Original subtitles

/FÅGELKVITTER/

/ETT SKOTT/

Dion!

Marie: Ödet kan verkligen vara en bitch.

Jag trodde jag hade lyckats begrava alla känslorna.

Lagt dem bakom mig.

Så kom Sandis meddelande.

Tajmingen kunde inte varit sämre.

/ROP OCH APPLÅDER/

Marie? Är du redo?

/APPLÅDER OCH JUBEL/

Marie: Jag trodde att jag äntligen var precis där jag skulle vara.

Att jag var en person som förtjänat min framgång.

Men allt var fejk.

Ser du mina tårar?

Du kommer aldrig få se dem igen

Du trodde jag förlora'

Men jag känner mig själv

Jag vill bli fri, fri, fri från dig

Så du kan släppa taget

Ser du mina vingar?

Jag kommer flyga högt, högt över dig

Sträcker mina händer

Mot himlen, kommer bli hel igen

Du tror du har kontrollen

Men jag väljer ju själv!

Jag vill bli fri, fri, fri från dig

Så du kan släppa taget

Ser du mina vingar?

Jag flyger högt, högt över dig

Flyger högt över dig

Flyger högt över dig

Flyger högt Se mig flyga, flyga högt

För jag vill flyga högt, högt över dig

/KNACKNING/ Marie?

–Varför svarar du inte? Är du sur? –Nej.

–Varför gick du av så snabbt? –Jag måste hem.

–Till Sjöhem? –Ja.

Nu? Turnén börjar ju på lördag. Vi ska flyga om fyra dagar.

–Fucka inte upp det här. –Jag kommer inte fucka upp det.

Jag kommer att komma tillbaka i tid. /SKRATT UTANFÖR/

–Handlar det om Ronja? –Va? Nej.

–Du får ha sex med vem du vill. –Tack...

Ingen kommer att märka att jag är borta. Säg inget till Eggy.

Du står inför ditt livs chans, och ska hem och vända i Sjöhem?

Har det med min bror att göra?

Nej... Okej...

Du får hälsa honom i alla fall.

Marie: Borta bra, men hemma bäst brukar man ju säga.

Men för mig var hemma ett ställe där spökena gömde sig.

Var ska jag ens börja?

Kanske för ett år sen?

De kommer älska dig.

En varm applåd till Sjöhems egen blivande stjärna – Marie Costas!

Vänta! Sträck fram handen.

Du är bäst!

Hör du vinden? Minns du ljudet?

Klockor ringer ut

Kom, du värme Ta oss med dig

som du gjort förut

Kärleken, den blommar nu

Ger oss hopp om en morgondag

Vaggade av havets brus

Fångar natten när den är sva...

Ho-ho-oh-oh-ho

Ho-ho-ho-oh-oh

Ho-ho-oh-oh, ho-ho

Vad var det jag sa? Alla älskade det.

Inte Dion.

–Är han fortfarande sur? –Jag tror det.

Känner han Faye? Sjukt osannolikt.

Skit i honom. Om han inte värdesätter er vänskap är han inget att ha.

Nej.

Tja...

–Tung sång. –Tack.

Sugen på fest på fredag?

Ni båda kan komma.

Kom vid åtta.

–Vi känner inte ens henne. –Det är Faye.

Och Faye bor i ett slott, typ.

Inte bara prinsar och prinsessor får gå. Hon kanske bjuder alla.

Det kanske var det hon pratade med Dion om.

–Jag får ändå aldrig gå. –Det löser vi.

–Vad ska vi ha på oss? –Du är så sjukt irriterande.

Kanske lång kjol och puffärm?

–Vad tycker du om den här? –Jättefin.

–Den signalerar "ta mig på brösten". –Det kanske jag vill!

Snygga. Ska ni ut?

–Ett litet häng bara. Hos Faye. –Hos Faye? Så pass.

–Yes... –Okej... Ingen sprit.

Inga droger. Och ett nej är ett nej. Eller hur?

Men... Sprit, inga droger, ett nej är ett nej.

–Hur går det med mamma, Sandi? –Kan du vara mer direkt, eller?

Jag frågar bara det jag undrar.

Det är okej. Bättre.

–Och Luca? –Det är bra med henne.

–Så fint att de hittade varandra. –Mm.

Romantiskt.

Ha det så trevligt i kväll, då. På ert...häng.

Hallå! Stäng dörren!

–Hur är det egentligen? –Jag vet inte.

Det känns typ som att jag måste tassa på tå runt henne.

Jag är orolig över att minsta lilla grej ska ge henne ångest.

Som typ om jag skulle gå på fest. Hos Faye.

Jag sa till Luca att vi skulle vara här.

–Varför gör vi ens det här? –För vi kommer ha så kul! Och...

–Du är ju min bästa, bästa vän! –Sant.

Försiktig!

Marie: Sandi var verkligen min bästa vän. Speciellt när Dion undvek mig.

Vi hade haft det så kul den eftermiddagen.

Men vi borde aldrig ha gått på Fayes fest, Sandi och jag.

Ska du på riktigt ångra dig nu?

–Jag vet inte vem nån här är. –Typ the rich and the famous.

Fin du är.

Jag måste presentera dig för min bror. Han är vid baren.

Hallå... Tjena, syrran.

There you go.

–Det här är Marie. –Hej.

–Tja. –Och...

–Sandi. –Sandi. Milo...

...min bror. Och Kevin.

–Du sjöng jättefint i skolan. –Tack.

–Var det inte nervöst? –Nej. Jag älskar att sjunga.

Det märks.

Marie, va?

Och Sandi...

Så där. Tack så mycket.

–Tävlar du? –Nej. Gör du?

Nä...

–Jag har sett dig i skolan, va? –Ja, jo. Jag går ju där.

Skål för Maries framtida sångkarriär.

Är du okej?

–Ska inte ni gå ut och ta lite luft? –Ja, ja. Luft. Kom.

Vi ses sen.

Du borde inte ge honom uppmärksamhet.

/MOBILSURR/ Jag ska bara ta en runda. Ta vad ni vill så länge.

Gå inte innan midnatt. Då blir det fireworks.

–Lägg av. –Vad?

–Seriöst. –Han är jättesöt, ju.

Och han känner folk i musikbranschen. Det är inte helt fel.

Men du hörde väl vad Faye precis sa?

–Hon vill ha honom för sig själv. –Eller dig.

Va? Nej...

–Okej, vad ska vi ta? –Det går bra.

Kändisen...

–Hej, Elias. –Hej.

–Det vanliga, eller? –Ja, så klart.

–Så du är hemma? –Ja, jag fick en liten paus.

–Men allt är som vanligt här, eller? –Här händer inget spännande.

Inte sen Kevin-grejen.

Nej...

Du är det mest spännande med det här stället. Du och Benjamin.

–Jag bjuder. –Tack!

Var inte det Marie Costas?

Jo...

Marie: När jag var yngre drömde jag om att bli känd.

Jag tänkte aldrig på att man ändå var samma person.

Samma person, med samma problem.

Får man ta en? Tack. – Jag sa ju att det skulle vara kul.

–Vad fan! –Förlåt. Vill du gå hem?

–Nej, jag ska bara torka av mig. –Okej, jag fixar en till.

–Du klarar dig? –Bättre än dig.

–Gör inget dumt. –Va? Jag?

Förlåt, vet du var toan ligger? Tack...

/DÖRR ÖPPNAS/ /SKRATT/

Men Dion...

Kan vi inte prata lite? Jag visste inte att du var vän med Faye.

Nähä...

Du vet inte allt om mig. Och jag vet inte allt om dig.

Nej, men...

Jag vill inte vara ovänner.

Det var inte meningen. Det bara hände.

–Det är ingen big deal. –Inte för dig, kanske.

Förlåt, då. Men du bestämmer inte över mig.

Jag hoppas att du förstår att han inte bryr sig om dig.

–Han bryr sig bara om sig själv. –Nu är du bara otrevlig.

Gå och häng med nån trevligare, då.

–Då gör jag det, då. –Ja.

–Ha så kul på festen. –Detsamma.

Oj... Hej.

–Hej. –Du vill inte gå in där.

Det är mitt rum.

–Ska de få fortsätta? –Ja. Vad gjorde du där?

–Var du med? –Ja, jag gick efter att jag kom.

Humor. Jag gillar det. Eh...

–Du är svårflirtad, va? –Ja.

Men bara med människor som har för höga tankar om sig själva.

–Vad tycker du om dig själv? –Bra.

–Du ser. –Vänta...

–Jag följer med dig. –Okej...

–Vad ska du göra nu? –Hitta min kompis. Marie.

Du vet bästa sättet att hitta henne? Låta henne hitta dig.

Det är sant. Annars kommer ni bara att gå om varandra.

–Är inte det när man gått vilse? –Tror inte det.

–Jag kan göra dig sällskap. –Tjoho...

–Hon kommer säkert snart. –Okej. Berätta, då.

–Va? –Berätta om dig själv. Vem är Milo?

Så...

–Vem ville du komma bort ifrån? –Bara nån.

Mest ville jag prata mer med dig.

Jaså...

Jag har hört att du känner Eggy. Fasads manager.

–Var har du hört det? –Är det inte sant?

Kanske det är.

–Så du vill satsa på musiken? –Det är min högsta dröm.

Jag får se om jag kan slänga in ett gott ord.

Ja, det hade varit jättesnällt.

–Vad är det? –Testa.

Wow... Kolla vattnet.

–Vad? –Coolt att du håller på med skytte.

–För att jag är tjej? –Nä...

Det är bara oväntat.

Jag går inte omkring och skjuter människor, om det är det du tror.

–Varför skulle jag tro det? –Snubbar verkar anta det ibland.

Att du skjuter folk? Okej.

Jag gör inte det.

–Min mamma höll på med skytte. –Kul.

–Inte längre, eller? –Nej, hon...gick bort.

–Förlåt. –Nej, det är lugnt.

–Var det länge sen, eller? –Ja, ett par år sen.

–Djupt... Vi kan snacka om nåt annat. –Jag gillar djupt.

Jag lyssnar gärna.

Kanske inte i kväll, men...tack.

Hade det inte varit kul att bada? Jag är jättevarm.

Gillar du känslan? Den är bra, visst?

Det känns som att allt dåligt försvinner.

Dåligt?

Du tror inte jag kan vara dålig?

Jag kan vara jättedålig...

Jag har gjort dåliga grejer.

Fråga Dion. Han tycker jag är dålig.

Jag hade sex med hans storebror. Nu tycker han att jag är smuts.

Han vägrar förlåta mig.

Han tror att det var för att jag ville komma med i hans brors band.

–Ville du det, då? –Ja.

Men det var inte därför jag hade sex med honom.

Var det inte?

–Ska vi inte bada? –Jag ska berätta en hemlighet...

Jag hatar verkligen att bada.

Hur kan man hata att bada?

Vanligtvis brukar jag undvika tjejer som dig.

–Tjejer som mig? –Nej, alltså...

–Alltså... Liksom... Du vet... –Nej.

Djupa tjejer. Såna man kan snacka med.

–Liksom... Du är schyst. –Alltså...

Alltså, du kan prata med alla tjejer om sånt här. Tro mig.

Det är typ du som inte har prövat.

Du borde testa nån gång. Bara för att pröva.

Tack... Den är död. Okej. Jag måste hitta Marie.

Kan inte du stanna lite till? Bara lite...

Kolla mina händer! De är helt genomskinliga.

Kolla...

Lys, så får du se.

Jag ser...

Dion är en idiot. Skit i honom.

–Men du, jag tror inte jag... –Sch...

Men du, ärligt...

Jag tror inte jag vill. Jag känner mig yr.

Ligg bara still.

Det kommer bli skönt. Jag lovar.

–Marie! –Ah! Vad gör du?

–Är du inte klok? –Vad är det som händer?

Hon bet mig. Fucking hora.

Vad fan sa du?

Jag sa...hora.

–Säg det igen. –Din vän...

...har betett sig som en liten hora.

–Jag är en idiot. –Det är han som är ett svin.

Kevin, han...

Var är han? Han...

Var är han nånstans?

Tänker du seriöst hoppa i?

Jag ser honom inte!

Gav han sig på dig?

Jag hittar honom inte!

Alltså, han driver ju. Det är sånt han gör.

Han har väl simmat i väg.

Han är verkligen inte här!

Jag säger ju det. Han har hundra procent simmat i väg.

–Vi måste ringa 112. –Sluta. Varför då?

–Ge mig din telefon. –Han driver ju.

Ge mig telefonen. Han kanske ligger på botten!

Då är det nog för sent nu.

–Vad hade ni tänkt göra då? –Är han död?

Han har simmat i väg. Han sitter och skrattar åt er.

–Ska vi bara gå härifrån? –Ja.

–Jag vill gå hem, Sandi. –Är inte ni vänner?

Kevin är inte min vän.

Marie: Är det fel att inte berätta en sanning som kan förstöra allt?

Som att man egentligen avskyr en person ur djupet av sitt hjärta.

Eller att man bara är med nån för att vinna nåt själv.

Eller att man är på en fest som man inte ens fick gå på.

En lögn är ingen lögn, förrän sanningen kommer fram.

Liksom ett träd som faller i skogen inte låter...

...om ingen är där.

Textning: Karina Berg Johansson Svensk Medietext för SVT