All language subtitles for 25. Mio.Min.Mio.1987.swedish

MIO MIN MIO

det ringer ut

Alltihop b�rjadeen tisdag,
efter skolan.

Jag stod och v�ntadep� skolg�rden
p� min b�sta v�n Benke.

Jag vissteinte att det skulle bli
den m�rkv�rdigaste dan i mitt liv.

Vi f�r skynda oss.
Jag �r f�rdig. Kom.

Du ska f� se. Den �r inte lik n�n
av de tidigare drakarna vi har gjort.

Vi skulleprova hans nya drakesom
Benkeoch hans pappa hadegjort.

Men f�rst gick vi in i h�rnbutiken
f�r att k�pa kex �t tant Edla.

20 kronor. Tack, tack.

- Hej.
- Hej p� er.

- H�r har du, Bosse.
- Tack, fru Lundin.

Tack sj�lv.

- Hej!
- Hej.

Jag bor hos tant Edla
och farbror Sixten-

- f�r min mamma dog n�r jag f�ddes.
Och ingen bryddesig om-

- att hitta min pappa
och tala om att jag fanns.

- Jag v�ntar h�r.
- Jag �r snart tillbaks.

Sm�ll inte i d�rren.

Och ta av dig st�vlarna
och tv�tta h�nderna.

Jag vill inte ha nersmutsat �verallt.

Tant Edla ville ha en liten flicka,
men det fanns ingen p� barnhemmet.

S� hon fick ta mig i st�llet.

K�pte du kexen?
L�gg dem i br�dburken.

St�ng kylsk�psd�rren.

Och diska glaset. Ordentligt.

Bosse? Bosse!

- Varf�r svarar du inte?
- Jag har redan diskat glaset.

Benke v�ntar p� mig d�r nere.
F�r jag g� nu?

Sn�lla!

De h�r �r salta. Jag sa ju s�rskilt
att du inte skulle ta salta.

Men du h�r ju inte p�. Vad man
�n s�ger s� bryr du dig inte om det.

Du vet mycket v�l att farbror Sixten
inte t�I salt f�r sitt hj�rta.

Det �r s� h�r du tackar
f�r att du f�r bo hos oss?

Bosse! Ta nu. Spring!

Spring!

Ta det f�rsiktigt!

Kom med h�r, Benke.

Nu �r det min tur.

Det �r fint.
Ta in linan. Lite till.

Det �r bra!

Lbland �nskar jag att Benkes pappa
ocks� var min pappa.

Jag t�nker mycket p� min pappa,
vem han �r och var han finns-

- varf�r jag intekan bo hos honom
i st�llet f�r hos Edla och Sixten.

Halv sju!

Och tant Edla sa att jag skulle
vara hemma till middan klockan sex.

Jag kommer f�rsent!

- Hit med pucken!
- �h nej!

Hit med pucken!

Ge er iv�g. Ge er iv�g!

H�r du du. Vad g�r du d�r?

Ge dig iv�g bara! Ge dig iv�g!

Vem fick vi tag p� h�r d�?

- Ta m�ssan!
- Nej, l�t bli! F� tillbaks den!

Ni f�r inte f�rst�ra den!

Sl�pp mig! Hit med m�ssan!

L�t honom g�.

Vet du att klockan �r tjugo i sju?

Hur ofta m�ste jag s�ga till dig
att torka av skorna ordentligt?

Det tog timmar att torka golven.

Och... h�ng inte din v�ta jacka
ovanp� farbrors rock.

- Du �r sen.
- F�rl�t mig.

- Vad �r det h�r?
- Det var inte mitt fel.

In i badrummet.

Titta h�r. Alldeles f�rst�rd.

Aj!

V�nta bara
tills farbror Sixten kommer hem.

- Nu g�r du in p� ditt rum.
- Ja, tant Edla.

Jag vill inte se
eller h�ra av dig mer i kv�ll.

Han st�ller bara till med bekymmer.
Vi skullealdrig tagit hit honom.

Nu sitter vi h�r med honom.
Eller hur, Sixten?

Sixten!

Och han har nog d�liga anlag.
Hans pappa var en riktig slusk.

Han kommer s�kert att g� samma v�g.

Det hj�lpte intemed uppfostran.
Han slutar som slusk - som far sin.

Det d�r bara tror de.
Det �r fel, det �r fel, det �r fel!

Jag ska hitta min far
och ta hit honom.

S� f�r ni se hur bra han �r.
V�nta bara.

Jag hittar honom, s� f�r ni se.

�skmuller

- Hej, Bosse.
- Hej... hejsan.

V�nta ett tag, Bosse.
Jag visste att du skulle komma.

- Vill du ha ett �pple?
- Javisst.

Kom in.

Tack.

Tant Lundin var alltid sn�ll mot
mig och gav mig godis och frukt.

Jag har ofta undrat
vem honegentligen var.

F�r det var i hennes butik
alltihop b�rjade.

- Tar du med det h�r �t mig?
- Ja d�.

Du ska l�gga p� det d�r borta,
i l�dan intill.

Ja.

Farv�l, Bo Vilhelm Olsson.

"Till Konungen av Landet i Fj�rran. "

"Den som du under s� l�ng tid
har s�kt �r redan p� v�g. "

"Han reser p� dagen,
han reser p� natten"-

- "och han b�r i sin hand ett tecken:
Ett �pple av guld. "

Det landet �r l�ngt bort.

T�nk om man var d�r.

Huh!

Svischigt pysande

W�aaah!

Ja, det k�nns mycket b�ttre.

Vem �r du?

Jag �r anden fr�n Landet i Fj�rran.

- Landet i Fj�rran? Kom du d�rifr�n?
- Javisst.

- Och ska du tillbaks dit?
- Jo d�.

�h, ande. Dit vill jag komma.
Kan du kanske f�rs�ka ta mig med?

- Jag �r ledsen, pojk. Jag kan inte.
- Det kan du v�l.

- Jag vet att du kan. Sn�lla!
- Be om vad som helst, men inte det.

Det ligger utanf�r min makt.

Ett �pple av guld?
S�g mig, pojke...

- Vad �r ditt namn?
- Bosse. Bo Vilhelm Olsson.

Bo Vilhelm Olsson?

Och du b�r i din hand tecknet.

Ett �pple av guld.

Du �r den som jag kom f�r att h�mta.

Du �r den som kungen
av Landet i Fj�rran har letat efter-

- i s� m�nga �r.

Ta tag h�rt i mitt sk�gg.

H�ll dig fast ordentligt!

Genom roseng�rden

Med silverpopplar

G�r jag med min fader

H�ller h�rt hans hand

Och fr�n det h�gsta tr�det

H�r jag enensam f�gel

Sjunga om det grymma

Landet Utanf�r

Och mitt hj�rta darrar

N�r min faders r�st jag h�r

Mio, min Mio

Mio, min Mio

Var �r vi?

Vi har kommit till Landet i Fj�rran.

Det d�r �r Gr�na �ngars �.

- Och mannen d�r nere �r...
- Nej, s�g inte mer.

Det �r nog den jag tror.
Det �r min far, va?

Ja, din far.
Kungen av Landet i Fj�rran.

- Ha-ha-ha!
- Far!

Ja.

Jag visste att jag skulle hitta dig.

Mio, min Mio.

Mio? Men mitt namn �r Bosse.

Mio, min son,
jag har s�kt dig i nio l�nga �r.

Saknat, min son. Jag l�g vaken
om n�tterna och t�nkte:

"Mio, min Mio. "

S� du ser, jag vet allt vad du heter.

Som jag trodde var inte Bosse
mitt r�tta namn. Jag visste det.

Det andra ocks�.
Med tant Edla och farbror Sixten.

Ja, allt har ordnat upp sig bra.
Och nu s�-

- ska du bo med mig i mitt slott
p� Gr�na �ngars �-

- i Landet i Fj�rran.

Min fader konungen tog min hand
och det k�ndes s� fint.

Det �r h�rligt.

�h, jag �r s� glad att jag �r h�r.

Och att ha en far.

Ja, det �r bra.

- �r han inte fin?
- Joo!

Det h�r �r din h�st.
Och han heter Miramis.

- Min h�st?
- Javisst.

Vill du rida?
Kom d�.

B�j kn�t.

Jag kan inte rida alls.
Jag vet inte om jag t�rs.

Jo. Du kan g�ra precis allt bara du
har mod i ditt hj�rta att g�ra det.

F�rs�k.

Far, Miramis �r j�ttefin.

- Om bara Benke kunde vara h�r.
- Benke?

Ja, han �r min b�sta v�n.

V�lkommen till Gr�na �ngars �.

- Benke!
- Jag heter Jum-Jum.

- Jum-Jum? Hej. Jag �r Bosse.
- Bosse?

- Nej, det �r klart. Mitt namn �r Mio.
- Ja, jag vet.

Kungen har s�nt bud �ver hela landet
att Mio skulle komma hem.

Jum-Jums far sk�ter om mina rosor.
Han �r tr�dg�rdsm�stare.

Lyckliga du. Miramis �r
den finaste h�sten i hela landet.

- Vill du ocks� rida p� honom?
- O ja.

Barnskratt

Du �r den finaste och b�sta h�sten
i hela vida v�rlden.

- Du har f�tt honom?
- Ja, han heter Miramis.

- Jag �r Mio.
- Jag vet. Jag �r Jiri.

Och jag har tv� br�der
och tv� systrar.

- �r det dags snart?
- Nej, inte �n.

- Dags f�r vad d�?
- Du ska f� se.

Vad djup den �r!

Var �r hinken?

Det �r inte den sortens brunn,
utan en viskande brunn.

- En vad d�?
- En viskande brunn. S� kallas den.

Herdefl�jt

- V�lkommen, prins Mio.
- Du k�nner igen mig?

Det �r klart.
Alla vet vem du �r, Mio.

Jag har b�rjat fatta det.
Men jag vet ju inte �n vilka ni �r.

- Vad �r ditt namn?
- Nonno. Och f�ren �r mina.

Och den d�r musiken...
Vill du l�ra mig spela?

Javisst.

H�r. Det var mina b�da br�ders.

Men de kan inte
anv�nda fl�jterna mer.

S�tt fl�jten till munnen, s� h�r du
hur vinden sjunger i tr�den.

Nonno l�rdeoss
hur vi skullespela melodin.

I tusentals �r, sa Nonno,
hade herdarna p� �n spelat den.

- H�r f�r ni.
- Tack!

Det var det godaste br�d jag �tit.

Vi kallar det
"br�det som stillar all hunger".

- Ta det, ni beh�ver det.
- Tack.

- Vad h�nder nu?
- Du ska f� se.

Titta ner i brunnen
och var alldeles tyst.

Det var en g�ng f�r l�ngesen
en grym och ondskefull riddare-

- som boddei den svartaste
och dystrasteav borgar.

Hans ondska var s� stor att han
hade r�vat bort alla barnen-

- fr�n det fridfulla land
d�r debodde.

Alla hans vakter och spejare
hade hj�rtan av den h�rdastesten.

I tusentals �r levde folk i skr�ck
f�r den onderiddarens terror.

Debarn som v�gradetj�na honom
f�rvandlade han till f�glar-

- d�mda att kretsa �ver D�da sj�n
till dagen d� allt som fanns kvar-

- av hans fruktansv�rda borg
skulle vara en h�g av sten.

Men en dag reden konungason
ut i m�nskenet.

Tillsammans med enenda v�n
red han genom Dunkla skogen-

- p� sin vackra vita h�st.

S�g, far,
�r det l�ngt till Dunkla skogen?

Varf�r fr�gar du?

Jag vill g�rna rida dit i kv�ll.

S� snart?

Sn�lla far, jag vill det.

S� snart...

Du vill kanske inte att jag g�r det.

�r du orolig f�r mig om jag rider
till Dunkla skogen om natten?

Nej.

Varf�r? Skulle jag det?

En skog som sover lugnt i m�nskenet,
det �r ingen fara.

Suckar tungt

Vill du kanske att jag stannar h�r
hos dig i st�llet?

Nej, Mio.

Dunkla skogen v�ntar dig.

Du kan rida s� l�ngt som Miramis
b�r dig, men du ska veta en sak:

Lite l�ngre bort �r landet Utanf�r-

- som ligger bakom Dunkla skogen.

Bor n�n d�r?

Kato, riddaren.

Du �r allt jag har, Mio.

Men mitt hj�rta blir tungt
vid tanken p� Kato.

Om det �r s� n�r du t�nker p� honom,
s� t�nk inte p� honom.

Du har r�tt. Jag ska inte.

- Och du �r inte ledsen?
- Nej d�.

- Lova det.
- Jag lovar.

Det �r dags, Mio. G�. G�!

Tack f�r det, far.

Jag kommer snart tillbaks.

Det lovar jag.

Jum-Jum,
vet du vad jag ska g�ra i kv�ll?

N�r m�nen g�r upp ska jag
rida bort genom Dunkla skogen.

- �ntligen.
- Ja. Kommer du med ocks�?

Javisst, det �r klart.
Titta h�r, vad jag har.

De h�r h�ller oss varma.
Och lite br�d som stillar hungern.

Det �r den l�ngsta bron i v�rlden.

Den h�r ocks� till din fars rike.
Och landet p� andra sidan ocks�.

- �r de d�r vakterna min fars?
- Ja.

Varje kv�ll drar de upp bron
s� ingen kommer till Gr�na �ngars �.

- S� vi kan sova lugnt om natten.
- Varf�r?

- Vem bor p� andra sidan?
- Kato.

- Riddaren fr�n landet Utanf�r.
- Kato!

Jag m�ste �ver till andra sidan.
Kom d�!

- Stoppa dem, stoppa dem!
- Hall� d�r, stanna!

Nej!

O nej! Stanna, Miramis!

Stopp!

Miramis!

Det var som om vi fl�g. Jag
visste inte att Miramis kunde det.

Det du vet �r inte s� mycket, Mio.

- Va? Vad �r det d�r f�r ett hus?
- D�r �r n�n.

Vi fr�gar. Kom.

V�nta h�r, Miramis.

Mio och Jum-Jum, vad ni har dr�jt.
Kom in.

Var inte r�dda. Kom in.

Jag har v�ntat i �ratal
p� prinsen och hans trogna v�n.

Varf�r sitter du p� natten och v�ver?

Jag v�ver tyg av dr�mmar.
Och det m�ste g�ras om natten.

Vill man ha sagov�v, en v�v av
dr�mmar, d� v�ver man om natten.

F�r jag ta din mantel, Mio?
Den �r s�nderriven.

Varf�r sjunger f�geln s� d�r?

Varf�r?

Det �r Sorgf�gel som sjunger
f�r mitt barn, min dotter.

Hon togs ifr�n mig.

Vem tog henne fr�n dig?

Nej, jag vet det.
Jag vet redan.

Sn�lla.

- Du f�r inte s�ga hans hemska namn.
- Nej...

D� slocknar m�nskenet.

Det var Kato.

Varje g�ng jag h�rde
det hemska namnet blev jag r�dd.

Jag vissteinte varf�r.

Var det n�got
man f�rv�ntade sig av mig?

Sorgf�gel sjunger

Men n�r jag h�rdeSorgf�gels s�ng
och f�rstod vad hon sj�ng om-

- h�ndedet
n�nting m�rkv�rdigt inom mig.

Jum-Jum.

Jag m�ste till landet Utanf�r.

Ja, jag vet.

Vet du? Jag visste inte sj�lv
f�rr�n alldeles nyss.

Jag har vetat hela tiden
att du ska dit, Mio. Det vet alla.

- Alla?
- Visst.

Sorgf�geln vet. Och Nonno vet.
Hans fl�jt sjunger om det.

Och Jiri
och alla hans br�der och systrar.

Och viskande brunnen vet ocks�.
Alla vet om det.

Och min far d�? Kungen.

Han har alltid vetat.

- Och han vill att jag ska g�?
- Ja.

Varf�r just jag? Jag �r r�dd.

Bara ett gossebarn av kungligt blod
kan besegra riddaren.

Bara en kungason.

- Adj�, Jum-Jum.
- Jag f�ljer med dig.

Nej. Du kan inte f�lja med mig
dit jag g�r.

Jag f�ljer med dig. Det har sagts:
"Ett gossebarn av kungligt blod"-

- "ridande p� en vit h�st
och med en enda v�n. "

Det har varit best�mt i tusentals �r
och kan inte �ndras.

Du �r min b�sta v�n, Jum-Jum.

Mio? Din mantel.

Med det allra finaste tyg.

Jag ger det till den som ska
r�dda min dotter. Millimani.

Tack.

�r vi f�rdiga?

Javisst.

Vi gav oss iv�g mot landet Utanf�r
f�r att k�mpa mot riddaren Kato-

- och r�dda Millimani, v�verskans
dotter, Nonnos b�da br�der-

- Jiris lilla syster och alla andra
barn Kato hade tagit tillf�nga.

Vi �r framme.

- Det h�r �r landet Utanf�r.
- Kom d�!

Katos borg d�r.

�skmuller

- Du skulle ha ett sv�rd.
- Ja.

- Aah! Hj�lp!
- Vad �r det?

- Jag �r s� hungrig!
- Det kan vara en f�lla.

- Men om det inte �r det?
- Hj�lp!

Vem det �n �r,
s� m�ste vi dit och hj�lpa honom.

V�nta h�r, Miramis. Var inte r�dd.

Vi kommer snart.

��h!

H�r.

Hj�lp! Ta tag i mig, Mio!

- Gick det bra?
- Ja.

Tack.

- Hj�lp mig!
- Kom.

Jag �r s� hungrig!

Hj�lp!

���h! ��h!

Jag �r hungrig!

���h... Jag sv�lter ihj�l.

�h, ��h!

- Sl� mig inte. Sl� mig inte!
- Vi t�nker inte sl� dig.

Vi h�rde dina rop.
Vi h�rde hur hungrig du var.

Vi har lite br�d. Ta det.

Var inte r�dd.

H�r.

Det �r... br�d.

Br�d som stillar all hunger.

- Varf�r kom ni hit?
- F�r att k�mpa mot riddare Kato.

Shh!

V�nd tillbaka!
V�nd om innan det �r f�rsent!

Nej, det g�r jag inte. Det var ju f�r
att strida mot Kato som jag kom hit.

Tala inte s� d�r h�gt om det.
Hans spejare kan h�ra dig.

De kan vara d�r ute.
Eller h�r inne.

Eller... d�r bakom. Eller
var som helst. Spejare �verallt.

- Du menar Katos spejare?
- Shh! S�g inget.

Vill du mista livet?

Vad ni �n g�r, lita inte
p� n�gon alls. H�r ni det?

G� inte in i n�gra fr�mmande hus.

Man kanske tror
att man �r bland v�nner. Det �r fel.

Du blir f�rr�dd.
De l�mnar ut dig till honom.

Lita inte p� n�gon alls.
F�rst�r ni?

Inte ens p� mig.

Hur vet ni att jag inte
skickar spejarna efter er?

- Vad s�ger du?
- Jag vet inte.

Men jag tror inte att du g�r det.

Kanske inte.

�n finns det n�gra m�nniskor kvar
i landet som inte f�rr�der dig.

Och �n finns det n�gra
som kan smida vapen.

Du har r�tt. Vi beh�ver vapen.

Mio m�ste ha ett sv�rd.

Miramis gn�ggar

- Vad var det?
- Det kom d�rifr�n.

Hur kom den hit?

Ja, ja, ja!

Du sa att det fortfarande finns folk
som kan smida vapen.

G� till sv�rdsmidaren
och s�g honom-

- att jag, Eno, har s�nt dig.

Men var ska vi s�ka efter honom?

Jo, i den djupaste h�Ian,
i det svartaste berget.

G� genom D�da skogen. G� nu!

Aaah...

Miramis gn�ggar en bit bort

Jum-Jum.

N�nting har h�nt med Miramis.

Kom!

- Vi ska lugna ner honom.
- Kom, Jum-Jum.

- Miramis!
- Tyst, annars tar de oss ocks�.

Miramis... Miramis.

Gr�t inte, Mio.

Ta tag i honom d�r d�!

Vi m�ste till sv�rdsmidaren.
Du beh�ver ett sv�rd.

Ja, men f�rst
m�ste vi genom D�da skogen.

Stackars Miramis. Hur kom vi nu
till sv�rdsmidaren utan honom?

Jag ville v�nda om.
Men jag var juen kungason.

Jag m�steforts�tta. F�r Miramis
skull - och f�r alla barnen.

Ja...

Nu �r vi i D�da skogen.

Ja.

Jag undrar
om vi n�nsin kommer ut igen.

Det �r s� tyst och kusligt.

Gren kn�cks

gren kn�cks

Tyst.

Jag h�rde n�nting.

Jag med.

Jag tror de �r d�r.

Nej, jag tror det kom d�rifr�n.

Fram�t! Fram�t!

Titta d�r. Mellan tr�den.

Katos spejare.

Jag tror inte de har sett oss.

- Var kan vi g�mma oss?
- Ingenstans!

�h, Jum-Jum, nu �r det slut med oss!

Kom igen, kom igen nu!
Efter dem!

Efter dem!

- H�r �r de n�nstans!
- Var kan de vara?

Mio, titta. In h�r.

Vart tog de v�gen?

De m�ste ha tagit den andra v�gen.

Vi tar den andra v�gen.

Tr�det r�ddade oss.
Jag undrar varf�r.

Kanske det hatar Kato.

Det m�ste ha varit hans ondska
som d�dade alla tr�den i skogen.

Jag tror inte ett tr�d
n�nsin kan f�rl�ta en s�n sak.

Kom, Mio.
Nu m�ste vi hitta sv�rdsmidaren.

Titta d�r!
Det �r det svartaste berget.

- Det m�ste vara det.
- Kom d�.

Nu har vi hittat berget, Jum-Jum.
Men hur ska vi ta oss in?

Kom h�r!

- D�r �r de!
- D�r uppe!

Fram�t h�r!

Kom igen nu d�!

- �r det n�nting d�r nere?
- Nej, jag ser inget.

Jag ser ingenting. V�nd tillbaka.

Vi m�ste v�nda.
Kom med er h�r nu!

De f�r inte f�rsvinna!

- D�r �r de ju!
- De �r h�r! H�r�t, h�r ni!

Kom igen, nu �r det br�ttom!

Sprid ut er!

Kom!

Jum-Jum!

Kom in h�r!

Berget d�nar och mullrar

Fram�t!

- Men vart tog de v�gen?
- Vart tog de v�gen?

- Vi m�ste f� tag i dem!
- De var ju h�r alldeles nyss.

Vi sticker!

Mio...
Nu �r vi inne i svartaste berget.

Men kommer vi n�nsin
att hitta ut igen?

Den djupaste h�Ian,
i svartaste berget.

Det var s� Eno sa.

Det �r d�r sv�rdsmidaren bor.

Jum-Jum!

Jum-Jum!

Var �r du?

Mio!

Jum-Jum!

Jum-Jum!

Mio!

Jum-Jum!

Jum-Jum!

Mio!

Ooh!

Spelar fl�jt

Jum-Jum svarar med fl�jten

Jum-Jum.
Jag trodde du hade kommit bort.

Ja, men nu n�r vi hittat varann,
�t vilket h�ll g�r vi?

Inte vet jag. Men det g�r ingenting,
s� l�nge vi g�r tillsammans.

- Vem spelar i mitt berg?!
- En prins och hans v�n.

En prins fr�n Landet i Fj�rran.

Prins Mio.
Det �r han som spelar i ditt berg.

S�na n�pna barn. S� klara �gon.

Och vad du spelar vackert
h�r inne i min grotta.

Jag kommer f�r att be om ett sv�rd.
Eno har s�nt mig.

- Varf�r vill du ha ett sv�rd?
- Jag ska k�mpa mot den onde Kato.

D�d �t den onde Kato!

D�d �t riddaren!

De d�r sv�rden...

De �r de b�sta
och skarpaste i hela v�rlden.

Gjorda med mina h�nder.

F�r Kato g�r jag alla Katos sv�rd.

- Men varf�r skrek du "d�d �t Kato"?
- Du f�rst�r...

Ingen hatar Kato mer �n jag g�r.

Varf�r �r du fastkedjad?

Varf�r sm�lter du inte kedjan
och g�r din v�g sen?

Jag kan inte!
F�r Kato sj�lv smidde kedjan.

P� hans kedjor biter ingen eld
och ingen sl�gga kan krossa dem!

Det �r inte l�tt
att bryta s�nder hatkedjor.

- Hatkedjor? Varf�r det?
- Jag smider alla Katos sv�rd.

Jag smider sv�rden som d�dar
de oskyldiga och de goda.

Kato beh�ver mig och mina sv�rd.

D�rf�r h�ller han mig fastkedjad
vid berget dag och natt.

Men...

Det �r en sak han inte vet om.

Han vet inte om det h�r!

I tusen �r har jag smitt p� ett sv�rd
som kan sk�ra genom h�rdaste sten.

Och �ntligen i natt blev det f�rdigt.

Inte f�rr�n i natt.

Det h�r smiddes inte
f�r att d�da goda och oskyldiga.

Det h�r gjordes speciellt
bara f�r att d�da Kato!

- Varf�r m�ste det sk�ra genom sten?
- F�r att Kato har ett hj�rta av sten.

- Har han?
- Ja. Och en j�rnklo.

Han har ingen v�nsterhand,
han har en j�rnklo i st�llet.

Med den river han ut hj�rtat
p� dem han f�r tag i.

Och s�tter in ett stenhj�rta,
likadant som han har.

F�r jag sv�rdet?

Det var inget fel p� det.

Kom.

Titta h�r.
Det �r en v�g ut ur berget.

- Den �r v�l f�r tr�ng?
- F�r tr�ng f�r mig, men inte f�r er.

F�lj b�cken hela v�gen.
Den leder fram till D�da sj�n.

D�r finns en flotte som kan
ta er �ver vattnet till Katos borg.

Lycka till. Lycka till!

Snart, snart �r det tid
f�r din sista strid, Kato!

Pass p�, prins Mio!

Seupp f�r j�rnklon!

N�r du ser den, hugg med sv�rdet.
Annars kan det vara f�rsent!

Vi f�r kl�ttra upp.

Kom d�.

Ta tag i min hand.

F�r jag en fackla.
Jag h�rde n�nting.

En liten bit till.

- Var �r den d�r facklan?
- Vakterna.

- H�r �r den.
- Det �r n�n d�r nere.

Jag kan inte se n�n.

Lys med facklan l�ngre ner.
L�ngre ner!

Jag sa ju att det inte var n�n d�r.

Jag h�rde n�nting.

Stackars f�gel.

- Skaffa en ny fackla!
- Kanske de �r p� andra sidan. Kom.

Sl� larm! De har sett n�t!

Inte d�r nere.

�r det n�n som ser n�t?

D�r borta kanske.

- Jag s�g n�nting.
- D�r borta. Titta d�r uppe.

Nej, d�r borta.

Kom, Jum-Jum!

Kedjan rasslar

Aaooh!

Mio!

Jum-Jum! R�ck mig handen!

Aj! Aj...

Kato.

V�lkommen, prins Mio.

Ja, ja! Ja, ja!

Kom igen!

Ja, kom igen!

- Kom d�!
- Ni kommer inte undan!

Aoo... aj!

Det h�r �r det farligaste sv�rd
jag n�nsin har sett i min borg.

Det kan inte d�da
de goda och oskyldiga.

Vad ska jag g�ra med det?

Jag kastar det i D�da sj�n.

F�r det h�r �r det farligaste
jag har haft i min hand.

Vad g�r jag med mina fiender?

Vad ska jag g�ra med dem som
har rest s� l�ngt f�r att d�da mig?

Ska jag ge dem f�geldr�kt?
F�rvandla armarna till vingar-

- och l�ta dem flyga omkring
�ver D�da sj�n i tusentals �r-

- och skrika?

Ska jag riva ut deras hj�rtan
och ge dem hj�rtan av sten?

Tvinga dem passa upp?

Jag kan s�tta dem i tornet
och l�ta dem d� av hunger.

Javisst... jag l�ser in dem i tornet.

I min borg tar det bara en natt
att d� av hunger.

S� l�ng �r natten
och s� hemsk �r hungern.

Och n�r natten �r slut...

...�r det inte mer kvar av prins Mio
och hans trogna v�n-

- �n tv� sm� h�gar av vita ben.

Ta dem!

S�tt sju g�nger sju vakter i korri-
dorerna mellan tornet och mitt rum.

N�r natten �r �ver g�r jag till
tornet och tittar p� benh�garna.

Farv�l, prins Mio. Farv�l.

Ja, ja, ja. Kom med h�r!

Miramis!

Miramis!

Mi...

- Miramis!
- Kom med h�r!

Miramis...

Ja, ja, ja! Kom h�r nu! Upp!

Aah, aao...

Ner med dig!

Och du ocks�!

Skrik s� mycket ni vill.
Ingen kommer att h�ra er.

H�h?!

N�r natten �r �ver �r allt
som �r kvar av oss bara en benh�g.

Jag ville inted�. Jag ville
tillbaks till Gr�na Angars �-

- till min far. Men nu skulle jag
aldrig f� sehonom mer.

Eller Miramis.

Jag �r tr�tt.

Och jag �r hungrig.

Jag har aldrig varit s� hungrig.

Jag �r hungrig ocks�.

Om vi bara hade lite av br�det
som stillar all hunger.

Mio! Mio, var �r du?

- H�r.
- Var?

Jag �r ju h�r.

Och var �r "h�r" d�?

Vad du skr�mde mig!
Var var du? Vart tog du v�gen?

Det �r det nya fodret i manteln
som v�verskan satte i.

N�r jag v�nder insidan ut�t
blir jag osynlig. Titta!

Om vi kunde f� upp d�rren,
s� kan du smita f�rbi vakterna-

- i din osynliga mantel
och p� s� s�tt komma iv�g.

Ja, men du d�, Jum-Jum?

Jag stannar h�r.
Det finns bara en mantel.

Ja, och bara en v�n.
Om vi ska d� ska vi d� tillsammans.

Mitt sv�rd!

- Nu ska jag besegra Kato.
- Men l�set p� d�rren d�?

Hur ska vi komma f�rbi alla vakterna
p� v�g till Katos rum?

Mitt sv�rd sl�r s�nder l�sen och
manteln g�mmer mig f�r vakterna.

Om jag inte kommer tillbaka �r du
den sista jag t�nker p�, Jum-Jum.

Och min far.

Lycka till, Mio.

Hej.

- Det knarrade till.
- Ja, vad var det?

Fotsteg

V�nd dig om, Kato!
F�r nu kommer din sista strid!

Du har besegrat mig, prins Mio.

Sl� till.
Och g�r slut p� mig med ett hugg.

Jag har vetat l�nge
att den h�r stunden skulle komma.

Men kom ih�g, prins Mio.
�ven om du d�dar mig-

- s� kan inte ondskan f�rintas.

En annan Kato kommer
och en till och en till.

Och vad kan du g�ra �t det?
Ingenting. L�t mig leva.

Ta din trogna v�n och far h�rifr�n.

P� din vita h�st,
far hem, till din far.

Han v�ntar p� dig.

Rid hem innan det �r f�rsent.

�h nej, jag kom hit f�r att d�da dig
och det ska jag.

Och �ven om du d�dar mig
kommer en annan prins-

- och en till och en till.

D� m�ste du d�.

Till sist �r jag fri
fr�n mitt hj�rta av sten.

Det har skavt
och sm�rtat mig s� l�nge.

F�rtrollningen var bruten.
Devar d�r allihop.

Devar intef�glar l�ngre.
Devar fria.

V�verskans lilla dotter.
Nonnos b�da br�der.

Jiris lilla syster. Och alla de
andra barnen Kato hadetagit.

Vad var det jag sa?
"Det �r tid f�r Katos sista strid. "

Det sa jag - och jag hade r�tt.
Inte sant, prins Mio?

Titta, titta! Nu v�xer det.
Det v�xer i D�da skogen.

D�r har jag hittat det.
Det var bra att du lyckades!

Far!

Mio.

Min Mio.

Det �r nu r�tt l�ngejag har
varit h�r i Landet i Fj�rran.

Undrar vad tant Edla och farbror
Sixten sa n�r jag inte kom hem.

Debrydde sig s� liteom mig.

Kanskede inteens m�rkte
att jag f�rsvann.

Tant Edla kansketror
att jag sitter i parken p� b�nken.

Men hon tror fel.
Det sitter ingen Bosse p� b�nken.

F�r jag �r h�r, i Landet i Fj�rran.

Hos min far,
som jag tycker s� mycket om-

- och som tycker s� mycket om mig.

Ja, s� �r det. Bo Vilhelm Olsson �r
i Landet i Fj�rran.

Och han har det s� bra, s� bra
hos sin fader.

Sin fader konungen.

Genom roseng�rden

Med silverpopplar

G�r jag med min fader

H�ller h�rt hans hand

Och fr�n det h�gsta tr�det

H�r jag enensam f�gel

Sjunga om det grymma

Landet Utanf�r

Och mitt hj�rta darrar

N�r min faders r�st jag h�r

Mio, min Mio

�ver roseng�rden

B�rjar det att skymma

Och jag ser min f�gel

Svinga sig mot skyn

P� sina breda vingar

Flyger den rakt mot himlen

Flyger mot det svarta

Landet Utanf�r

Och mitt hj�rta darrar

N�r min faders r�st jag h�r

Mio, min Mio

Mio, min Mio

Text: Thomas Jansson
Scandinavian Text Service

Ansvarig utgivar: Mats Davidsson

Ripped by SkyFury