Original subtitles

Det är fantastiskt.

Helt fantastiskt.

Lokal honung är tydligen lösningen på hösnuva-

-så jag åkte hit, och Joan frågade om jag ville se bina.

Hur kan man säga nej? - Tack, Joan. Tack.

-Jag visste inte att ni hade hösnuva. -Det har jag inte.

Du får tillbaka den, Joan!

Inspektör Williams, vad har hänt?

En man har hittats död på ett fält på North Farm.

Sädesfältscirkeln uppstod i natt-

-och kroppen upptäcktes av vandrare runt kl. 08.00 i morse.

Kelby åkte dit med sjukvårdare.

Titta, det är otroligt!

Och det hade rapporterats om konstiga ljus på himlen också?

Några skakiga mobilfilmer-

-men inget som vi kan bekräfta.

-Det är ändå spännande. -Inte för alla, sir.

-Det är en vit man i 50-årsåldern. -Ja, förlåt.

-Dödsorsak? -Oklar.

Inga tecken på skador på kroppen.

Sjukvårdarna gissar på hjärtsvikt.

-Vet vi inte vem han är? -Nej, inga id-handlingar.

Inga? Konstigt.

-God morgon, Kelby. -Sirs.

-Är allt bra? -Ja, sir. Jag bara...

Jag är inte van vid döda människor.

Stanna här och få lite frisk luft.

Kom, inspektören.

-God morgon, grabbar. -Sir.

-Fanns det inget på kroppen? -Nej, sir. Han kan ha blivit rånad.

Inga skador eller tecken på strid. Förutom skjortan.

-Den verkar sakna knappar. -Det är som om den har slitits upp.

Tror ni att han blev undersökt?

-Undersökt? -Ja. Utomjordingar.

Det är väl det de gör? Undersöker folk.

-Utomjordingar? -Ja.

Vi är trots allt mitt i en sädesfältscirkel-

-och det finns dokumenterade fall av bortföranden-

-där offren genomgick medicinska undersökningar.

Jag läste nånstans-

-att de ibland går in genom naveln för att inte lämna några spår.

Förlåt.

-Ärr. -Hjärtkirurgi.

Det kan vara en pacemaker.

Den kan ha ett serienummer som kan kopplas till en läkarjournal, men...

...även om det var en hjärtinfarkt säger det inte hur han kom hit.

Ja.

-Det är en boksida. -Det är Dickens.

Pip återförenas med Estella. Sista sidan av "Lysande utsikter".

Varför bär man runt på den?

Och varför ha den i strumpan?

Så nån filmade det i natt? Gordon Bennett.

Det ser ut som ett ufo.

Eller en ficklampa på en selfiepinne.

Det är gårdens tredje sädescirkel i år.

-Det lockar alla UFO-spanare hit. -"Croppies" för sädesfältscirklar.

-Hittades kroppen efter kl. 08.00? -Ja.

Hörni, lugna er!

De är poliser och ni får inte vara på gården förrän de säger till.

-Sally sköter butiken. -Okej.

Kelby, gå och prata med våra croppies.

Ge dem en beskrivning av vår man, se om nån känner honom.

-Ska bli. -Tack.

Gårdsägarna, sir. Andrew och Cassie Parker.

Esther, vi måste ta det övre fältet.

Vi skyndar oss. Det här är kommissarie Goodman.

Trevligt att träffas.

Förlåt, kladdar. Alltså med honung. Det spelar ingen roll.

Mannen vi hittade är vit, 50, jeans, blå tröja.

Såg du nån sån i går?

Nej.

-Bor ni på gården, mr Parker? -Ja, i huvudbyggnaden.

Såg eller hörde ni nåt ovanligt i natt?

Ingenting. Vi visste inget förrän vi såg polisbilen på fältet.

Ni hörde inget alls, trots sädesfältscirkeln?

Det är väl poängen? Annars vore det inget mysterium.

Det fångar fantasin.

Det är inte fantasi vi behöver, men en bra skörd.

Vi är en gård. Halva vetefältet har jämnats med marken av Gud vet vad.

Den andra halvan trampas ner av hundratals åskådare.

Min syster ser inte de ekonomiska fördelarna med vår nyfunna ökändhet.

Vi är en bondgård, ingen cirkus.

Jag vet inte vad ni hittade där uppe, men vi har jobb att göra.

Vi måste ta silogripen i det stora skjulet.

Okej, två grupper. Croppies, och vad kallas er grupp?

Så ingen var ute under natten?

Vi stänger grindarna kl. 19.00.

Vandrarna som hittade kroppen, då?

Det går en ridväg runt området-

-men jag har aldrig sett nån där på natten.

-Ursäkta, men vi har fält att skörda. -Givetvis.

Vi ska bara prata med Sally.

Vi hör av oss om vi behöver nåt mer.

-Känner ni alla i Shipton? -Inte alla, men de flesta.

-Berätta om dem. -Bror och syster.

Han gifte sig och flyttade, men kom tillbaka efter skilsmässan.

De ärvde gården efter sina föräldrar. Eller sin mamma.

Deras pappa, Nick Parker, var en skurk. Han åkte in för nio år sen-

-för rånet mot Omnitas på Bristol Airport.

-Ja, det minns jag. -Det var sorgligt.

Deras mamma tog sitt liv strax efter rättegången.

Andrew och Cassie har drivit gården själva sen dess.

Polissekretess.

-Jag är inte gjord av pengar. -Jag behöver frukost. Magen kurrar.

-Det finns mat hemma. -Nej, du har inte handlat.

Läget, Josh?

Ni minns väl Josh Woods? Han stal tolv bilar på en dag.

Ja, Josh, ja.

Bildade ett hjärta med dem till din flickvän.

Mjölkar fortfarande det.

-Hur är samhällstjänsten? -Grym, ja.

Trädgårdsarbete för gamlingarna på Summer Court på onsdagar.

-Te och syltkakor i massor. -Kom igen, iväg med dig.

Tack, mamma.

Det här är Joshs styvmor Sally.

-Sally, kommissarie Goodman. -Hej.

-Jobbade ni i går? -Till stängning, ja.

Jag slutade kvart över sju.

Märkte ni nåt ovanligt?

Det händer alltid nåt ovanligt här.

-Det beror på leylinjerna. -Vi ses.

De går över landet och knyter ihop historiska platser.

Vissa tror att de har övernaturlig energi.

Andra tror att de skapades av utomjordingar.

Glastonbury ligger ditåt, Stonehenge där borta-

-och linjerna korsar varandra på det översta fältet. Pang!

ENORM SÄDESFÄLTSCIRKEL PÅ FÄLTET

Hade du en man här i går? Kanske 50, vit, jeans, blå skjorta, kängor?

Ringer inga klockor.

Och var parkeringen tom när du åkte?

Så vitt jag minns.

Får jag öppna nu?

De väntar på en guidad tur i den nya cirkeln.

Sen kommer en busslast från Exeter.

-Ja, varför inte? -Okej. Tack.

-Inget. -Okej. Tack, Kelby.

-Vi ses på stationen. -Vi öppnar!

Vi har ljus på himlen och en man i en ny sädesfältscirkel-

-möjligen rånad, definitivt död-

-med en sida ur en Charles Dickens-roman i strumpan.

Och vi har ingen aning om vem han är.

Jag tror att vi får fullt upp med det här.

Vi har den från vandrarna. Det var strax efter åtta i morse.

För det första är jag ingen raring.

Och hur vet du att festen var i vår del av skogen?

Vittnen som har dansat hela natten, druckit och tagit droger?

Säkert frossat på svampar.

Jag är förvånad att de kunde prata.

Ja, jag sa frossa.

Jag ska vidarebefordra det, men jag lovar inget. Vi har mycket att göra.

Vi har två stulna cyklar, ett brinnande kylskåp i en kundvagn-

-och en död man på ett fält och klockan är bara halv elva!

Upper Heywood försökte lägga över sina saker på oss igen.

Högkvarteret ska väl lösa det?

Det var nog ett möte om de ska ha ett möte eller inte-

-och om de ska ha ett möte före det mötet-

-för att bestämma vilka kex de ska äta.

-Var är Batman och Robin? -Kommissarien messade nyss.

De är på väg tillbaka, de ska bara köpa kaffe.

Kaffe? Bit mig i munken.

Det här borde göra susen.

-Men jag har inte hösnuva. -Nej, men i går sa du att du...

Precis efter att vi fått höra om JP:s nya bebis.

Om det är från Joan är det lokal honung, så jag kan sälja den.

-Du, jag är verkligen... -Det är lugnt! Jag mår bra.

Folk fortsätter att få barn, även om inte vi får det.

Jag har en bra känsla för nästa IVF-omgång.

Humphrey, du har en bra känsla för det mesta.

-Ja, jag är ledsen. -Var inte det.

-Borde inte du vara på jobbet? -Jo, det borde jag.

-Hur mycket är jag skyldig? -Huset bjuder.

En av fördelarna med att kommissarien ligger med ägaren.

-Roligt att stå till tjänst. -God morgon!

-Humphrey. -Archie.

-Hur är det? -Bra. Och själv?

-Samma här. -Utmärkt.

Har Martha berättat den roliga nyheten?

Vi ska recenseras i South Devons turistguide.

-När då? -Vid lunchtid.

-Så roligt! -Bara om de gillar maten.

Det är klart att de gör.

Kan jag hjälpa till?

Tack, men du och köket är inte bästa vänner.

Det är tyvärr sant. Då ska vi lämna er ifred.

Tack.

-Ses vi på kliniken? -Klockan två?

Ja.

-Archie. -Humphrey.

Så...de bra grejerna.

Varsågod, Margo. Lättlatte.

-Menar du att jag är tjock? -Nej.

Jag bara... Jag menar...

Jag vet inte ens hur man gör kaffe lätt, även om det är det.

Du behöver inte... Eller kanske kaffe, det behöver inte vara...

Hon driver med er. Det gör hon alltid.

Jaha. Ja, utmärkt. Bra.

Jag har pratat med Upper Heywood.

Det var ett olagligt rejv i Millbrook Woods i går kväll.

-De säger att det var i vår halva. -Vår halva?

Distriktsgränsen går genom mitten.

De har konfiskerat ljudsystemet och utfärdat order-

-men några eftersläntrare insisterar på att festa.

Jag sa att vi har mycket att göra.

Om det är vårt område gör de bara en anmälan.

Det kan vara lättare att Kelby åker dit och tittar.

Absolut. Jag kan ta pickupen.

Nej, det kan du inte. Du har inte körkort för det.

-Men det är 1,5 mil. -Då är det bäst att du åker nu.

-Sir, ni ska nog lyssna på det här. -Ja.

Jag bad Kelby prata med larmcentralens telefonister-

-för att se om det fanns nåt som vi kan koppla till vår man.

Det här registrerades kl. 23.50.

Larmcentralen. Vad har hänt?

-Hallå? -Snälla, hjälp.

-Kan jag få ert namn, sir? -Hjälp mig.

-Kan ni säga var ni är? -Nej. Snälla, ta inte min telefon.

Det låter som om nån försökte ta telefonen ifrån honom-

-när han ringde efter hjälp.

Ringde de tillbaka?

Ja, men det gick direkt till röstbrevlådan.

Vi hittade ingen telefon på platsen.

Vi vet inte säkert att det är han.

Nej, men telefonisten blev orolig-

-och försökte hitta platsen genom att triangulera mobilmaster.

Det räckte inte för att skicka en ambulans.

Det bästa de kunde få var en radie på 3 km i ett öppet jordbruksområde.

North Farm.

Om det är vår man, så var han inte ensam.

Om ni säger "utomjording" igen, vet jag inte vad jag gör.

Vi kan inte avfärda det helt.

Det finns de som tror att sädesfältscirklar-

-är ett komplicerat meddelande från varelser från en annan planet-

-som försöker säga oss nåt. Ett slags utomjordisk e-post.

Alla med hjärna vet att det är två snubbar med en planka och ett rep.

Ja, det är också en teori.

Syskonen Parker gör det säkert själva.

Men de verkade inte så glada.

Så om vår man hade nån med sig som hjälpte honom göra cirklarna-

-och tog hans telefon och lämnade honom att dö...

Då kan det vara en mordutredning. Kontakta rättsläkaren.

Se om de har lyckats identifiera kroppen.

Bakgrundskoll på alla med kopplingar till North Farm-

-syskonen Parker och Sally Woods.

Och var tusan...passar det här in?

Batteriet. Jag visste det!

De väntar på några vävnadsprover-

-men är säkra på att dödsorsaken är hjärtstillestånd.

Och de har gjort förfrågningar-

-om hans pacemaker.

Den kom från ett sjukhus i norra Wales för sex år sen.

Om han kom från norra Wales, hur hamnade han på ett fält 65 mil bort?

Mitt i en sädesfältscirkel.

Ni kanske hade rätt om utomjordingarna.

De plockade upp honom i Wales, undersökte honom-

-och släppte av honom i Shipton. Han dog på vägen-

-och cirklarna förklarar vad som hände. Fallet är löst.

Jag vet inte om vi ska skicka den rapporten till överintendenten.

Andrew och Cassie Parker. Vi har inget om dem eller deras mamma Nancy.

Pappa Nick är en annan femma. Hans brottsregister är långt som din arm.

Han dog i fängelset för 6 veckor sen, 9 år in på ett 30-årigt straff.

-Har han dött? -Tarmcancer.

-Det visste jag inte. -Inte jag heller.

Jag minns att han greps för rånet på Bristol Airport.

Vi tog honom på Betty"s Tea Rooms.

Det största som hänt sen Mick Jagger fick punktering på A38:an.

Låt oss anta att nödsamtalet vi hörde i går var vår mans sista ord.

Det betyder att vi letar efter en möjlig medbrottsling.

Så vi måste åka tillbaka, prata med alla vi redan träffat-

-och fråga om de såg två män vid gården i går.

De vill ha en liten avsmakningsmeny-

-men allt känns lite för enkelt, inte tjusigt nog.

Du tänker för mycket.

Håll dig till det du brinner för. Lokala, enkla ingredienser.

Vad jobbade du på i går?

En sommarsallad, men det är bara grönsaker, olivolja och getost.

-Är inte det lite för enkelt? -Nej!

Det som gör stället unikt-

-är att du kan säga vem som odlade grönsakerna och gjorde oljan.

Du kan nog säga vad geten som osten kommer från heter.

Det var ju din vision. Lita på den.

Du har rätt. Tack.

Även om vi såg två personer på ridstigen-

-hade vi nog inte registrerat dem.

-Hör med Sally i butiken. -Det ska vi. Tack.

Jag är ledsen för din pappa, Andrew. Jag visste inte att han har dött.

Tack.

Träffade du honom?

Jag och Cassie hälsade inte på. Inte efter det mamma gjorde.

-Hade inget att säga honom. -Vi ska inte ta upp mer av er tid.

Ni kanske kan fråga er syster om hon såg nån.

-Ja. -Tack.

-Där trampade jag i klaveret. -Ni kunde inte veta.

Hallå, Kelby? Är du på rejvstället? Kelby!

Det är jättedålig mottagning. Vad sa du?

Hallå?

Han behöver oss i Millbrook Woods, och kan vi ta med cykelladdaren?

Jag tänkte visa mitt stöd, låtsas vara en kund-

-och prisa ställets fördelar.

-Är det han? -Ja. Han kom precis.

Han verkar äta dåligt för att vara matkritiker.

Alla matfantaster på tv är ju stora som hus.

-Okej? -Han vill ha ett glas torrt vitt vin.

Ska bli.

-Vad äter han? -Jag gör en avsmakningsmeny.

Inte undra på att han tynar bort. Ge honom lite pommes.

-Jag kanske ska flirta med honom. -Nej!

Jag undersökte området och hittade den här.

Inga andra bilar i närheten, borta från vägen, inga personer, olåst.

Jag tittade i den och hittade en plånbok i jackan i baksätet.

Och det fanns ett körkort.

Det ser ut som vår sädesfältscirkelman.

-Ja, det är det. -David Jones.

Kelby, du är ett geni.

Medan jag väntade på er kollade jag upp fordonet.

Bilen är registrerad på honom på en adress i Rhyl i norra Wales.

Det stämmer med det vi hittade om hans pacemaker.

Vi kanske kan identifiera honom-

-men det förklarar inte hur han hamnade på ett fält på North Farm.

Nej.

Och bilen 1,5 mil från där vi hittade kroppen.

Om inte utomjordingarna plockade ut honom ur den.

Ett område har markerats. Varför gjorde han det?

Och titta var det är.

North Farm.

Första rätten är en sommarsallad med bondbönor-

-färska ärtor och ärtskott, allt odlat lokalt-

-och serveras med getost från Meadows Farm.

Gjord på mjölk från geten Ziggy.

Smaklig måltid.

Jag ljög om geten.

Jag vet inte vad hon heter, men den är från Meadows Farm.

En baggis.

Kontakta lokalpolisen i Wales.

Be dem informera de anhöriga.

Vi hittade en karta över North Farm-

-så han var inte där av en slump. Han var där av en anledning.

Fråga lokalpolisen om de kan hitta kopplingar till området.

Tack. Hej då.

Jisses.

Kelby, en bärgare får hämta bilen.

Jag har ett möte klockan två. Vi ses på stationen.

Jag höll på att glömma.

-Cykelladdaren. -Lysande! Tack, sir!

-Hallå? -Jag är ledsen. Jag blir sen.

Matkillen är kvar.

Ingen fara. Jag säger att du fått förhinder.

Eller så bokar vi om. Det kanske är bättre.

Åk tillbaka till jobbet, så bokar jag en ny tid.

Går det bra?

-Självklart. Varför inte? -Perfekt.

Förlåt. Jag älskar dig.

Jag älskar dig också. Okej. Hej då.

KLINIK

Nu går han.

Tack för att ni kom.

Vad sa han?

Han sa att det var årets bästa lunch.

Ja!

-Det är klart att han säger så. -Vi får snart veta om han menade det.

Han lovade att skicka en kopia innan han skickar in den.

Kan du hålla ställningarna ett tag?

-Jag behöver luft. -Självklart.

Underbart.

Du tog god tid på dig. Har du varit på picknick?

Så vad har vi?

David Jones, vit man, 51 år gammal.

Kör från norra Wales till North Farm i utkanten av Shipton Abbott.

Han kan vara ensam eller med en annan man-

-men vi vet att han eller de är där avsiktligt-

-för det fanns en karta i hans bil över ett område vid North Farm.

Väl här parkerar han bilen och går 1,5 mil till North Farm?

Eller den andre mannen, om det finns en-

-släppte av honom och körde till Millbrook Woods.

-Där det pågår ett rejv? -Det går inte ihop.

Polisen i Wales åkte till David Jones adress.

Det var tomt.

Grannarna sa att han verkade trevlig-

-men han var nåt av en ensamvarg, höll sig för sig själv.

Inget i huset tydde på kopplingar till Devon.

Känns som en återvändsgränd.

Och vi vet fortfarande inte vem som tog hans telefon-

-varför bilen stod 1,5 mil bort-

-och varför han hade gömt Charles Dickens i sin strumpa.

Och varför besökte han Nicholas Parker för sex veckor sen?

Ett gammalt besökstillstånd.

Jag har aldrig hört talas om David Jones.

Så ni vet inte varför han besökte er pappa?

Nej.

Det var på fängelsesjukhuset, samma vecka som han dog.

-Ni tycker om Dickens. -Jag hinner inte läsa.

Det var pappas. Han var en bokmal.

Det var vår barndom. Dickens vid läggdags. Korsord på helgerna.

Så ni minns inte att er pappa nämnde nån som hette David Jones?

Vi har inte pratat med honom sen mamma dog.

Vi ville inte ens se honom.

Han var inget helgon-

-men han lovade mamma att han var färdig med det livet.

Han lovade att de skulle jobba på gården, och hon trodde honom.

Så när han greps för rånet blev hon förtvivlad-

-lika mycket för att han hade ljugit som för vad han hade gjort.

Efter att han dömdes drog hon sig inom sig själv.

Sanningen är att han krossade hennes hjärta, så pass att hon...

Ja, ni vet.

Vi vet hur svårt det här är för er.

Men vi har en övervakningsbild från fängelset.

-Kan ni titta på den? -Vi vet ju inte vem han är.

Nej, men bara för att bekräfta. Sen ger vi oss av.

Jag känner honom.

Men han heter inte David Jones, utan Harry Preston.

Han var en av guldrånarna, med vår pappa.

Så om Harry Preston vittnade mot Nick Parker-

-varför ville han träffa honom?

Det är en bra fråga.

Men jag förstår att han bytte namn om han var informatör.

Parker tyckte om Charles Dickens-

-så vi kan anta att sidan vi hittade på kroppen kom från honom.

Men vad var det? En minnessak eller ett meddelande?

Det är sent. Vi tar reda på vad vi kan om Harry Preston-

-och omgrupperar i morgon bitti.

Jag vet inte om det hjälper, men... Andrew tror att jag har bränt det.

Det är ett brev från pappa. Det kom strax innan han dog.

Kan jag ta det? Ni får tillbaka det.

Tack.

"Jag tog hennes hand i min och vi lämnade ruinerna."

"Och som morgondimman steg när jag lämnade smedjan"-

-"så steg kvällsdimman nu."

"Och i det vidsträckta stillsamma ljuset"-

-"såg jag blott hennes skugga."

Sista sidan av Dickens "Lysande utsikter".

Vad gjorde den i en död mans strumpa?

Utmärkt teori, Selwyn. Sen har vi det här brevet.

-Hejsan. -Hej.

-Hur gick det med matkritikern? -Bra, tror jag.

Jag får nåt att läsa i morgon.

-Bra. Blev det mat över? -Tyvärr.

Mamma är på rumba och köper fish and chips efter.

Toppen.

Du, då? Vad läser du?

Det är faktiskt ganska sorgligt.

Det är ett brev från en pappa på sin dödsbädd-

-till sina barn, som i princip har förskjutit honom.

-Var kommer det ifrån? -Ett fall vi jobbar på.

Han pratar om valen han gjorde som förälder-

-och den outhärdliga smärtan när han insåg att valen han gjorde-

-krossade människorna han älskade och försökte försörja.

Så hemskt.

Smärtan "knäckte honom, men förhoppningsvis till en bättre form".

Det enda han kunde ge dem-

-var vetskapen att de fanns mitt i hans hjärta.

-Försonades de innan han dog? -Nej.

Jag måste berätta en sak.

Jag vet inte om du blir så glad.

Beställde du inte inlagd gurka till fisken?

Jag ringde inte kliniken för att boka om tiden.

-Ingen fara. Du har varit upptagen... -Det var inte för att jag inte hann.

Jag vill inte göra det längre.

-Göra vad då? -Du vet vad.

Jag kan inte göra det, känna så och sen förlora det igen.

Det kommer aldrig att gå. Det vet vi.

Jag vill bara att vi säger det högt.

Kan vi bara vara en familj på egen hand?

Bara du och jag?

Det är klart.

Nästan 30 pund för tre fiskbitar and lite pommes!

Man ser havet från affären.

De behöver inte åka långt för fisken.

Och kön gick ända till banken!

Köa för att rånas mitt på blanka dagen.

-Vad har hänt? -Inget.

Humphrey läste ett brev från ett fall som han jobbar med.

Det var lite sorgligt.

Vissa män tar hem blommor.

-Jag är ledsen. -Var inte det.

Jag ska hämta ketchup.

Hej, Dennis. Du ser upptagen ut.

God morgon, Margo.

Varför smyger du runt så här tidigt?

Jag smyger inte. Jag jobbar här.

Jag sov dåligt.

Ni är tidig.

Han smög omkring. Fick nästan vår andra hjärtinfarkt den här veckan.

-God morgon, sir. -God morgon.

Margo, jag skickade efterfrågningar i går, både här och i norra Wales-

-efter en Harry Preston.

Kan du se om nåt har kommit under natten?

Okej. Ny dag, allihop. Dags för en ny titt på det vi har.

En man vi nu känner som Harry Preston-

-var bekant med Nicholas Parker.

De var bokstavligen kumpaner.

Tills Preston tjallade på Nick och de andra gängmedlemmarna-

-efter kuppen mot Omnitas på Bristol Airport 2014-

-för att få ett kortare straff.

Han bytte namn till David Jones, flyttade till norra Wales-

-för att undvika vedergällning. Det är tydligt.

Men nio år senare, när Nick Parker är nära döden-

-besöker Harry Preston honom på fängelsesjukhuset.

Vi vet inte vad som sades-

-men vad det än var fick det Preston att köra till North Farm.

Den troligaste är-

-att han levererade ett meddelande till Nick Parkers barn.

Men när han kom dit-

-fick han en hjärtinfarkt mitt i en nybildad sädesfältscirkel.

Andra anmärkningsvärda inslag inkluderar bilder-

-av vad som verkar vara ett UFO på natthimlen-

-en sida ur Dickens "Lysande utsikter" i hans vänstra strumpa-

-ett samtal till larmcentralen som avbröts av nåt slags bråk-

-en karta över North Farm-

-och hans bil som hittades 1,5 mil bort vid ett olagligt rejv.

-Bara en tanke... -Låt höra.

Vi förstår inte varför Preston parkerade i Millbrook Woods-

-och gick till North Farm. Det går inte ihop.

Jag håller med.

Det enklaste svaret är att han inte gjorde det. Nån annan gjorde det.

Vad menar du?

Av rädsla för att dra ungdomarna i Shipton över en kam-

-tänk om nån stal Prestons bil.

Så vi behöver en biltjuv som var på rejvpartyt i går.

Jag har aldrig varit på rejv i hela mitt liv.

Du har kvar stämpeln på handen.

Och du tjatade på din mamma om pengar till frukost.

Behövde du suga upp spriten, Josh?

-Jag dricker inte. -Vi grep dig på puben.

Nu vet vi att du var på rejvet. Hur kom du dit?

Jag har en cykel.

Hämtade du inte din cykel i gårdsbutiken?

-Jag lånade nån annans. -Vems?

-Philips. -Vilken Philip?

Schofield.

-Lånade du Philip Schofields cykel? -Ja.

Jag visste inte att han var härifrån.

-Sir. -Inspektör Williams lämnar rummet.

Så om vi letar efter fingeravtryck och dna i bilen hittar vi inte dina?

Och om vi kollar alla kameror mellan North Farm och Millbrook Woods-

-ser vi inte dig köra bilen?

Inspektör Williams är med i förhöret igen.

Vi sökte på sociala medier för att se hur UFO-spanarna-

-hörde talas om skördecirkeln på North Farm så snabbt.

Det lades upp på den lokala UFO-sajten kl. 23.35 i går kväll-

-av nån vars användarnamn var JoshDude1999.

-Låter det bekant, Josh? -Det kan ha varit vem som helst.

Vilket år är du född? 1999?

Ja, men det bevisar inget. Nån kan ha stulit min identitet.

Be assistent Hartford åka hem till Josh och beslagta hans dator.

Och vi har experter.

Folk som kan hitta allt som du har gjort på nätet.

Alla dina inlägg på sociala medier, varje webbsida du har besökt.

Okej, jag lånade den, men bara till partyt.

Jag stal den inte, för nycklarna satt.

Jag trodde att den var för alla, som cyklarna.

Och var "lånade" du den?

Vid vägen vid North Farm.

Jag visar vittnet ett foto av Harry Preston.

Tänk efter noga innan du svarar. Det är väldigt viktigt.

Såg du den här mannen på North Farm?

Nej.

Nej, jag svär. Jag har aldrig sett honom förut.

Så vad gjorde du på North Farm?

Där har vi det.

Andrew Parker har betalat Josh för att göra cirklarna.

Två män, en bräda och en drönare för ljusen som Josh filmade.

Det gick dåligt för gården och Andrew hittade en bra inkomstkälla.

Vi kan ha löst mysteriet med bilen och cirkeln-

-men jag vet inte vi är klokare på-

-varför Harry Preston åkte till gården.

-Har nåt annat kommit in, Margo? -Inte mycket.

Jag hittade en av fängelsevakterna från Harry Prestons besök.

Ingen hörde samtalet, men han var där i en timme.

Men vakten sa att han gillade Nick Parker.

De brukade lösa gåtor ihop.

Sakerna han gjorde med sina barn.

Om han förlorade sin fru och barnen försköt honom-

-var han nog glad att få prata med nån.

"Ten Mile Kitchen stal mitt hjärta, inte min plånbok."

"Lokala råvaror tillagade utan krångel och till ett rimligt pris."

Vad var det jag sa?

Du borde vara glad.

De trycker över 300 000 till sommaren.

-Vad är det? -Ett litet missförstånd.

"Det finns en kemi mellan Martha, som lagar maten"-

-"och Archie, hennes vinexpertpartner."

-Det låter som om vi är gifta. -Ja.

Du kanske kan få honom att formulera om det.

Vad ska Humphrey tro?

Jag ska förklara. Det är harmlöst.

Jag trodde att det handlade om maten, inte om oss.

Det gör till största delen det. Det är inget att bli upprörd för.

Inte upprörd? Han har ingen rätt att säga så!

Han skulle smaka på min mat, inte kommentera mitt liv!

Mots. Mots...

Ja.

-Jag känner mig utskälld. -Förlåt.

Med risk för att ådra mig mer vrede-

-verkar det som att du överreagerade, bara lite.

Han sa att det fanns en kemi mellan er, inte att ni hånglade.

Hånglade?

Dina känslor för Archie börjar vakna igen och du förnekar det.

Den damen bedyrar för mycket, tycker jag.

Du kunde inte ha mer fel.

-Verkligen? -Verkligen.

Upplys mig, då.

I går sa jag till Humphrey att jag inte vill ha barn.

Eller att jag inte vill gå igenom IVF igen.

-Hur reagerade han? -Som bara Humphrey kan.

Han sa åt mig att inte oroa mig.

Han höll om mig hela natten och sa att det inte gjorde nåt.

Att det enda han behöver är mig.

Vilket gjorde det värre.

Jag vet att han ville mena det, men jag är rädd att han inte gjorde det.

Inte verkligen.

Jag känner mig bara så självisk. Han kanske får det bättre utan mig.

-Var inte löjlig! -Jag menar det, mamma.

Han är världens mest fantastiska man och han förtjänar att vara lycklig.

Jag vet inte om han kan vara det med mig.

När jag ligger här på min dödsbädd tar jag fullt ansvar...

LYSANDE UTSIKTER

Välsigne er, Gud förlåte er!

Rättsläkaren har bekräftat Harry Prestons dödsorsak.

Plack i kranskärlet. Det hade inget med pacemakern att göra.

Artärerna var trånga och han fick en blodpropp.

De sa att all fysisk ansträngning-

-kan ha fått plack att lossna och bilda en propp.

Så inget tyder på brott, och om nån annan var med honom-

-verkar det som om han hade dött ändå.

Vad gäller resten får det förbli en olöst gåta.

En gåta. Det är precis vad det här är.

En gåta.

Tänk om det är avsiktligt?

Hur menar ni?

Okej.

Så tänk om...

Jag minns rånet mot Omnitas-

-och om jag inte misstar mig fick Nick Parker ett hårt straff-

-för att han vägrade säga var guldtackorna fanns.

Så tänk om...

Den ende som inte satt inne var Harry Preston.

Han fick ett kortare straff för att ha vittnat mot de andra.

Precis, och han får höra att den enda som vet var guldet är är döende.

Så han besöker honom.

Jag är så ledsen, Nick. Snälla, förlåt mig, Nick.

Han ber om förlåtelse-

-övertygar honom om att han vill gottgöra det på alla sätt han kan-

-och erbjuder sig att ta hand om det Nick håller mest kärt.

Hans barn.

I hopp om att Nick skulle berätta var guldet fanns?

Om vi börjar där faller bitarna på plats.

Nu vet vi varför Harry Preston var på North Farm.

Och jag tror att det här var Nicks sätt...

...att visa var guldet fanns.

Min gissning är att vad det här än är-

-så skulle det levereras till Andrew och Cassie, som deras arv.

Men istället... En gång golare, alltid golare.

Han åkte till North Farm för att försöka hitta guldet själv.

Kartan sa att det var nedgrävt nånstans på gården.

Men han visste inte var.

Den kvällen parkerar han vid North Farm.

Han visste att boksidan skulle tala om exakt var han skulle leta-

-men han visste inte hur.

Han tar den här och hoppas att nåt ska klarna när han kommer dit.

Det står om en bänk.

"Vi är vänner, sa jag, och böjde mig över henne på bänken."

Fanns det en bänk nånstans?

"Som morgondimman steg när jag lämnade smedjan..."

Smedjan? Var det en ledtråd?

Jag tror att han var där i timmar.

Men han valde kvällen då Andrew och Josh skapade ufo-cirklar.

Han kan till och med ha hört Josh stjäla hans bil.

Andrew kände genast igen Harry Preston.

Hallå där!

Hallå där! Kom tillbaka!

Harry visste att han måste gömma ledtråden till guldet. Boksidan.

Men sen...

Han fruktade för sitt liv och ringde.

Hjälp. Snälla, hjälp.

Hjälp mig.

Snälla, ta inte min telefon.

Tror du att du kan komma tillbaka hit?

Satte vår pappa i fängelse, förstörde våra liv.

Snälla.

Jag tror att han bara såg honom dö.

Snälla.

Okej. Jag köper allt det där. Förutom en sak.

Vad då?

Skulle Nick Parker verkligen ha berättat var guldtackorna fanns?

Nej, ni har rätt. Det skulle han inte.

Så en tredje del av gåtan skickades direkt till hans barn.

-Precis innan han dog. -Brevet.

Om Harry Preston förrådde honom skulle han inte få nåt. Men annars...

Han litade på att hans barn kunde lösa det.

Han löste ju gåtor med dem som barn.

Men kan vi det?

Kan vi det?

Sir.

Ja.

Ja. Och nu brevet.

Det finns ett citat från sidan.

"Jag har knäckts, men förhoppningsvis till en bättre form."

Vad kommer efter det?

"Det enda jag kan ge er"-

-"är vetskapen att ni finns mitt i mitt hjärta."

Ge... Vetskapen...

Mitt i... Hjärta.

Där. Där.

Mitt i mitt hjärta!

X markerar platsen.

-Synd att vi inte kan behålla det. -Nej.

Men det finns en stor belöning-

-så er pappa kanske får som han ville ändå.

Varför berättade du inte vad som hände?

Jag försökte väl skydda dig.

-Är han i knipa? -Ja, jag är rädd för det.

Om åklagarmyndigheten anser-

-att han orsakade eller påskyndade mr Prestons död-

-kan de åtala honom för dråp.

Din dumma jävel.

Men nu behöver du inte utomjordingar för att hålla gården flytande längre.

Den här vägen, sir.

Jag har pratat med matfantasten.

Han ändrar texten innan han skickar in den.

Tack.

Men han hade rätt. Om att det finns en kemi mellan oss.

Om du menar att vi jobbar bra ihop, så ja.

Är det allt för dig? Bara jobb?

Säg inte att du inte har undrat om det fortfarande finns nåt där.

Vi gör inte det här.

Ljug inte för dig själv, Mots. Jag känner dig.

Jag ser att du inte är lycklig, att du är ur balans.

-Var åtminstone ärlig. -Snälla, gör inte så här.

Hur har din dag varit?

Lite konstig, nu när du frågar. Du förstår...

-Hej, vännen. Humphrey är här. -Jag ser det.

-Är du redo? -Ja. - Hej då.

Översättning: Iyuno