe i politiskt kaos, med Edvards p�g�ende krig-

-och de bodde i en of�rdig byggnad. Det var nog inte s� bekv�mt.

Det �r ovanligt att drottningar fick en lugn och s�ker graviditet.

- De var alltid p� resande fot. - Eleonora gjorde det 16-18 g�nger.

Ja, under tv� �rtionden.

Den 25 april 1284 f�dde Eleonora sitt sextonde barn.

Slottet h�ll fortfarande p� att byggas-

-s� barnet f�ddes troligen i ett tillf�lligt uthus.

Med det var v�rt faran och obehaget - Eleonora fick en son.

De kallade honom Edvard efter hans far.

En engelsk prins, f�dd i Wales.

Edvard varpolitiskt intelligent.

Han var en m�stare p� det vi nu kallarpropaganda eller PR.

Edvard var fast besluten att f� med sig walesarna.

Enligt s�gnen lovade han folket att utse en inhemsk prins av Wales.

Men han gav dem sin egen son:

En prins av Wales som inte pratade ett ord walesiska.

Den nye prinsen kom igrevens tid.

Bara fyra m�nader efter Edvards f�dsel dog hans brorAlphonso.

Det nya barnet var tronarvinge.

Fr�n och med nu var Prins av Wales en engelsk titel-

-f�r evigt sammankopplad med Caernarfon Castle.

Vi f�r inte gl�mma barnets mamma. Eleonora var 42 n�r Edvard f�ddes.

Hon bar p� minst sexton barn - ett var artonde m�nad.

Barnaf�dandet, lojaliteten till maken och viljan att resa-

-gjorde att hon arbetade ihj�l sig, 49 �r gammal.

Eleonora dog av feber �r 290.

Det innebar slutet f�r ett kapitel i Caernarfons historia-

-och Edvard var n�stan otr�stlig.

F�r att hedra hennes minne l�t Edvard bygga tolv minneskors-

-l�ngs rutten f�r begravningsprocessionen-

-mellan Lincoln och London.

Det sista byggdes i Charing, som i dag heter Charing Cross.

I december 1290 begravdes Eleonora h�r i WestminsterAbbey.

Hennes grav ligger n�ra maken Edvards.

De �r nu lika n�ra varandra i d�den som i livet.

Drottning Eleonora hade d�tt i kampen f�r att kontrollera Wales.

Men er�vrandet av dess trotsiga folk var l�ngt ifr�n f�rdigt.

Edvard hade mark, sitt slott och en prins-

-men inte total politisk kontroll.

Utanf�r de h�r v�ggarna var det fortfarande oroligt.

Caernarfon skulle st� i centrum f�r ett nytt walesiskt uppror.

Caernarfon var en m�ktig symbol f�r Edvard I..s er�vring av Wales.

H�r f�ddes �ven hans son, den engelska tronarvingen.

Men walesarna t�nkte inte g� med p� det h�r utan strid.

Ett uppror varp� g�ng.

Edvard och hans byggare reste inte bara det h�r storslagna slottet.

De skapade �ven en levande stad, skyddad av h�ga stadsmurar-

-fylld med engelska bos�ttare. Walesarna var inte v�lkomna.

Walesarna behandlades som andra klassens medborgare.

De sl�pptes bara in i staden p� marknadsdagar.

Det var ett slags lagligtApartheid, d�r engelsm�nnen var herrarna-

-och walesarna var underklassen.

Walesarna hatade Edvards skatter, att de tvingade hylla honom-

-och att de inte fick samma r�ttigheter som engelsm�nnen.

Droppen kom n�r Edvard beh�vde soldater till ett f�ltt�g i Gascogne.

Under en ny rebelledare, Madog ap Llywellen-

-reste sig Wales och hotade att f�rg�ra allt Edvard hade skapat.

1294 tog de sin chans.

Madog hade v�rvat en arm�, engelska borgar bel�grades-

-och byar br�ndes. Edvards stenring h�llp� att f�rst�ras.

Men allt var betydelsel�st om walesarna inte tog Caernarfon.

Caernarfon skulle vara den ointagliga f�stningen.

Tusentals m�n hade trots allt byggt det under elva �r.

Men trots utformningen och den milit�ra kraften fanns ett problem:

De nordliga v�ggarna var inte klara.

Delvis f�r att slottet skyddades av stadsmurarna.

Men inte p� marknadsdagen, d� lokalborna fick g� fritt i staden.

Det var precis s� rebellerna gjorde: de gick rakt in i f�stningen-

-och br�nde allt de kom �t. T�nk er vad Edvard tyckte om det.

Kungen var rasande.

I december 1294 marscherade Edvard in i norra Wales-

-med en arm� p� 37000 man.

Inom �tta m�nader, trots h�rt motst�nd fr�n walesarna-

-krossades upproret.

Madog f�ngslades i London, d�r han satt resten av sina dagar.

Edvard hade l�rt sig en l�xa-

-s� han lade all sin kraft och sina pengarp� att bygga om slottet.

Men han fick aldrig se det f�rdigt.

Edvard I dog 1307 i kriget mot Skottland.

Han var en av de m�ktigaste engelska monarkerna n�gonsin.

N�r Edvard I dog-

-stod Caernarfon milit�rt intakt och f�rst�rkt, upph�jt �ver staden.

Men bakom murarna var det of�rdigt.

F�rutom vid prins Edvards f�delse hade ingen bott h�r.

Det hade heller ingen aktiv milit�r funktion.

Det som fanns kvar var ett magiskt sagoslott-

-som v�ntade p� n�sta kung Artur.

Under kommande hundra �r skulle en rad engelska kungar-

-forts�tta att trycka ner de inhemska walesarna.

Men Madogupproret hade planterat sj�lvst�ndighetens fr�n-

-och i b�rjan p� 400-talet, under Henrik IV..s styre-

-tog en ny ledare hans plats som Wales st�rsta rebellhj�lte.

Han hette Owain Glyndwr.

Owain Glyndwr var en utbildad man. Han var jurist och mark�gare.

Han hade tj�nat engelska kungar men f�rstod sin inhemska mytologi.

Det var d�rf�r, n�r han h�jde rebellflaggan h�r p� Twthill-

-s� var det Uther Pendragons flagga - kung Arturs legendariske far.

N�stan alla kulturer har sin egen Artursaga:

Den inhemske hj�lten som g�mmer sig i v�ntan p� att resa sig.

I dag ser vi kung Artur som en engelsk hj�lte.

Men walesarna har alltid sett sig som de inf�dda britterna.

Saxarna och normanderna var de utl�ndska f�rtryckarna.

Artur �r en walesisk hj�lte, walesisk fr�lsare och walesisk kung.

Owain �beropade profetian att en stor man skulle leda walesarna-

-mot f�rtryckaren. och precis s� blev det.

Hans uppror blev ett 15-�rigt krig mellan walesare och engelsm�n.

Han, mer �n n�gon annan, skulle pr�va Caernarfon Castle.

Upproret inleddes �r 400.

Owain ville inte bara ta tillbaka Wales-

-utan �terta titeln Prins av Wales.

Glyndwr gick tillbaka till gerillakrigf�ringen.

Han st�ddes av v�nner, kusiner och lokala herrar.

Det som skr�mde Henrik mest var att walesarna kanske skyddades-

-av magi, myter och kung Artur.

Och det s�g ut som att Henrik hade r�tt.

N�r kriget intensifierades tycktes till och med v�dretg� emot honom.

�versv�mningar s�rade hans arm�er.

V�der och vind tycktes st� p� Owain och walesarnas sida.

Och i februari 1402 d�k en stor komet upp p� himlen.

Den stannade i tre m�nader, och i �tta dagar syntes den �ven p� dagen.

S�nt kunde skr�mma livet ur �ven den tuffaste medeltidsm�nniskan.

Kometen beskrivs i en dikt, som s�ger:

Kometen i skyn se den flammande stj�rnan

Himlen tittar ner p� frihetens krig

Facklan, h�gt d�ruppe ljus p� drakens vapen

�rans vingar skall vila n�r krigare m�ts f�r att d�

Till r�ga p� allt f�r engelsm�nnen hade Glyndwr en ny anh�ngare..

Kungen av Frankrike.

Om Glyndwr tog Caernarfon s� vore det mer �n en milit�r seger.

Det skulle symbolisera slutetp� hundra �r av engelskt styre i Wales.

Att ha Gud vid sin sida �r bra, att ha fransm�nnen �r b�ttre.

De kom f�r att st�dja Glyndwr i december 1403.

De blockerade Keltiska havet och Irl�ndska sj�n-

-och hade med sig modern milit�r teknologi:

Bel�gringsvapen som bel�gringstorn och murbr�ckor.

Men Caernarfon var inget vanligt slott.

Portarna hade byggts f�r att st� emot murbr�ckor.

De h�ga murarna, med "d�dsh�l" och smala f�nster, var obestigbara.

Mot walesarnas och fransm�nnens kombinerade styrka-

-bestod Caernarfons garnison bara av 28 soldater.

Otroligt nog var det allt engelsm�nnen beh�vde.

Det �r 1403 och slottet �r omgivet av Owain Glyndwr och fransm�nnen.

Men det f�rsvarades av 28 m�n.

- Hur kunde 28 m�n f�rsvara slottet! - Jag kan visa dig uppe i tornet.

Slottet har inga stora f�nster. Det �r bara skottgluggar.

- Massor av sm�... - Och s�na h�r otroliga passager.

Man kan r�ra sig i slottet, fr�n torn till torn och mellan v�ningar-

-helt omsluten och skyddad, utan att fienden ser hur man r�r sig.

De har ingen aning om hur m�nga som f�rsvarar slottet.

Inte en susning.

Det h�r �r ett av tornen som sticker ut genom v�ggen.

Det unika med det h�r tornet, och alla m�ngsidiga torn-

-�r att man har tre stora skottgluggar.

De som st�r utanf�r, eftersom ljuset �r starkare utanf�r �n h�rinne...

- De ser oss inte. - Vi �r osynliga.

Vi kan skjuta i 180 grader h�r.

Man kan f�rsvara hela sidan fr�n de tre gluggarna.

T�nk att du har anfallaren d�rute...

Jag kan tyv�rr inte visa dig med l�ngb�ge, �ven om jag vill...

Vi �r tyv�rr omgivna av allm�nheten, men jag har ett alternativ.

H�r �r utmaningen.

- En modern l�ngb�ge. - Du har en fiende utanf�r slottet.

Det st�r m�n d�rute, p� riktigt. Du kommer att bli attackerad.

Som de 28 m�nnen gjorde d� m�ste vi nu f�rsvara slottet.

D� f�r du ta din ocks�. Var st�r vi!

- Jag tar den, s� tar du den. - Nej, jag tar den d�r.

- Ser du dem! - Ja, och jag tr�ffade en.

Varje g�ng du tr�ffar dem-

-kommer sensorerna p� deras huvud att blinka r�tt.

Jag tr�ffade en. Nej, det var en f�rbipasserande dam.

Det beh�ver bara vara vi tv�.

F�r att f�rsvara den h�r delen av slottet, ja.

Och gl�m inte att framf�r slottet finns vattenfyllda diken.

�ven s�nt som "d�dsh�len" i portarna som man h�ller het sand genom.

Vi kan rensa upp h�r ganska snabbt.

Men 1403 kom anfallarna inte bara till fots.

De hade bel�gringsvapen ocks�.

V�ggarna �r s� tjocka att det inte fungerar.

S� slottet �r of�rst�rbart!

De enda som hade kunnat s�nka slottet �r en gigantisk blida.

Men de hade ingen s�n.

Med en blida hade de stegvis kunnat sl� sig genom v�ggen.

I �vrigt var det om�jligt.

- D� �r det enkelt med 28 man. - Det �r ogenomtr�ngligt.

- Det hade varit nog med tv�. - D� hade vi f�tt springa en del...

Kom s� g�r vi slut p� dem.

Walesarna misslyckades med att ta slottet tv� g�nger.

Caernarfon var verkligen bel�gringss�kert.

De kommande tio �ren tog kronans styrkor tillbaka sin f�rlorade mark.

45 var Wales �terigen i Englands h�nder.

De ledande rebellerna var d�da eller f�ngslade.

Owain Glyndwr nekade alla erbjudanden om ben�dning.

Han blev aldrig tillf�ngatagen och f�rsvann slutligen sp�rl�st.

I dag �r han en walesisk national- hj�lte attj�mf�ra med kung Artur.

Glyndwr friades som f�rr�dare, men inte f�rr�n 1948-

-mer �n 500 �r efter hans uppror.

Men d� satt den walesiska draken redan p� den engelska tronen.

I 200 �r hade Caernarfon Castle i norra Wales-

-varit en symbol f�r er�vring och m�l f�r uppror.

Nu skulle det bevittna det st�rsta ov�ntade draget i brittisk historia.

En walesare skulle l�gga beslag p� den engelska tronen.

H�r, utanf�r byn Penmynydd, p� �n Anglesey-

-femton minuter fr�n Caernarfon Castle-

-har den ber�mda brittiska kungadynastin Tudor sitt ursprung.

H�r bodde Tudorbr�derna Rhys, Meredeth och Gwyllem.

De var kusiner och allierade med Owain Glyndwr-

-och de bodde h�r i huset bakom mig.

Namnet Tudor f�r de flesta att t�nka p� Henrik VIII och Elisabet I.

Men inte m�nga vet att dynastin b�rjade i det h�r huset, eller hur!

Nej. Den stora dynastin grundades h�r-

-av Owain Tudor som f�ddes h�r �r 1400.

Men huset h�r �r faktiskt �ldre �n Caernarfon Castle.

Det fanns ett hus h�r omkring 890, som �ven omn�mns �r 1221 .

Kopplingen till Caernarfon Castle...

De tre Tudorbr�derna som var Glyndwr-anh�ngare bodde h�r!

De bodde h�r och var hans kusiner.

M�nga tror att de var viktigare-

-f�r bildandet av upproret �n Owain Glyndwr var.

Vi vet s�kert att 1406-

-fick varenda hus�gare p� Anglesey b�ter f�r att ha st�ttat br�derna.

Och det gjorde att familjen f�ll i on�d, eller hur!

Ja, det blev deras fall i m�nga �r.

Familjen Tudor valde fel sida i upproret-

-men Meredith ap Tudor �verlevde. Hans son Owen tog sig till hovet-

-och inledde en otrolig resa upp�t f�r familjen.

Owens barnbarn var Henrik Tudor, s� p� bara tre generationer-

-hade familjen Tudor g�tt fr�n gerillakrigare till tronpretendenter.

Familjen Tudors �de s�krades-

-i ett av Storbritanniens mest splittrande och blodiga krig n�nsin.

Det trettio �r l�nga rosornas krig slutade med slaget vid Bosworth-

-mellan Rikard III och Henrik Tudor, huset Lancasters sista hopp.

Den 7 augusti 1485 landsteg Henrik Tudor p� Wales sydv�stra spets-

-och marscherade �ver landsbygden p� v�g mot slaget vid Bosworth.

Han gick under drakflaggan och utm�lade sig sj�lv som profetens son:

Kung Arturs arvinge som skulle r�dda de inhemska britterna.

Henriks walesiska arv var en viktig del i �tertagandet av kronan.

Han sa inte bara att han var Lancasters tronarvinge.

Han h�vdade en urgammal profetia gjord av Merlin-

-som sa att en stor kung en dag skulle fullborda britternas �de.

Och visst, n�r Henrik Tudor kr�ntes till kung Henrik VII-

-lade han till den walesiska draken p� sin kungliga vapensk�ld.

Fr�n Tudor�ren och fram�t blev Caernarfon mindre viktigt milit�rt.

Senare blev slottet mer intressant f�r turister och historiker-

�n f�r soldater och inkr�ktare.

Men f�stningens symboliska kraft skulle inte gl�mmas bort.

P� 900-talet b�rjade politiker �terigen att utforska-

- Caernarfons kopplingar till kronan.

Rustningen �r en bra ide, ochjag vill s�ga n�got mer..

Jag �r en fri man nu och kan s�ga vadjag vill!

David Lloyd George var den f�rste brittiske premi�rminstern fr�n Wales.

Det var Lloyd George som satte Caernarfon i rampljuset igen.

- Efter �rhundraden i obem�rkthet.

Det var h�r, i juli 1911 , som Georg V:s son Edvard blev Prins av Wales-

-i en l�tsas-medeltida ceremoni p� beg�ran av Lloyd George.

Ijuli 969 �kallade ins�ttandet av Charles som Prins av Wales-

-�terigen Caernarfon Castles kungliga symbolik.

Guldspiran...

...och manteln.

N�rprinsen fick de kungliga insignierna-

-kunde drottningen inte d�lja sin moderliga �mhet.

Trots den formella texten-

-som f�rkunnade att Charles Phillip Arthur George-

-tilldelas namnet, titeln, v�rdigheten och �ran-

-som prins av Wales och earl av Chester.

Det h�r slottet g�r precis vad det skulle g�ra.

�ver 700 �r senare symboliserar det relationen mellan nationerna:

Den vildsinta walesiska draken och den medeltida engelska kronan.

En dag installeras en ny prins av Wales, troligen h�r i Caernarfon.

Det gamla f�rh�llandet lever vidare.

�nnu ett stort brittiskt �gonblick i ett storslaget, walesiskt slott.

Text: Michael Bach www.sdimedia.com