All language subtitles for Secrets of Great British Castles S01E03 HDTV x264 .StB

F�r mig �r ett fantastiskt slott
en f�stning, ett palats, ett hem.

Och en symbol f�r makt,
majest�t och fruktan.

I n�stan tusen �r har slott format
Storbritanniens ber�mda landskap.

De praktfulla byggnaderna har
varit hem f�r de st�rsta hj�ltarna-

-och skurkarna
i v�rt lands historia.

M�nga av dem st�r stolt kvar i dag,
spr�ngfyllda av historier om krig-

-f�rr�deri, intriger och mord.

Jag, Dan Jones, ska avsl�ja
hemligheterna bakom sex slott.

Den h�rg�ngen
�r jag p� Warwick Castle.

Det h�r f�rbluffande palatset
har varit hem f�r medeltida krigare-

-kungliga �lskarinnor
och Hollywoodsk�despelare.

Men f�r m�nga av dem har slottet
varit f�r sv�rt att hantera.

Warwick �r stort och vackert-

-men det har en ful ovana
att tvinga ner �garna p� kn�na.

En av de sista grevarna h�r
kallade sig Michael Brooke.

Han var mer k�nd som Hertigen av
Hollywood. Han �r l�tt att missa.

H�r �r han i en film fr�n 1930-talet,
med David Niven och Errol Flynn.

Han levde ett glamor�st liv
i Hollywood.

Men i verkligheten k�mpade han
f�r att tj�na sitt uppeh�lle-

-lamslagen av kostnaderna
f�r det h�r st�llet.

Brooke gjorde en intervju
med "Life Magazine"-

-som ber�ttar allt om hans situation
som greve av Warwick.

Det st�r: "Grevens rustningar och
konst �r v�rt 16 miljoner dollar."

"Hans slott har 200 tj�nare,
5200 hektar mark och 24 matsalar."

Han tog filmjobb
f�r att ha r�d att vara greve.

"Det skulle inte r�cka om jag tj�nade
5000 dollar i veckan."

"Jag har knappt fickpengar",
klagade han.

Hertigen av Hollywood var inte den
f�rste greven h�r som varpressad.

Det �r en enorm f�stning, som alltid
har medf�rt viktiga plikter.

Det st�rp� en naturlig klippa
vid Avonfloden-

-s� slottet ligger
precis mitt i England.

I dag har det fina gr�smattor
och pittoreska tr�dg�rdar.

Det omges av en enorm,
500 m l�ng f�stningsmur-

-med ettgigantisktporthus
och sju stora torn.

Men det har inte alltid varit fint.

Det f�rsta slottet byggdes
av Vilhelm Er�vraren 1068.

D� var det bara en tr�f�stning
p� en kulle, kallat en "motte".

Men det var �nd�
en viktig milit�rbas.

Att f�ra bef�l �ver den
var ett stort ansvar.

F�r tusen �r sedan var det h�r
en viktig strategisk plats.

H�rifr�n kontrollerade man Wales i
v�st, v�garna till Skottland i norr-

-och omgivande England
fr�n Midlands.

Vilhelm Er�vraren visste det, s� n�r
han gick norrut efter er�vringen-

-s� l�mnade han sina mest lojala m�n
som kommendanter h�r.

De m�nnen bel�nades senare
f�r sin lojalitet med en grevetitel.

Redan fr�n b�rjan f�rv�ntades
grevarna som hade Warwick Castle-

-vara kungens p�litliga hejdukar.

I slutet av 1200-talet blev William
Beauchamp greve av Warwick.

Hans �ttlingar blev en av landets
viktigaste och rikaste familjer.

Beauchamps familjemausoleum
ligger n�ra Warwick Castle-

-i St Mary-kyrkan.

Den visar hur bra de lyckades
genom att st� kronan n�ra.

Man ser inte m�nga kungliga gravar
som �r s� praktfulla och utsirade.

Det h�r �r Richard Beauchamp,
som hela st�llet kretsar kring.

Inte konstigt n�r han var
en av historiens rikaste m�n.

Han var kungarnas beskyddare,
kungarnas v�n-

-och en av sin tids b�sta soldater,
Han blev oerh�rt f�rm�gen p� det.

Familjen Beauchamp tog hand om
Warwick i sju generationer.

De tj�nade nio av Englands kungar.

F�rutom att de byggde gigantiska
guldgravar till sig sj�lva-

�ste familjen Beauchamp pengar
�ver Warwick Castle.

De byggde den enorma muren och
flera av tornen som st�r kvar i dag.

Det visade attp� medeltiden l�nade
det sig att vara lojal sin kung.

Om han kunde lita p� din tapperhet,
din lojalitet eller din falskhet-

-s� bel�nade han dig
med rikedom och makt.

Men rikedomen och makten
kunde ha sittpris.

En Beauchampgreve uppt�ckte-

-att om man pl�tsligt
blev kungens fiende-

-s� var Warwick Castle inte
en v�lsignelse, utan en f�rbannelse.

Warwicks grevar blev f�rm�gna
genom att vara v�n med kungar.

Den tionde greven
hette Guy Beauchamp.

Han levde i slutetp� 200-talet-

-och hj�lpte krigarkungen Edvard I
i brutala krig mot Skottland.

Men 1307 dog Edvard och f�ljdes
av hans r�dl�se son Edvard II.

Den h�r Edvarden var lat,
omogen och politiskt naiv.

Dessutom var han besatt
av sin b�sta v�n och f�rtrogne..

En fransk riddare
vid namn Piers Gaveston.

Gaveston avskyddes
av Guy Beauchamp-

-och Warwick drogs in i en intrig
f�r att f� bort kungens kompanjon.

Gaveston och Edvard var v�nner.

Vi vet inte om de var �lskare,
blodsbr�der eller n�got annat.

Men vi vet att Gaveston f�rargade
de andra engelska adelsm�nnen.

Han var oh�vlig, anst�tlig
och gav dem lustiga smeknamn.

Han kallade Guy Beauchamp
"Ardens svarta hund".

Gaveston stal all Edvards tid
och uppm�rksamhet.

I st�llet f�r att krossa skottarna,
som hans fargjorde-

-h�ngde Edvard bara med sin v�n
och �dslade tid och skattepengar.

F�r m�n som Guy Beauchamp,
som skapade sig ett namn-

-genom att strida i kungliga krig,
var det h�r oerh�rt frustrerande.

Gaveston distraherade kungen n�r
England beh�vde starkt ledarskap.

Till slut best�mde Beauchamp och
andra adelsm�n att n�t m�ste g�ras.

1311 utformade en grupp grevar
ledda av Guy Beauchamp-

-och greve Thomas av Lancaster,
ett uppviglande dokument-

-som de kallade "F�rordningarna".

De var en upps�ttning regler
som skulle tygla kungen-

-och f� bort Gaveston, som de
kallade hans mest onda r�dgivare.

Om man vill f�rst� hur mycket
grevarna hatade Gaveston-

-s� ser man det h�r i dokumentet.

De s�ger: "Piers Gaveston har
f�rlett kungen, givit d�liga r�d"-

-"och vilselett honom
f�r att orsaka skada."

"Han har roffat �t sig kungens
skatter, utsett d�liga ministrar"-

-"och han g�r det svekfullt
till stor nackdel f�r riket"-

-"och f�r att f�rg�ra folket."

H�r kommer Gavestons straff:

Han m�ste l�mna England f�r evigt
och f�r aldrig �terv�nda.

Problemet var att Gaveston
snart var tillbaka-

-och Englands grevar fick �verv�ga
en mer drastisk l�sning.

Och Warwick Castle
skulle bli nyckeln.

1312 br�t Gaveston
mot villkoren f�r sin exil.

Han kom tillbaka till England.

Han trodde att kungen kunde
skydda honom, men han hade fel.

N�r han passerade byn Deddington,
bara fyra mil fr�n Warwick-

-kidnappade Beauchamps m�n
Gaveston och tog honom till slottet.

Gaveston f�ngslades
inf�r r�tteg�ngen.

Man fick det att likna r�ttvisa,
men s� var det givetvis inte.

Han togs till slottets stora sal
f�r att m�ta sina domare.

P� ena sidan stod Gaveston,
p� andra sidan hans fiender..

Guy Beauchamp, kungens kusin
Thomas, greve av Lancaster-

-och m�nga av baronerna
han s� ofta hade f�rol�mpat.

Det var en skendomstol.

Gavestons �de beseglades
s� fort han togs in.

Efter ett kortpr�vning,
d�r han inte fick f�rsvara sig-

-f�lldes han som f�rr�dare
och d�mdes till d�den.

Gaveston togs fr�n Warwick Castle
till Blacklow Hill.

Han sl�pades medan han skrek
och bad om n�d.

Han fick ingen.

"I en h�lighet i berget halsh�ggs,
den f�rsta dagen i juli 1312"-

-"av baroner lagsl�sa som han sj�lv,
Piers Gaveston, greve av Cornwall."

"Baroner lagsl�sa som han sj�lv".
Vi vet vilka det handlar om.

Kungens kusin Lancaster, men �ven
Guy Beauchamp, greve av Warwick.

N�r kungen fick h�ra om Gaveston
blev han rasande och svor h�mnd.

Lancaster var d�d inom tio �r,
Beauchamp inom tre.

Det s�g ut som att familjens namn
var f�rst�rt f�r evigt.

Men inte l�nge. Bara tolv �r senare
blev Edvard II sj�lv m�rdad.

Hans son, Edvard III, tog �ver-

-och Guys son Thomas fick
den nye kungens uppm�rksamhet.

Grevarna av Warwick, och
deras slott, kunde resa sig igen.

Den h�r personen stod kungar n�ra.

Det �r Thomas Beauchamp,
greve av Warwick.

Man ser att han �r kl�dd i ringbrynja
och rustning.

Han k�mpade mot fransm�nnen
i hundra�rskriget.

Att han blev begraven som soldat
visar vad han tyckte om sig sj�lv.

Han h�ller sin fru i handen, men
i livet h�ll han kungen i handen.

Edward III gjorde England till
en av Europas st�rsta milit�rmakter.

Beauchamp och hans familj
hj�lpte till att krossa fransm�nnen-

-och bel�ningarna de fick
finns kvar att se �n i dag.

Thomas Beauchamp stred i
n�gra av krigets mest ber�mda slag:

Cr�cy, Poitiers,
bel�gringen av Calais.

Han kallades "Dj�vulen Warwick".

Hela franska st�der kapitulerade
och flydde n�r han var p� v�g.

F�r sin tapperhet gav kungen honom
pengar, mark och titlar.

Allt familjen Beauchamp tj�nade
pumpades in i slottet i England.

P� 300-talet byggde de ett tungt
bef�stporthus och vakttorn-

-p� den nord�stra muren..

Det tolvsidiga,
40 meter h�ga Guy's Tower.

Och det �nnu h�gre och
mer imponerande Caesar's Tower.

Men de byggde inte bara upp�t,
utan �ven ned�t.

Under Caesar's Tower
finns en f�ngelseh�la-

-d�r man h�ll f�ngar
under Englands krig mot Frankrike.

Det var en av Europas
mest fruktade f�ngelseh�lor.

Det var en s� rutten
och skitig plats att d� p�-

-att fransm�nnen gav den
ett s�rskilt namn - "oublietten".

Jisses. Jag ser ett litet h�l.

- Vad �r tanken bakom det h�r!
-"Oublier" betyder "att gl�mma".

De satte en f�nge h�r
och gl�mde bokstavligen bort honom.

S� hemskt.
Jag f�r nog precis plats d�rnere.

Jag ska f�rs�ka. Jag tar av mig
jackan om du tar bort gallret.

Det �r pyttelitet.
Jag f�r nog ner f�tterna. Jisses.

Det blir kallare
n�r kan kl�mmer sig ner.

- Det �r tr�ngt, s� var f�rsiktig.
- Jag f�rs�ker att f� ner axlarna.

Kan du ge mig ficklampan! Tack.

Det �r kallt, det �r m�rkt.

Det blir inte v�rre �n s� h�r.

Man �r l�ngst ner i slottet,
och tystnaden �r m�rklig.

Man har meter av sten runt sig.

H�r ser jag
det som troligen var latrinerna.

Gud vet
vad som kom flygande ner h�r.

- Jag sitter allts� i en kloak.
- Helt r�tt.

- Herregud, s� vidrigt.
- Och i totalt m�rker.

Man m�ste bli galen.

F�ngar som har h�llits isolerade
under l�ngre perioder-

-f�rlorar helt och h�llet
sin personlighet.

De blir �verk�nsliga f�r stimuli,
och hallucinationer �r inte ovanliga.

Jag b�rjar redan att hallucinera.

- Hur l�nge skulle man klara sig!
- Om man inte fick mat eller vatten...

...s� �verlevde man kanske
tre veckor upp till tv� m�nader.

Det vore nog v�rre att sv�lta ihj�l
�n att f� mat och bli allt mer galen.

Man kan f�rs�ka gr�ta,
men man har inga t�rar.

Slemhinnorna bryts ner och man
skulle bl�da fr�n n�sa och mun.

Man f�r s�r och bl�der.

S� sm�ningom b�rjar njurarna
eller hj�rtat att st�nga ner.

Oublietten �r en enkel biljett.

- Man kommer inte ut.
- Helt r�tt.

P� 440-talet tog den l�nga linjen
av Beauchamp�ttlingar slut.

Warwicktiteln och slottet
gick nu �ver via gifterm�l-

-till en av medeltidens
mest �k�nda m�n.. Richard Neville.

Han �r mer k�nd
som Warwick Kungamakaren.

Neville var en centralgestalt
i rosornas krig..

En bitter konflikt mellan de
kungliga husen Lancaster och York.

B�da tv� gjorde anspr�k p� kronan.

Deras l�nga och blodiga kamp
slet s�nder England.

En av de mest dramatiska
episoderna �gde rum p� Warwick.

Under mer �n 30 �r
kollapsade monarkins auktoritet.

Olika grupperingar stred om att
f� s�tta sin egen kung p� tronen.

Och i mitten stod Richard Neville -
Warwick Kungamakaren.

Richard Neville var en ambiti�s man
som gifte sig in i grevev�rdigheten.

Han var �ven en ber�knande
och manipulativ man-

-som alltid spelade ut grupperingar
mot varandra-

-f�r att f� b�sta m�jliga resultat
f�r dynastin som han ville skapa.

Den obevekliga
och h�nsynsl�sa ambitionen-

-innebar att Neville gjorde allt f�r
att n� sina m�l, �ven f�rr�deri.

P� 450-taletgjorde Neville och
fler adelsm�n uppror mot Henrik VI-

-en svag och os�ker monark
som inte var l�mplig som kung.

De lyckades f� Henrik avsatt.

Neville fick en ny kung tillsatt..
Edvard IV fr�n huset York.

Som tack f�r att han hj�lpte Edvard-

-f�rv�ntade sig Neville obegr�nsad
makt, mark och titlar.

Men Edvard och Neville
blev snart ov�nner-

-och Kungamakaren h�mnades
p� ett spektakul�rt s�tt.

I Warwicks samvetsl�sa hj�rna-

-skulle Edvard bli en kung som
han kunde styra som en marionett.

Men det blev inte s�.

I b�rjan av sitt v�lde
gifte sig Edvard i hemlighet.

Neville tvingades se makten
flyttas till kungens ingifta sl�kt.

Det kunde han inte tolerera.

I ett f�rs�k att ta tillbaka makten
planerade Neville �nnu ett uppror.

1469 ledde han en arm�
mot Edvard.

Edvards styrkor besegrades i strid
och kungen togs tillf�nga.

Warwick tog honom till slottet,
satte honom i Caesar's Tower-

-och b�rjade
att styra England sj�lv.

Neville trodde att makten var hans,
men han hade fel.

Han hade n�tt gr�nsen
f�r sina ambitioner.

De andra engelska adelsm�nnen
ville inte bli styrda av Neville.

N�r England f�ll ner i kaos,
oordning och lagl�shet-

-ins�g Neville att han var tvungen
att sl�ppa Edvard fri.

Men kampen om tronen
var l�ngt ifr�n �ver.

Edvard �terv�nde ett halv�r senare
med Hertigen av Bourgognes arm�.

Han tr�ffade Neville i Barnet,
d�r arm�erna krigade i dimman.

I f�rvirringen
attackerade Nevilles arm� sig sj�lv.

Neville f�rs�kte fly till h�st,
men han f�ngades och d�dades.

Men Nevilles d�d
var inte nog f�r Edvard.

Ingen l�ste in en engelsk kung
och kom undan med det.

Han tog Nevilles lik
till St Paulskatedralen i London-

-s� att alla kunde se
vad som h�nde med Kungamakare.

Warwickgrevar hade l�nge tj�nat p�
att st� n�ra kronan.

Men Richard Neville gick f�r l�ngt.

Han jonglerade med kungar
som apelsiner.

Han f�rs�kte styra England
fr�n bakom tronen-

-och till slut
blev ambitionerna hans fall.

Han visades upp d�d och naken
i St Paulskatedralen.

Under de 150 �ren efter
Nevilles d�d fick slottet f�rfalla.

Men det f�rblev en mittpunkt
i den brittiska historien.

Tornen och kamrarna inhyste alla,
fr�n prinsar tillpoeter.

Med dem kom drama, inklusive ett
mord som chockade hela nationen.

Tidigtp� 600-talet
var Warwick Castle i el�ndigt skick.

Murarna och tr�dg�rdarna
h�ll l�ngsamtp� att f�rfalla.

Ett av medeltidens m�ktigaste slott
s�g ut att n�rma sig pensionen.

Men 604 gavs slottet som g�va
av Jakob I-

-tillpolitikern Fulke Greville.

Men g�van skulle bli en f�rbannelse.

Greville var inte bara politiker,
utan poet, f�rfattare-

-v�n till Shakespeare och Bacon
och en av Elisabet I:s favoriter.

N�r han fick Warwick Castle
var det i princip en soptipp.

Han tvingades l�gga 20000 pund -
4 miljoner nu - p� att renovera det.

Men han inledde slottets resa
mot vad det �r i dag.

Fulke anv�nde sin tid p� slottet �t
att skapa hyllade pj�ser och b�cker.

Bland annat en biografi
�ver Sir Philip Sydney-

�nnu en ber�md poet, som
kan ha varit en av Fulkes �lskare.

Han fortsatte att tj�na kronan,
och f�rtj�nade titeln baron Brooke.

Fulkes liv l�ter stillsamt,
men det slutade verkligen inte s�.

Fulke Greville blev 73 �r gammal,
men han dog inte fridfullt i s�ngen.

En kv�ll efter ett toalettbes�k
kn�t hans tj�nare hans byxor.

Dessv�rre f�r Fulke
hyste tj�naren agg till honom.

Han hade precis f�tt veta
hur mycket han skulle f� �rva.

Det var inte s�rskilt mycket.

Tj�naren hette Ralph Haywood-

-och han hade v�ntat att bli
rikt bel�nad f�r sin trogna tj�nst.

Han var inte bara besviken,
Haywood kokade av ursinne.

Haywood drog ett l�ng kniv
och h�gg sin herre tv� g�nger.

Sen v�nde han kniven mot sig sj�lv.

Fulke blev sv�rt skadad,
men han var �ven sv�rt f�rm�gen.

Som en av Englands m�ktigaste
fick han den b�sta sjukv�rden-

-som 1600-talet kunde erbjuda.

Vad behandlingen innebar-

-st�r att l�sa i ett brev skrivet
av en annan engelsk adelsman.

Detger en fantastisk insikt i
600-talets ohyggliga akutsjukv�rd.

Greville
hade allts� varit p� toaletten.

Hans tj�nare kn�t sin herres byxor
och drog d� kniv-

-och h�gg Greville tv� g�nger
i v�nster sida.

En g�ng l�ngre ner, och en g�ng
mellan revbenen och ryggen.

Vad betyder det, rent anatomiskt!

Vi m�ste g� tillbaka och titta p�
vapnet som orsakade skadan.

Det var nog en s�n h�r kniv.

Det h�r �r en bra utg�ngspunkt.
Det �r en "ballock"-kniv.

Den har bara ett syfte:

Att penetrera s� djupt som m�jligt
f�r att orsaka sv�ra skador.

Om vi g�r till modellen h�r
s� kan jag visa.

- Vi har allts� ett l�gre s�r.
- Ja, det satt nog mot ryggen.

Det tr�ffade nog mest ben.
Det andra hugget tr�ffade nog h�r.

Det snuddade vid mj�lten
och punkterade kanske tjocktarmen.

Det h�r fettlagret �r bukhinnen�tet
och det h�r �r tunntarmen.

En del av tarmen eller bukhinnen�tet-

-kan ha stuckit ut genom sticks�ret.

- S� det h�r �r...!
- Det h�r �r en djurtarm.

Det h�r filmaktiga materialet,
med blodk�rl och fett-

-�r bukhinnen�tet.

Vad skulle du g�ra
om du var en 1600-talskirurg!

De tog troligen lite av det h�r,
men kanske inte med tarmen-

-och packade in det i s�ret
d�r tarmen stack ut.

Det h�r var toppmodernt p� den tiden.
Vad �r tanken med det!

Om man har ett bukhinnen�t
som sticker ut s� m�ste det ers�ttas.

Om tarmen �r perforerad s� vill man
hindra den fr�n att torka.

Vad �r d� b�ttre �n n�got
som ser likadant ut! S�nt h�r.

De la fett runt s�ret i buken,
som ruttnade.

- Vad betyder det!
- Det h�r har ingen blodtillf�rsel...

...s� det orsakade en reaktion
och blev infekterat.

Han har fruktansv�rt ont
och sm�rtan tilltar-

-fram till dagen d� han d�r,
30 dagar senare.

L�xan �r allts�: Se upp f�r
din tj�nare n�r du har varit p� toa.

Och om man blir knivhuggen,
l�gg inte djurfett p� s�ret.

- Det st�mmer ganska bra.
- Du blir nog inte s�rskilt f�rv�nad.

Fulke gifte sig aldrig,
men titeln baron Brooke-

-gick vidare till hans kusin
och adopterade son Robert.

Warwick Castle stannade i sl�kten
Greville i flera generationer.

Det var sl�kten Greville som hade
slottet under inb�rdeskriget-

-som utbr�tp� 640-talet.

Robert Greville - baron Brooke -
var en viktig bef�lhavare-

-f�r Oliver Cromwells parlaments-
anh�ngare i kriget mot kung Karl I.

Robert f�rvandlade Warwick fr�n
bostad till en milit�rgarnison-

-fullpackad med soldater och vapen.

F�nstren i Guy's Tower
f�rstorades-

-s� att f�rsvararna kunde skjuta
med handkanoner ut ur dem.

N�r slottet bel�grades
av rojalister 1642, stod det emot.

Robert skapade �ven ett f�ngelse
f�r tillg�ngatagna rojalister.

I rummen finns gripande minnen
fr�n kriget inristade i v�ggarna.

- Vad har vi h�r!
- En potent 1600-talssymbol.

- Det �r liljebaneret, eller hur!
- Ja, det �r Karl I:s symbol.

Det var ett s�tt f�r f�ngarna h�r-

-att visa att de var rojalister
som tj�nade kungen.

Det h�r visar
att de f�ngarna satt h�r.

Det fascinerande �r att...
Stenen inte �r h�rd-

-men det m�ste ta l�ng tid
att g�ra det d�r.

Man t�nker sig en uttr�kad f�nge
som sitter h�r och ristar.

Det m�ste ha tagit timmar.

F�ngarna m�ste ha haft gott om tid
f�r att g�ra ett s� fint liljebaner.

Och i n�sta rum
finns andra fantastiska verk.

Vi hittade ett namn i ett rum
som vi inte t�nkte s� mycket p�.

Men f�r n�gra m�nader sedan
lyste vi p� den h�r v�ggen-

-och hittade det h�r.

Det �r ett j�ttefint datum.

Det st�r "1642",
och "William Stanley".

- Under det finns ett annat namn.
- Edward Disney.

Familjen Disney tros komma fr�n
en by i Lincolnshire, Norton Disney.

Edward Disney
deltog i slaget vid Edgehill.

Det finns m�nga fantasiska torn
och rum h�r-

-men den h�r lilla ytan s�ger
s� mycket om slottets historia.

Den b�sta symbolen f�r upproret
mot slottet finns i det h�r rummet.

Det h�r �r allts� graffiti
gjord av en skotsk f�nge-

-som har k�mpat f�r rojalisterna.

"William Sutherland, f�nge h�r"-

-"tillf�ngatagen i Worcester
n�r han f�rsvarade kung Karl II"-

-"kung av Storbritannien,
Frankrike och Irland"-

-"f�rsvarare av tron,
som jag ber att Gud f�rsvarar."

Och s� har vi datumet 1651 .

Det �r otroligt
att det finns kvar efter 450 �r.

Det ser ut att ha ristats in i g�r.

Det �r f�r att Warwick Castle var
ett f�ste f�r parlamentsanh�ngare...

-...som allt det h�r finns kvar.
- Ja, det �r bara ren tur.

Familjen Greville tj�nade bra p� att
st� p� den vinnande sidan i kriget.

Undan f�r undan �terst�llde de
slottet till sin forna prakt.

Men inte som en f�stning.

Salongerna renoverades och fylldes
med dyr inredning och konst.

I slutetp� 600-talet var slottet
bokstavligen passande f�r en kung.

Vilhelm III bes�kte slottet 1695.

Familjen byggde nya g�strum
och ettpraktfullt orangeri-

-renoverade kapellet
och byggde ett nytt stall.

P� 1700-talet hade man g�tt vidare.
Familjen anlade tr�dg�rden-

-h�jde upp innerg�rden och bj�d hit
Canaletto f�r att m�la st�llet.

Det var ingen milit�r garnison
full av soldater-

-utan ett landst�lle som man bj�d
polarna fr�n London till p� helgen.

Warwick byggdes
p� f�rtj�nsterna fr�n kriget.

Men i fredstid �verv�ldigade det
familjen Greville.

I slutetp� 800-talet hade familjen
115000 pund i skulder.

I dagens pengav�rde
�r det cirka 9 miljonerpund.

I b�rjan p� 1800-talet
gjorde kostnaderna f�r slottet-

-att familjen Greville
var n�ra konkurs.

De m�ste ha k�nt att slottet var
ett h�l som slukade deras resurser.

De kanske f�rbannade sin f�rfader-

-som fick ta �ver st�llet 1605:
Fulke Greville.

N�r den viktorianska eran
n�rmade sig-

-h�ngde familjens f�rm�genhet
i en sk�r tr�d.

Warwick Castle var fortfarande
en av landets flottaste herrg�rdar-

-men bakom glamouren doldes
en verkligt skandal�s historia.

Sentp� 800-talet var Warwick
ett av landets finaste hem.

Det var fullt av fin konst,
och v�ldigt modernt inrett.

Men det hade st�tt �garna,
familjen Greville, dyrt.

Och en familjemedlem
var fast besluten att njuta av det.

Hon var fru till femte hertigen..
Frances Evelyn Greville-

-grevinna av Warwick,
och mer k�nd som Daisy.

Hon var tidens modetjej-

-en ber�md sk�nhet
som umgicks med kungligheter.

Men bakom hennes glamor�sa liv
var inget riktigt som det verkade.

Daisy och hennes make var med
i Marlborough House-g�nget.

Det var en samling av den
edvardianska societetens finaste-

-ledda av prinsen av Wales,
framtide kung Edvard VII.

Daisy drack med dem, socialiserade
med dem och l�g ofta med dem.

N�gra hennes erotiska er�vringar
skedde h�rp� Warwick Castle.

Om hennes namn p�minner er
om en viss s�ng-

-s� �r det
f�r att den skrevs om henne.

Daisy hade m�nga aff�rer. Hon var
prinsen av Wales �lskarinna i nio �r.

Hon kallades "Babblande Brooke",
och var s� pank-

-att hon f�rs�kte s�lja memoarer
om att hon l�g med tronarvingen.

1928 l�mnade Daisy sina memoarer
till en redakt�r f�re publiceringen.

D� togs boken emot
som en skandalhistoria-

-men nu �r den en av de b�sta
dokumenten �ver tidens societetsliv.

Som m�nga som bodde h�r upplevde
Daisy slottet och livsstilen-

-som en om�jlig resursslukare.

Senare i livet �vergav Daisy
sina vildare utsv�vningar-

-och blev en brinnande socialist
och filantrop.

Men Warwick Castles koppling
till societeten levde vidare.

928 blev Daisys 6-�rige barnbarn,
Charles Greville-

-den siste greven
som bodde p� Warwick Castle.

Men han var inte h�r s� ofta.

Charles ville bli filmstj�rna och
for till Los Angeles f�r att lyckas.

Han anv�nde sig av namnet
Michael Brooke-

-men var mer k�nd
som Hertigen av Hollywood-

-och Warwick Filmmakaren.

Men filmkarri�ren f�rsvann,
som hans f�rm�genhet.

Kostnaden f�r slottet tvinga honom
att s�lja arvegods och rustningar.

1978 s�ldes �ven slottet-

-till ett ber�mt underh�llnings-
f�retag.. Tussauds Group.

Slottet lever vidare,
men Warwicks grevar �r borta.

I dag �r Warwick Castle
en turistattraktion, �ppen �ret runt.

Men trots allt skoj, alla lekar och
all underh�llning i slottet i dag-

�r det st�rsta arvet de �k�nda
och skandal�sa historierna-

-fr�n dess tusen�riga historia-

-och grevarna som levde h�r.
Och det med r�tta.

P� sitt eget s�tt har alla
Warwicks �gare st�tt n�ra kronan.

Fulke Greville var politiker, men han
fick �ven drottningen att skratta.

P� andra sidan
har vi sl�kten Beauchamp-

-som m�rdade sig fram i Frankrike
vid kungens sida-

-men som ocks� d�dade
kungens favoriter.

Och mittemellan dem har vi
Richard Neville, Kungamakaren.

Han var v�n med kungar,
men spelade ut dem mot varandra.

Politiska p�tryckare, intrigmakare,
tragiska hj�ltar, societetslejon..

M�nga av Warwick Castles inv�nare
har betalat ett h�gtpris.

Ganska m�nga av dem
betalade faktiskt med sina liv.

Ironiskt nog �r det deras historier
som f�r folk att bes�ka slottet.

M�nga k�nda och �k�nda personer
har varit h�r-

-men slottet har �verlevt alla.

Text: Michael Bach
www.sdimedia.com