Original subtitles

Vi kan inte göra så här. Det är människor!

De dog, för du glömde öppna luckan.

-Jag körde på en grävling. -Okej. Hej då.

-Han brukar inte vilja berätta det. -Inte för kriminella vänner.

Vill en part skiljas, kan den andra inte förhindra det.

-Så jag har inget att säga till om. -Sluta!

Jag tror att det har hänt min bror nånting. Han är försvunnen.

Hon ligger i koma. Polisen kan inte identifiera dem.

Om vi hittar henne, då? Vad gör vi då?

/OHÖRBARA VISKNINGAR/

-Är du ensam? -Ja.

Polisen har varit där. De försöker ta reda på vem hon är.

Det finns en notis om det här.

"En kvinna skadades allvarligt när hon blev påkörd av en flakbil i dag."

"Enligt föraren sprang kvinnan rakt ut i gatan framför bilen."

"Hennes tillstånd uppges vara allvarligt."

Var det i stan? Det är för långt från gruvhålet. Det kan inte vara hon!

-Hur fan tog hon sig in till stan? -Inte vet jag!

När hon vaknar upp och börjar prata, vad fan gör vi då?

Hon ligger ju i koma. Hon kanske inte vaknar upp. Alla gör väl inte det?

Ska vi bara sitta och hoppas på att hon inte vaknar?

-Vad fan ska vi göra, då? -Jag vet inte.

Det kan ta tid innan hon vaknar igen, sa Jenny.

Men vi måste försöka hitta en lösning innan hon gör det.

/TAREK VISSLAR/

-Vad sa hon? Hade hon hört nåt? -Nej.

De kanske har gripits.

/MOBILEN VIBRERAR/

Han svarade i mobilen! Jag ringde Tareks mobil, och han svarade.

-Vad sa han? -Inget. Han stängde av den.

-Varför sa han inget om han svarade? -Jag vet inte.

-Men ring igen, då. -Jag gjorde det. Nu är den avstängd.

Var har du varit?

Jag har pratat med en mäklare som kommer hit och värderar huset.

Jag har rätt att få min del värderad.

Det kommer inte in nån mäklare här!

Tänker du stanna hemma och vakta dörren, eller vadå?

Hallå?

Hör du mig?

Kan du be Isabella att komma hit?

Hon skrek. Håller hon på att vakna?

Jag vet inte.

-Ja? -Jag undrar om ni kan hjälpa mig.

Det gäller min bror och hans fru. Nåt har hänt dem.

De var i Köpenhamn för en vecka sen. De skulle komma hit och söka asyl.

Jaha. Var kommer de från?

Syrien. Nu kan jag inte få kontakt med dem. Nåt måste ha hänt.

-De är flyktingar? -Ja. De har flytt från kriget.

Är de flyktingar, så är det inget vi hanterar här. Köpenhamn, sa du?

Vänd dig till dem i Köpenhamn som har hand om sånt.

Kan ni kolla om polisen i Köpenhamn vet nåt?

Nej, det är inte vårt jobb. Det där får du ta nån annanstans.

-Men vart då? -Ja du, det vet jag inte.

-Har det tillstött nåt mer? -Inte vad jag kan se här.

Vaknar hon snart?

Man kan säga att hon redan har börjat vakna i och med att hon skrek.

Vad händer med pojken? Hennes barn. Får han stanna kvar?

Socialtjänsten tar nog hand om honom.

Han är inte sjuk, så han kan inte vara kvar här.

Vill du ha ett kex till, Aksel?

/MOBILSIGNAL/

Det är Ahmed.

Hallå, det är Ahmed här.

Jag hittade fotografierna från vår resa till Tallinn.

Kommer du ihåg?

Det var den där kyrkan som hade varit stängd.

De höll på att restaurera den.

Och här. Det är huset du växte upp i.

Vi fick leta efter adressen. De hade ju bytt namn på gatan.

-Tittar ni på foton? -Från Tallinn. Estland.

Vi var där för 15 år sen. Pappa ville visa var han bodde.

-Kommer du från Estland, Aksel? -Han flydde därifrån -64.

Han och två till rodde över Östersjön innan de kom till Sverige.

Då är du flykting precis som jag. /MOBILSIGNAL/

Det är Ahmed.

Hej du.

Ja. Ja, precis.

Jag måste gå.

Jag kommer tillbaka i morgon, så fortsätter vi att titta på de här.

-Det blev ett kort besök. -Det viktiga är att du kommer.

-Din bror... Hur har det gått? -Jag vet inte.

Han flydde Syrien med sin fru. De skulle ha varit här för en vecka sen.

-Vad heter han? -Tarek.

-Hoppas det ordnar sig. -Jag har bett om hjälp hos polisen.

Men... Jag vet inte.

/MOBILSIGNAL/

-Hallå. -Jag är klar med grävaren.

-Kan du komma och hämta den? -När då?

-Jag kör dit nu. Kom vid tvåtiden. -Okej, jag kommer.

Hej.

Hej. Vet ni mer om kvinnan på sjukhuset?

Nej. Men hon är nog på väg att vakna.

-Saknar ingen dem? -Nej.

Sen att hon bara står där på vägen. "All dead" måste ju betyda nåt.

-Vi har några kollar till att göra. -Okej.

-Gör dem och skriv en rapport. -Yes.

Ju längre man ligger i koma, desto större är risken för hjärnskador.

Eller att man inte vaknar upp alls. Jag googlade.

Så hon...kanske aldrig vaknar upp.

Nån ringde i går kväll på en av deras mobiler.

Vad fan menar du? Gjorde du inte dig av med dem?

Jo. Men en av dem låg kvar i hytten, under sätet. Jag hittade den i går.

-Svarade du? -Nej, nej.

Men jag tror att jag vet vem som ringde. Ahmed Nahlabi heter han.

-Vem är det? -Han jobbar på Tallbacken.

Där pappa ligger.

-Hur vet du att det är han? -Hans bror är försvunnen.

Han flydde från Syrien och skulle ha kommit hit för en vecka sen.

Han har varit hos polisen.

-Vet du inte om han svarade? -Nej, men det var hans mobil.

Flyktingar får ofta lämna ifrån sig mobilen så att inga gömställen röjs.

-Vet du hur de tänkte ta sig hit? -Nej. Tarek ville inte säga nåt.

Han skulle ringa när de var här.

Det låter som att de är kvar i Köpenhamn.

-Annars skulle han ju höra av sig. -Ja.

Om de inte har gripits av polis.

I så fall sitter de inlåsta nånstans i väntan på avvisning.

Skulle du kunna ta reda på det?

Ge oss lite tid bara, så återkommer jag när vi vet mer.

-Orkar du hålla? -Jadå.

Du kan lägga den hit.

-Orkar du skåpen också? -Ja. Jag är inte så klen som du tror!

/MOPEDTUTA/

Hej, min älskling!

-Hej! Är bitchen hemma, eller? -Sonja...

Du vet ju att jag aldrig har gillat henne.

Kolla bara på växthuset, liksom.

Hon tjatade på dig att köpa det, och så skiter hon bara i det.

-Är jag jobbig nu? -Jag vill inte prata om henne.

-Ska vi fika? -Okej.

De här fick du av mig. Kommer du ihåg? Jag var nog tio.

De är fina.

Jag tänker alltid på dig när jag ser dem.

Jag har träffat en kille, förresten. Adrian heter han.

Han går sista året på gymnasiet.

-Känns det bra? -Jättebra.

-Du får träffa honom snart. -Gärna.

-Mitt studiebidrag är slut. -Okej. Hur mycket behöver du?

-Jag försöker vara sparsam. -Det är okej.

Behöver du pengar, säg bara till.

Hämta min mobil, så swishar jag. Den ligger i ytterfacket på min rygga.

Vilket fint hårspänne! Var har du fått det ifrån?

På en trottoar inne i stan. Jag hittade det.

Jättegulligt, ju. Kan jag få det?

-Javisst. Ta det. -Tack.

Vi kan ställa den här.

-Det här gjorde vi bra! -Verkligen.

Vill du stanna och äta sushi?

Nej tack, jag äter nog hemma. Annars får mamma äta ensam.

-Hur dags kommer snickaren i morgon? -Åtta.

Först ville han komma sju. Men nån jävla måtta får det vara!

Hur är det med den där patienten, då? Vet ni vem hon är nu?

Nej, men vi räknar med att hon vaknar snart.

Det ska bli så spännande att höra henne prata.

Ja, det är klart.

-När kan hon vakna, då? -Om några dar, tror vi.

Du, bilen står lite dåligt parkerad, så jag ska ta och röra på mig.

Tack så jättemycket för hjälpen.

-Hej då. -Hej då.

Hon ska fan inte ha halva vårt hus. Det är mitt hus också.

Jag...löser det på nåt sätt.

-Jag har inte skrivit på nånting. -Lova att aldrig sälja vårt hus!

-Pappa! -Jag lovar. Oroa dig inte.

Jävla bitch!

/MOBILSIGNAL/

Förlåt, jag måste ta det här.

-Hallå? -Rainer: Vi måste ses med detsamma.

Är du hemma?

-Ja, men... -Då kommer jag. Jag är i närheten.

Jag tar det där. Det var min chef. Vi ska ha ett möte nu.

-Tack för pengarna och hårspännet. -Hälsa mamma.

Kom förbi på hennes födelsedag. Jag vet att hon skulle bli glad.

-Jag kanske gör det. -Mm. Okej.

Hej då!

-Vem var det där? -Min dotter Sonja.

-Vad är det? Varför kommer du? -Vi måste prata. Vi kör en sväng.

Du sa att man fick hjärnskador om man låg länge i koma.

Det stod inte vad "länge" innebär. Om det är en vecka eller ett år.

Inte alla får det. Vi kan inte vänta tills hon vaknar för att få veta det.

-Vi måste ta reda på om det är hon. -Hur då?

Du vet hur hon ser ut.

Du måste ta dig in på avdelningen.

Det är galet! Hur fan skulle det gå till?

Gå in på natten. Då är det bara nattpersonal där.

-Det är ju låst. Det går ju inte! -Du måste försöka!

Vad fan har vi för alternativ? Vi har inga alternativ!

Hon kan vakna i morgon. Och gör hon det, är vi färdiga både du och jag.

Okej. Men om jag lyckas ta mig in och det är hon, vad gör vi då?

Rainer, för fan. Jag är ingen jävla mördare!

Sex människor är döda på grund av dig. Därför sitter vi här nu.

Ja, men det var för fan inte mord! Det var ju en olycka!

Likt förbannat är du skyldig till det. Inte jag!

Erwin, för helvete! Stanna!

Erwin! Stanna!

-Rör mig inte! -Stanna!

Förlåt mig! Förlåt!

Förlåt.

Jag skulle inte ha sagt så där.

Jag är också skyldig. Förlåt mig.

Vi måste hålla ihop!

Vi får inte springa åt var sitt håll. Då går allt åt helvete.

Om vi ska klara det här har vi bara den här möjligheten.

Vi kan inte ta risken att hon vaknar.

-Vad fan, gör det själv. -Jag vet inte hur hon ser ut.

Allt du behöver göra är att dra några sladdar. Det är inte mord.

Jag försöker ta mig in för att se om det är hon. Jag gör fan inget mer.

Du måste göra det i natt.

/MOBILSIGNAL/

-Ja, hallå? -Försök ta dig in på baksidan.

Jag körde runt och tittade nu.

-Lyssnar du? -Ja.

Det finns ett par varuintag. Sjukhusköket har också ett intag.

Det kommer att gå bra.

-Ja. -Så hör du av dig sen.

-Jag kommer att vara vaken. -Ja.

Det kommer att gå bra, Erwin.

Hej på er. Sterner är magsjuk, så jag tog hans pass.

-Inget smittsamt, va? -Hoppas inte. Hur är det med tian?

Hon har skrikit igen, vid två tillfällen. Det var innan mitt pass.

/RINGSIGNALER GÅR FRAM/

Det här är Rainer Lunt. Lämna ett meddelande eller skicka ett sms.

/HUNDEN SKRIKER TILL/

-Vad hände? Körde du på henne? -Jag såg henne inte!

Du måste se dig för när du vet att hon är ute. Men gud, vad hon blöder.

-Förlåt, lilla vän. Jag såg dig inte. -Vi måste åka till veterinären.

-Det är väl inte öppet så här dags? -Det finns väl jour?

Lilla gumman!

Hej! Sov du?

Mm. Vad är klockan?

Elva nånting.

Sluta med det där.

Ja.

Jag pratade med mormor förut.

Hon är så ensam och vill så gärna att vi hälsar på.

Det är ändå tre år sen vi var där nere sist.

Om jag åker ner, kan inte du följa med? Hon vill så gärna träffa dig.

Jag fattar typ inte nånting av vad hon säger.

Det viktiga är att du följer med, så att hon får se och krama dig.

-Jag känner henne inte! -Du är hennes enda barnbarn.

Det betyder jättemycket för henne om du följer med.

-Det kanske snart är för sent. -Så gammal är hon väl ändå inte?

Nej, men hon har börjat släppa taget om livet. Jag märker det.

Det gör mig rädd.

Bara en vecka!

Ja, okej.

Tack, gubben!

De har hittat en ny massgrav på en plats som heter Bratunac.

För fan. Jag orkar inte höra mer om det där.

Snälla, kan du släppa det nån gång? De har för fan varit döda i 25 år.

-Vad fan...? -Säg aldrig så där igen!

Skulle du säga samma sak om det blev krig här och du såg mig bli skjuten?

Mördad och sen kastad i nån massgrav.

Skulle du bry dig om jag hittades, om det fanns en grav att gå till?

Förlåt.

Förlåt, mamma.

/MOBILSIGNAL/

-Vem var det? -Vet inte.

Fan, vad det här tar tid!

Daisy.

/MOBILSIGNAL/

Jag får ta det här.

Ja?

Jag klarar inte av det här. Det kommer inte att gå.

Det är bara du som kan göra det här. Det måste göras. Vi var ju överens.

Men det är vansinnigt! Risken är för stor.

Den stora risken är att hon vaknar. Den risken kan vi inte ta, för fan.

Vi kan vänta tills i morgon. Jag gör det då.

I morgon? Det kan vara för sent i morgon! Du måste göra det i natt!

/STEG I TRAPPAN/

/DÖRREN ÖPPNAS OCH STÄNGS/

/STEG I KORRIDOREN/

/DÖRR STÄNGS/

Förlåt!

Hallå?

Ursäkta! Hallå!

-Märkte du inget innan dess? -Nej.

När jag kom ut från trean var han på väg ut.

-Hur kom han in? Vad ville han här? -Jag vet inte.

Allt är normalt på rummen. Han kanske ville stjäla mediciner.

Vi får rapportera det här i morgon.

-Det är obehagligt att vara ensam. -Jag kan stanna en stund, om du vill.

Ska vi ringa polisen?

Han är inte kvar.

Nej.

-Hej! -Hej! Här kommer nattgästen.

Hej! Jenny heter jag. Jag är jourläkare.

Du får övernatta här, så flyttar vi dig till en annan avdelning i morgon.

Jaha, de kom i alla fall. Jag tar det.

Hej.

Ni har haft en obehörig här i natt.

Ja, det var nån timme sen. Emilia såg honom.

Vi ska bara ta hand om patienten, så kommer vi tillbaka om en liten stund.

-Ja? -Gick allt bra?

Ja.

-Hur tog du dig in? -Genom ett fönster till köket.

Det var inte ordentligt stängt.

Vad ska du göra?

Vad tänker du göra? /RAINER LÄGGER PÅ/

/DÖRREN ÖPPNAS OCH STÄNGS/

/LARMET TJUTER/

...25, 26, 27, 28, 29, 30.

-Igen. -Ett, två, tre, fyr, fem, sex, sju...

Svensktextning: Lisa Albright Iyuno-SDI Group för SVT