Original subtitles

Låt nu tiden uppstå i din fantasi,

när det smygande surrar, det strävande mörkret

fyller världens gigantiska valv.

Natten var tråkig i livmodern från ett läger till ett annat

arméernas låga surrande kan höras,

ekoar nästan vaktposterna

bortom tittarnas hemlighet.

Låga motsvarar låga och glöd

ser det röda ansiktet på den andra fronten.

Sex, två, fyra...

Åtta, sex, två...

Rumsservice. - Kom in.

Lägg den där, snälla.

Mine damer och herrar. Sätt dig gärna.

Jeux Sans Frontieres-inspelning börjar snart.

För att spela in bandet. - Lycka till allihopa.

Julian, redo?- Tio, nio, åtta, sju, sex, fem, fyra,

tre, två, en. - På Julian.

Bienvenue, willkommen, benvenuto, välkommen

Jeux Sans Frontieres till den brittiska scenen.

Den här veckan är vi i Oxford, som är känt för sina vackra torn

och för det berömda universitetet redan nästan tusen år.

Vi ses imorgon.

Förväntar du dig regn, mr Mullion? - Du vet,

att jag aldrig är utan paraply. - Hur mår Winston?

Ser trött ut. Måste bli gammal.

Jag vet hur han känner.

Kvartett

Lag anländer.

Det franska laget Från Saint-Josse-des-Bois,

från en liten by i Pas-de-Calais. Storbritannien representeras av Oxford.

Det finns tävlande från alla samhällsskikt.

Det finns till och med en polis bland dem.

Jerum. En medlem av den brittiska besättningen har fallit.

Måste ha stukat hans ben. Vilken dålig tid för en skada.

Precis innan det blir roligt.

Långt från Maienfeld det schweiziska laget har anlänt.

Och till sist kommer tyskarna.

Alla lag är redo och väntar på starten.

Startpistolen har ljudit. Jättar skyndar sig längs stigen,

lagkamrat över hinder att ta engelsmannens ben från hans hand.

Storbritannien sliter framåt.

Han har ett ben i handen. Och han går!

Han kolliderade med en belgare! Belgaren föll.

Storbritannien tar inte ett andetag. Mållinjen är i sikte.

Hjälp!

Men Storbritanniens backup hämtade en vinst här.

Bra jobbat, Storbritannien! Av alla.

Titta, min vän.

Bra gjort. Jag är skyldig dig. - Svårt nu.

Hur är ditt ben? - Jag kommer leva.

Det var ganska fascinerande.

Vad är det för fel på tysken? - Troligen svimmade.

Det är hett i kostymer. - Prata inte.

Hjälp! Hjälp mig! - Gå och se vad som händer där.

Ring en läkare! Snälla!

Steve! - Släpp igenom mig.

Det är okej, jag är läkare. Gå bort. - Hjälp honom.

Vad hände med honom? Vad är fel med honom?

Snälla hjälp mig. - Ring en ambulans omedelbart.

Polis.

Torsdagens residens. Fred!

Kula gick in i bröstbenet, utgångssåret saknas. Kraftiga blödningar.

Två enheter av grupp 0-blod väntar.

Mr Urquhart är John Radcliffe på väg från sjukhuset. Bråkar inte.

Han är den bästa kirurgen i landet. I hallen om fyra minuter. Gå!

Mine damer och herrar, tyvärr en av våra tävlande blev sjuk.

Jag måste tyvärr informera dig, att dagens tävling kvarstår...- Sir.

Vet vi vem han är? - Västtysk lagmedlem.

Fancy och Trewlove de ifrågasätter tränaren.

Fyra skott. Tre ryggar, en sida.

Det ser ut som om det sköts på nära håll.

Inget skämt här. Det blev också ett femte skott.

Det drabbade den lilla pojkpubliken bland. Dr. DeBryn tog honom till sjukhuset.

Det gick igenom en gigantisk kostym.

Det skulle vi ha hört. - Inte för tystade vapen.

Det är bara dumt kul. Varför skulle någon ha en pistol?

Har han stött på någon tidigare? – Alla stötte på alla.

Belgarens hjärta föll och britten slet framför honom.

Och tyskan faller också. Åh du pappa...- Där. Spola tillbaka.

Spola tillbaka bandet till 5.21.30. Spela framåt.

...och britten sliter ifrån honom. Och tyskan faller också.

Åh du pappa... - Vem är den här schweizaren?

Någon från Matthias Werfel. Han gav upp från tävlingen på grund av illamående.

Det fanns en backup i jättarnas lopp. - WHO?

Ingen vet. Men laget inte förvånande med tanke på storleken.

Alla trodde att han tillhörde team. Han hade rätt form.

Han har inte setts till sedan loppet.

Enligt tränaren är den döde Karl Pfuscher,

postarbetare från Werfen, Bayern.

Flyttade dit för tre månader sedan. - Varifrån?

från Strasbourg. Arbetade i Europa Som översättare i rådet. - Släktingar?

Låt oss titta närmare på det. – Jag letar efter Werfel. Jag får se vilken historia han berättar.

Var kommer det schweiziska laget att stanna? - på Amber Lodge.

Tror du att han är släkt? – En lång väg kvar att inte tävla.

Jag fortsätter själv härifrån, tack.

Så det här är Werfel? - schweizisk medborgare.

Skytten spelade den här killen.

Strypt. Under de senaste sex timmarna.

Känner, det där bakifrån med någon slags tråd.

Vi får veta mer efter obduktionen. Klockan tre kanske?

Någon dödade honom för att ta hans plats att ta över i jättarnas ras.

Ganska mycket ansträngning. Varför inte döda en tysk på ett hotell på samma sätt?

Kanske kände Pfuscher sin mördare?

Kanske var han redan rädd för sitt liv och var pigg.

Kom någon till Oxford för att döda honom?

För tusentals människor? På tv?

Det är inte vettigt.

Kanske blev han en mördare bara närma sig Pfuscher så här.

Gå till Pfuscher Hotel att leta efter en ledande tråd.

Woodstock Tavern

Flickvän? - Jag tror det. Jag bad om en lista över hotellets gäster.

Danulka är inte ett tyskt namn. - Vad är namnet?

Kyrkan i bakgrunden är St. Vitus katedralen i Prag. – Den tjeckiska då?

Jag granskade Pfuschers tal.

Han ringde två samtal. Ett på ankomstkvällen kl. 23.45. Oxford.

Inte accepterad. - Och ännu en?

16:20 igår kväll av Porter's Lodge i Beaufort.

Avdelningen har informerats. De samarbetar med Interpol.

En utlänning dödad av en utlänning.

Vi behöver ingen internationell incident.

Men vi har det, om vi gillar det eller inte.

Det är ett familjeevenemang i Oxford, inte OS i Mexiko.

Hur mår bebisen? – Läget är öppet.

Vi får veta inom de närmaste 48 timmarna.

Mrs McLean.

Inspektörer torsdag och morse.

Zoe. - Hur mår han?

Det sades att han inte skulle ha överlevt, om inte den läkaren hade hjälpt honom.

Dr DeBryn. - Fick du tag på den skyldige?

Inte än. - Det var inte avsiktligt. Så vitt vi vet.

Hur kunde detta hända min son?

Vi vet inte än.

Men låt oss ta reda på det.

Vi ger vårt ord.

Hallå?

Vem ringer?

Ja? kan jag hjälpa dig

Handlar det om den här lilla pojken? Hur kommer världen att bli så här?

Allt ligger i ruiner. Och igen på söndag.

Vi hade danstid vid tretiden.

Brott väntar inte. – Det saknar jag inte.

Då går vi.

Ingen smörgås idag? - På söndag?

Vi äter biff på lammet och flaggan.

Kom tillbaka frisk. - Precis så.

Det är borta. Med vänliga hälsningar.

Specialenheten var här tidigt på morgonen.

Vad som än händer här, vi kan inte göra någonting.

Kanske är det bättre så. - Till vem?

Jag gillar det inte heller men sådana är arrangemangen.

Vi måste alla uppfylla dem.

Två män mördades här. Och det är allt? - Det är allt.

Vad kommer det att bli av den lille pojken?

Gå hem. Det är söndag.

Vi ses imorgon.

Morse.

Samarbetsmeddelande? jag är inte sådär fick efter kriget.

Vad händer? - Du vet lika mycket som jag.

Vi är ute ur bilden. Verkligen. - Specialenhet.

Det är en fråga om nationell säkerhet. - Till det större bästa.

Tog din fotograf bilder? - Några.

Vad letar du efter? - Lag.

Jag tar med dem till kontoret direkt.

Märk dem bara för mig.

Låt det vara känt som tysk Det är något med Karl Pfuscher.

Borde det finnas? - Jag vet inte.

Är inte din flickvän fotograf?

Han bad mig att boka att ge en autograf. Han verkar trevlig.

I vilken bok? - "Mitt liv i Korea".

Vilket visar på god smak och smart.

Du kommer inte att släppa det, eller hur?

Tack för att du kom.

Några nyheter om pojken, McLean?

Jag pratade med rättsläkaren. Vi var tillsammans på Barts.

Han är den bästa barnkirurgen i landet.

Han är hoppfull, men pojken är inte utom fara än.

Enligt pojkens mamma räddade du honom pojkens liv - Jag vet inte nu.

Han vet. Kirurgen vet också.

Livet med en patient var annorlunda.

Men jag skulle inte vilja fortsätta med det. Låt alla hålla sig till sina spjälor.

Alltså, Pfuscher. – Jag dissekerade honom när de kom.

Dokumenten var i sin ordning. Båda kropparna fördes bort.

Mina anteckningar också. Men inte min hjärna.

Samma vapen? - Kulorna i Pfuschers kropp var desamma,

vilken kirurg från liten Uttagen av Steven McLean.

Och schweizarna? Werfel? - Hans mördare visste precis vad han gjorde.

Åh så...

Något annat? - Pfuscher gick kommer för att shoppa.

Bland hans personliga tillhörigheter hade en check på en bild och en klocka,

som inte hittades bland hans tillhörigheter.

Vet du var han köpte dem? - Tyvärr inte.

Fem för bilden, tio för en bärbar klocka.

Det finns ingen mer information om heller.

Men jag minns hans tänder. De övre tänderna hade en protes.

Det är inget ovanligt med det. - Nej. Du sa att han var från Bayern?

Så vitt jag vet ligger Bayern i Västtyskland.

Men proteserna verkar vara det placeras på andra sidan väggen.

På den ryska sidan? - Ja.

I vår mening Östtyskland.

Jag tänkte att du måste vara på jobbet. - Verkar så.

Ska du någonstans? - Jag städade.

Är det för vårstädning är det inte sent?

Du behöver inte hela tiden att leka polis.

Ibland är det bara så det är som de visas.

Jag tänkte gå på lunch. Till krogen till exempel.

Så vad vill du göra? – Något jag inte har gjort än.

Det är trevligt. – Det är finare på sommaren.

Solen är redan blek. Vädret har vänt.

Snart tänds brasor och frosten kommer. Dimman stiger.

Vintern kommer. - Hallå.

Jag var inte redo. - Det är poängen.

Du stötte på Dorothea. Har du läst hans bok? - Nej.

Du borde läsa. Det är en klassiker. - Vill du ha det?

Något sådant?

Jag är inte en så bra författare. Det är därför jag har det.

En bild säger mer än tusen ord. Höger? – Beror på orden.

Nej. Väl.

Jag vill ha tillbaka det i rapporten innan jul.

Hur som helst, Charlie, jag kan inte prata mer. Morse dök upp.

Morgon, Morse. - Ja. Vi ses då.

Säg hej till Paulette och Carol.

Vad var det?

Ringde för att chatta.

Kommer du ihåg min bror? Carol säger hej.

Kom tillbaka frisk. - Precis så.

Vi ses imorgon. Så.

Bra hund. Kom igen nu. - Vanligt?

Ja. Rom också. Har du varit i krig, Elsie?

Gick till dörren, förutom tobuken. - Ja?

Jag sa att han måste var mer försiktig.

Det är allt, vad vi har om Karl Pfuscher.

Om du har information till pressen, låt mig veta.

Ofxord October Society firar en tysk högtid med middag

University of Oxford. - Morgon, det här är inspektör Morse.

Jag skulle vilja prata med Dr Schneider.

Jag är chockad.

Det är hemskt. Jag kan inte tro det.

Du var med herr Pfuscher nyligen kontaktad?

Inte på några månader.

Han var i Strasbourg Senior översättare vid Europarådet.

Han ringde dig inte på fredag ​​eftermiddag kl 16:30? - Nej.

Ringde inte.

Hur såg han ut i bokstäver? Störde något honom? -Nej.

Han var nöjd. Har mött med en ung jungfru och mycket kär.

Var det Danulka? - Precis så.

Vet du inte hans efternamn? - Tyvärr inte.

Men han var från Tjeckien? - Ja.

De träffades när en kvinna åkte till Starsbourg med delegationen.

Karl skrev, att de skulle gifta sig till sommaren.

Jag vet att han flyttade nyligen Till Bayern, men var kom han ifrån?

från Prenzlauer Berg. från Berlin.

Nu är den på andra sidan väggen.

Finns det någon annan vem kände honom?

Han kände kvinnan i Headington.

från Sebastopol terrass. - Vad är hans adress?

Jag träffade honom inte.

Hennes namn var Samantha Jones eller brun eller något.

Han var också professor i Richmond god vän. - Alexander Richmond?

Han gör. Känner du honom?

Ursäkta, jag letar till professor Richmonds kontor.

i J-kroppen. - Tack. Någon ringde porthuset i fredags.

Karl Pfuscher. Jag skulle vilja veta, vem han ringde. - Vilken tid?

Runt 16.20.

Jag ska kolla loggboken. - Bra tack.

I!

Professor Richmond? Jag är Morse.

Självklart. Varsågod.

Var du inte i bridge en gång? min partner? – Det var jag en gång, ja.

Du var inte ett dåligt bord alls. Förlust i den sista rånaren.

Budet var fyra utan trumf och dina räknare var ess?

Jag kommer inte ihåg. - Ja.

Ditt misstag. Fyra utan trumf inte alltidBlackwood.

Det måste vara en trevlig överraskning.

Sherry? - Nej. Jag är här i affärer.

Från Thames Valley Police. Forskare.

Åh så. - Jag vill ha Karl Pfuscher från dig att fråga om. Student från Tyskland.

Han kom 1958. - Du frestar mig.

Bra om jag sista terminen Jag minns, inte för tio år sedan.

Du kom ihåg mig. – Jag kom ihåg spelet.

Jag kan visa dig ett foto.

Kanske kommer detta att hjälpa.

Nej, tyvärr inte.

Vad är frågan?

Om du inte kommer ihåg spelar det ingen roll.

Ledsen att jag stör dig.

Jag kollade i loggboken. Det kom inga samtal på fredag ​​eftermiddag.

Tack för att du tittade. - Nämn det inte.

Alltid redo att hjälpa brottsbekämpande tjänstemän.

Morse. Hej?- Du är Frågade om Karl Pfuscher.

Vem talar?- Jag kan hjälpa dig, när du kommer till London.

Hur man hjälper? - Museilinjen. Klockan 18:00.

Hörde du?

Ja, jag hörde. - Och ta på dig smoking.

Vad?

Hallå?

Hallå?

Biljetter, tack. Tack.

Tack.

Morse, har jag rätt?

Singleton.

Vem är du? Är det ditt riktiga namn?

Om jag var tvungen att ljuga skulle jag göra det du redan död. - Vart ska du?

Gillar du fortfarande musik?

Vad är det här för pantomim? Mina Inbjudan till London. Det är allt.

Två gamla vänner går på konsert. – Men vi är inga gamla vänner.

Och vi ska inte på konserten.

Följs vi efter?

Vad sägs om middag?

För att specialenheten tog ifrån oss bort från detta internationella fall,

vi kan fokusera på Ames igen.

Vad nytt vet vi? – Inget från förra gången.

Jim? - Alla möjliga knäppare och de vanliga informanterna är redo.

Speciellt i färggemenskapen, men...

Tills dess räcker det inte. - Var är Morse? Han brukar ha något att tillägga.

Samlar information. - Herregud!

Vi söker en machete-svingare en västindisk person med ett ansiktsärr.

från Oxford. Det är inte Red Pimpernel.

Nej. – Vi måste anstränga oss att dubblera. Vi måste hitta honom.

Innan hans ytterligare hantverk når Dr. DeBryns obduktionsbord.

Väl. Fortsätta.

Jag har dåliga nyheter. Kycklingpajen har blivit dålig.

Mycket dåligt. - Morse, Louis. Louis, Morse.

Du har 30 sekunder på dig att säga, vad du vill annars går jag.

Vi är St Peter ad Vincula pilbåge mynt.

Sankt Peter i kedjor?

Detta är kapellet i tornet. Thomas More ligger begravd där.

Ja. Och Thomas Cromwell, Anne Boleyn.

Lady Jane Grey. Gamla England kapade huvuden.

Förrädare. - Om du vet det, då vet du att det är monarkins egendom.

Du är endast underställd monarken.

Precis så.

vad vill du - Att hjälpa. Vad annars?

Med vad? - med Pfuscher.

Vad får du ut av det? - Forskning Sebastian Fenix.

En parfymör? - Världskänd mångmiljonär parfymör.

Varför tar du inte reda på det själv? – Du är polis.

Varje match måste spela enligt reglerna.

Är vad som hände med Pfsucher har något med Fenix ​​att göra?

Han var Fenix ​​översättare ett tag.

Fenix ​​har en fabrik nära Oxford.

Vi är intresserade av allt vad du kommer att få reda på.

Speciellt av alla som framställs i 4:e laboratoriet.

Älskar du ditt land? – Slår du din fru?

Vi är på änglarnas sida. Bokstavligen.

Jag är ingen spion. - Inte vi heller. Vi är väktare av den hemliga lågan.

Rikets försvarare.

Storbritanniens sista försvarslinje.

Varför jag? – Du är polis.

Du kan utforska saker, som inte ligger inom vår inflytandesfär.

Du kan också rengöra händerna från det torka när något går fel.

Något sådant. - Njut av dina räkor.

Detta är givetvis upp till dig, men kan visa sig användbar.

Vår parfymör är ganska fotogeniskt.

Bränn den när du är klar.

Vi har kopior.

Du är tidig, herr torsdag. – Den tidiga fågeln hittar fortfarande säden, Else.

Ditt öga blir bättre. - Gav mig den bästa köttbiten.

Värt att spendera.

Så se framåt i framtiden. – Det var vad jag sa också. Vattenkanna!

Jag antar att det inte var första gången.

Han är klumpig. Vad ska man göra?

Synd om det var något annat, Joe.

En man som räcker upp handen mot en kvinna i mina ögon är det totalt slöseri.

Det som händer mellan makar är deras sak. – Tills det blir min sak.

Sir. - Finns det något nytt?

Det är ganska tyst. Ett par bilstölder.

Oanständigt beteende på Catte Street.

Och doktor Schneider ringde.

Jag kom ihåg att Karl frågade något riktigt speciellt.

Han frågade i förra brevet om jag hade några information om vår gamla språklärare.

En språklärare? - Ja. Vi putsade hans språkkunskaper med Miss Bagshot.

Universitetet rekommenderade det för alla internationella studenter.

sa han varför vill han prata med henne?

Nej. Bara det här att han ofta tänkt på läraren.

Jag skickade till Karl hans adress och telefonnummer.

Gör han ibland Sebastian Fenix nämnt? - Den här parfymen?

Nej. Aldrig. Åtminstone inte för mig.

Miss Bagshot? - Ja?

Vad vill du, forskare... - Morse.

Du kände Karl Pfuscher. Jag vill veta allt om honom.

Pfuscher? Är det ett tyskt namn?

Han anlände till Beaufort 1958. – Jag har haft många elever.

Han är till höger.

Ja. Jag antar att han verkligen gjorde det ett tag med mig.

Än sen då? - Han blev mördad.

i Oxford. På lördag. Mördad.

Jag beklagar.

Men jag är inte han sett i sju eller åtta år.

Känner du igen det här fotot? någon ledig?

Borde jag? - Du säger.

Nej. det finns ingen här vem skulle jag känna - Verkligen?

Jag förstår inte vad du vill ha av mig.

Varför han till dig ringde på ankomstnatten?

Jag visste inte att du ringde. – Jag har hans hotellräkning.

Han var på linjen i tre minuter.

Lång tid att lyssna på telefonen ringer.

Antingen är du extremt modig eller extremt dumt.

Du verkar ganska bra, så förmodligen modig.

Du involverar dig själv i det överväldigande in i saker. - Vilka saker?

Lämna det till specialenheten. - Hur vet du om det?

Du kan inte vara så naiv.

Världen är uppdelad i två. Frihet på ena sidan, ryssar på den andra.

De är åtskilda av en hög mur.

Det är ett skuggkrig. - En liten pojke, Steve Mclean,

sex år gammal, fångad i korselden.

Han är på sjukhuset och återhämtar sig från skottskador.

Jag ska ta reda på vad som händer. På grund av honom.

Du är vilse i ingenmansland, Mr. Morse.

Lyssna på mitt förslag och vänd tillbaka.

Medan du fortfarande kan. - Än sen då, om jag redan är för långt?

Då tänder jag ett ljus för dig.

Jag vill inte höja min röst inför män,

men avdelningen är under observation.

De skulle inte stänga ner Cowley så. - Resultat, torsdag.

Resultat. Vi lever eller vi dör enligt deras prestationer.

Eller till deras frånvaro.

För att vara ärlig

jag är inte säker att jag kan börja om.

Särskilt under den nya guvernören.

Ledsen att jag stör dig, men Hope And Anchor är trassligt.

Baserat på preliminära uppgifter av folkmassan.

Det här är Eddie Neros öl.

Trewlove. – Flera bilar kom hit vid 13-tiden.

Vi fick ett delnummer från en förbipasserande. - Bra jobbat, konstapel.

Det är en total röra här.

Det är ordentligt tillplattat här.

Var det ingen som såg något? – Enligt hyresvärden nej.

Jag kan snöra.

Glöm det, sergeant. Det här är Summertown.

Välkommen till Fenix ​​Industries.

K. Pfuscher 19.39

Tack.

Tack.

Mirakulösa varelser.

Erpetoichthys horrida.

Känd som broskfisk.

De släpper ut ett dödligt toxin genom ryggfenan,

som står upp vid fara.

Jag antar att han heter Tiddles.

En ovanlig favorit. – Jag attraheras av ovanliga saker.

Miss Borgia, tack erbjuda dig en drink?

Han gör en fantastisk martini. – Definitivt. Men tack, nej.

Vad gör du här? jag är nyfiken. - Dåligt för katter.

Vi tillverkar parfym.

Och vi tjänar mycket pengar. Dollar och cent.

Du måste göra en bra parfym ett geni med så bra näsa

som lämnar världens bästa sommelier långt in i skuggan.

Lyckligtvis är jag båda. – Och en underbar topping.

Blygsamhet är överskattat. Kom, jag ska visa dig.

Fenix ​​Industries har många intressen.

Företaget startade på 1200-talet Från det venetianska parfymhuset.

Våra världsberömda dofter ge oss stolthet

och mycket pengar. Men sedan kriget vi har utökat verksamhetsområdena.

Till exempel? - Hälften av den här byggnaden är ett farmaceutiskt forskningslaboratorium,

som fokuserar på bakterier och virusforskning.

Bovin tuberkulos.

Fot och munsjukdom.

Men det kunde du ha för att få reda på det med ett telefonsamtal.

Vad vill du egentligen? - Vad gjorde du med Karl Pfuscher i Genève?

Jag drev ett företag. Vår vanliga översättare kunde inte komma och det var lite tid.

Karl var tillgänglig med bra rekommendationer och fick bra betalt.

När var det? – Under höstens sista dagar.

Har du träffat honom senare? - Nej. Än sen då?

Vad vill du veta? - Ingen sköt honom fyra gånger på nära håll.

Inte nu, tack.

Åh så.

Du tror Fenix ​​Industries hade något med det att göra?

Tyvärr måste jag berätta svika.

Jag är en vetenskapsman men inte galen.

Jag antar att jag måste lita på dig. - Åtminstone för stunden.

Jag är glad att presentera dig för byggnaden, för att visa att vi inte har några hemligheter.

Inga onda planer att erövra världen.

Men jag har inte tid. Boka tid med fröken Borgia.

Jag hjälper gärna till.

Men ta så lång tid för att fira besöket

min nyaste doft Vespertine.

Ge det till din flickvän eller till en älskad.

Det passar definitivt i bevisskåpet.

Vad bevisar detta? - Ditt geni.

Livet är ingen tidsfördriv, herr Morse.

En polis med ett samvete för det här är en film med ett sorgligt slut.

Den sorten där skurken får en fru pengar och hela världen.

Och hjälten? - Här är ditt misstag.

Samvete går att köpa. Det finns inga hjältar.

Det finns inget svart eller vitt.

Det finns bara nyanser av grönt. Pengar.

Detta är en universell trollstav.

Det hjälper vid eventuella problem.

Adjö.

Den här vägen, Mr. Morse.

Jag tänkte att du kanske ville prata med oss ​​nu.

Med dig? Knappast.

Först den här bookmakern och nu din öl.

Jag hörde det sedan dess av förstörelsen av en lastbil i Killoran

rånaffären har också gått ner.

Någon kommer att göra det åt dig varje vecka.

Du vet mycket, eller hur? - Vem gör det, Eddie?

om jag visste det då skulle jag inte vara här.

Jag hoppades att du skulle prata med oss ​​först, när du gör något förhastat.

Du vill inte ha självrättfärdighet fortsätt, Eddie.

Du kallar mig Mr Nero.

Eller måste jag lära upp maner?

Vill du slåss? - När som helst.

Vi gjorde dig en tjänst, Eddie.

Men saker och ting kan förändras. - Vilken tjänst?

Om det ska bli en bra fest här,

kommer inte att dröja länge innan några åskådare skadas.

Jag kan inte tillåta det.

Du vill bli av med den skyldige, vi vill spela poker med honom.

Jag är ingen knottare. - Jag vet.

Heder bland tjuvar...

Men det är ingen knackning.

Vad du än vet. Även den minsta sak.

Någon har fräckheten att kalla mig en dåre. Ser.

Låt de skyldiga be, så att du hittar honom först.

En svart kuk?

Vi har sett det här förut. - Att döda Lloyd Collins.

Var en del av ett gäng rånare, eller hur?

Den som rånade En lastbil med whisky i Waddington.

Man tror att någon medbrottsling dödade honom. Något att göra medvoodoo.

Ames? Du tror att han måste Ett gräskrig med Eddie Nero?

Verkar så. - Vet Nero det?

Det skulle finnas mycket mer blod på gatorna, om du bara visste.

Något för mig? - Något gäng slog upp Hope And Anchor.

Eddie Neros bar? - Jim och den gamle mannen är med Mr. Bright.

Och Dr Schneider tog med Karl Pfuschers skissblock,

vad han hade kvar från sin universitetstid.

Det måste finnas någon Samantha. - Tack.

Vart tog du vägen? - Utreder Oxpens-inbrotten.

Det står i loggboken. - Shirl...

Har du ett ögonblick? - Ändå, konstapel.

Hitta denna information. Gå inte vilse.

Jag kanske har din kunskap om Nero måste gå.

På Sebastopol terrass.

Jag kom precis från Doziers pappersaffär.

Dozier fördes till sjukhuset med ambulans.

Han skadades allvarligt.

säger både herrn och frun att han ramlade ner för trappan.

Tror du på dem? - Det är möjligt.

Mattan är uppe slits ner till fotlisterna.

Men på en gång falla på båda kinderna?

Jag tyckte du borde veta.

Okej, konstapel. Bra jobbat.

Var är Morse? - Gick precis ut.

Var? - Nattliga inbrott.

Han var på den schweiziska lagbilden, det jag visade dig.

Vem är han? - Inte schweizisk.

Pavel Mikhailovich Zorkin. KGB.

Vad finns här? Vem bor här? - Ingen. Det här är ett säkert hus.

Ser inte ut som det. – Jag varnade dig för att blanda dig.

Om jag berättar delvis, lämnar du mig ifred då?

Jag antar att jag redan vet mycket.

Pfuscher var från Richmond Rekryterad brittisk spion, eller hur?

Alex hade alltid en bra näsa. Bra öga också.

Tänkte på dig också. Jag handlade med Pfuscher i många år.

Jag hjälpte honom Till Östtyskland och tillbaka.

Han blev förrådd för fyra år sedan.

Vem förrådde? - Jag vet lika mycket som du.

Den andra hälften drev hälften av vårt nätverk tillsammans. Jag kom knappt undan med mitt liv.

Vi förlorade många bra människor. Främst lokalbefolkningen.

De likviderades. Vi trodde att Karl Pfuscher är bland dem.

Men han var inte död. - Nej. Kanske vore det bättre så.

För att ryssarna fick honom?

En dubbelagent. Jag undrar med rädsla vad han sa till dem.

Han försvann ett tag och blev kär i en tjeckisk kvinna.

till Danulka. – Han dog för två månader sedan.

Om de röda tankarna Du åkte till Prag.

Pfuscher kontaktade igen.

Sa att han ville hjälpa till och att han har en förmögenhet.

Vilken förmögenhet? - från 1951 alla ögon har varit på Cambridge.

Men Pfuscher fick reda på att ryssarna var en enhet i Oxford från 1930-talet

kodnamnet NEWS.

Visste Pfuscher vem som jobbade där? – Du var tvungen att berätta för mig efter matcherna.

Det var därför han pressade sig in i laget? – Gud vet, det var många rekryter.

Men det har sagts ett tag,

att det finns ett departement i regeringen nivå genomsyrad.

Jag tror det inte. - Kanske inte du, men kontinentala vänner tycker det.

Varför De Gaulle oss annars Håller sig borta från Europeiska unionen?

Köp brittisk, skaffa Boris.

Hur är Fenix ​​inblandad? - Fenix?

Fenix ​​Industries. Pfuscher jobbade med honom i Genève på ett affärsavtal.

Nej. Jag känner honom inte relaterade till saken.

Åh så.

Kunde han veta vem är i oxfordenheten?

I så fall skulle jag inte göra det sköt honom.

Nej, han är bara en mördare.

Bara Karl visste. - Vad händer sen?

Jag antar att du förstår varför orkar du inte med det?

Jag måste rapportera vad som hände. - Ja.

Vi har alla ansvar. Du borde ha informerat specialenheten.

Det var din plikt. – Ja, men den lille pojken blev skadad.

Det kommer att ersättas. Han kommer att läka och komma över det.

Det kan du säkert också.

Du vill inte att gå tillbaka till fängelset.

Eller något värre.

När ni kollegor anländer hittar de ingenting.

Varken han eller jag.

Tror du verkligen att de tror att en pensionerad språklärare

skjuter den ryska jerk?

Vi har stängt.

Du har frågat efter mig.

Hur så? - Du har ingen tur just nu.

Din pojkvän Flynn, eller hur?

Du har mod.

Vad heter du? - Ames. Cromwell Ames.

Vad vill du, mr Ames?

Allt.

Skydd, kvinnor, siffror, gym.

Allt.

Du kan låta bilen köra vidare.

Det är väldigt generöst. – Även en blind kyckling hittar ibland ett korn.

Det är så? – Du tänker för litet.

Det här är min stad nu.

Jag kommer att meddela dig om vräkningen.

Du går in i mitt företag, ensam... - Nej.

Aldrig ensam.

Satan är med mig.

Jag heter Cromwell Ames. Jag kom för att bränna kraft.

vad gör du här

Jag föll. Linoleumet var löst. - Ja.

Och nästa gång? Måste han döda dig innan jag gör något?

Har du någon att gå till? Familj? Du kan inte gå hem.

Jag kan inte lämna henne. Vi har varit tillsammans i nästan 40 år.

Han kunde inte ens koka ett ägg.

Morse. Vad hände med dig?

Karl Pfsucher var välkänd med Alexander Richmond

från Beaufort. - Vem är han?

Alla engelska professorer. Jag gick på ett par av hans föreläsningar.

Bad mig att bli hans bridgepartner. Efteråt åt vi en konstig middag.

Hur konstigt? – Det var bara vi två.

han frågade vilka känslor har jag för mitt land.

Har jag vägt arbetar i UD.

Han sades vara en talangscout. - För vem?

Detta är inte vårt fall.

Låt oss säga att en ryss dödade en schweizare och din skyddsängel ryska.

Cirkeln är sluten. - Och den lilla pojken?

Räknas han inte? – Det är klart att det räknas.

Se till att han är okej.

Håll honom så långt borta om du kan

På vårt territorium dock var det två mord.

Pfuscher dödades för kunskap. - Ska vi leta efter godisspioner?

Vi är vardagspoliser, inte superhjältar.

Vi får inte betalt för att riskera våra liv för att ställa in det som du gjorde.

Du har en brud nu, eller hur?

Win sa att Joan nämnde det.

Du är inte för honom nytta som en död hjälte.

Kan vi gå med dig? - Ja självklart.

Ska jag göra en drink? - Behövs inte.

Säker?

Jag trodde att jag skulle hitta dig här.

Claudine ringde.

Verkligen?

Bad mig att fortsätta säga "Vietnam".

Ja. - Du visste inte.

Jag är ledsen. - Hade han också?

Gillade du honom?

Du känner mig. Lätt kommer, lätt går.

har du ätit I dag?

När åt du senast? - Jag tänkte äta med Claudine, men...

Spelar ingen roll. - Du ska inte dricka på fastande mage.

Det är precis då du måste dricka.

Dränker du dina bekymmer?

Jag marinerar dem lite.

Det är vad de är till för. Bekymmer.

Väl. Ha en trevlig kväll.

Du skulle vara mitt företag. - Inte så.

Ska jag ringa Jim Strange, så att du kommer hem fint? - Nej.

Klar. - Dags, mina herrar!

Hur mår du och Jim?

Det är inte direkt idylliskt.

Men vi kan ha båda att lägga något åt ​​sidan.

Om ett år det räcker till depositionen.

Husägare. - Jag antar att jag antar.

Jane Austen sa något om en rik ungkarl.

Det tror jag knappast Jag kan ta mig till Netherfield Park.

Du behövde inte skicka mig. – Gamla vanor.

Vill du komma in?

För kaffe? - Ja.

Jag är inget stort kaffefan.

Dessutom har jag något att göra.

Okej.

God natt då.

Vad? - Är det Vespertine?

Mamma köpte den på sin födelsedag.

Än sen då?

Woodstock Tavern

Hoppa in.

Så? - Du ville veta vad som finns i det fjärde labbet.

Grå bärnsten. – Det finns i tarmarna hos kaskelot.

Används det i parfymer? - Som fixeringsmedel.

Håller doften längre på kroppen.

Mycket sällsynt och guld värd. Bokstavligen.

Färska grejer dock är nästan värdelös för parfymörer.

Det bildas i havet under många år.

Han gör det själv. Än sen då? – Vi kunde inte bevisa det tidigare.

Var är han ifrån då? hur mycket grå ambra kan man få?

Det var här Pfuscher kom in i bilden.

Han var översättaren av Fenix ​​och ryssarna vid en affärstransaktion i Genève.

Sådan är handeln som ni vet förbjudet med ryssar.

Du kan inte få ett sådant affärsavtal att hålla hemlig. - Kan inte, ja.

Även fabriken samarbetade med tillverkare av kemiska vapen i Porton Down.

Det kommer alltid något nytt från Porton. - Så...

Du säger att han köper grå ambra för hemlig vetenskaplig information?

Hur vet du det? - Pfuscher berättade för oss.

Vi är lika skeptiska som du.

Han gick på fredagen före matcherna Kollar in det på Fenix-fabriken.

Men han hade inte så stor tur om du

Lämnade tomhänt och var tvungen att fly.

Ditt bevis på hans ord ger oss en chans att göra något.

Antagligen arrestera honom. - Inget så hårt.

Du förtjänar en tjänst. - För dina förtjänster.

Vad är detta?

Sex, två, fem,

ett, sju, två,

nio, sex, två,

fyra, två, sex,

åtta, fem, två, nio.

Fruktansvärd. – Det här är en nummerstation.

Vad? - Nummerstation. En enhet som skickar information till utländska underrättelsetjänstemän.

Som det vi gjorde under kriget Vi skickade information till motståndsrörelsen.

"Gäss flyger söderut, farbror har en hatt."

Mest skit däremellan var nyckelfraser med viktig information.

Instruktioner för att spränga en järnväg eller att riva telegrafledningar.

Det gör samma poäng. Vi lyssnade på de signalerna.

Utan kodnyckeln finns det inget sådant förmodligen en stor fördel. - Nej det är det inte.

Varför är den här? - Det är NYHETER spionenhetens hotline.

Har du pratat med rådet? - Ja.

De gillade inte att vakna. - Vart är det på väg?

Majoriteten För lärare vid Beaufort College.

Det här hör hemma här... - Till Ranunculus. till Richmond?

Till Alexander Richmond, dito.

Meddelar jag specialenheten? - Det är bättre.

Vi kan överlämna honom till dem,

men han överväger två mord och att svara för den skadade pojken.

Vi borde arrestera honom.

Är professor Richmond är på ditt kontor? - Jag vet inte.

Professor Richmond.

Morse. – Min forskarkollega torsdag.

Fortsätter saken att oroa sig denna tyska? - Pfuscher. Ja.

Mannen du du rekryterade från universitetsbänken till underrättelsetjänsten.

Jag har hört historier. - Millie Bagshot bekräftade dem.

Sådan försummelse är inte som Millie.

Jag kunde bidra under kriget, men bara som talangscout.

Det är inget fel med det. - Det skulle inte vara det om det var allt.

Några år tidigare ryssarna rekryterade dig.

Du sålde alla dina rekryter ner till ryssarna.

Det är ingen idé att dölja det. En specialenhet är på väg.

Vi vet att du inte arbetade ensam. Vem mer visste?

Ursäkta mig.

Hallå. Hallå?

vad gör du här – Det finns ett lik i Doziers pappersaffär.

Strange finns redan där. - Gick någon förbi dig?

Bara den här hatten och en gammal man med ett paraply.

Vakta Richmond Stairs. – Kommer inte att släppa in eller ut någon.

Herr Mullion! Herr Mullion!

Ring en läkare för professor Richmond. Han sköts i axeln. - Axel?

Jag tar det här. - Morse?

Listig.

Bara ett skott? - Mer inget behov om du vet vad du gör.

Och du visste förstås exakt vad gör du

Jag visste ja. - Jag tvivlar inte på det.

Herrarna är alla mycket trevliga, men om något måste göras...

De är alltid små karaktärer.

Att de ödmjuka ska ärva landet? - Precis så.

Du märker det inte ens. Detta är vem vi är.

Ingen lägger märke till oss för vi är inte viktiga.

Alex var en bra kamrat, men han kunde inte få tala.

Han visste det när han tog telefonen. - Vem skyddar du?

De spetsar det dock. - Förmodligen.

Med tid.

Men sedan spelar det ingen roll längre.

Adjö, kamrat.

Du klarar dig här.

Jag ska till Strange. Jag varnade honom.

Jag ska se att den gode killen får sin lön.

Woodstock Tavern

Bröt nacken.

Vad är problemet med dessa byxor? – Remmen är halvvägs upp för trappan.

Han tog bort den av någon anledning.

Var är kvinnan? - I loungen.

Nej, nej, allt är bra. Gå inte upp. Sitt Där.

Har han sagt något? - Nej.

jag... - Vänta en sekund.

Du fick en chock.

Du behöver inte säga något.

"Inte skyldig" som man säger. Men...

Jag har inte frågat dig något än.

Har du inget emot det?

Jag gillar den här lukten. - Jag med.

Min far gillade det efter att ha druckit te rök lugnt pipa.

Ut, ditt "behov"?

I trädgården. - Jag trodde det.

Precis som då, när jag var en pojke.

Då var det ett för var åttonde hus.

Tjugo familjer. Hyresgäster.

Tur om du kunde få en skymt.

Ser...

Det är så jag ser det, Elsie.

Joe blir upprörd, han är en martyr för sina inälvor.

Hur som helst, han håller på att bli sjuk

och skyndar ner tar han av kopplet och stänker ner.

Du sa det själv att linoleumet är löst i toppen av trappan.

Låter rätt?

Han skulle inte ha velat dö så, men ingen kan välja väg.

Samma sak med män. Vissa har tur, andra inte.

Men det som hände var en olycka.

Förstår du mig?

Jag trodde att det var en speciell arbetsgruppsfråga. - Det är rätt. Jag knyter bara ihop trådarna.

Karl Pfuscher bokade Ett annat rum under namnet Samantha Smith.

Jag hittade detta hotell från gästboken. - Och då?

Dr Schneider trodde att Samantha var det flickvän från Sebastopol Terrace,

men Karls enda koppling till det var ett tryggt hus.

Varför bokade han två rum?

För han visste att någon försökte honom att döda, och ville inte att hans information skulle gå förlorad.

Information om vad?

Det är här, inte i hans eget rum. - Men vad?

Något som städar kunde inte flyttas.

"Det finns inget annat så vackert i världen."

"Inskrivet på Westminster Bridge den 3 september 1802."

Pfuscher hade den på sitt rum av en bild på en gammal flickvän.

Nio, tre, noll, två.

Han hade bland sina personliga tillhörigheter kolla efter bild.

Vad är klockan? - Vad?

Lite över tio. Än sen då? – Klockan stannade.

Bra jobbat. Det har inte slutat. Visar exakt den tid den ska.

Samma tid som Big Ben på bilden. - Vad?

Operation NYHETER. Det finns fyra av dem.

Fyra vad? - Fyra agenter i en enhet.

Den här bron var Richmonds besatthet.

Detta är ett spel för fyra spelare i två par

norr, söder, öster och väster. N-S-E-W.

Eller i det här fallet N-E-W-S. - NYHETER?

Om Richmond och Mullion är norr och söder,

så vem är öst och väst?

Varför gjorde du det? Du är inte Gud. - Gud lämnade mig ansvarig.

Hur är det med rättvisa? – Joe Dozier kanske kunde känna det.

Hård rättvisa? - Naturlag. Han skulle ha dödat henne.

Det vet du inte. - Känna till. Du vet också.

Det var inte upp till dig.

Det är inte så det fungerar. - Det funkar för mig. Jag är för gammal för att ändra mina vanor.

Jag lämnar in mitt uppsägningsbrev.

Jag ville att du skulle vara den första att höra.

Hela det här mystiska spelet inte min syn på polisen.

Det här är mitt uppehälle.

Åtminstone gjorde jag det rätt.

Ska jag göra en drink?

Nej, jag...

Jag ska se till att han är okej.

Okej.

Vi är nästan borta.

Hur länge var du gift? – 36 år.

Eller sedan 1932? - från 1931.

Var träffades ni? – I soppköket.

Lågkonjunktur? - Svåra tider.

När öppnade du butiken? - Några år senare.

Anser du dig själv snarare

tobak eller tidningsaffär?

För tobaksaffärer. - Verkligen?

Och inte som nyhetsagenter?

Det måste ha fått dem att skratta.

Inga fler gömställen eller använd parkbänkar.

Mullion gick hit köper ett papper varje dag

och skickade nyheter från Richmond Till Moskva.

Vi ses imorgon.

Richmond är död.

Mullion är i händerna på en specialenhet.

Pfuscher kom med mikrofilm.

Med hemligstämplade personalakter medlemmar av kommunistpartiet.

Det stod Richmonds namn, Mullions namn. Ditt namn.

Din avlidna makes namn.

Hur länge har du varit medlem i partiet?

Joe var redan medlem, när vi möttes

Lokalavdelningen var det enda stället där man kunde äta.

Du var hungrig och du erbjöds en revolution.

Du har ingen aning. Du har aldrig haft en tom mage.

Människor dog.

Familjer kastades ut på gatan, eftersom de inte kunde betala hyran.

Människor dödade sig själva och sina barn, för kunde inte mata dem.

Det var ingen revolution. Åtminstone inte först.

Så vad var grejen? - I rättvisa.

I lika delar. Det gjorde partiet för oss mer än de rika skövlarna.

Den härskande klassen. Och de styrde.

Med grov hand.

Jag minns hur Churchill vände soldaterna mot gruvarbetarna.

Jag och Joe vi trodde på en bättre värld.

Men den kom inte fram snabb nog. - Ja.

När började våldet? - Genom att dricka.

Dåligt för en spion. - Han gick vilse.

Men du hade inte fel. - Nej.

Enligt Mullion måste saker och ting lämna det till de små.

Var och en efter sina förmågor. - Jag tvivlar inte på det.

Du kunde ha varit lite galen, men folk dog på grund av dig.

Oskyldiga människor som du. tyskar, tjecker, ryssar,

som inte höll med dina principer. – Det pågår ett krig.

Jag skulle göra det igen utan att blinka.

Det är därför du förlorade.

Black power skakar OS

Syster. Syster!

Jag har en öl till dig. – Jag ser ja. Skål.

Det du sa innan...

Du kommer inte riktigt... - Ge bort plåtstjärnan?

Hänga en Winchester över den öppna spisen?

Win skulle vilja det.

Så länge jag fortfarande kan röra mig.

Vi har lite avsatt.

Sam är i armén. Joan hittar sin väg.

Jag vill hellre att han bygger ett hem men väntar inte på det.

Min tid är slut. Nu är det din tur. - Jag är inte redo.

Du har alltid varit redo. Någon var bara tvungen att berätta för dig.

när ska du gå

Förmodligen i slutet av året. tittar, som kommer att hämtas för att ersätta mig.

Nytt år, ny sida.

Huvudet upp. det är bra tider att minnas senare. Du har vänner.

Konstigt, herr Bright, fancy.

Trewlove är lovande.

En kvinna i kriminalpolisen, bild en bild!

Tänka. - Tro mig.

Folk kommer och går. De går främst.

De går skilda vägar.

Få det sista av dem medan de varar.

Det påminner mig om att Win väntar på mig. Kom så går vi och dansar.

Resepass? - Jag kan inte.

En annan gång.

Lyssna på mig. Gå tillbaka till din tjej.

Begagnad Georg Meri Översättning av "Henry V".