Original subtitles

EN ORIGINALSERIE FRÅN NETFLIX

Detta förstår jag:

Ett behov av att hämnas.

Den hund som blir slagen biter till slut sin ägare.

Tror du att du kommer att belönas efter döden?

Skulle Gud visa dig större barmhärtighet än jag?

Nå?

Håller du fast vid...

...att göra passivt motstånd?

Det kommer att bli ditt fall.

12 MARS 1983

20 ÅR SENARE

Nyheter från TVP. Information förenar.

Årsdagen av den 12 mars

blir en möjlighet för de sörjande att tänka på offren

som gjorde vårt lands pånyttfödelse möjlig

och bidrog till fred och välgång trots världens kaos.

USA rustar alltjämt sina styrkor i Kuwait

trots protester från andra nationer. President Al Gores aggressivitet gör

att västvärlden närmar sig ett krig mot Irak.

Vietnams president Ngan är i Warszawa

för att tala om den planerade järnvägen "Vänskap"

som kommer att leda till ekonomiskt samarbete

och välgång för de båda länderna.

På kvällen av årsdagen vill partiet påminna hela befolkningen om

att vara på sin vakt och rapportera in all form av uppvigling.

Försvara våra ideal mot terroristerna.

Tomt!

Tomt!

Inspektör Janów.

Helvete.

Bara kopiatorer.

Illegala skrifter.

Chefen!

Ingen träff på biometrin

men enligt grannen är den avlidne Łukasz Ziółek

som bodde här utan tillstånd. De har klagat i flera månader.

Hur kan man trycka sånt här skräp?

Hon verkar ha skvallrat.

Jag antar att han hörde oss och tyckte att 20 år är för lång tid.

ALLIANS

Ta med allt.

Be teknikerna att samla dna från madrassen.

Ja, men...

Det var ju självmord.

Godta aldrig en uppenbar slutsats.

Var det inte självmord?

Jag vet inte, men det är mer än man ser med blotta ögat.

Ni har en intressant teori, herr Skowron.

Jag tror att ni är en av de personer som till slut tar ansvar

för vår rättssäkerhet. I så fall har jag en sista fråga.

När ni analyserade vårt rättssystem, fann ni då någon...paradox?

Paradox?

Ni beskriver lagen och partiet som en enhet

och hävdar djärvt att allt är för det polska folkets bästa.

Ja.

De senaste 20 åren bevisar det.

Partiet sätter upp målen och lagen låter oss nå dem.

Samhället behöver såväl lagen som partiet.

Ni har inte räknat med den mänskliga felbarheten.

-Människor felar av naturen. -Även de som stiftar lagar.

Samhället behöver något mer.

Något som är viktigare än partiet...och lagen.

Något som inte påverkas av mänsklig felbarhet.

Viljan?

-Sanningen. -Tack, herr Skowron.

Helvete!

-Sanningen? Rättvisan, då? -Sanningen kommer alltid först.

Särskilt då rättvisa saknas.

Du förstår, Kajetan, sanningen är de dödligas enda vapen

i kampen mot gudarna.

Jag kommer att sakna våra samtal.

Kom och ät middag i kväll. Då blir Sara glad.

-Givetvis. -Vi ses.

-Vad var det där? -Jag vet inte.

Hur gick det?

-Som vi trodde. -Bra, alltså.

Ja, tills Żurawski ställde en underlig fråga.

Vad då?

Han verkade försöka sätta dit mig.

Om du misslyckas får han behålla sin favoritstudent.

Bra, herr Skowron.

-Klarade jag mig? -Tre av tre. Bra jobbat.

-Jag klarade magisterexamen! -Kom!

Karolina!

Kom.

Vad gör du?

-Titta. -Här?

Ja, jag orkar inte vänta längre.

I morgon kväll, hemma hos mig?

Mina föräldrar vill höra allt om dina framgångar.

Dina föräldrar?

Jag har nåt till dig.

Det ser ut som en självklarhet. Han dog av strypning.

Direkt från labbet, inspektör.

Tack.

Vi hittade inget på toxikologin.

Ingen narkotika, ingen alkohol, inga läkemedel annat än antidepressiva.

Bortsett från det, var han hälsan själv.

Har du sett nåt sånt här förut?

-Fotbollsfot. -Vad menar du?

Smuts från fotbollsskorna tränger upp i fotsulorna.

Han är äldre än de andra.

Ja, oftast är det tonåringar som begår självmord så här.

De ger upp för lätt. De tror inte att livet kommer att förbättras.

ÖSTRA DISTRIKTET

MEDBORGARMILISEN

Anatol...

-Du kunde inte ha räddat honom. -Kanske.

Fan, det begås för många självmord.

Tolv ynglingar på tre månader. Rena epidemin.

Han ville inte leva. Det var hans beslut.

-Tror du det? -Ja.

-Har du sett ett sånt här förut? -En vietnamesisk marker.

En entrébiljett till en svartklubb i Lilla Saigon.

Men inte utan lösenord. Inget förändras.

-Kan ni hitta stället? -Vi ska försöka, men det kan dröja.

Vad är det här?

Det var ett självmord.

-Jag har mina tvivel. -Vilka då?

-Hurså? -Hurså?

Vad händer när man frågar för mycket?

-Det här är din sista chans. -Fan ta dem.

-Jag känner mig som en väktare. -Vi är väktare...

Av vad då?

Samhället? Partiet?

-Vårt leverne? -Det är vår lott.

Accepterar du den?

Nej, men det finns inget vi kan göra. Tänk på det.

Visst.

Du vet att jag står på din sida.

Men jag blir orolig när du blir så hetsig.

Tack.

HARRY POTTER OCH DE VISES STEN

INFORMATIONSSÄKERHETSBYRÅN

Kan jag ta den här sen, chefen?

Ta den här.

Var den inte bra?

Det är bevismaterial. Se det som ett uppdrag.

Har du skrivit ut Ziółeks profil?

-Nej. -Varför inte?

Han har ingen.

-Det har alla. -Inte i våra register i alla fall.

DZIADY - DEL TRE

LJUSETS BRIGAD

-Vart ska du? -Ut och jobba.

Jag följer kanske med.

Du vill nog inte med dit jag ska.

SÄKERHETSBYRÅNS HUVUDKONTOR

-God dag. -God dag.

Hur kan jag hjälpa inspektören?

Jag behöver få ut en profil. Efter ett självmord.

Han hette Łukasz Ziółek.

Inget här heller?

Det krävs tillstånd.

Jag är nivå fyra, precis under nationell säkerhetsnivå.

Akten kräver nivå ett.

Nivå ett?

Det är ju ministernivå.

Inspektören...

Ingen fara, jag hörde inget.

Kan du säga mig om han har några släktingar i livet?

Eller ska de få reda på att han är död när kremeringsräkningen kommer?

Ni fråntar dem allt. Deras själar. Vad blir det kvar?

Kan en ung, känslig pojke överleva i er värld?

Ni är en mördare, vet ni det?

Ni är mördare allihop! Släpp mig!

Hon tycker inte det egentligen. Hon är chockad.

Ja.

Hon är med i partiet. Hon är lojal.

Visste ni att er son tog antidepressiva?

Det behövde han inte.

Han var grafiker och jobbade åt staten.

Staten?

-Får jag se hans rum? -Ja. Kom med.

-Spelade er son fotboll? -Nej, han hatade sport.

Han älskade sitt arbete. Det är väl det man vill?

Därför förstår jag inte varför...

Han hade flickvän.

Är det hon?

-Ja. -Vet ni vad hon heter?

-Bara förnamnet. -Vad är det?

Ofelia.

Jag tror att de var kära, men de höll det hemligt.

Han var förtegen.

Jag måste ta det här med mig.

Anser ni att ni kände er son väl?

-Lika väl som andra fäder. -Knappt alls, då.

Har ni familj?

Jag beklagar att det blev så här.

Snälla, om ni kan hjälpa oss på nåt sätt...

Vi vill inte få problem.

Inte ens Gud kan hjälpa er.

FOTOGRAFERING FÖRBJUDEN

Platsen för överlämningen är inte bekräftad än...

Vad fan gör du här?

Om ni gör det bryter helvetet löst.

Apokalypsen.

Du är inte landets första revolutionär.

Vi demonstrerade i tusental...

En historielektion!

...när Röda armén var alldeles i närheten.

-Det har jag fått höra hela livet. -Ja, och här kommer mer.

Vi riskerade allt.

För 20 år sen var det vi som stod upp mot Sovjetunionen.

Vi kämpade för frihet och mänskliga rättigheter.

Då misslyckades ni.

Det är lätt att döma, men jag tror inte att du var där.

Och du skiter i dina föräldrars uppoffringar.

Allas föräldrar!

Ni förstår inte att om ni blir jihadister

så står ni ensamma. Folket kommer inte att stötta er.

Du underskattar folket.

Vet du vad? Kämpa för enskilda människor. Massorna behöver fred, mat och säkerhet.

Det har vår historia lärt mig.

Vad är det?

-Nå? -Det gäller Łukasz.

Vi måste skynda oss.

Det kan fortfarande vara övervakat.

De tog allt.

Effy... Effy!

Nej, sluta!

Är du ledsen?

Du får inte låta dem komma dig inpå skinnet.

Maciek...

Han var inte som andra.

Han kände inget hat.

Han behövde nåt...annat.

Jag utnyttjade nån som älskade mig.

Det är jobbigt för oss alla.

Du vet att vi kommer att dö.

Hur många till?

Om jag ignorerar individerna måste tusentals dö.

Det är priset, Effy.

Förändring kräver offer.

-Tjena, Anatol. Hur är läget? -Hallå.

Kriget tog mina föräldrar.

Ett annat krig, men ändå ett krig.

Jag var liten då och överlevde tack vare vänliga människor.

Vi gick samman för att överleva.

Sen förändrades allt och vi började söka fiender.

Till och med i våra egna led, fast där inga fanns.

Det enda som var bra med den nya världen efter attackerna var

att vi gick samman igen. För en tid.

Det här samtalsämnet är inget vidare för aptiten.

Det måste vara tufft att veta

vem som bär ansvaret för dina föräldrars död.

-Janusz! -Ingen fara.

Jag har aldrig tänkt så.

Jag undrar varför, inte vem.

Det känns viktigare för mig, för att på nåt sätt kunna förstå.

Varför skulle det vara viktigare?

Är skälet viktigare än förövaren?

Mina föräldrar dog...

...för idéers skull...

Terroristernas idéer, inte mina föräldrars.

Fortsätt, jag lyssnar.

Därför vill jag hellre veta anledningen.

Varför gjorde terroristerna det? Vad fick de ut av det?

De säger att attackerna förändrade vår nation.

Om det är sant...

Var det det terroristerna ville? Är detta samhället som de var ute efter?

-Det är nog bäst att inte veta. -Precis.

Vilken utsökt anka.

Jag köpte den av vietnameserna.

I Lilla Saigon.

Rutten har spikats. Båda kommer att vara på planet.

Modzelewski och Trojan.

-Det är ingen fälla, då? -Farbror väljer inte sida.

Förrän han gör det.

-Vad är ni rädda för, tjejer? -Dig känner vi igen.

Kom igen.

Allt krångel kostar.

Inga civila.

Vi är inte ute efter civila.

Just det, här.

-Är det en inbjudan? -Öppna.

Pengarna kommer i morgon.

-Dollar, bara dollar. -Jag vet.

Revolutioners utgång är oviss.

De lär hänga henne först.

Dagarna före årsdagen... De måste vara jobbiga för dig.

Alla hyllningar och minnesstunder för folk...

Jag vet inte ens vilka de är.

Jag sörjer ändå.

Jag vill visa dig en sak.

-Har du varit gammal? Inget att ha. -För länge sen.

Är det ni?

Ja, på en väns bröllop. Ett fint hus vid sjön Talty.

Vi var så unga.

Det var strax efter som vår värld...

...din värld, förändrades totalt.

Nej, jag vill att du behåller det. Som ett minne.

Det är bättre att du har det än att det ska ligga här.

Jag har nåt mer till dig.

Här...

Här är alla dokument i ett mål som jag ledde för fem år sen.

-Får jag öppna? -Varsågod.

Det är vidrigt, så att du vet.

Det hemsöker mig fortfarande.

Trippelmord. Föräldrar och en son.

Är det han?

Ja.

Liket hittades aldrig, men hans blod fanns på platsen.

Och han?

Det var mannen jag dömde.

Mördaren?

Utredningsledaren tvivlade på det.

-Jag vill att du tar pappren. -Varför det?

De där dokumenten kan bättre förklara

vad jag menade med det jag sa i morse.

Syftar ni på det om rättvisa?

Ja.

Vi får prata mer en annan gång. Det är nån som behöver en promenad.

Kajetan?

Hur gick det?

-Hejsan. -Hej.

Det gick bra. Professorn blev sentimental.

Han var lite sorgsen.

-Varför då? -Jag vet inte.

Han frågade om mina föräldrar och pratade om kriget.

Kom då, hunden.

Kom här.

Jag förstår honom faktiskt.

Han mister ju sin favoritelev. Vad är det där för nåt?

-Jag vet inte. Ett foto. -Ett minne?

Han gav mig det.

Kajetan?

Han kände henne.

Anatol Janów...

SÄKERHETSMINISTERIET

Minister Modzelewski tar emot nu.

Anatol!

Hej!

Hej.

Vad tycks om östra delarna av stan? Har du vant dig vid lukten än?

Du skulle älska maten och du gav den en chans.

Du har alltid haft mer exotisk smak. Sätt dig.

Varför har du kommit?

Det gäller ett fall.

Självmord. Vid första anblicken tryckte han illegala böcker

men han kan ha varit inblandad i nåt större.

Informationen om honom är nivå ett-stämplad.

Nivå ett?

Det kan handla om Ljusets brigad.

Resplanen för Moskvabesöket.

Högste säkerhetsbefälhavare Trojan är på väg hit.

Tack.

Att få fred i Tjetjenien verkar vara svårt för våra sovjetiska vänner.

Vi ska dit i dag.

Det din far och dina bröder råkade ut för...

Det är en enorm tragedi.

De offrade sina liv för Polen.

För det står nationen i evig skuld till dig.

Och för det du har gjort för mig

är jag dig evigt tacksam.

Vad gäller det där andra... så kan jag inte hjälpa dig.

Adjö.

Ministern, högste säkerhetsbefälhavare Mikołaj Trojan.

Sitt ner, mina herrar.

Stępińska.

Överintendent, en ung man här söker inspektör Janów.

Han säger att det är viktigt och att ingen annan duger.

Varför ringer du mig?

Inspektör Janów är inte här.

Och?

Ni är den enda som...

Ta hans uppgifter och skicka upp honom.

Kan ni stänga dörren?

Ursäkta.

Så ni har information om ett viktigt fall...

Ja.

Som ni inte vill berätta för mig?

Jag är överintendent i medborgarmilisen.

Vad ska jag hälsa inspektören?

Hälsa honom att jag har mycket viktig information

från en högt uppsatt medborgare...

Jag har hittat nåt som han lär tycka är intressant.

-I dag? -Ni sa att det var brådskande.

Ja, precis. Tack.

Jag ser till att han kommer.

Vi är klara.

Det måste sitta perfekt. Det är viktigt för dem.

Den första dosen gör dem euforiska, nästa tar livet av dem.

Hur ser jag ut?

För bra.

Hoppas att jag slipper begravas så här.

REGERINGSDISTRIKTET

Pappren.

-Tack. -Tack.

Tack. Varsågod.

Vad är det du inte förstår? Du bestämmer inte över mig.

Det är upp till mig.

Jag vet vad som är bäst för Polen. Kalla aldrig hit mig.

Jag leder partiet och militären står under mig.

-Det är en order. -Samla alla till möte.

Kajetan.

-God kväll. -Trevligt att se dig.

Hur var det?

-Varsågod. -Jag vill inte tråka ut er.

Jo, berätta.

Det var inte helt enkelt, men lärorikt.

Hur då?

En av professorerna sa att jag i min avhandling hade missat

huvudparadoxen.

Det här börjar bli intressant.

Vårt rättssystem kan inte vara säkert eftersom det har skapats av människor.

-Det är därför vi har partiet. -Det sa jag med.

Men då sa professorn nåt underligt. Han sa...

...att sanningen är viktigare än lagen och partiet.

Som om de inte kunde samexistera.

Vad tänker du? Vad är det ultimata målet med sanning?

-Rättvisa. -Är det inte det partiet garanterar?

En tro på rättssystemet ger människor förtroende

vilket ger ett effektivt styre.

Vi har byggt upp det förtroendet under 20 år.

Innan dess litade inte folk på oss. De trodde inte att rättvisa var möjlig.

-Så sanningen är en biprodukt? -Det är ett verktyg.

-Säkert att du inte ska stanna? -Jag måste gå.

-Vad är det? -En present.

-Till tentorna. -Är det en Traszka?

Den senaste modellen. Från oss alla.

Ska du gå?

Trevligt att ses.

Ett inspirerande samtal. Jag träffar gärna din professor.

Hör av dig om jag kan hjälpa dig med framtida utmaningar.

Bra, pappa. Vi förstår.

Hej då.

Sms:a när du kommit hem.

Okej.

Hej då.

Jag måste få se Ziółek igen.

De har hämtat honom.

Vilka då?

Han är i ordning, som önskat.

Fraktur på skallbenet efter krock. Farliga ämnen...

Vänta.

Ni behöver inte stanna.

Det är han.

Behöver ni få det skriftligt?

Żurawski.

MINNESCEREMONI 12 MARS 1983

NU SLIPPER DU MIG INTE KRAM, K

Inspektör Janów?

Syns det så väl?

-Är ni hans vän? -Ja, han är min professor.

Så ni känner också flickan?

-Syftar ni på offret? -Offret?

Vad då, är hon död?

Ni utredde ju mordet på henne.

Det har skett ett missförstånd. Nån har blandat ihop saker.

Vänta.

Trippelmordet för fem år sen. Ni ledde utredningen.

Vilken detektiv ni är.

Domare Żurawski, min professor... Han ville leda mig till er.

Ni är den ende jag kan prata om det med.

Från ett bröllop före attackerna.

Känns han igen? Det är Żurawski. Han gav det till mig.

Det där är Justyna Fiołek, offret. De kände varandra.

-När fick du det här? -I går.

Nu ska du få höra nåt som de inte lär ut i skolan.

Nyfikenhet tar en inte långt i det här landet.

Ni trodde att mannen som dömdes för mordet var oskyldig.

Att tro var inte mitt jobb.

Ni ifrågasatte flera gånger hur utredningen sköttes.

Inför era chefer, åklagaren...

Än sen? Kanske var han oskyldig, kanske inte.

Det enda vi vet är att staten ville döma honom

även om bevisningen var fabricerad.

-Men varför? -Var tror du att du bor?

Vi börjar bli otåliga.

Du vet hur farligt det kan vara.

-Vad är det, Jonasz? -Jag mår illa.

Ingen fara. Det gör jag med när jag tänker på sovjetmedborgare.

Torka av dig.

-Jag måste besöka toaletten. -Gör det.

-Trojan är inte här. -Vad menar du?

Han kom inte. Nåt är galet.

Helvete. Avbryt.

-Nej. -Effy!

Vi får inte en chans till.

Vi kan döda åtminstone en jävla gud.

Se på mig.

Tänk på vad de har gjort.

Nu ska vi beröva dem nåt.

"Jag räds inte en armé av lejon som leds av ett får.

Jag räds en armé av får som leds av ett lejon."

Alexander den store.

Hans ambitioner förgjorde honom.

Du kan din historia.

Då vet du även att den kan jaga en och snärja en.

Man vågar inte fatta beslut som slår en fri.

Låt inte historien tynga dig, för då kanske du inte får uppleva framtiden.

Vi är alltså två män som ska avgöra en nations öde?

Vi må vara två män, men ditt öde avgjordes för länge sen.

Straffad av geografin och utmanövrerad av mäktiga män.

Du agerade när andra lät bli.

Du räddade ditt land och gav folket det de behövde.

Förutom frihet.

Jag var på god väg att bli kommissarie.

Men jag blev för obekväm för höjdarna.

Så de skickade ner mig till den här hålan

för att jaga illegala studenttidningar och upplåsta mobiler.

Så ni gav upp?

Ni har en naiv bild av rättssystemet.

Tänk om jag säger att det är en illusion.

Det tror jag inte på.

Den man som dömdes sa aldrig var han hade gjort av det tredje liket. Sonen.

Han dog efter bara en vecka i fängelset. Vill ni veta hur?

Han sköts när han försökte fly.

Och domaren...

...er professor...

...blev ihjälkörd av en bil i går.

Va?

Jag såg liket. Föraren smet.

Tyvärr.

Sånt är livet.

-Valde ni det här stället? -Nej.

-Vad händer? -Det är en fälla.

-Vem är du? -Vad menar ni?

Varför kom du egentligen hit?

Det vet ni. Jag är ju juridikstudent!

Vilka vet att du är här?

Ingen! Jag lovar. Jag kom hit för att hjälpa till.

Bråka inte. De är ute efter mig.

-Hur vet ni det? -Det är de jämt.

Spåra personerna på fotot. Jag hittar dig.

Det gör ont, va?

På honom!

-Grabben, då? -Honom sa de inget om.

Med Alexanders ord...

...är det här "våra öden korsas".

-Det känns ynkligt. -Ja, sannerligen.

Men oss reser de inga monument över.

Bara gravstenar.

Du måste söka tröst hos Alexander.

Ödet har valt ut dig. Dina inre fiender

är mäktigare än arméerna runt dig.

Agera snabbt, innan de gör det.

Då kommer hela landet att stå bakom dig

redo att följa dig in i en ny värld.

Glöm inte att ditt folk är en skock får.

De behöver ett lejon.

Undertexter: Martina Nordkvist