Original subtitles

F�r mig �r ett fantastiskt slott en f�stning, ettpalats, ett hem.

Och en symbol f�r makt, majest�t och fruktan.

I n�stan tusen �r har slott format Storbritanniens ber�mda landskap.

De praktfulla byggnaderna har varit hem f�r de st�rsta hj�ltarna-

-och skurkarna i v�rt lands historia.

Och m�nga av dem st�r stolt kvar �n i dag-

-spr�ngfyllda av historier om krig, f�rr�deri, intriger och mord.

Jag, Dan Jones, ska avsl�ja hemligheterna bakom sex slott.

Den h�rg�ngen utforskarjag ett av de �ldsta-

-och mest �k�nda slotten n�nsin.

En f�stning, ett f�ngelse och en avr�ttningsplats.

Byggt f�r att ingjuta fruktan i alla som gick genom dess portar.

T�nk dig London, en av de stora huvudst�derna-

-er�vrat, underkuvat och invaderat av utomjordingar.

T�nk att de f�ljde upp invasionen...

...genom att bygga n�got nytt, skr�mmande och �verv�ldigande.

Ettgigantiskt stycke h�rdvara som ska visa inkr�ktarnas makt-

-och s�tta skr�ck i befolkningen.

Den vilande monoliten var overklig, men det var inte science fiction.

Det var v�ldigt verkligt.

Towern i London �r Storbritanniens mest bes�kta turistm�l.

Men p� 000-talet var det en ny elits toppmoderna vapen.

Men den byggdes inte av sm� gr�na gubbar.

Den var en id� fr�n en av historiens mest h�nsynsl�sa kungar..

Vilhelm Er�vraren.

Vilhelm var hertigen av Normandies o�kta son och arvinge.

Han h�rstammade allts� fr�n vikingarna.

Och som varje god viking gillade han att segla och ta det han ville.

066 satte han siktetp� England.

Vilhelm tog med sig en arm� �ver kanalen-

-och besegrade sin saxiska rival Harald i slaget vid Hastings.

Normandiska invasionen, den stora v�ndningen i historien, hade b�rjat.

Efter slaget skyndade Vilhelm och hans arm� till London.

De marscherade runt staden och br�nde allt de s�g.

Det var en f�rbluffande styrkeuppvisning, som fungerade.

Inom veckorgav Londons livr�dda inv�nare upp utan strid.

P� juldagen 1066 kr�ntes Vilhelm till kung av England-

-i Westminster Abbey.

Men det h�r var mer �n en kupp av en ung utl�nning.

Det var b�rjan p� en er�vring som svepte �ver hela England.

Och k�rnan i er�vringen var att Vilhelm byggde en rad slott-

-som skulle s�tta folket p� plats och visa att han nu best�mde.

H�jdpunkten i n�tverket var sten- byggnaden som kallades Vita tornet.

Den reste sig �ver London, och platsen var noggrant utvald.

Vilhelm anv�nde en tusen �rgammal ritning-

-som l�mnats kvar av de f�rra inkr�ktarna i England.. Romarna.

Normanderna byggde ovanp� romerska ruiner.

Stenslott �r vad allt handlar om.

Han sa: "Vi kom, vi s�g, vi segrade"-

-och utn�mnde sig sj�lv till landets nya kejserliga makt.

Det klassiska exemplet �r Colchester.

Det �r troligen normandernas allra f�rsta stenslott.

Det kan vara det, men t�tt efter kommer Towern i London.

I London bygger han ett enormt stenslott, mitt i huvudstaden.

Ber�ttelsen inneh�ller mer, eller hur!

Arkitekten bakom b�da slotten l�r ha varit biskopen av Rochester, Gundulf.

JRR Tolkien, som skrev "Sagan om ringen"-

-som var akademiker p� Cambridge omvandlar Gundulf till Gandalf.

Och "De tv� tornen" �r namnet p� den andra boken.

Men innan Towern inspirerade Tolkien hade den en politisk roll.

Genom att bygga i sten skickade Vilhelm ett budskap..

Normanderna var h�r f�r att stanna.

Det vita tornet var 27 meter h�gt och v�ggarna var 5 meter tjocka.

Det fick namnet av att de vitkalkade v�ggarna var synliga p� l�ngt h�ll.

Londonborna hade aldrig sett n�got liknande.

Tungt bev�pnade, utl�ndska soldater stod bakom tjocka v�ggar-

-och allt skickade ett tydligt budskap..

Det h�r slottet hade ett syfte.. att bibeh�lla den kungliga makten.

I dag �r det sv�rt att veta var makten ligger i London.

� r det �ver floden hos borgm�staren i stadshuset!

� r det hos politikerna i Westminster, eller hos finansm�nnen i City!

P� 1000-talet r�dde inga tvivel.

Den h�r enorma, fyrkantiga f�stningen landade intill London-

-lika hotfull och fr�mmande som ett rymdskepp.

Den l�g intill Englands viktigaste stad-

-och tog n�stan 25 �r att bygga. Men det var det v�rt.

Vilhelm var den nye chefen, vilket Vita tornet bevisade.

Ingen i Englands huvudstad skulle v�ga g� emot sin nye regent.

Det �r sv�rt att f�rest�lla sig i dag, men �nd� inte.

Om man vill f�rst� hur Towern h�jde sig �ver Londonborna-

-s� kan man kolla in 2000-talets motsvarighet.

Det h�r �r The Shard - Storbritanniens h�gsta byggnad.

Den �r 72 v�ningar h�g och h�jer sig verkligen �ver London.

Den �verskuggar allt som st�r runt den.

Precis som Towern en g�ng gjorde.

Utsikten h�rifr�n �r f�rbluffande.

Det �r molnigt, men man ser �nd� 25 km i varje riktning.

Det var nog s� h�r man k�nde om man var en normandisk kung-

-i Vita tornet med utsikt �ver den medeltida staden.

Nedanf�r allt det d�r ser Towern pytteliten ut.

Man m�ste t�nka bort det moderna London-

-och f�rest�lla sig hur det s�g ut p� 1100-talet-

-n�r William Fitzstephen skrev sin beskrivning av staden.

Han beskrev Towern i det �stra h�rnet-

-som n�got som reste sig ur forntida fundament-

-med murbruk blandat med blod.

Det d�r var den �stra delen, och murarna str�ckte sig ut-

-mot vad vi nu kallar "Square mile".

Sankt Paulskatedralen reste sig d�r i mitten-

-och p� andra sidan l�g Westminster.

Det var, som nu, en politisk by.

Men det viktiga var att Towern och Westminster gav en maktlinje.

Varje kung som skulle kr�nas p� medeltiden kom ut ur Towern-

-och gick i procession genom staden �nda till Westminster Abbey.

Det var den ultimata politiska paraden.

Under �ren efter Vilhelms er�vring v�xte London snabbt.

I slutetp� 200-talet hade befolkningen n�tt 00000.

Staden v�xte, men detgjorde �ven Towern och dess �verl�gsenhet.

Det �r sp�nningen mellan Towern och inv�narna-

-som �r k�rnan i v�r ber�ttelse.

N�r n�got skulle firas b�rjade det alltid vid Towern.

Men i tider av kris och kaos var det en tillflykt.

Det var inte bara ett slott som skulle injaga fruktan i folk-

-utan ocks� en plats att g�mma sig fr�n dem p�.

P� 000-talet byggdes Vita tornet av Vilhelm Er�vraren-

-som en symbol f�r normandisk makt.

Under de efterf�ljande kungarna blev det starkare och mer hotfullt.

P� 200-talet byggde Henrik III ut slottet i norr och �ster med en mur.

Och han f�rvandlade interi�ren till ett bekv�mt kungligtpalats-

-som det har restaurerats i dag.

Men mycket av det moderna slottet byggdes av Henriks son..

En kung som verkligen gav Towern ett d�dligt rykte.

Henrik III:s son, Edvard I, var en krigarkung-

-och en av historiens ivrigaste slottsbyggare.

Han la dubbelt s� mycket p� Towern som sin far, utan att anv�nda den.

Men Edvard hade en sv�r relation till London och Londonborna.

Han ville vara s�ker p� att han kunde h�lla dem p� avst�nd.

Edvard byggde en andra mur och f�rl�ngde vallgraven.

Towern vi ser i dag �r den han f�rdigst�llde.

Det var ett v�ldigt tydligt budskap till staden: "Vet er plats."

"Och vet att jag �r er kung. "

P� medeltiden var slott inte bara platser f�r soldater.

De var �ven en viktig del i kungliga finanser.

B�de som platser f�r att f�rvara pengar-

-och f�r att f�ngsla de som fifflade med dem.

Varje kungarike �r beroende av ett handelssystem.

Att k�pa, s�lja, l�na och l�na ut, och skatter.

Men det �r pengar som �r k�rnan i tv� av de hemskaste ber�ttelserna-

-i Towerns historia.

Edvard I �gnade hela sitt v�lde �t att utk�mpa dyra, utl�ndska krig.

Det kostade en f�rm�genhet och han blev besatt av rikets valuta.

Edvard var h�rd mot alla som fingrade p� hans pengar.

Medeltida mynt tillverkades av silver.

Det �r en mjuk metall som var l�tt att b�ja, bryta och smida.

Ett vanligt medeltida bedr�geri var att klippa mynt.

Man klippte bort kanterna p� silverpencemynt, sm�lte strimlorna-

-och tillverkade nya, falska mynt.

D� alla pengar tekniskt sett tillh�rde kungen-

-stal man genom att klippa mynt faktiskt fr�n kungens ficka.

Ett mynt �r en bit �delmetall som har samma reella som nominella v�rde-

-och som har en officiell st�mpel.

Det g�r allts� precis det som st�r p� mynten.

En penny, som den h�r, inneh�ller silver f�r en pence.

- Och alla m�ste se likadana ut. - Ja, det handlar om vikten.

- Myntpr�gling togs p� stort allvar. - Det hade verkliga kvaliteter.

Engelska mynt var ber�mda i hela v�rlden.

- F�r att de var s� rena! - De hade bra kvalitet och bra silver.

- S� den som s�nkte silverhalten... - Det var f�rr�deri.

Klippta mynt �versv�mmade ekonomin och orsakade inflation.

Utl�ndska k�pm�n v�gade inte g�ra aff�rer med engelsm�n-

-och de s�nkte den reella m�ngden skatt som kunde tas av folket.

1278 besl�t sig Edvard f�r att ta kontroll �ver rikets pengar-

-och Towern stod i centrum.

Edvard anv�nde inte Towern som palats-

-s� han flyttade dit Myntverket.

Det l�g h�r p� Mint Street, som g�r runt tre sidor av Towern.

Det var ett enormt f�retag.

Edvards nya myntverk f�rb�ttrade myntens utseende.

Men ut�ver att �tg�rda sj�lva mynten-

-ville Edvard ha en syndabock att straffa f�r f�rfalskningen.

Han hittade en i Englands mest s�rbara samfund.

En minoritet som �gnade sig mycket �t finanser och utl�ning.. Judarna.

Edvard beskyllde alla f�r klipperiet, men mest klandrade han judarna.

Under 1270-talet hade han redan h�jt skatterna f�r dem-

-och begr�nsat deras aff�rsm�jligheter.

Sen, i november 1278, samlade han hela Englands judiska befolkning-

-och placerade 700 judar h�r i Towern.

Av de hundratals judarna som Edvard f�ngslade h�r i Towern-

-blev n�stan h�lften h�ngda.

F�r varje kristen som avr�ttades f�r klippning avr�ttades tio judar.

Inom tio �r hade Edvard f�tt igenom en utvisningslag-

-som bannlyste judarna fr�n England i n�stan 500 �r.

Det var den v�rstajudiska massakern i brittisk historia.

Men Edvards agerande m�ttes av en axelryckning-

-av det medeltida Englands rabiat antisemitiska samh�lle.

Dessutom hade han st�rkt Towerns fruktade namn.

I slutet av Edvards v�lde v�gade ingen ifr�gas�tta Towerns makt.

Men hundra �r senare krossades Towerns rykte-

-n�r slottet hamnade i det st�rsta upproret i brittisk historia..

Bondeupproret.

Under 1300-talets andra halva gick det utf�r f�r England.

Den nye kungen Rikard II var en 4-�rig pojke-

-och landet styrdes av hans r�d lett av �rkebiskop Simon Sudbury.

Men Sudburys styre var en katastrof-

-och ute i landet b�rjade folk att muttra om attg�ra uppror.

1381 gn�llde folk om samma saker som i dag:

Krig, d�d och pengar.

Ett krig mot Frankrike hade p�g�tt i generationer-

-digerd�den hade n�stan halverat Englands befolkning.

Sen kom en kapitationsskatt som las p� gamla, unga, rika och fattiga.

Det kom tre stycken i England under fyra �r.

Kapitationsskatterna var den sista skymfen mot ett land som f�tt nog.

Den 13juni tog sig en storgrupp militanta demonstranter-

-ledda av den kentiske rebellen Wat Tyler in i London.

De br�nde f�ngelser och departement.

De halsh�gg alla som hade med regeringen attg�ra-

-och la deras lik p� h�g p� gatorna.

Morgonen d�rp� v�nde de sig mot symbolen f�rpolitisk makt..

Towern var huvudfokus f�r rebellerna. Men varf�r!

De ville inte �t gemaken, juvelerna eller ens pengarna.

De ville inte tillf�ngata ton�rigen Rikard II.

Det var tur det, f�r han var inte ens h�r den dagen.

De ville komma �t f�rr�darna som beslutade om skatten.

Det �r som om dagens Londonbor skulle kidnappa premi�rministern.

�rkebiskop Sudbury visste att rebellerna ville �t honom.

Skr�ckslagna flydde han och hans ministrar till Vita tornet-

-d�r de g�mde sig i kapellet och bad om r�ddning.

� rkebiskop Sudbury och flera andra ministrar g�mde sig i Towern-

-som skulle vara Londons s�kraste plats.

Men n�r den arga mobben tog sig in blev det den farligaste platsen.

Sudbury g�mde sig h�r i kapellet n�r rebellerna hittade honom.

Han hade l�st m�ssan hela morgonen och nu bad han sista b�nen.

F�rr�darna togs ofta till Towern, men Sudbury togs h�rifr�n.

Han sl�pades till Tower Hill och blev halshuggen.

Hans huvud sattes p� en p�le, med biskopsm�ssan fastsatt.

Att ett g�ng b�nder tog d�tidens premi�rminister fr�n ett kapell-

-i landets st�rsta f�stning och halsh�gg honom �r otroligt.

Det �r n�stan som kommunism, 600 �r f�re sin tid.

Dagen d�rp� lyssnade unge kung Rikard p� rebellernas klagom�l.

Men m�tet blev v�ldsamt, och n�r Tyler n�rmade sig kungen-

-blev han tagen av en av Rikards m�n och huggen till d�ds.

Man undvek en revolution, men bara knappt.

Bondeupproret var en av historiens mest chockerande episoder.

London stod i brand, lordkanslerns huvud var spetsat-

-och den m�ktiga Towern stormades av ett g�ng bybor.

L�xan man l�rde sig var att man inte ska g�ra p�beln uppr�rd.

Men det p�minde ocks� om att Towern, som alla slott-

-bara var s� starkt som personen som kontrollerade det.

Towern �verlevde och fick tillbaka sitt rykte som en hotfull borg.

Men det skulle snart bliplatsen f�r ett av landets mestg�tfulla brott.

Towern i London, som byggdes av Vilhelm Er�vraren-

-b�rjade som ett milit�rt vapen riktat mot staden London.

Med �rhundradena v�xte dess makt och status.

Kungar bodde i Towern natten f�re deras kr�ning-

-och de tog skydd bakom murarna i tider av uppror och krig.

Men ibland gick kungar in i Towern och kom aldrig ut.

En av de stora g�torna kring Towern �r ber�ttelsen om prinsarna.

Den har fascinerat i �rhundraden, och man f�rst�r varf�r.

Det �r en g�ta v�rdig vilken detektivroman som helst:

Ett brott som f�r�ndrade historien och som aldrig har blivit l�st.

Prinsarna i Towern var 2-�rige kung Edvard V-

-och hans bror, den 0-�rige Rikard, hertig av York.

1483 dog deras far, Edvard IV, pl�tsligt, 40 �rgammal.

Pojkarnas farbror, Rikard, hertig av Gloucester tog hand om dem-

-och placerade dem i Towern i London.

Han sa sig vara deras beskyddare och lovade att styra riket �t dem.

Men Rikards planer f�r�ndrades snart.

Han f�rklarade de tv� prinsarna o�kta-

-och tog kronan sj�lv, som Rikard III.

Pojkarna satt inte l�ngre i Towern f�r sin s�kerhet - de var f�ngar.

I n�gra veckor s�g folk unge Edvard och hans bror leka i tr�dg�rden.

Men efter ett tag skickades tj�narna hem och pojkarna s�gs inte till.

N�r Rikard hade varit kung i ettpar m�nader var brors�nerna f�rsvunna.

De s�gs aldrig igen.

I flera �rhundraden varpojkarnas �de ett mysterium.

F�rfattarna under Tudortiden klandrade Rikard III.

William Shakespeare framst�llde honom som en ondsint m�rdare.

Men var han verkligen en m�rdare!

Utan kroppar var det sv�rt f�r n�gon att vara s�ker.

Men pl�tsligt b�rjade f�rbluffande bevis att dyka upp-

-dolda djupt i Towerns inre.

Under Karl II:s styre renoverades Towern av hantverkare-

-n�r man hittade skeletten efter tv� barn under den h�r trappan.

H� R L�G BENEN SOM TILLH�RDE EDVARD V OCH HANS BROR

DE FLYTTADES SENARE TILL WESTMINSTER ABBEY

N�r Karl II h�rde att benen hittats ville han begrava dem med v�rdighet.

I dag ligger de h�r i Westminster Abbey i den h�r vackra kistan-

-som designades av arkitekten Christopher Wren.

Inskriptionen p� kistan l�gger skulden p� Rikard III.

Det st�r att han kv�vde prinsarna med en kudde och tog �ver tronen.

Rikard III gr�vdes upp p� en parkering i Leicester 2012.

Hans ben blev f�rem�l f�r alla m�jliga vetenskapliga tester.

Den h�r kistan har inte �ppnats sedan 1930-talet.

N�r den �ppnades hittade man tv� barnskelett i den.

Men sedan dess har ingen f�tt tillst�nd-

-att uts�tta det som finns d�rinne f�r vetenskapliga tester.

Tills det tillst�ndet ges lever g�tan om prinsarna i Towern vidare.

�ven om g�tan om prinsarna aldrig kommer att l�sas-

-s� kommer deras ber�ttelse att f�rbli en av historiens mest �k�nda-

-och en viktig del av Towerns arv. Men en sak �r s�ker..

Prinsarna var inte de f�rsta f�ngarna som led i slottet-

-och verkligen inte de sista.

Tv� miljoner m�nniskor bes�ker det �k�nda f�ngelset varje �r.

Men var �r f�ngelset! Det finns varken h�lor eller tortyrkammare.

Under �ren har gott om m�nniskor blivit inl�sta h�r i f�stningen.

Den f�rste f�ngen Ranulph Flambard rymde-

-och br�derna Kray l�stes in f�r att ha undvikit milit�rtj�nst.

Det finns sk�l f�r varf�r "att skickas till Towern"-

-har blivit en av historiens mest upprepade fraser.

Men under Tudortiden fick Towern ett nytt rykte.

Det var inte bara en plats d�r folk l�stes in.

Det var en plats dit folk skickades f�r att avr�ttas.

En engelsk kung var s�rskiltglad i att skicka sina offer hit.

HENRIK VIII

Den h�r enorma rustningen �gdes av den ber�mde Henrik VIII.

Den s�ger allt man beh�ver veta om Henriks sj�lvbild.

Den �r stor, manlig, potent, och allt pekar mot ett st�lle.

Den h�r �gdes av Henrik mot slutet av hans liv 1540-

-n�r han var fet, tjurig, sjuk och tyrannisk.

Det �r den Henrik jag f�rknippar med Towern.

Det var inte hans f�stning, hans palats eller hans lekplats:

Det var hans personliga f�ngelse, d�r han l�ste in f�rr�dare.

Henrik avr�ttade dussintals under sitt v�lde.

Hertigar och grevinnor, munkar och nunnor-

-gamla kvinnor, unga m�n, fruar, kusiner och ministrar.

Men ingen sammanfattar Henriks ofta godtyckliga blodt�rst-

-mer �n en av hans trogna tj�nare, Thomas More.

Thomas More var en sann ren�ssansman.

Han var lordkansler och en av Henriks n�rmsta r�dgivare.

Han var �ven djupt andlig - filosof, jurist och ber�md f�rfattare.

Hans intellektuella principer ledde till en kraftm�tning med kungen.

533 skilde sig Henrik fr�n sin f�rsta fru, Katarina av Aragonien-

-och gifte sig med Anne Boleyn.

More tog avst�nd. Han visste att Henrik skulle bli rasande-

-men han avgick �nd� fr�n underhuset iprotest.

Kristne More kunde inte acceptera Henriks beslut att trotsa p�ven-

-genom att skilja sig och gifta om sig med Anne.

Men som en av kungens fr�msta ministrar ville han inte reta Henrik.

S� inledningsvis bet han sig i l�ppen och h�ll tyst.

Men d� godk�ndes en ny lag som bekr�ftade Anne som drottning-

-och hennes s�ner som Henriks arvingar.

Kungen kr�vde att alla, �ven More, skulle sv�ra en ed om att st�dja den.

Fast mellan lojaliteten till kyrkan och troheten till kungen-

-satt More i en desperat och om�jlig sits.

Skulle han f�lja sin herres order eller de kristna principerna!

H�rp� All Saints, hans kapell i Chelsea, bad han om v�gledning.

N�r han kallades till �rkebiskopen i Canterbury fick han ett ultimatum..

St�d kungen, eller ta konsekvenserna.

More fick se successionslagen och l�ste den tyst f�r sig sj�lv.

Sen fick han se trohetseden och l�ste den tyst.

Man han kunde inte sv�ra eden.

S� han blev - med den �k�nda frasen - skickad till Towern.

Det tvistas om var More h�lls f�ngen.

M�nga tror att det var h�r i k�llaren p� klocktornet-

-intill kommendantresidenset, som normalt �r st�ngt f�r allm�nheten.

P� ett s�tt k�nns cellen, med sten- v�ggar och h�ga valv som ett kapell.

Som samvetsf�nge spenderade More m�nader h�r-

-och reflekterade �ver sitt liv och m�jligen sin d�d.

Till en b�rjan var Mores f�ngenskap inte s� farlig.

Han fick l�sa och skriva, ta emot bes�kare och ta promenader ute.

Det var mer som en husarrest �n att sitta i en f�ngelseh�la.

Men inom n�gra m�nader r�stade parlamentet igenom �nnu en lag-

-som gjorde Henrik till kyrkans �verhuvud i England.

Landet befriades fr�n p�vens makt. Pressen p� More �kade.

De m� ha varit livsl�nga v�nner, men Henrik ville kn�cka More-

-och tvinga honom att lyda.

En av Englands mest respekterade n�rmade sig sitt �de-

-och More beskrev sj�lv vad som h�nde sen.

Vad �r det f�r samling, Andrea!

Den best�r av kopior fr�n 1500-talet av Thomas Mores verk.

Det �r s� mycket.

Vi vet vad More stod anklagad f�r, men var st�r det om straffet!

Det st�r att han ska bli av med alla sina �godelar och sin mark.

"Skall tilld�mas av v�r monark och hans arvingar"-

-"i samma form och skick som de var tidigare."

S� allt som Henrik har givit till Thomas More under �ren...

-...tas tillbaka. Han blir ruinerad. - Ja, han f�rlorar allt.

- Och More sj�lv! - Halvv�gs ner h�r st�r det:

"Skall dessutom sitta f�ngslad."

"Skickas till Towern", allts�! Det �r resten av Mores liv.

- Henrik var obarmh�rtig. - Ja, han var verkligen ett monster.

More bes�ktes tv� g�nger i maj och juni 1535-

-i ett f�rs�k att f� honom att sv�ra trohetseden.

F�r honom var det ett dilemma.

� ena sidan var han troende katolik, � andra sidan en lojal unders�te.

Han skrev: "Den h�r lagen �r som ett tveeggad sv�rd."

"Det ena f�rd�rvar ens sj�l, det andra f�rd�rvar ens kropp."

Han var med andra ord f�rd�md oavsett hur han gjorde.

I slut�ndan, n�r han pressades att sv�ra eden, h�ll More tyst.

Den 1 juli 1535 togs Thomas More fr�n Towern-

-till Westminster d�r han st�lldes inf�r r�tta.

Anklagarna �verlade i bara en kvart innan de f�rkunnade sin dom.

More fanns skyldig och d�mdes att bli h�ngd, uppspr�ttad och styckad.

Han togs med b�t till Towern i v�ntan p� sitt �de.

More hade trotsat sin kung och skickades tillbaka hit-

-f�r att fundera �ver sitt hemska �de.

Dagen innan han skulle avr�ttas-

-skrev han ett sista brev till sin �lskade dotter Margaret.

Det h�r var allts� dagen innan han skulle avr�ttas!

Det m�ste vara ett k�nslosamt brev f�r honom att skriva.

Han skriver: "Jag har aldrig h�llit dig h�gre �n vid din sista kyss."

"Jag �lskar n�r k�rleken fr�n en dotter"-

-"inte har tid att v�nta p� jordiska h�vligheter."

Det �r oerh�rt r�rande.

Han h�nvisar till efter r�tteg�ngen n�r han hade d�mts till d�den-

-och han eskorterades till Towern.

Margaret hade v�ntat p� honom, s�g honom-

-br�t sig genom soldaterna f�r att ge honom en sista kram-

-och kyssa honom.

Det lyfte honom och gav honom stor tr�st.

Hon verkade f�rst� honom-

-och hon verkade f�rst� varf�r han inte kunde sv�ra trohetseden.

Hon st�ttade honom i det beslutet.

Vi sitter h�r med det som More skrev ner p� ett papper-

-f�ngslad i Towern i London. Det blir inte mer sp�nnande �n s�.

Klockan 09.00 n�sta morgon-

-togs Thomas More fr�n cellen f�r att m�ta sitt �de.

Han blev inte h�ngd och uppspr�ttad utan halshuggen som f�rr�dare.

Hans sista ord var: "Kungens tj�nare, men i f�rsta hand Guds."

Thomas Mores avr�ttning var bara b�rjan p� Henriks skr�ckv�lde.

Under Tudor�ren skulle m�nga andra �dla m�n - och kvinnor -

-l�sas in h�r i v�ntan p� b�delns kall.

Den mest ber�mda var Henriks fru Anne Boleyn, ett �r senare.

Anne Boleyn bodde i de kungliga gemaken h�r i Towern-

-kv�llen innan hon kr�ntes till drottning.

Tre �r senare var hon tillbaka, n�r hon skulle avr�ttas.

F�r Annes dotter Elisabet I var det tv�rtemot.

Hon f�ngslades h�r p� Towern av sin syster Maria I.

Inom n�gra m�nader l�mnade hon Towern f�r sin egen kr�ning.

P� Tudortiden var f�rr�deri ett nyckfyllt koncept-

-och dagens kung eller drottning kunde vara morgondagens f�rr�dare.

Men r�dslan f�r monarkin skulle b�rja att avta.

Mindre �n hundra �r efter Mores d�d-

-skiftade maktbalansen i England.

Towerns dominans skulle snart �verskuggas av folkets vilja.

Fram till Tudor�ren hade Towern st�tt i fokus f�r kungamakten.

Men p� 800-talet b�rjade det att tappa greppet.

Den var inte l�ngre huvudarenan f�rpolitiska strider.

L�ngre upp l�ngs Themsen stod Houses ofParliament nu i centrum.

Towern fick en annan roll.. Den b�rjade att locka turister.

Och de kom inte bara f�r att se f�stningsvallarna.

En av huvudattraktionerna var n�gra av de mer exotiska inv�narna.

Det var inte bara m�nniskor som var inl�sta i Towern.

Det h�r handlar om en bj�rn. "Bj�rnen som d�dade barnet rymde"-

-"men den hetsades senare till d�ds med hundar p� en scen."

Det ger en inblick i humorn p� 1700-talet. K�ra n�n.

Den h�r lilla boken �r en av de f�rsta guiderna �ver Towern.

Den �r full av miniatyrportr�tt av djur.

Det �r otroligt att Towern i 600 �r var "menageriet" - Londons zoo.

I mer �n 900 �r har Towern i London varit ett kungligt palats.

Kungligheter f�r m�nga g�vor.

Den nuvarande kungafamiljen har f�tt en bj�rn, tv� seng�ngare-

-en krokodilunge, en elefant, en h�st och en kanarief�gel.

1252 gav kungen av Norge Towern en v�ldigt exotisk g�va:

En alldeles egen isbj�rn.

De kungliga arkiven visar att man k�pte en munkorg, en kedja-

-och ett l�ngt rep s� att bj�rnen kunde f�nga egen mat i floden.

Englands medeltida kungar beh�vde en s�kerplats f�r djuren.

De valde givetvis den starkaste f�stningen i landet.. Towern.

�ver �ren hade Towern allt fr�n apor till berberlejon...

...och min favorit, ett par mantelbabianer.

P� 700-talet �ppnade Towern sitt menageri - zoo - f�r allm�nheten.

Att komma in kostade tre pence-

-om man inte hade med sig en katt eller hund till lejonen.

1828 hade man fler �n 280 djurp� Towern.

Men en man var inte imponerad.

Arthur Wellesley, hertig av Wellington-

-var den heroiske generalen som besegrade Napoleon vid Waterloo.

Nu, 60 �rgammal, blev han kommendant vid Towern.

Den gamle soldaten hade planer f�r f�stningen som inte inbegrep djur-

-eller de h�gljudda folkmassorna som kom f�r att se dem.

F�r hertigen av Wellington var Towern en kasern f�r soldater-

-inte en cirkus eller ett zoo.

Dessutom var det lortigt h�r.

Vattnet i vallgraven stank och det gick kolera bland soldaterna.

Wellington var en av grundarna av Zoologiska Akademien-

-och han menade att f�r att st�da upp h�r m�ste djuren f�rsvinna.

Hertigen av Wellington visste att djur i en medeltida f�stning-

-var en olycka i ant�gande, och han hade r�tt.

1835, n�r ett lejonen s�gs ha rivit en soldat fick J�rnhertigen nog.

Han flyttade menageriet till Regent's Park-

-d�r det blev en av v�rldens mest ber�mda djurparker.. London Zoo.

Wellington gjorde sig av med djuren-

-t�mde vallgraven och gjorde Towern till prydliga kaserner.

De namngav huset d�r kronjuvelerna f�rvaras efter honom.

Men det ironiska �r att hertigen av Wellington hatade turister.

Wellington f�reslog att allm�nheten skulle h�llas borta fr�n Towern.

Han kallade dem en pl�ga och ett hot mot s�kerheten.

Som tur �r, f�r turisterna som bes�kerplatsen, blev det inte s�.

I n�stan 900 �r har Towern h�jt sig �ver London-

-och fascinerat v�rlden.

Den �r den mest ber�mda f�stningen i Storbritannien.

Ber�ttelsen om Towern handlar om folket, som den alltid hargjort.

Towern byggdes f�r att skr�mma och underkuva.

Den har blidkat dem, med inl�sta brottslingar och fr�mlingar.

Och sj�lvklart har den underh�llit, med djurparken-

-eller ett bes�k p� Tower Hill f�r att se halshuggningar.

Och den underh�ller fortfarande. F�stningen invaderas varje dag-

-av tusentals vanliga m�nniskor som str�mmar in fr�n Londons gator.

Text: Michael Bach www.sdimedia.com