Original subtitles

EN ORIGINALSERIE FRÅN NETFLIX

Det har gått ett helt år sen Katlas utbrott började.

Vi pratar med polischef Gísli Einarsson.

Gísli, vad är huvudsysslan för de som är kvar i Vík?

Det dyker upp turister då och då som gör olaga intrång i området.

Vi assisterar också vetenskapsmännen som jobbar vid glaciären.

Förutom det försöker vi bara hålla stan igång.

Och vi försöker överleva.

Vi är ju inte vana vid så långvariga utbrott från Katla.

Är inte lokalborna angelägna att återvända hem?

Det tror jag nog, men utbrottet verkar inte sluta, och vi har inga svar.

Hej.

Hej.

Jag har inte sett dig på ett tag. Kommer du uppifrån?

Jag reparerade en generator åt vulkanologerna.

Jag körde upp den på glaciären idag.

Jag vaknade så tidigt. Jag har sömnproblem.

-Är hon inte därinne? -Jo, hon kom just.

Jag kommer med mjölken sen.

Då ska du få lite olja.

Ja, toppen.

Hallå?

Hej, pappa. Jag är här.

Som högst 13, som lägst två.

Högsta avläsning har gått ner med 4,998. Avläsning 710.

Okej, tack.

-Hej. -Hej.

-Har du lagat den? -Ja.

-Vill du ha kaffe? -Ja, tack.

-Hur har du det, då? -Bara bra.

-Har du av de här så det räcker? -Ja.

Jag kan alltid hämta fler åt dig på kliniken.

Nej, tack. Jag mår bra.

Varför åker du inte till Reykjavík? Du får bättre vård där.

Du och Kjartan kunde börja ett nytt liv.

Pappa, vi har pratat om det här.

-Är du säker på det? -Ja, det är jag.

Jag vet att du saknar Ása. Vi saknar henne allihop.

Hon har varit borta ett helt år.

Din syster återvänder inte för att du stannar här.

Du måste fortsätta att leva, Gríma.

Stannar du på lunch?

Nej, tack.

Jag kan inte vistas här.

Det är som en kyrkogård.

Inget har förändrats sen jag flyttade härifrån.

Gríma.

Kan du inte kasta bort det här skräpet? Slutade du spela piano?

Det är ostämt.

Jag kan stämma det åt dig.

-Är de tunna sektionerna redo? -Sigrún har dem.

Ja, okej.

Har du sett de nya proverna från Katla?

Ja, titta här.

-Vad händer där, egentligen? -Konstigt. Stora utbrottsförändringar.

-Hittades det här i sprickan? -Ja.

Jag åker nog och tittar på det själv.

Är det nödvändigt? Har vi inte folk där?

-Har du nånsin sett nåt liknande? -Nej, inte på Island.

Titta.

Vad i helvete pågår där uppe?

Jag undersökte de nya proverna ni skickade från Katla.

Det finns tydliga förändringar.

Bör vi bli oroliga?

Nej, det tror jag inte.

Jag kommer ändå upp för att undersöka allt närmare.

Är hotellet öppet?

Det är öppet för eventuell evakuering på grund av nerfall av aska.

Annars kan du bo i stugan hos oss. Vi har ett extra sovrum.

Området är avstängt.

Behövs ett tillstånd?

Jag ordnar det och meddelar färjan att du kommer.

Okej. Toppen.

Vi ses vid sluttningen på andra sidan.

Tack ska du ha.

Hej då.

Darri Hansson kommer hit imorgon.

Verkligen? Din gamla lärare?

Vad tror du han är ute efter här?

Han måste ha upptäckt nåt i proverna vi skickade in.

Tror du det?

Vad skulle det kunna vara?

Jag vet inte. Förhöjd surhetsgrad, kanske.

Hoppas han inte förutspår ett pyroklastiskt flöde.

-Det vore väl hemskt? -Ja.

Vík skulle brännas till aska. Hela staden.

-Vi skulle nog bli de första som dog. -Precis.

Vad i helvete är det där?

Vad?

Är det en människa?

Låt mig titta.

Hallå!

Helvete! Är du okej?

Vad har hänt med henne?

Hon är i chock. Hon förstår inte vad vi säger.

Är du skadad?

Här. Ta filten.

Vira den om henne.

Är du okej?

-Gå till bilen. -Ja.

Nu sätter vi oss i bilen. Förstår du?

-Hej. -Hej.

Jag tog med mjölk.

Det pågår nåt uppe på glaciären.

Jag hoppas att vi inte måste evakuera hela stan.

Vad säger korten?

Ja, jag ser förändringar komma.

Bergrún, snälla du.

Hotellet.

Hej, det är Gísli. Är Gríma där hos dig?

Ja, hon är här. Samtal till dig.

Det är Gísli.

-Hej. -Hej, Gríma.

Jag såg dig åka förbi och tänkte du skulle dit.

Ett nödanrop kom just. Vi ska hämta en kvinna i lägret.

Eyja?

Nej, det verkar vara en turist.

Vad? I lägret?

Ja, vi måste åka och hämta henne.

Området är ju avspärrat. Är det verkligen en turist?

Nån sorts luffare, i alla fall.

Hon mår visst inget vidare och är täckt av aska.

-Vi ses vid kyrkan. -Bra.

-Vad? En turist? -Ja.

Vi får prata mer sen.

Vigdís.

Vi kommer ner med henne om en timme eller två.

Hon lär vara frusen och tilltufsad.

-Då är jag på kliniken. -Bra.

Oj…

Förlåt mig.

-Gísli? -Ja?

Får jag prata med dig i enrum?

Vad är det?

-Det ser inte så bra ut. -Jag vet.

Medicineringen hjälper inte så mycket, vilket är konstigt.

Hon kan inte stanna kvar i det här klimatet längre.

Hon har blivit sämre sen utbrottet.

-Hon måste till Reykjavík. -Jag har föreslagit det ett antal gånger.

Hon är jävligt envis och tänker stanna kvar här oavsett vad jag säger.

Hon ger inte efter.

Hennes lungor pallar inte mer.

Nästa gång vinden blåser från norr kan de fyllas av aska.

Jag måste ge mig av.

Var du ensam? Var du i sällskap med andra?

Försök dricka det här. Det är varmt.

Var är jag?

Vad?

Var är jag?

Hittades hon ensam där uppe?

Ja, hon kanske kom bort ifrån nån grupp som gjort olaga intrång där uppe.

Hon hade tagit av sig kläderna, så det handlar nog om hypotermi.

Vad är det med folk, egentligen?

Pappa var där uppe tidigt i morse, och han sa inget om nån grupp.

Vi ger oss av. Du stannar kvar och är redo, Einar.

Hur mår du egentligen?

Bara bra.

Är du säker på det?

Ja.

Jag vill inte prata om det där nu.

Nej, det förstår jag.

Vi har alla våra kors att bära, det är ett som är säkert.

-Är hon illa däran? -Ja, mycket.

Det värsta är att man aldrig vet när det kommer att vara över.

Se upp!

Helvete.

-Vi är på glaciären. -Var försiktig.

Det här är en nyformad spricka.

Förbannat. Allt rör på sig här.

Kom nu. Vi måste bege oss öster om glaciären.

-Har korpen återvänt? -Vad?

Den med vita fjädrar.

Ja, den flyger inte långt.

Får du igång den?

Den här? Ja.

Den behöver bara lite jobb.

Sen kan vi köra runt i den. Vill du ha kaffe?

Ja.

När hade du en kvinna här sist?

Den här platsen lämpar sig inte för kvinnor. Jag har nog med mig själv.

Du samlar bara på katter istället.

-Vad heter du, då? -De är lättare att leva med.

Äktenskap passar inte alla.

-Vill du inte döpa den här heller? -Nej.

De kommer och går som de vill.

De bestämmer över sig själva.

Hur många katter har du här?

Jag slutade att räkna för länge sen.

Kom du hit för att prata om katterna?

Nej.

Börjar det bli jobbigt för dig?

Har du och Gríma pratat om att det är dags att sluta kämpa på här?

Vad? Bara ge upp, sådär?

Flytta till storstaden?

Hon skulle aldrig följa med, det är ett som är säkert.

Det är inte lätt, Kjartan.

-Jag gick upp på glaciären i morse. -Ja, du sa det.

Det är otroligt hur kraftfullt utbrottet fortfarande är.

Jag kunde känna chockvågorna.

-Stod du nära utbrottet? -Ja.

Naturen påminner oss regelbundet om hur små vi är.

Hur allting vi har är avhängigt av naturen.

-Är hon därinne? -Ja.

Vad heter du?

Gunhild.

Gunhild? Okej.

Är du från Sverige?

Ja.

Vet du vad som hände?

Nej. Jag vet inte.

Okej. Reste du ensam?

-Kanske. -Du kanske reste med en grupp?

Kanske.

Okej. Med vilka då?

Är nån fortfarande kvar där ute? Vem var med dig?

Þór.

Þór?

Þór vem då?

Þór Jónsson.

Þór Jónsson? Pappa?

Herregud! Vad har hänt med henne?

Kom hit. Sitt ner.

-Vill du ha hjälp? -Ja, tack.

-Okej? -Försiktigt.

Jag vet inte exakt vad det här är.

Det är som en blandning av aska och lera.

Hon kanske föll ner i en pöl av aska.

Det lossnar ju lätt från huden.

Det är som nån sorts lager.

Jag vet inte. Vi får hålla henne kvar här ett tag.

Självklart.

Hon har hypotermi. Det vore konstigt annars, med tanke på omständigheterna.

Jag måste till jobbet.

Nej.

-Jag måste till jobbet. -Nej, du är i chock.

Ursäkta mig?

Ursäkta mig. Jobbet?

Var jobbar du?

På ett hotell.

Hotell? Vilket då?

Vík.

Hotell Vík?

ÖVERGIVEN BYGGNAD

Vad står på?

Vad är det jag hör om att du tar upp folk på glaciären?

Vad menar du?

En kvinna här påstår att du var hennes guide.

Jag vet inte vad du pratar om.

-Är det sant, pappa? -Vad menar du?

Gríma, varför tror du att jag ljuger?

Jag har inte guidat på flera år, det vet du.

Pappa, tog du med den här kvinnan upp på glaciären?

-Þór. -Hon heter Gunhild.

Nej, Þór!

Þór!

Pappa!

Pappa!

Bergrún…

Oavsett vilka knep du tar till listar jag ut allt.

-Vad pratar du om? -Du vet vad.

En grupp svenskar. En hittades naken på glaciären.

Jag vet inte vad du pratar om.

Enligt henne gjorde du och Þór det tillsammans.

Folk snackar i den här staden.

Fastän inte många är kvar.

Jag vet inte vad du pratar om.

-Var hon helt naken? -Lägg av.

Hon heter Gunhild, och hon hävdar att hon jobbar här.

Hon gick upp på glaciären och Þór var hennes guide.

Bergrún, ljug inte om att du inte känner henne.

Gömmer du folk här?

Bara så att du vet, ingen jobbar här utom jag.

-Svenska? -Ja.

En Gunhild från Sverige kan ha jobbat här.

Säger du det?

För 15-20 år sen.

För 15-20 år sen?

-Pappa? -Ja.

Vad är det som pågår mellan dig och den där kvinnan? Du känner ju henne.

Pappa, jag försöker bara ta reda på vem hon är.

Pappa, vem är hon?

Pappa, jag menar allvar, svara mig!

-Jag vet inte. -Jo, det gör du.

Jag såg ditt ansikte. Du känner henne.

Pappa, jag måste få veta vem kvinnan är.

Jag kan inte hjälpa dig där.

Kan det här vara kvinnan du jobbade med för 20 år sen?

Jag vet inte.

Är hon inte för ung för det?

-Vill du inte träffa henne? -Jo.

Hej. Var lite försiktig. Hon är inte vid fullt medvetande.

-Hej. -Hej.

Mitt namn är Bergrún.

Ja, jag vet.

Jag vet bara inte vad som har hänt här, riktigt…

Jag borde ha ringt, förstås…

Ringt?

Vem då?

Din mamma.

GUNHILD AHLBERG - BÖRJAR I APRIL

En ung kvinna jobbade här under sommaren 2001.

Hon hette Gunhild Ahlberg.

Ja.

Då levde min mamma och skötte hotellet.

Jag har gamla bilder på henne och det här är lite kusligt.

Hon ser ut exakt som flickan på kliniken.

-Vet du varifrån i Sverige? -Uppsala.

-Uppsala? -Ja.

Hallå?

Ja, hallå. Finns Gunhild där?

Vem är det här?

Jag söker Gunhild Ahlberg.

Hon är inte här.

Är du…

Känner du Gunhild Ahlberg?

Ja, jag är hennes son.

-Är du hennes son? -Ja, jag heter Björn.

Och… Befinner sig din mor på Island?

Nej, hon är här i Uppsala.

Är du säker på det?

Ja, varför undrar du?

För att…

-Är det här hennes nummer? -Ja.

Hon gick precis ut med hunden och kommer snart hem.

Det går bra att ringa igen.

Visst. Tack ska du ha.

Vad?

Ja, det här är…

Vi kanske borde prata med henne igen.

The Practical Study of Crystals, Minerals and Rocks

Hallå?

Hallå. Är det här Björn Ahlberg?

Ja.

Hej, jag heter Gríma och ringer från Vík på Island.

Om det handlar om min mor…

Jag sa till mannen som ringde tidigare att hon inte är på Island.

Allt det här kan vara ett missförstånd,

men vi har en kvinna här som vi tror är Gunhild Ahlberg från Uppsala.

Hon är på sjukhuset nu.

Det är ju löjligt.

Får jag prata med henne?

Ja.

Det är till dig.

Hallå?

Mamma?

Vem är det här?

Mamma, var är du nånstans?

Jag är här.

Vad är det?

Vem är det?

-Hallå? -Hallå.

Vem är det här?

Mitt namn är Gunhild.

Hej, Gunhild.

Jag heter också Gunhild.

Varför ringer du så här sent?

Jag är på sjukhuset.

Jaha.

Är det här nåt slags skämt?

Nej…

Vem är det här?

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Jag heter Gunhild…

Jag är på Island, i en liten by som heter Vík.

Vad gör du där, då? Vem är du med?

Det vet jag inte riktigt.

Den enda som jag känner här heter Þór.

Vem var det?

Det måste ha varit en busringning.

La han på?

Vem är hon?

Hon?

-Hej. Har du läst färdigt? -Nej, jag måste skicka upp väderballongen.

-Ger Rósa mindre mjölk? -Ja, hon sinar visst lite grann.

Lågtrycket hjälper inte till, det heller.

Får de nog med mat?

Så mycket som jag har.

Jag ska få mer hö från båten idag.

Kära Rósa, får du ingen mat?

Vattenståndet i floden är lägre, så man kan korsa den med förnödenheter.

Det börjar bli svårt att hålla allt igång.

Och?

Och inget.

Är du irriterad?

Jag vet inte för vem vi gör det här. Det kanske är dags att lägga ner det.

Du, Kjartan.

Jag vill inte diskutera det här igen.

Grannarna går ut med hunden. De hjälper oss med det, så slipper du det.

Se bara till att han har mat.

Varför kan inte jag ta hand om Lukas?

Dina mediciner har jag gjort i ordning också. Morgon, middag och kväll.

Är du med på det?

Varför kan du inte vänta tills utbrottet gått över?

Slappna av.

Det är ju du som säger att jag alltid är så orolig.

Nu får du ju rå om dig själv ett tag.

Du vet att det bara är ett sammanträffande att den där kvinnan heter

samma sak som du.

Du vet det, mamma.

Hallå?

Ása?

Gríma.

Gríma, vad är det?

Undertexter: Mats Nilsson