Original subtitles

Tack.

Jag är så ledsen. Är du okej?

Visst, tror jag... Du behöver inte vara ledsen. Det är inte ditt fel.

Jag vet... Jag är bara hemskt ledsen att det hände.

Vattnet kom bara från ingenstans.

Ja, det är starka vindar här omkring. Träd som skapar någon sorts vindtunnel.

- Du måste vara ny. - Jag heter Charlotte.

Cleo. Så vad tycker du om vår skola?

Jag gillar den. Jag skulle gilla den bättre om jag kunde hitta konstsalen.

Det är nära biblioteket. Jag kan visa dig om du vill.

- Lewis... det här är... - Charlotte.

Hej...

Hej...

Vad har hänt med dig?

Sprinklern hoppade bara till framför mig.

Verkligen...

Ja, vi måste kila. Trevligt att träffas.

- Detsamma. - Konstrummet...?

Oroa dig inte, jag hittar det. Vi syns någon gång.

Ja, det stämmer.

Så har någon annan haft sina krafter utom kontroll?

- Som vad? - Har ni gjort något extremt nyligen?

- Nej. - Jag förstår inte allt detta drama.

Än sen om vi har några nya krafter.

Era krafter har ökat utanför skalan. Senaste fullmånen hade en ovanlig...

- ...planetuppställning. - Igen samma sak?

Det måste betyda något... och tills dess måste ni lära er kontroll.

- Ni vet inte vad ni kan. - Det är det som häftigt.

Lewis har rätt. Vi måste vara försiktiga.

Därför måste jag mäta omfånget av era nya krafter.

Då var det dags igen.

- Var glad. Oroa dig inte. - Jag är inte oroad.

- Hela vägen ska jag vara där. - Jättebra.

- Jag ska hämta en juice. - Jag hämtar den.

- Okej, jag hämtar den! - Nej! Jag insisterar.

Egentligen vill jag inte ha någon juice. Jag har ändrat mig.

- Nej... är du säker? - Ja. Jag måste gå.

Var ska du gå?

- Ska du fara till Mako? - Kanske.

Jag behöver bara vara ifred ett tag.

Ok, vi ses senare.

Vill du ha mitt råd? Släpp efter på kopplet lite grann.

Där är du.

Är allt okej?

Ja, jag behövde bara lite tid att tänka.

- Om vad? - Hej, allihopa!

Jag har en del tester.

Kommer det här att ta tid? Jag har faktiskt ett liv.

Okej, försök hålla dina handrörelser till ett minimum..

Kom ihåg små. Tänk smått och dela det med tio.

- Jag vet inte vad du talar om. - Försök bara.

Men det är så lamt, Lewis. Är du säker på det här?

Ja! Ja, det är jag. Det är viktigt. Kom ihåg, små rörelser.

Bra. Det är bra.

Sluta, sluta, sluta...!

Det var inte bra.

Skojar du? Det var häftigt. Jag kan ha roligt med det här.

Okej, vem är nästa?

Okej, Cleo, tredje gången gillt.

- Jag gör inte det. - Du kunde ha roligt.

- Det här är inte hur jag har roligt. - Vad har du att förlora?

Tänk om jag inte kan kontrollera vad som händer.

Det finns ingenting att oroa sig för. Jag ska vara bredvid dig hela tiden.

- Det är tryggt, antar jag. - Snälla, Cleo, försök för mig.

Jag vet det är skrämmande men jag lämnar dig inte, ens för en sekund.

Andas in djupt. Fokusera bara på dina krafter och kontroll...

Okej! Jag försöker... Sluta bara prata en stund.

Ok, inte ett ord till.

Förutom! Jag vill att du ska veta att jag är stolt över dig.

Jag är verkligen... verkligen stolt över dig. Det är allt.

- Vill du jag ska hålla dig i handen? - Nej...!

Du kommer säkert att missa. Du springer som en flicka.

Miss, miss, den kommer du att missa.

Förlorare.

Det var det sämsta skott jag någonsin sett!

Elliot! Vad är ditt problem?

Din bror kivades med mig.

Inga ursäkter. Min barnskötare kan sparka rakare än så.

Gå längs bak i kön!

Missa inte igen.

Sätt igång Locklin!

Jag är ledsen, Lewis. Jag menade inte att göra det där.

Sluta be om ursäkt. Det gör bara ont när jag rör på mig.

Det var ganska häftigt ändå. Att ha så mycket krafter är uppiggande.

Kanske, men den sortens kraft kräver ansvar.

Tills vi lär oss kontroll får vi inte använda våra krafter. Ingen av oss.

Varför tittade du på mig när du sa det där?

- Det gjorde jag inte. - Det gjorde du visst.

Tror du inte jag kan ha kontroll?

Ja, du är den som tycker det är lite uppiggande.

Då var det dags!

Billy ansträngde sig mest i dag så han får vara kapten igen den här veckan.

- Ja! Jag är den häftigaste. - Nej, jag är häftigast, du är tvåa.

För resten av er har vi en stor match i morgon.

Vi ska vinna det här, killar! Vi ska härska!

- Så hur går det. - Bra...

- Varför sitter du inte med de andra? - Jag vill inte sitta där.

- Vill du fara hem och sparka boll? - Slöseri med tid.

- Du kan visa mig det där tricket. - Jag är inte bra på det.

Var inte dum, det är klart du är. Vem har sagt det?

Allihopa. Lämna mig ifred.

- Hej, hur mår du i dag? - Lewis... du är här! Så tidig.

Ja, nu får jag hjälpa till innan du börjar ditt arbete.

Du behöver faktiskt inte göra det.

- En skopa vanilj tack. - Visst.

Låt mig! Slappna av och ta det lugnt.

Jag vill inte ta det lugnt, Lewis.

Varsågod... tack.

Ledsen att jag pressade dig så mycket i går.

Jag har frigjort hela dagen så vi kan gå ut tillsammans.

- Lewis håller på att göra mig tokig. - Har det tagit dig så här länge?

Han går mig på nerverna. Han vill fixa allt.

Jag tror han menar väl.

Jag önskar bara att han lät oss hantera det.

Han lämnar mig inte ifred. Det är som om jag är under ett mikroskop.

- Jag gillar honom men han är... - Fullständigt kvävande.

Ja! Han gör allting rätt...

...men jag står inte ut längre. Jag vet inte vad jag ska göra.

- Här är en tanke... dumpa honom. - Rikki! Låt mig tala med honom.

Om han vet hur du känner kanske han ger dig utrymme.

Nej... jag kan hantera det här. Det är bara...

...någonting jag måste gå igenom.

Nej... nej, nej, nej...

Jag kan inte tro det...

Går det bra?

Ja... alltså mitt batteri dog.

Jag har min dator här. Ser ut som samma modell.

- Du kan använda mitt batteri. - Verkligen? Det är bra.

Så vad arbetar du med som är så viktigt?

Ja, jag forskar egentligen på mmm-mirakulösa naturliga fenomen.

Vad härligt. Så... var är dom?

- Vem? - De där flickorna, Cleo och de andra.

Du verkar hänga ihop med dem ganska mycket.

Det är för att vi är goda vänner.

Visst.

Ja, det är bäst jag går.

Varför? Vill du inte ha tillbaka ditt batteri?

Behåll det. Jag har ditt.

Kom igen, Locklin! Gå bakom honom, han kan inte ta dem alla själv!

Kom igen, Elliot!

Ja, ja, ja, ja!

Rör på dig, Elliot! För långsamt!

Elliot gjorde rätt tills Billy sprang in framför honom!

Du kan inte se rakt för det är din bror! Bra, håll er fokuserade!

- Försiktigt, inte tappa kontrollen. - Jag har perfekt kontroll.

Kom igen, ojust spel!

Vad?

Oj...! Du är riktigt bra. Jag hade ingen aning.

Tack.

- Vad är det för målning? - Japansk penselmålning.

Hur får du så många färger med en pensel?

Med små rörelser. Man måste vara precis... och exakt.

Här...

Ser du? Precis och exakt.

Det är som det japanska ordspråket:

Om du vill flyga som en fjäril, flaxa inte som en kråka.

- Charlotte, du är den bästa. - Jag är varför...?

Jag måste kila, jag pratar med dig sen.

- Och varför gör jag det här? - Lita på mig, det kräver bara övning.

Om du vill flyga som en fjäril, flaxa inte som en kråka.

- Vad? - Det kan lära dig att vara precis.

Du vet... med dina krafter.

Här... kopiera den här.

Bra.

Kom ihåg. Precis... och exakt.

Se... du har kontroll.

Lägg ner penseln... gör samma sak med dina krafter.

- Är du säker? - Visst är jag säker.

Försiktigt... lätt...

Kom igen, Elliot!

Kom igen, Elliot! Det var patetiskt! Idén är att behålla bollen!

- Billy knuffade honom! - Elliot var i vägen!

Bra tänkt, Billy! Sluta dra fötterna efter dig, Elliot!

Jag kan inte tro det. Varje gång Elliot får...

...bollen vill Billy ha den. Det är så orättvist.

Kom ihåg, tappa inte ditt humör nu. Kontroll.

Slappna av. Jag har kontroll.

För långsam.

Håll dig på fötterna, Elliot! Hopplöst!

Ser du inte vad han gör?

Det är kontroll.

Upp med dig!

- Jag vet inte vad som hände. - Du har bara förlorat ett spel!

Det var ett bra mål. Perfekt. Rakt förbi målvakten.

- Så fantastiskt. - Du hade tur, Elliot.

Det var inte tur, det var skicklighet och jag kan spela i världscupen.

Så vad sägs Elliot, vill du bli kapten?

Jag ska tänka på saken.

Jättebra! Det ser ut som om du har skapat ett monster.

Så där. Kom ihåg, små beslutsamma drag.

- Jag kan inte göra det. - Jo, det kan du.

- Jag är här för att hjälpa dig. - Det räcker. Jag ger upp.

Lewis, lämna penseln.

- Det här är för konstigt. - Vad då?

Att göra allt för mig.

Att vara med mig varenda minut hela dagen.

- Jag försöker bara hjälpa. - Det får mig att känna mig sämre.

Jag är hemskt... förvirrad just nu.

Först separerade mamma och pappa, sen blev jag en sorts kraftmissfoster.

- Du har fortfarande mig. - Jag vet.

Och... om saker vore hälften så normala... skulle det vara bra.

Men du kan inte hjälpa mig just nu, Lewis.

Jo, jag kan, jag kan fixa det.

Varför måste du alltid fixa alla? Du kan inte fixa oss den här gången.

Det är upp till Emma och Rikki och mig.

Du är inte en av oss Lewis.

- Det är jag nästan. - Nej...

Det är du inte.

Jag vet inte hur jag ska säga det här, Lewis.

Men jag tror det vore bättre... om jag var ensam ett tag.

Det är en bra idé.

Jag menar... verkligen ensam.

Som i "att vara för mig själv".

Utan en pojkvän.

Cleo, du missade just den roligaste grejen någonsin.

Nates lillebror skulle just göra sin livs spark när kapten kontroll här...

Jag har gjort slut med Lewis.

Jag sa att jag behövde få vara ifred.

Jag känner mig inte bättre.

Gjorde du seriöst slut med honom? På allvar?

- Ser du vad du har gjort? - Jag skojade.

Jag trodde faktiskt inte att du skulle göra det.

Det är okej. Det var mitt beslut.

Tills vi kommer underfund med de här krafterna...

...borde vi inte ha några störningar.

Har du något emot att jag sitter.

Är allt okej?

Ja.

Nej... spelar det någon roll?

- Du är lite deppig, va? - Jag antar det.

Ja, vem hon än är så måste hon vara en idiot.

Det här är till dig.

- Jag förstår inte. - Koncentrera dig.

De minsta penseldragen skapar de bästa effekterna.

Om du vill flyga som en fjäril, flaxa inte som en kråka.

Vem vill flyga som en fjäril?

Nu, låt oss prova med våra krafter.

Du klarade det!

Jag också!

- Oroa dig inte. - Fortsätt att försöka.

- Du klarar det. - Det har jag redan gjort.

www.tvsubtitles.net