Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
–Nej, nej, nej. –Du kan fortfarande göra rätt.
Ange min egen bror? Utan bevis, vad fan ska du göra?
Hitta Benjamins dator och ge mig den.
Jag frågar dig inte som polis, utan som en vän.
Vad har du där då? Det är ju bevismaterial.
Vad hände när Johannes dog? Då började du dricka. Och så nu det här.
Du är ju för fan min lillebror. Jag ska ju skydda dig.
Gör det nu då! Skydda mig!
Karl!
–Åk till stationen och erkänn! –Det var självförsvar, Karin.
–Nej. –Men hade Karl några fiender?
–Nej, inte vad jag vet... –Okej.
Han hade ju en hel del olika substanser i kroppen.
Visste du att han har problem?
Ja, men det har han ju lagt bakom sig.
Eller... Han har haft en del återfall på sista tiden.
Så ingen du kan komma på som skulle vilja skada honom?
Nej.
Åk till sjukhuset så hoppas vi att han vaknar så snart som möjligt–
–så vi kan få ett signalement på den som har gjort det.
Är det datorn du tog i beslag?
Ja... Jo, det måste det vara.
Jaha, då ska vi se vad de har fått fram på den, då.
Vi fick en del information från hårddisken.
Bland annat så återskapade vi en fil med koordinater–
–som svarade väl mot en GPS–sändare som är placerad i ett fordon.
Positionen är tillfället för påkörningsolyckan–
–där Johannes Fresk avled, inom en radio av cirka tio meter.
Det var väl det här du hade hoppats på?
Men du ser inte så glad ut?
Hej! Har ni fått provsvaren?
Ja, både lever och njurar är i väldigt dåligt skick.
Han har en del preparat i blodet. Det och skallskadorna–
–gör det svårt för kroppen att läka.
Kan han förhöras av polisen?
När uppvaknandet sätter igång, tar det ett par timmar.
Men som sagt, drogerna och våldet mot hans huvud–
–kan ha påverkat hans kognitiva förmågor.
–Okej, tack ska du ha. –Självklart.
Tjenare.
–Är allt okej? –Det är ett åklagarbeslut.
Den här bilen ska hämtas in och undersökas av våra tekniker.
Kan vi gå någon annanstans och prata?
–Vad handlar det här om? –Din bil ska undersökas.
–Ja, jag fattar det. Varför? –Det får du ta med åklagaren.
–Vad är det med dig, Richardsson? –Vad fan ljög du för?
–Vadå? –Om den där jävla datorn!
Du ville inte alls skydda några jävla affärshemligheter!
–Så ni har undersökt datorn? –Det kan jag inte prata om.
Fattar du vad jag tagit för jävla risker för din skull?
Jag ville hjälpa gruvan. Jag ville skydda dig från Benjamin!
–Men vad pratar du om? –Din bil, vad fan tror du?
Vi vet exakt var den befann sig när Johannes dog.
Du kommer att kallas till förhör. Ta med en advokat.
Du skulle ju se till att den där jävla datorn inte undersöktes.
Det var väl inte direkt lagligt, Måns, att ge den där datorn till mig?
–Nej, det kanske det inte var. –Nej, men vi gör vad vi måste göra.
Jag gjorde ett misstag. Jag ska göra allt för att rätta till det.
Du har inte gjort något misstag. Du gjorde det som kändes rätt.
Det är det som är att ta ansvar, Måns.
Ha inte så jävla bråttom med att ge upp.
Du kommer att kallas till förhör.
Hur kan du vara så säker på att det är mord?
När Johannes cyklade iväg från gruvkontoret–
–hade han med sig en väska som aldrig hittades.
Så det var du som fick polisen att agera?
–Tänk om du har fel? –Jag har inte fel.
–Hur kan du vara så säker? –Hade du kommit om du inte tvivlade?
–Jag brukar inte ha fel om människor. –Visst, det är en charmig jävel.
Jag menar dig, Erik. Jag trodde att du ville ha ett liv här uppe.
–Det kändes så när vi möttes. –Vad menar du?
Du kunde ha låtit polisen göra sitt jobb.
Det behövde inte vara du som raserar allting.
Tror du inte att jag vet hur det här påverkar alla här omkring–
–om Markus skulle dömas? Karin, Peter. Dig och mig.
Och ändå lät du inte bli!
Det är en jävla risk du tar med att visa dig ute.
–Jag behövde komma ut lite. –Du måste komma in och anmäla dig!
Men det var ett jävla tjatande. Jag ska göra det när jag är klar.
Datorn kom in i morse. Det var du, va?
Och du vet vad forensiska rapporten visar?
Då så! Kom in och erkänn!
Nej, då griper de mig så kan jag inte göra något mer.
Det finns inget mer du behöver göra. Markus hörs i morgon bitti.
–Sen är allt det här över. –Därför kommer jag in i morgon bitti.
Har du hört något om Karl? Hur är det med honom?
De håller honom i koma. Han ska väckas i morgon.
Har de sagt nåt om att han kommer att bli återställd?
Läkarna tror det. Då kommer han att peka ut dig.
Peter, det kommer han inte att behöva göra.
Bra.
–Vi syns i morgon då. –Ja.
Bella! Hämta plånboken.
Jag vill att du redogör för vad du gjorde den 17 augusti–
–mellan 18 och 21. Och detta var kvällen då...
Jag vet ytterst väl vilken kväll det var.
–Johannes Fresk omkom vid riksvägen. –Så vad gjorde du?
Jag var på kontoret med Karl och Tord.
Vi väntade på ett viktigt Skype– samtal från ett sydafrikanskt bolag.
Efter mötet knäckte vi en flaska champagne och firade.
Sen hörde jag att Johannes varit där utan att säga hej.
–Så ni var där hela kvällen? –Ja.
Våra tekniker har kopplat lacken på din bil–
–till lack som hittats på Johannes cykel. Hur kan det komma sig?
Vi har parkerat på samma ställe i snart över ett år.
–Han skrapade väl till min bil. –Här krävs mer kraft.
–Som i en kollision. –Ja, då vet jag inte.
Jag vill att du tittar på det här. Positioner från en GPS–givare–
–och kartan visar grafiskt var sändaren var.
Och på sidan två kan du se datum och klockslag.
Se på den 17 augusti vid tidpunkten för Johannes död...
–Har ni hittat den här sändaren? –Nej.
Hur kan ni veta då att bilen är min?
Det finns en markering här.
Vid din bostad och även en på North Wolf.
Eller, det ser ut som en markering–
–men det är några hundra ovanpå varandra.
GPS:en var igång i över en månad och 92 % av tiden–
–befann den sig vid din bostad eller ditt jobb.
Vi kan nog sluta oss till att det här är din bil–
–och att vid tidpunkten för Johannes död så var den på olycksplatsen.
Hur kan det komma sig om du var på kontoret, som du sa?
Kan jag få samtala med min advokat i enrum?
Självklart kan vi få fram experter som kan ifrågasätta bevisningen–
–men har de mer? Jag skulle helst vilja avsluta det här nu.
–Men om vi fortsätter... –Håll käften nu, för fan!
Jag hör inte ens vad jag själv tänker.
Jag skulle vilja ändra på vissa saker jag sagt tidigare.
Jag skulle vilja erkänna.
–Fan, håller de på fortfarande? –Jo.
Så fort Sanna är klar tar hon emot din anmälan.
–Vill du ha nåt att dricka så länge? –Nej. Har du hört nåt?
Om hur det går.
Så fort Sanna kommer ut så ska du erkänna.
Men det är inget brottsligt i sig att inte tala sanning.
Men du har för avsikt att tala sanning nu?
Ja, det är det enda rätta. Johannes familj måste få veta.
Karl hade ju svårt med spriten. Och droger.
Den där kvällen när vi väntade på Skype–samtalet från sydafrikanerna–
–så hade han börjat dricka. Karl hade ju slitit som ett djur–
–i flera månader. Det fanns en viss anspänning där, det fattar jag.
Men han fick för sig att sticka och hämta kokain–
–så då sa jag ifrån. Det blev en jävla massa tjafs.
När jag tog hans bilnycklar, blev han helt galen.
Han skrek och slog i väggarna, sen stormade han ut.
Plötsligt hörde jag en bil starta och riva iväg.
Då hade han tagit mina bilnycklar ur min jackficka.
En halvtimme senare kom han tillbaka. Jag såg direkt att nåt hade hänt.
Men vad fan skulle jag göra?
Karl var helt förstörd, så jag sa att jag skulle försöka ordna upp allt.
Så jag ljög.
Jag ljög för att skydda min bror.
–Och detta kan Tord också intyga? –Ja.
Och min bror. Jag tror att det blir en lättnad för honom.
Ja, det brukar vara så.
Jag ringer sjukhuset och hör när de tror att vi kan prata med honom.
Tack ska du ha.
Du kan väl för helvete inte bara låta honom gå?
Håll dig utanför!
Du har tidpunkten, du har fordonet, du har föraren!
Så vem är det han lägger skulden på?
Är det därför du ska ringa lasarettet? Är det Karl?
–Din egen jävla bror? –Tala inte så respektlöst om honom.
Du kunde valt Tord. Men Karl? Din fega lilla...
–Kasta ut dåren! –Karl är så jävla svag!
Han kommer att lyda Markus om man sätter press på honom.
Satte du själv press på honom?
Låt dem för fan inte snacka ihop sig när Karl vaknar.
–Vad har du gjort, din jävel? –Det räcker.
Jag vill inte höra ett ord till från dig!
Låt dem för helvete inte snacka ihop sig.
Erik!
Doktor Asiz sa att vi kunde komma in under morgondagen–
–och höra Karl. Men hans minne kan vara påverkat.
Du som känner Karl lite, vad tror du om Markus historia?
Jag har alltid haft svårt att tro att Markus kunde göra nåt sånt.
Men Karl... Jag har sett honom ställa till mycket skit på fyllan–
–så...det låter ju inte helt otroligt.
Ledsen för att jag var lite hård mot dig efter det här med Benjamin.
Du har verkligen visat initiativ på ett mycket bra sätt.
Att skicka datorn till forensiska var effektivt och snabbt polisarbete.
Utan det hade vi inte vetat vad vi vet i dag.
–Bra jobbat, Richardsson! –Tack ska du ha.
Och se till att ingen pratar med Karl innan vi har gjort det.
Självklart.
Jag kommer snart.
Du skulle ha sagt som det var på en gång.
Är det verkligen läge att vara efterklok när min bror ligger i koma?
Jag lovade Karl att inte säga nåt.
Jag sviker inte mina löften. Jag sviker inte mina vänner.
Jag förstår. Jag hade gjort samma sak om det hade varit min familj.
De väcker honom nu.
Du. Jag har inte sagt att du hade datorn i hemmet.
–Tack. –Det vore bra om inte Karl sa nåt.
Ger du mig en stund när han vaknar så löser jag det.
Då ska vi se till att du får det.
Han har burit på nånting som han inte kan berätta.
–Du måste väl också ha sett det? –Vi borde åka nu.
Tja. Är ni på väg? Jag tänkte följa med.
Ska Karl se dig det första han gör?
Det dröjer innan han är vid medvetande. Markus är där.
–Markus får inte tala med Karl först. –Det är hans bror...
Hans lögn bygger på att han ska få Karl att säga samma sak.
–Bara du tror att det är lögn. –Hur kan ni vara så jävla naiva?
Gör mig åtminstone den tjänsten. Se till att han inte får chansen.
Vad är det?
Karl är...
Påfrestningarna...
Hans hjärta...klarade inte av...
–Karin... –Nej. Snälla.
Gå härifrån.
Jag kommer snart.
Det är nog lika bra att det blev så här. Det hade ändå aldrig fungerat.
–Jag tog i för mycket... –Karl är död.
Och det är mitt fel.
Jag ville bara att du skulle höra det från mig.
Så vet du också att det var jag som gjorde det.
Berättade han inget för er?
Jag förstod ju att det var nåt.
Ett tag trodde jag du var inblandad.
Jag försökte ju skydda honom.
Det är mer än så. Jag valde att hålla tyst.
Av respekt eller lojalitet.
Men nu är Karl död.
Jag kan inte tiga längre.
–Vad pratar du om? –Erik.
Det var han som misshandlade Karl.
Jag borde ha sagt nånting.
Men jag känner Erik. Han kommer att erkänna.
Jag är så ledsen för allt det här. Jag sammanförde er.
Nej, nej, nej...
Du har ingenting med det här att göra. Förstår du det?
Tack, Markus.
Vad fan ska du göra nu?
Lugn, jag ska ta mitt straff.
Jag fattar verkligen att det här är skitjobbigt för dig.
Fem, sex år för dråp är rena semestern för en som mig.
De sätter mig på en säker avdelning–
–så jag slipper träffa folk jag har satt dit.
Jag får spela schack med tjallare och pedofiler.
Jag vill inte se dig sluta så här.
Det är bäst för alla om jag försvinner.
Kan jag bara få avsluta några saker? Ringa samtal och...
Vill du lova mig en sak?
Ta hand om Bella när jag är borta.
Jag lovar.
Tack.
Peter... Du kommer att bli en bra polis.
Tyst!
Nej! Du stannar här.
Hej, Karin. Ja, jag är ledsen för det som har hänt.
Jag vill verkligen inte störa dig men jag måste fråga en sak.
Richardsson! Peter! Jag behöver prata med er!
Enligt Markus tog han Karls bilnycklar för han var berusad.
Men om han ville hålla Karl borta från ratten–
–varför lät han honom köra hem sent på natten efter olyckan?
Han hade väl värre saker att tänka på.
Om din bror kört ihjäl nån och var stupfull–
–skulle du låta honom köra hem?
Har yrket lärt oss nåt, så är det att folk gör konstiga val.
Det är nåt med det här som inte känns rätt.
Ett vittne såg Markus köra efter Johannes.
Ja, Erik. En inspelning där man ser Johannes cykla iväg–
–och Markus komma strax efter.
Erik har hävt ur sig både det ena och det andra i affekt.
Du snackar om en polisman med över 30 års erfarenhet.
Jag vet att ni inte gillar honom–
–men det borde fan inte stå i vägen för vårt jobb.
–Vad är det? –Hej, det är Sanna.
–Jag sitter med Peter här. Stör jag? –Nej...
–Nej. –Jag har en fråga.
Peter säger att du såg Markus köra efter Johannes. Stämmer det?
Att det var Markus och inte Karl.
Erik?
–Hallå? –Ja, jag...
Jag är säker på att det var Markus.
Jag skulle behöva det i ett formellt förhör så snart som möjligt.
Kan vi ses i kväll? Vid sju?
–Javisst. –Då ses vi.
–Det går bra. –Hej.
–Varför skulle hon tro på Erik? –För det han säger kanske är sant.
Hör du själv vad du säger? Han är en labil person.
Han bröt sig in i mitt hem, misshandlade min bror så han omkom.
Jag måste få prata med honom innan han vittnar.
Måns. Inte tror du väl på allvar att jag tog livet av Johannes?
Jag vet inte längre vad jag ska tro.
Men jag tänker berätta för Sanna att jag hjälpte dig med datorn.
Vad vinner du på det?
Säg upp dig i stället.
Kom och jobba åt mig. Ta Eriks plats som säkerhetschef.
Jag minns hur besviken du blev när Sanna tog jobbet som du skulle haft.
Jag skulle behöva nån som dig vid min sida.
Nån som är född och uppvuxen här.
Nån som är lojal. Mot bygden, framtiden.
Måns, jag vet att du tog stora risker för min skull.
Men du behöver inte vara orolig. Inte så länge vi hjälps åt.
Kommer du?
Du är gripen för inblandning i Karl Lindmarks död.
Men vi sa väl klockan sju? Jag kommer om en stund.
–Lägg händerna på ryggen. –Nu tar du i, Richardsson.
Nej, jag tar fan inte i.
När Erik kommer in sen... Jag ska nog vara här då.
Erik har mer att berätta än det ni talade om på telefon.
Det involverar även mig. Det är saker ni bör veta.
Jag sa till Sanna att jag skulle komma in frivilligt.
Varför måste du hålla mig bojad då?
Du mördade Karl. Jag vet vad du är kapabel till. Jag tar inga risker.
Kom...
Kom... Kom ska du få godis.
Kom ska du få godis.
Vart ska vi?
Fattar din lilla jävla hjärna att om inte jag kommer in–
–så kommer de att börja leta?
Jag ska ta dig till station.
Jag ska bara reda ut den här skiten med Markus först.
Brukar han ha svårt för att passa tider?
Nej. Inte när det gäller sånt här.
Så det är mitt ute i skogen som jag ska prata med Markus?
–Du tycker inte det är lite märkligt? –Ut ur bilen nu.
Vem kan det vara?
Sanna?
Hon kanske börjat undra vart jag tagit vägen.
Hej, jag är hemma hos dig.
Hoppas du åkte in för att träffa Sanna. Jag tar med Bella.
Det är lite osäkert när du kommer tillbaka hit. Ring mig.
Kom! Kom så går vi in. Kom!
–Blev du sedd? –Var är Markus?
–Jag kör Erik. –Jag skulle träffa Markus.
Vi tar över nu.
–Jag har pratat med Peter. Han vet. –Han har fan inte pratat med nån.
Jag stod och pratade i telefon när du körde in bilen på gården.
Jag berättade att du hämtade mig. Han vet. Sanna vet snart också.
Det är bara att kolla hans telefon.
Det är jag som har telefonen.
–Ge mig koden! Koden? –Glöm det.
Du ljuger, din jävel! Du har inte pratat med Peter.
2–3–4–7. Det är en jävla risk du tar.
Det skiter jag i. Börjar den lilla jäveln snoka, dräper jag honom.
Några år på kåken för en snutjävel är inga problem för mig.
Tord, för i helvete! Ingen jävla misshandel!
Det ska inte hända igen. Ge mig nycklarna till bojarna.
Men kör ner mig till stationen, för fan. Du blir av med jobbet.
Men du kan fortsätta leva med dig själv.
Fattar du inte att de har blåst dig?! De kommer att ha ihjäl mig!
Den jäveln dödade Karl. Hade det varit upp till mig–
–hade jag matat honom till hunden.
–Erik ska komma tillbaka oskadd! –Ja, de ska bara prata lite.
–Han ljuger ju, din jävla idiot. –Nycklarna.
–Se mig i ögonen, Richardsson. –Håll käften!
–Jag kan ju för fan inte tänka! –Ska du ha bojorna eller?
Jävla idiot... Din jävla...
Om du försöker med nånting så har jag inget problem att sätta dit dig.
Se mig i ögonen, Richardsson. Se mig i ögonen.
Stå still.
Ses i helvetet, Richardsson.
–Förlåt att du fick vänta. –Ingen fara.
–Här är hans saker. –Tack.
Sköt om dig nu. Och ta den tiden du behöver här inne.
–Tack. Vi ses. –Vi gör det.
–Erik har dragit. –Va?
Han lovade mig att komma in och erkänna.
Den fega jäveln klarar inte ens av att stå för att han slog ihjäl Karl!
–Vad pratar du om? –Jag har ringt Erik hela dan.
Jag åkte hem till honom. Ingen där. Han har dragit!
Han har tagit alla sina saker.
Jag kommer snart.
Text: Pablo Diaz Bernal www.sdimedia.com
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.