Original subtitles

Det �r kallt.

M�r du bra?

Vad?

Jag �r klar.

S� jag kan ge mig av?

S� det �r din respons?

T�nkte vi kunde fira.

Varf�r g�r vi inte det h�r oftare?

F�r att jag arbetade.

- Du menar knullade. - Nej.

Vad v�ntade du dig?

N�r du sl�pade iv�g mig fr�n mitt hem i stan till det h�r huset.

F�r att jag inte skulle bli ett eng�ngsknull.

Jonathan!

Vi knullar ju inte l�ngre.

- F� se ett stort leende. - Vill tala med pappa.

Du vill tala med pappa? Okej, var �r pappa?

Vill tala med pappa...

Se mig i �gonen. S�d�r ja.

Vill du att jag ska se din rumpa?

- Jag �lskar dig, mamma. - Lyft armarna som om du flyger.

D� g�r vi. Kommer du?

Vad g�r du?

- Vad �r det? - Vet inte. Stanna h�r uppe.

Nej.

- Vem �r det? - Vet inte.

Stanna d�r.

- V�nta! - Vad�?

- Ta det h�r. - Man �ppnar inte d�rren med ett gev�r.

- M�r du bra? - Det �r n�n d�r ute.

- Vem? - Min telefon g�r inte, kan jag...

Kom in, det �r okej.

- Jag k�rde nerf�r gatan... - �r du skadad?

- Jag tror jag �r okej. - Vad heter du?

- Rachel. - Jag heter Jonathan, och min fru Addie.

Nej!

Han ska bara titta.

- Ingen �r d�r. - S�kert?

Absolut. Ta av dig kappan.

- Verkligen ledsen... - Det �r okej.

S� vad exakt h�nde?

Vet inte.

Jag fick punktering, k�rde �t sidan, och h�rde ett konstigt klickljud.

Och jag s�g en man med gasmask.

Jag trodde han var ensam, men sen s�g jag fler.

- Fler vad? - Fler masker.

- Sheriffkontoret. - Jonathan Dade h�r.

- Kan jag hj�lpa er? - H�r du mig?

Hall�? Kan ni skicka n�n till...

Hall�?

- Ska du prova mobilen? - Ingen signal h�r.

Du, det �r okej. �r nog bara grannens ungar.

Jag ska kolla. Det �r okej.

J�sses.

Bara den fungerar. Var hade du bilen?

- En bit bort l�ngs v�gen. - Strax tillbaka.

V�nta d�r.

V�nta! Du l�mnar mig v�l inte ensam med henne?

- Hon �r ofarlig. - Det vet vi inte.

- Och hur �r det med... - Maskerna? Det �r nog Millers ungar.

Jag skr�mmer dem. Kan du kombinationen till kassask�pet i mitt kontor?

Visste v�l det.

D� vet du var det riktiga vapnet finns.

- Jag klarar mig. - Var f�rsiktig.

L�s d�rren.

Kan jag... Kan jag ge dig litet te eller n�t?

Ja. Ja, tack. Tack s� mycket.

Jag �r verkligen ledsen f�r detta.

Det �r okej. Jag vet hur l�skigt det kan k�nnas om natten h�r.

F�rl�t. Hoppas jag inte v�ckte honom.

- Vad heter han? - Var sa du att du kom ifr�n?

Rachel?

Hall�?

Hall�?

�r det n�gon d�r?

Fan.

Han �r v�ldigt lik dig.

Jas�?

Absolut.

Lustigt, alla har alltid sagt att han liknar Jonathan.

F�rl�t. De skulle inte varit d�r.

- �r det hans nya bok? - Du vet vem han �r?

Jo. Vet inte alla det?

M�ste vara s� cool att vara gift med en k�ndis.

Tror du det?

- Vad handlar den om? - Kan jag inte s�ga.

Varf�r inte?

- Oj. L�t mig hj�lpa dig. - Nej, r�r det inte!

Jag har det.

�r allt bra?

- Vad �r det? - Det satt i dina d�ck. Oj! �r du okej?

F�r jag se.

- Det �r bra. - Vi m�ste g�ra rent det.

- S�g du n�t? - Bara �lflaskor.

- Kan du h�mta pl�ster? - Ja.

Det ska finnas peroxid h�r.

Rachel, f� se p� din hand.

- Hittade du pl�ster? - Visst.

- Det h�r svider nog litet. - Det �r inget.

- Jag �r v�ldigt ledsen. - Det �r okej.

- Nej, jag menar... - Vad�?

- Du beh�ver inte l�tsas l�ngre. - Yrkesfara.

Jag vet vad som h�nde.

Med Thomas.

Jag �r ledsen.

Det var en �verraskning.

Att hon sa vad han hette.

Hon kanske f�rs�ker g� vidare.

Nej, flytta.

- Jag visste inte att... - Nej, hon bara... det �r sv�rt.

Han...

...var verkligen en f�rbluffande person.

Jag vet att alla s�ger s� om sina egna barn, men...

...du skulle sett Addie. N�r de var tillsammans var de...

Hon...

Hon brukade vara den lyckligaste.

Det kanske finns ett s�tt att g� vidare utan att sl�ppa taget.

- Hoppas jag inte g�tt �ver gr�nsen. - Nej, det �r bra att tala om det.

Du vet, han drunknade.

Ska vi k�ra hem dig?

Ingen �r hemma hos mig just nu-

- och jag vill inte vara till besv�r, men jag vill inte vara ensam inatt.

- Kan jag f� stanna till imorgon bitti? - Visst Bra.

- Det g�r bra. - Tack.

Det finns filtar i sk�pet, handdukar under handfatet...

- ...och du vet redan var k�ket �r. - Det g�r jag.

- D� ses vi imorgon bitti. - Imorgon bitti.

- Hur kunde du g�ra s�? - G�ra vad?

- Vem �r hon? - V�r granne.

- Varf�r har vi inte sett henne? - Vi g�r aldrig ut.

- Hittade du hennes bil? - Vad menar du?

- Hon �r ett fan. - Vad?

Hon �r ett j�vla fan! Hon vet vem du �r.

- T�nk om hon hittat p� skiten? - Hon �r bara en unge.

- Och om du redan knullat henne? - Sluta Bara sluta.

Jag h�rde min man ber�tta intima delar av v�rt liv f�r en j�vla fr�mling.

F�rl�t. Du, jag �r ledsen.

- Jag gillar henne inte. - Jag hatar henne.

Addie...

Addie, h�r du...

M�r du bra? Du?

- H�r du inte? - H�r vad?

Hon �r inte h�r.

- Vad gjorde du i Thomas rum? - Inget Jag bara...

Skitprat! Du la den h�r p� �verv�ningen. Varf�r?

- Det gjorde jag inte! - Nu �r det nog!

H�r! Vad gjorde du h�rinne?

- Addie... - Nej! Nej!

- Vad gjorde du h�rinne? - Inget! Jag sv�r!

Det �r dem! Jag vet det!

Det �r nog bara en s�kring. Jag ska kolla.

- Du m�ste ringa n�n. - Bara en s�kring.

Ser du? Bara en s�kring.

Ring 112! Vad fan h�nder?

V�nta! Vi kan inte l�mna henne! Vi m�ste hj�lpa henne!

Vi g�r till mitt kontor, okej?

Vi h�mtar gev�ret.

�r det n�n d�r?

Det �r ingen d�r.

Tillbaka!

Trappan! Kom!

- Vad g�r du? - Jag ska h�mta gev�ret.

- Nej! - L�s d�rren efter mig.

Jonathan?

Gev�ret!

Addie?

L�s upp d�rren.

Addie! �ppna d�rren!

�ppna d�rren! �ppna d�rrj�veln!

Skynda dig! �ppna d�rren!

Fan! Vad h�nde? Gjorde de det h�r mot dig?

Vad vill ni?

- Vad h�nde? - Jag klev p� glaset.

Fan!

M�ste f� av dig skon, okej? �h, herregud.

- Varf�r g�r de det h�r? - Vet inte.

Det blir bra. Jag lovar.

Vi s�tter p� skon igen. Okej.

Tog du gev�ret?

- Hall�! Tog du gev�ret? - Nej!

Okej. Kom. Upp med dig.

Jag har dig.

S�tt dig ner.

- Du stannar h�r. - Vad?

- H�n Ta den h�r. - Nej! Sluta!

Jag m�ste vara s�ker p� att vi kan ta oss till bilen.

Du stannar har. Det blir bra. Jag ska klara oss ur detta.

- Sn�lla, g� inte. - Vi ska klara oss tillsammans.

Vi klarar oss. Jag lovar.

- Jag kommer tillbaka. - Skynda dig.

Vad var det? S�g du det d�r?

F�rs�k nu.

V�nta! V�nta! Okej, f�rs�k igen.

�ppna d�rren!

Det �r okej. Nu g�r vi.

- Det var Rachel. - Vad?

Det var Rachel i garaget!

Vad talar du om? Var hon en av dem?

- Herregud. - Det h�r �r inte vettigt.

Herregud.

- Kom. - V�nta �r du galen?

Vi vet inte vad som h�nder.

Vad i helvete?

De har bevakat oss.

Rachel �r utslagen. Ta masken.

- Fattar inte att du sl�ppte in henne. - Vad?

- Du ber�ttade om oss. - Jag beh�vde tala med n�n.

Du var alltid full.

Om du inte tagit oss fr�n stan hade jag inte beh�vt begrava mig med honom.

I k�llaren? Jag s�g det. Jag s�g det, f�r fan.

Vet du varf�r jag inte kan tala om det? Jag var d�r, Jonathan.

Jag satte ner honom. Satte p� den j�vla monitorn, sen var han borta.

Jag gick i vattnet och drog upp honom. Men det var f�r j�vla sent.

Du skulle h�llit ett �ga p� honom.

Tror du att du �r ensam att g� igenom det h�r? Det h�nde mig ocks�.

Jag f�rlorade ocks� min son.

Tror du inte jag ville ha mer tid f�r honom? Mer tid f�r oss?

Jag vill ha honom tillbaka, Addie. Jag vill ha oss tillbaka.

Du �r min fru. Det �r allt jag vill ha. Allt jag vill ha.

Det vill jag ocks� ha.

Han kommer aldrig att l�mna oss.

Vi tar Rachels bil. Det �r v�r enda chans.

Nej! Nej! Nej!

Den fungerar inte.

Du! Du.

Jesus, vad har de gjort med dig?

- Ber�tta. - H�ll k�ften!

Res p� dig, raring.

Addie? Vi m�ste g�, raring. Kom d�.

R�r dig f�r fan inte!

- Hon �r heltokig, vi m�ste sticka. - Du beh�ver inte l�tsas mer.

- Jag �r s� ledsen. - Du har inte gjort n�t fel.

- Det �r inte ditt fel. - F�rl�t Den h�r g�ngen �r det det.

Det �r okej.

Vi �r alla d�da.

Hans huvud... l�g p� din axel.

Jag var s� arg, Jonathan, s� arg.

Och jag hatade dig.

Jag hatade dig s� mycket.

Jag hatade mig sj�lv �nnu mer. S� jag gick till ditt kontor.

Jag tog ditt gev�r. D�rf�r hittade du det inte.

Jag siktade p� mig sj�lv.

Sen tryckte jag av.

Innan jag d�dade dig.

Det g�r inget.

Nej, jag ordnar det. Jag lovar att ordna det.

Vad h�nde med mitt hus?

De k�mpade v�ldigt h�rt.

- Man vet aldrig hur det g�r. - Nej.

Hon beh�ver ingen... f�r att se dem?

Hur vet jag att de �r borta?

Hur g�r du det?

Vi f�r kontakt.

M�r du bra?

F�r dem att konfrontera sitt trauma.

De m�ste f�rs�ttas i ett konstant tillst�nd av skr�ck.

F�rda till samma k�nslotillst�nd som de var i vid d�dstillf�llet.

Vad vill du?

- Innan de kan f�rl�ta varandra. - Vi klarar det h�r tillsammans.

Jag vill ha honom tillbaka. Oss tillbaka. Du �r min fru.

Och acceptera att de �r borta.

Och n�r de g�r det...

...sl�pper de till slut taget.

Svensk text: Mikael Jansson www.ordiovision.Com