Original subtitles

Hallå.

Det är en vacker dag att sälja böcker, eller hur, Eliot?

Ja jag håller med.

Hej, Alex. Vad händer?

Hej, Jamie.

Jag försökte räkna ut en bra bok

för att ge Taylor till Alla hjärtans dag.

Hon gillar romantiska komedier, jag tror...

Mirth är roligt, eller hur?

Ja det är det.

Och Edith Wharton,

en av de största författarna genom tiderna.

Den första kvinnan som vann en Pulitzer för litteratur.

Men i det här fallet är Mirth ironiskt.

Också romantiskt, men mycket roligare

och spoiler alert, ett lyckligt slut.

Men om du vill att hon ska gråta på

axeln om vikten av att följa ditt hjärta

när det gäller sann kärlek så är det "House of Mirth".

Lyckligt beslut.

Du är en livräddare.

Jag hoppas att hon gillar dem.

Okej, tack, Jamie.

Självklart. Hejdå.

Hejdå.

Hej, Luce.

Visste du att Lennox Music är stängd?

Vad? När?

Jag vet inte.

Jag såg just att platsen är tom och

det finns ett "stängt för företag" -tecknet

på ytterdörren.

Det är det tredje företaget på

detta block sedan årets början.

För det fjärde, om du räknar Cassidys ljus i december.

Vad händer?

Vad?

Det är min favorit systerdotter.

Dina föräldrar skypade mig igår kväll från Winnipeg.

Jag svär, de kommer att lägga 100.000 miles på den RV

i slutet av året om de-vad är det?

När fick du det här?

Den här morgonen.

Och jag kollade.

Varje butik i affärsdistriktet fick en också.

Jag slår vad om att om du kollar din e-post har du en.

Vad tror du det betyder?

Jag antar att vi får reda på det vid mötet.

Men om denna Ridley är ett fastighetsutvecklingsföretag?

Nej, det kan inte vara goda nyheter för någon av oss.

Så, som du kan se, förvandlar vi affärsdistriktet Waterford

till ett blandat utrymme som kommer att driva intäkter

för hela staden.

Jag gillar justeringarna.

Jag tror att Waterford-rådet också kommer att göra det.

Tack.

Sawyer, hur många projekt har du gjort för Ridley?

Fem?

Om du väljer den här, sju.

Sju. Imponerande.

Jag ska släppa in dig på en liten hemlighet.

Waterford-projektet är inte säkert än.

Det kommer att vara, det är där du kommer in.

Mig?

Du är från Waterford.

En poäng du gjorde i din första presentation.

Jag är.

Det kommer att hjälpa oss när

det gäller att övertala samhället.

Vänta, Dana, jag har inte varit tillbaka på

länge och jag är dessutom bara arkitekten.

Men du kan vara mer.

Här är din möjlighet.

Waterford-rådet vill att vi ska presentera våra mönster inom

ett par dagar innan de tar en första omröstning nästa vecka.

Vi har redan säkrat flera fastigheter

men deras försäljning är villkorad

på detta projekt går till nästa steg.

Hjälp Ridley att ta nästa steg

och vi kan prata om att ta med dig internt

permanent.

Så inte fler per projektbud?

Hur låter det för dig?

Det låter bra.

Bra.

Kanske blir det inte så illa?

Reklambladet säger bara att de diskuterar ett projekt.

Detta hände för några år sedan i Tanner Falls.

Vissa utvecklare kom in och sa att

de skulle göra några förbättringar,

utplånade alla butiker i affärsdistriktet och

sedan byggde de upp dem för att se ut som något

ur en H.G. Wells-roman.

Och inte en av de coolaste.

Tja, om de går vidare med något

sådant måste de åtminstone köpa ut dig.

Men jag skulle fortfarande tappa butiken.

Och jag har drömt om att äga denna

plats sedan jag arbetade här i gymnasiet.

Det är anledningen till att jag blev

kär i att läsa och skriva och berätta.

Jag vill inte ha en annan butik, jag vill ha sann kärlek.

Kom igen.

Jag vet något som kommer att få dig att må bättre.

Är det Jason Barnaby?

Han träffade Lisa i reseavdelningen förra året.

Jag tror att han kommer att föreslå.

Jag tror du har rätt.

Vad tittar vi på?

Stack!

Vad?

Det finns ett förslag.

Ja.

Hur många förslag gör det?

Fyra sedan jag köpte den här platsen.

Denna butik är verkligen en lycklig charm för kärlek.

Ooh, jag ska använda det.

Vilket leder mig till...

Recept för kärlek?

Inte alla av oss har en romantisk timeout.

Hiatus.

Min chef, den obotliga romantikern som äger en

romantikbokhandel samtidigt som han aktivt undviker romantik.

Ser du ironin här?

Är detta endast för par?

Nej nej nej.

Alla typer av singlar kommer att

finnas där, inklusive din verkligen.

Ja, men du undervisar, så du räknar inte.

Han räknar.

Tack.

Matlagningslektion?

Fråga henne direkt.

Tja, om hon säger nej?

Då vet du.

Till sist.

Jag måste göra en risotto.

Oh Jösses.

Eliot, jag matade dig bara.

Snuggle tid på soffan är det.

Det är dags att du kommer tillbaka.

Jag var rädd att du aldrig skulle visa ditt ansikte igen

efter att ha kommit sist i Fantasy-fotbollspoolen.

Påminn mig nästa gång att inte göra en quarterback först.

Jag kommer inte göra något sådant.

Det är trevligt.

Tack för det här, man. Verkligen.

Det är det minsta jag kunde göra.

Så många gånger du har låtit mig

stanna hos dig i Portland och Chicago.

Glöm inte Missoula.

Hur kunde jag glömma Missoula?

Mindre än en vecka, jag svär.

Hej, allt är bra.

Det är tillräckligt med tid för mig att få din åsikt

om en liten situation som jag inte riktigt kan förstå.

Okej.

Det finns en kvinna...

Det finns alltid.

Jag är allvarlig den här gången.

Okej okej.

Hur är situationen?

Jag kan inte riktigt fråga henne.

Vad?

Det är inte den Rick jag känner.

Nej, det är för jag gillar henne.

Jag... jag gillar verkligen henne.

Vi... vi hade det...

det ker-pow-ögonblicket när vi träffades först...

du känner den jag pratar om.

Jag gör.

Och jag kan inte glömma det.

Hon gillade mig också. Jag vet att hon gjorde det.

Varför frågade du inte henne då?

Jag träffade Megan.

Megan, den katastrofen.

Ja, tack för att du påminner mig.

Okej, bry dig inte om det. Det bara... ledsen.

Bara... du berättade om...?

Lucy.

Ja.

Men jag gjorde det klassiska misstaget att låta för mycket tid gå efter att

vi träffades första gången och nu är jag inte säker på om hon bara ser mig

som en vän...

Jag kan inte tro att dagen har kommit

att Rick romance har träffat sin match.

När ska jag träffa den här trevliga flickan?

Imorgon kväll.

Jag är... Jag... Jag gör den här valentins temat matlagningskurs

nere på restaurangen och Lucy sa att hon skulle komma.

Tror du att du kunde-

Räkna med mig!

Bara, du vet, förväntar dig självklart

inte att jag ska laga något ätbart.

Nej nej nej nej. Jag är kocken.

Du är wingman.

Ja, kock.

Tack.

Inga problem.

Hej.

Kan jag hjälpa dig att hitta något?

Du vet, faktiskt hoppades jag fånga Jamie.

Är hon här?

Hon är inte.

Vet du när hon kommer tillbaka?

Nej, förlåt att jag inte gör det.

Se upp!

Bra fångst.

Sawyer.

Men mjukt, vilket ljus genom fönstret går sönder.

Vad?

Det är Romeo och Julia.

Du ser ut som om du är uppe på en balkong.

Det finns ingen balkong.

Vad?

I berättelsen står hon vid ett fönster.

Alla får fel.

Jag är ledsen.

Jag... jag är bara helt kastad.

Ja. Det var jag med.

Jag antar att jag inte borde vara, det här var alltid din favoritplats.

Låt oss starta igen.

Hej, Sawyer.

Hej, Jamie.

Du tappade det här.

Tack.

Jag kommer inte ihåg den här gården.

Men du kommer ihåg trädet, eller hur?

Trädet var alltid här.

Faktum är att de faktiskt byggde bokhandeln runt

den så att de inte skulle behöva ta ner den.

Ja, den här innergården var helt bevuxen.

Jag pratade Mr. Ogilvy om att låta mig städa upp det för några år sedan.

Och vi hoppas kunna expandera.

Eller jag skulle säga hoppades kunna expandera.

Du var?

Inte längre?

Det är en lång historia.

Dessa utvecklare köper hela

marken i affärsdistriktet och

Jag menar, du vet att de bara kommer att förstöra allt.

Förstöra?

Det är inte bestämt ännu men de har ett möte senare

för att se om de ska gå vidare med projektet.

Är det inte det som affärsutvecklare gör?

Rivar de bara ner allt och lägger upp något hemskt?

Det kanske inte är hemskt.

Jag är säker på att de inte kommer

att lämna min lilla bokhandel oskadd.

Vänta, du... du köpte bokhandeln?

Ja.

Ja. Jag köpte den för några år sedan.

Precis som jag alltid sa att jag skulle göra det.

Jag hade ingen aning.

Hur skulle du göra det?

Du har varit borta i 15 år.

Om inte Rick berättar allt.

Inte den där saken.

Tja, nog om mig. Hur mår du?

Vad gör du här?

Jag...

Ursäkta mig.

Vänta.

Hej, Dana, kan du... kan du...

kan du hålla på bara en sekund?

Jag måste ta det här.

Självklart. Ja, gå.

Det var fantastiskt att se dig.

Bra att se dig också. Hejdå.

Hej, Dana. Ja...

Hejdå.

Det är Jamie Vaughn, eller hur?

Med True Love Books?

Och café, ja.

Eric Duncan.

Jag är ny i kommunfullmäktige i området.

Trevligt att träffa dig, rådet.

Jag är glad att du kom in för

att se designen för utvecklingen.

- Föreslagen utveckling. - Föreslagen utveckling.

Vi är hoppfulla att det kommer att generera

något välbehövligt intresse för det lokala näringslivet.

Tja, hur är det med Fire and Ice Festival?

Det har väckt stort intresse för området

och varit mycket populärt de senaste åren.

Och jag hoppas att det fortsätter att vara,

men vi borde överväga alla alternativ.

Säker.

Jag har bara en miljon frågor som börjar med

Rådet?

Vad händer med de befintliga

butikerna om detta projekt går igenom?

Jag är ledsen,

kan... kan du ursäkta mig en stund?

Hej, hur mår du?

Ja.

Hej.

Bara en sekund, tack.

Jamie.

Min godhet.

Sawyer O'Dell?

Hej Anita.

Så ingenting i 15 år och då ser

jag dig två gånger på en timme?

Ja.

Jag var inte helt säker på hur jag

skulle ta mig till ämnet tidigare...

Sawyer, är designen redo att visas?

Ja, de är cued upp.

Excellent.

Hallå.

Är du lokala företagare?

Ja det är vi.

Jag är Anita Vaughn från Anitas blommor och det här är min systerdotter...

Jamie Vaughn, True Love Books och Cafe.

Trevligt att träffa er båda.

Jag hoppas att du kommer att bli lika

upphetsad som den vision vi har för projektet.

Föreslaget projekt.

Jag är övertygad om att Sawyers mönster kommer att

hjälpa till att övertyga rådets beslut att gå vidare.

Redo?

Dina mönster?

Ja.

Är du okej?

Jag antar att vi får reda på det.

Varsågod. Njut av.

Jag visste det.

De utplånar alla butiker.

Precis som Tanner Falls.

Verkligen?

Japp, och Sawyer är en del av det.

Jag kan inte tro att han inte berättade för mig.

Hur länge träffade ni två?

Vi träffades i åttonde klass men vi

började inte träffa förrän på andra året.

Var du drottning och kung?

Han var kung.

Jag var flickan som stannade sent i biblioteket

och fokuserade på mina böcker och studier.

Naturligtvis var du det.

Ja. Och du skulle tro att dessa skillnader skulle ha

drivit oss ifrån varandra, särskilt om vi var så unga,

men det var inte förrän efter examen.

Vad hände?

Strax innan han åkte till college kom han

till mig och han höll mig detta stora tal om

hur vi var alldeles för unga för att vara så seriösa,

särskilt när han åkte till Columbia och jag bodde på Reed.

Du vet, vi hade hela vår framtid att tänka på.

Och det var det.

Vi gick ihop.

Jag är ledsen, älskling.

Det var länge sedan.

Har du provat dessa förresten?

De är fantastiska.

Ja.

Rick jobbar med ett nytt recept.

Det påminner mig om att du kommer med mig ikväll.

Var?

Rick's Valentine's matlagningskurs.

Och inga "jag skriver" ursäkter.

Jag behöver dig där om jag träffar någon.

På det sättet kan vi diskutera för-och nackdelar.

Vad sägs om Rick?

Ja, jag kommer också att fråga Ricks åsikt,

du vet, killeperspektiv.

Men först måste jag träffa min egen sanna kärlek.

Hur vet du att du inte redan har träffat honom?

Jag menar, Waterford är inte exakt Portland när det gäller befolkning.

Nej.

Jag vet när jag träffar honom.

Vi kommer båda att ha det ögonblick där vi bara vet.

Du vet?

Okej, det här går någon annanstans.

Nej jag vet inte.

Varför sa du inte att Jamie köpte True Love Books?

Kom ihåg för några år sedan när jag tillfälligt nämnde att hon

träffade den tandläkaren och din reaktion var att berätta för mig

att aldrig låta dig veta något om

Jamie eftersom det distraherade dig?

Vagt.

Det gjorde du.

Så det gjorde jag inte.

Något annat som du inte berättar för mig?

Hon är inte nöjd med projektet.

Ja, ja, jag förstår det redan.

Och hon är singel.

Så vad... vad hände med tandläkaren?

Han flyttade till Texas förra året.

Så de var inte så seriösa.

De var allvarliga.

Han fick lite...

något jobberbjudande som han inte kunde tacka nej

till, han bad henne att flytta med honom, avböjde hon.

Varför?

Du måste fråga henne.

Med tanke på hur hon reagerade när hon fick reda på att

jag arbetade med Ridley känns det mycket osannolikt.

Går hon med någon nu?

Ingen.

Hon är på en romantisk paus.

Det låter som något hon skulle säga.

Ja.

Lucy tror att istället för att träffa,

Jamie häller hela sitt hjärta i bokhandeln.

Den som du försöker riva ner.

Vem...?

Vi måste hitta ett sätt att slå tillbaka.

Okej.

Men hur?

Jag har exakt ingen aning.

Men vi måste komma på något.

Jag menar, den här platsen betyder

bara för mycket för dem att kavalera den.

Vad är det där?

Det är en bok.

Det är ingen bok.

Dessa är valentiner.

Dessa är så söta.

Dessa är valentiner från gamla

True Love-kunder till True Love Books.

Det här är löjligt sött.

Titta, den här säger att den är från 1965.

Mr. Ogilvy måste ha behållit dem.

"Kära Sanna kärlek, utan dig hade vi inte haft det

"vårt första Alla hjärtans dagskaffe och hittade våra egna sanna kärlekar.

"Du kommer alltid att ha en plats i våra hjärtan.

"Kärlek, Chris och Cara".

"En valentin av uppskattning till True Love Books and Cafe.

"Du förde oss i klassiker och hjälpte oss att hitta

"vår lyckligtvis.

"Alltid tacksam, Sam och Lauren".

Vi borde lägga ut dessa för kunderna.

Ja, och visa hur viktig True Love är för samhället.

Nu räcker det.

Vad är det?

Det är så vi slåss tillbaka.

Ja, ja, det stämmer.

Alla hjärtans kort från gamla True Love-kunder.

Människor som träffades där.

Ja, och några av dem går tillbaka till mitten av förra seklet.

Ja, och bara i år har vi haft fyra förslag i butiken.

Är det inte ett arv som är värt att spara?

Och när kommer det att springa?

Bra, tack så mycket!

Vi är inne!

Ja!

Naturligtvis är du här.

Det här är en liten stad.

Okej, alla, om ni alla skulle hitta en matlagningsstation.

Jamie, vill du...

Ja det skulle jag.

Tja, tack.

OK.

Du ser bra ut.

Tack, det gör du också.

Hej.

Vill du...

Säker.

- Jag är Lucy. - Jag är Quentin.

Jag gillar din tröja.

Okej, kock.

Vad finns på menyn?

Vi ska börja med en arugulasallad,

marinerade fikon, körsbärstomater och fetaost.

Följt av vår förrätt av miso-glaserad lax,

rostad potatis och bok choy.

Jag älskar glaserad lax.

Vad är till efterrätt?

Hallonchokladorté.

Ja!

Vad?

Ingenting.

Jag menar, jag tänker bara om en kille vill säga

något till en kvinna som "hej, jag gillar dig" eller

"hej, jag är aktivt anställd av företaget som försöker

"att riva ner din butik"

att direktkommunikation går mycket längre än att

dansa runt ämnet eller, du vet, är vagt om det,

men ni gör ni.

Okej, om en partner skulle gå

bakåt och ta några salladsfixeringar.

Jag förstår!

Jag är ledsen att jag inte nämnde mitt engagemang

med Ridley när jag först såg dig i bokhandeln.

Tack.

Men, till mitt försvar,

Jag visste inte att det var din bokhandel förrän just då.

Men du visste att det var sann kärlek och du

vet hur mycket den platsen betyder för mig.

Tja, ja, men inte på länge.

Nej, det var inte länge sedan för mig.

Och om du tror att det att ta reda på att min ex är en del av teamet

Ridley kommer att hindra mig från att göra det jag behöver göra

för att rädda True Love så har du en annan sak som kommer.

Vad kokar du upp?

Miso glaserad lax.

Var du inte uppmärksam?

Jag var uppmärksam och du planerar något.

Sawyer?

Vad?

Vill du ge alla andra lite rucola?

Förlåt.

"Är det romantik som tänker på dig?

"True Love Books and Cafe i Waterford kan vara

"platsen att gå.

"Med dussintals förslag

"och framgångsrika första datum i sin historia,

"vissa säger att bokhandeln och kaféet är kärlekens lyckliga charm.

"Och medan vi aldrig vet säkert,

"många tidigare kunder tror så mycket på sin romantiska magi

"de har skickat tackvalentiner

"till butiken i årtionden.

"Är det inte denna typ av Waterford-arv som är värt att spara?"

Det här är underbart, Jamie.

Var artikeln din idé?

Jag gjorde intervjun igår.

Ja, jag borde nog ha tänkt på det förut men det

föll inte på mig förrän jag hittade valentinerna

och med omröstningen, vilken hörde du?

Det flyttades upp till 14 februari.

Alla hjärtans dag?

Så snart.

Jag antar att Ridley sätter press

på dem för att fatta ett beslut.

Men ärligt talat har den här artikeln

genererat så mycket intresse för butiken.

Vi har människor som kommer in från Portland och Eugene.

Lucy ringde i morse och sa att det redan fanns en linje

utanför dörren.

Räcker det dock?

Vad menar du?

Om du slutar med Ridley Properties den här gången kommer

inte ett utvecklingsteam bara komma in precis bakom dem?

Jag menar, det verkar verkligen som att rådet har

för avsikt att torka hela området rent och börja om.

Egentligen är det ganska jämnt delat vilket innebär att Eric kommer

att ha det sista ordet och han är väldigt öppen för att lyssna.

Eller så märker han att en vacker kvinna är oppositionens ansikte.

Det är inte så.

Åh älskling.

Jag såg hur han såg på dig i matlagningskursen.

Sawyer såg också.

Sawyer?

Vad sa Sawyer?

Han sa ingenting.

Jag menar, efter din lilla spott.

Det var inte en spott.

Par har spats.

Vi hade en kraftig oenighet.

Men du vill uttrycka det.

Poängen är att Sawyer tittade

på er båda under hela lektionen.

Det händer ingenting med mig och Eric.

Speciellt efter...

Sawyer?

Matt.

Killen jag just träffade som flyttade bort.

Men för att vara rättvis mot Matt ville han att du skulle följa med honom.

Till skillnad från Sawyer, som precis gick.

Ja, för att gå på college.

Vem är sidan är du på?

Alltid din.

Det är därför jag är så stolt över dig för det.

Tack.

Jag undrar hur feedbacken kommer att bli från Ridley-sidan.

Ditt mål var att övertala samhället att anamma vår affär.

Jag vet.

För att vara mycket tydlig är detta motsatsen till det.

Jag förstår, varför jag jobbar för att

träffa så många ägare som möjligt.

Du kanske borde koncentrera dig på Miss Vaughn.

Jag vet att Jamie kan vara lite passionerad

om hennes orsaker...

Jamie? Hur väl känner du Miss Vaughn?

Jag har inte sett henne sedan gymnasiet.

Men på gymnasiet?

Vi... daterade.

Hon var din älskling på gymnasiet?

Vi hänvisade aldrig till oss själva som-

Sawyer.

Ja. Vi var gymnasiet älsklingar.

Och nu?

Nu ingenting.

Tja, ett vänligt ingenting.

Vi tog bara en matlagningskurs tillsammans häromdagen.

Det är bra, för det kan inte finnas någon långvarig fiendighet

mellan er som skulle kunna äventyra den här affären.

Jag förstår.

Jag har kontroll över det.

Jag skickade precis ett SOS till Rick,

vi har nästan slut på sockerkakor.

Det här är fantastiskt.

Det lär honom.

WHO? Herr Arugula?

Vad?

Matt?

Vad vill ditt ex ha?

Och talar om sprängningar från det förflutna...

Ja.

Trevlig artikel.

Tack.

Men jag måste fråga.

Vad tyckte du om mina faktiska mönster?

De är vackra.

Och de kommer att passa rätt in.

I Sverige.

Sverige?

Ja, som nordisk minimalism, som jag faktiskt

är ett stort fan av, det är bara...

inte Waterford.

Jag borde komma tillbaka till jobbet.

Ja.

I min bokhandel.

För det är upptagen.

Jag måste göra något för att motverka Jamies artikel.

Lycka till att slåss mot True Love.

Har du varit där idag?

Det är som en mosh grop.

Ja, det är som att alla fristående personer i

stan plötsligt har intresse för det skrivna ordet,

inklusive Quentin.

Vem är Quentin?

Tröja från min matlagningskurs.

Ja.

Lucy och honom utbytte telefonnummer och nu, enligt

Lucy som gillar att berätta för mig sådana saker,

de planerar för middag,

vilket inte är resultatet jag gick efter.

Du vet, Jamie hade en poäng.

Du borde berätta för Lucy hur du mår.

Ja, kanske skulle jag ha sagt till henne när

hon var 100 procent singel men nu är hon inte.

De har precis pratat.

Hon är fortfarande 98 procent singel.

Vad som helst.

Vad sägs om dig och Jamie?

Det fanns ingen ansträngning för subtilitet i denna konversationspivot.

Nej.

Så?

Har du pratat med henne sedan din matlagningskatastrof?

I korthet.

Och under tiden är bara en butik i

affärsdistriktet villig att sätta sig ner med mig.

Olgas dansstudio.

Det är fördelen med att hon har bott här längre än du.

Jamie ligger i allas öra.

Ja, men min typ av att vara från Waterford är en av

anledningarna till att Ridley gav mig det här skottet.

Om de anställer mig behöver jag inte resa så långt för varje projekt

och jag kanske till och med så

småningom skulle kunna köpa ett hus.

Du måste återinföra dig själv för människor på ett vänligare sätt.

Omfamna samhället.

Omfamna samhället.

"Bästa, jag vet att du sa till mig att inte skriva,

"men du sa också att jag inte skulle vänta på dig

"medan du kämpar för vårt land.

"Men du förstår, min älskling, det är helt omöjligt för mig

"för att släppa dig

"och så kommer jag att vänta på dig och ge dig en glimt av världen

"du har här när du återvänder".

De var så kär.

WHO?

Mary och Harris, de ursprungliga ägarna av bokhandeln.

Jag hittade några av deras brev i rutan Story of Us.

Harris bröt upp med Mary innan han skickades utomlands

för andra världskriget eftersom han inte ville att hon skulle vänta på honom.

Men hon ignorerade honom och fortsatte skriva ändå.

Duktig flicka.

Ja.

Hennes brev om vad som hände i Waterford är

vad som höll honom igång medan han var borta.

Nuförtiden skulle hon antagligen skicka honom texter med några emojis blandade i.

Ja.

Så inte samma sak.

Låter romantiskt.

Vilket är vettigt för ett par som startade

en bokhandel som heter True Love.

Jag menar, skulle det inte vara trevligt?

Att ha någon som vill göra något så kreativt

med dig som att starta en bokhandel?

Jag trodde att du hade en romantisk paus.

Det betyder inte att jag inte kan känna igen romantik hos andra människor.

Tack.

Vänta, va?

Säger det Ridley?

Titta inte nu, men jag...

Aldrig.

Jag älskar Waterford.

Min mamma och jag flyttade hit när jag var 12 år.

Chuck, din pappa gav mig mitt första jobb på pizzerian.

Jag kommer ihåg.

Så det här blir inte bara slumpmässig nedrivning.

Jag är en hemstadspojke som har kommit tillbaka till sina

rötter för att göra vad jag kan för att göra saker bättre

för en plats som jag bryr mig mycket om.

Jag är ledsen.

Hemstadspojke?

Det är jag.

Och när var du senast här?

Det är... det har gått ett tag.

Sedan du tog gymnasiet, eller hur?

Om det.

Så... Hur kom du till och med med dessa mönster om du

inte ens har varit här på ett och ett halvt decennium?

Tja, jag... jag behöver inte vara

på plats för att skapa mina mönster.

Åh vad? För att allt bara är detsamma?

Bara några butiker som ska rivas?

Inte alls.

Historia som ska ignoreras?

Beth, hur länge har du haft ditt hobbylager?

Trettiofem år.

Trettiofem år!

Trettiofem år. Folk har kommit till din butik

för allt de behöver från scrapbooking

behöver till deras hemlagade juldekorationer.

Det stämmer.

Men på grund av var din butik ligger, tror vissa

människor i Portland att det skulle vara en bra plats

för någon detaljhandel-rymdstation-liknande mega utveckling,

tvingar dig att sälja ditt livsverk.

Är det rätt?

Det är det inte.

Det är det inte.

Det är inte en rymdstation.

Det är det inte.

Hej, Lucy.

Låt mig hjälpa dig med det.

Tack.

Var är Jamie?

Jousting med hennes ex.

Sawyer är på väg, va?

Det och försöker rädda den butik hon älskats

sedan barndomen och sänkte sina livsbesparingar i.

Där.

Hur ser jag ut?

Det enda svaret är underbart.

Åh, är du inte söt?

Varför frågar du?

Quentin stannar förbi.

Tröja kille?

Det är februari, Rick.

Människor bär tröjor.

Du har tröjor.

Ja, men jag får dem att se coola ut.

Gillar du den här Quentin-killen?

Jag menar, du får det wow-ögonblicket som du pratar om?

Jag vet inte om jag skulle kalla det "wow",

men han är snäll och stilig.

Men inget "wow"?

Nej, det har jag inte haft många av.

Bara en, faktiskt.

Vad hände med den killen?

Ingenting.

Absolut ingenting hände med den killen.

Ni två... gick aldrig ut?

Nej.

Jag tänkte med säkerhet att vi skulle göra det men det hände aldrig.

Kanske var vår timing bara avstängd eller...

kanske var allt ensidigt.

Så var är han nu?

Lucy.

Hej.

Quentin!

Hej.

Till dig.

Det är... tack.

Jag ska göra lite risotto.

- Hejdå. - Hejdå.

Tack.

Inte rättvist, du känner redan alla i Waterford.

Tack, Sawyer!

Det verkar som om hemstadspojken gör framsteg.

Tja, du hade, vad, ett 15-årigt försprång på mig?

Sex.

Sex år.

Jag kom bara tillbaka till Waterford för sex år sedan.

Vänta, du kom inte tillbaka direkt efter college?

Jamie!

Där är du.

Karen.

Hallå.

Jag ser dig aldrig längre.

Vi har varit upptagen.

Att vara upptagen är det bästa sättet att komma över hjärtat.

Det är verkligen Mattts motto det senaste året.

Jag är Karen Van Horn.

Sawyer O'Dell.

Sawyer?

Jamies ex.

- Från en lång... - Lång.

Tid sedan.

Jag förstår. Matt pratar om dig hela tiden.

Han gör?

Matt?

Min son.

Jamie och Matt daterade...

En lång...

Förra året.

Tid sedan.

Ett år för inte så länge sedan.

Och eftersom vi, med tanke på tiden,

Jamie och jag har en lunchbokning just nu.

Ja, det gör vi just nu.

Det var dock så bra att se dig.

Jag är så ledsen.

Hej då.

Trevligt att träffas.

Jag antar att hon inte är ditt största fan?

Egentligen är det tvärtom.

Ja, om hon hade gjort så skulle Matt och jag vara tillsammans.

Vilka är chanserna för det?

Med tanke på att han är i Texas och jag är här kommer jag att gå med ingen.

Jag tror att vi är säkra nu.

Det här påminner mig om när vi hoppade över algebra i gymnasiet.

Och Coach Taylor fångade oss.

Och du talade på mirakulöst sätt ut ur förvaret.

Du är inte den enda som kan vara charmig du känner.

Jag är väl medveten om hur charmig du kan vara.

Tro det eller inte jag var väldigt

glad att se dig i bokhandeln igen.

Innan saker och ting blev komplicerade.

Komplicerad.

Det är ett ord.

Jag var glad att se dig också.

Ja?

Det påminde mig om hur vi träffades först.

Jag kommer inte ihåg att du försökte böna mig i

huvudet med Jane Austen när vi träffades första gången.

Nej, men det stod i samma bokhandel.

Ja.

Just där, romantik och Sci-Fi genrer konvergerar.

Precis där på hyllan,

boken vi båda letade efter.

Prinsessan bruden.

Ja.

Du hade precis kommit till Waterford.

Ja, min femte stad på fyra

år och du var min andra vän.

Rick kommer alltid att vara först.

Men du kommer alltid att vara snyggare.

Berätta inte för honom det.

Jag skulle aldrig, det skulle förstöra honom.

Okej, jag måste erkänna.

Jag borde ha sagt något tidigare men...

Jag är hungrig.

Jag också! Jag hoppade över frukost!

Lunch?

Lunch.

Jag vet bara platsen.

Jag kan inte tro att du äter glass i det här vädret.

Det är Sundae Madness.

Jag kan inte tro att de fortfarande har det.

Jag tror att det var din exakta beställning på vårt allra första datum.

Det var.

Jag har saknat det så mycket.

Jag har varit i en miljon andra glassbutiker.

Ingenting kan jämföras med Jeff.

Jag saknade det som galet när jag var i Minnesota.

När var du i Minnesota?

Strax efter att jag tog examen från Reed.

Jag gjorde en praktikplats vid en tidning i Minneapolis

och de gjorde mig till en heltidsreporter.

Mestadels berättelser om mänskligt intresse.

Gillade du det?

Jag gjorde.

Ja, jag lärde mig mycket om berättande på det sättet.

Men så småningom insåg jag hur

mycket jag saknade den här platsen.

För sex år sedan när jag kom tillbaka,

Herr Ogilvy gjorde mig till chef för butiken och när han bestämde

sig för att gå i pension visste jag att jag var tvungen att köpa den.

Det förvånar mig inte.

Du bor dock utanför Oregon.

Jag trodde aldrig att du skulle göra det.

Jag vet.

Du sa det när du släppte

med mig för alla år sedan.

Vi släppte upp varandra.

Gjorde vi?

Jag trodde att vi gjorde det.

Nej, som om du hade en mycket bra poäng.

Människor borde gå ut i världen,

se andra saker, ha andra upplevelser,

innan de bestämmer var de vill slå sig ner.

Det är vad jag gjorde och det är så jag vet.

Det är här jag vill vara.

Så skriver du fortfarande?

Här och där.

Publicerat något?

Inte än.

Har du försökt?

Det har jag inte.

Varför inte?

Förmodligen av samma anledning alla

andra som skriver men inte publicerar.

Rädsla för avvisning.

Avslag gör ont.

Anka korsning?

Ja. Ja, de gick in för en liten stund sedan.

Kommer du ihåg fru Montenegro?

Kvinnan på Ashland Avenue.

Exakt.

Så visar det sig att hon köpte mark i utkanten av staden,

så småningom tills hon så småningom

fick det lokala bevarandesamhället

att utse området till ett fågelskyddsområde.

Verkligen?

Ja, men det oförutsedda resultatet är att vi nu har haft en tillströmning av ankor.

- Ankor? - Ja, ankor.

Hundratals ankor.

Och de följer uppenbarligen vägarnas regler?

Väl...

Jag vet inte om de faktiskt...

Hej, Sawyer!

Pappa vill säga hej.

Jag borde...

Ja, ja, fortsätt.

Hej, vad är allt detta?

Jag gör en sista minuten Valentine

tema vinprovning nere på restaurangen.

Vad fick dig att tänka på det här?

Låt mig gissa, Lucy?

Ja, Lucy.

Jag såg henne nere i parken och vi pratade.

Nu vet jag inte om jag ser vad

jag vill se men jag känner för...

mayb... okej, förmodligen inte, men...

Rick, du måste berätta för henne hur du mår.

Okej, så jag ska göra en vinprovning,

skapa en rolig och vänlig miljö

där jag kan berätta för henne hur jag mår.

Du kommer att vara där, eller hur?

Att hjälpa mig och få mig att se bra ut som du gjorde häromdagen?

Du behöver inte mig för det.

Ja, de skakade bara hand.

Bara Sawyer, Chuck och Chucks pappa,

som om de var gamla vänner.

Eller gammal arbetsgivare.

Från en evighet sedan.

Jag minns varje person jag någonsin har anställt.

Ja, du är så bra.

Och det är Chuck och Chucks pappa.

Ja, det är Sawyer jag är arg på.

Galen?

Okej, jag är frustrerad.

Jag är inte arg.

Han vinner människor över höger och vänster och nu tror jag

Olgas Dance Studio kommer att backa upp förslaget.

Det är inte bara Sawyers charm.

Vad menar du?

Är det...?

En ökning med 20 procent från deras senaste erbjudande.

Jag kommer inte att acceptera det.

Moster Anita.

Nej, det här är mitt hem och butiken är fortfarande min glädje.

Och dessutom är jag för ung för att gå i pension ännu.

Ja, men om du förstår det betyder det också att de andra gjorde det.

Det är ett bra erbjudande, Jamie.

Jag kunde betala av min andra inteckning.

Och försenar vi inte bara det oundvikliga?

Nej.

Nej, omröstningen den 14 är att se om rådet

ens rekommenderar att gå vidare med projektet.

Vi stoppar det där och det är klart.

Vi håller alla tillsammans och vi säger

nej, vi kan faktiskt leda rådets omröstning.

Jag vet att rådskvinnan Baker är för det framöver,

och hennes man äger Golf Mart över på 3rd Street.

Nu är det en stor bit mark.

Ja, men vi alla tillsammans är ännu mer land.

Mer egendom, mer röst.

Hur många av er alla kommer ihåg vad som hände vid Tanner Falls?

Jag menar, några av dessa butiksägare hade inte ens en plats

att gå tillbaka till eller en plats de ens kunde känna igen.

Vi vill alla ha det bästa för Waterford och vi förstår

vikten av att ta in nya människor till distriktet,

det är därför vi startade Fire and Ice Festival.

Titta, ni vet alla hur mycket jag älskar min bokhandel.

Jag menar, redan innan det var mitt.

Men jag tror att ni alla älskar era butiker lika mycket.

Jag har varit på samma dansstudio i över 20 år.

Jag vet inte var jag skulle vara utan den.

Rätt.

Och om vi alla är en röst vid det rådets

omröstning kanske du inte behöver Olga.

Vad tänker du på, Chuck?

Väl...

Chuck Blevins från pizzaplatsen

skickade in sitt avtal i morse.

Det är goda nyheter.

Han tyckte om tanken på att en av pappas gamla

anställda skulle ha ansvaret för redesignen.

Bra jobbat.

Hur går det med bokhandeln?

Jamie och jag pratar.

Om att hon stöder projektet?

Det är ett pågående arbete.

Så länge det finns framsteg innan omröstningen i rådet.

Det finns en anledning till att Ridley valde dig för detta.

Jag kommer ihåg.

Eliot!

Eliot.

Vad ska vi göra om vi inte kan rädda den här platsen, va?

Okej, där går du, knopp.

Snälla, knopp.

"Älskling Mary, ord ensamma kan inte uttrycka

"hur tacksam jag är för att du inte lyssnade

"när jag sa till dig att inte skriva.

"Varje berättelse förmedlar du till mig om folket i Waterford

"påminner mig på nytt vad det är jag kämpar för.

"Det är kärlek.

"Även om vi har varit ifrån varandra för vad som känns som åldrar,

"min kärlek till dig förblir ständigt ständig, ständigt sann.

"Var snäll och fortsätt berättelserna, min kära.

"Dina ord inspirerar mig och ger mig hopp.

"Kärlek, Harris".

Så vi ska hålla halva kopiorna av

dessa brev här, ta den andra hälften

till Fire and Ice Festival.

Ta med folk därifrån hit.

Och här till där.

Så de kan läsa vad som händer härnäst.

Exakt.

Ja, jag vill att dessa brev ska inspirera människor och

hjälpa dem att komma i kontakt med stadens historia.

Kanske är de mindre angelägna om att riva ner det.

Vad tänker du på?

Jag tänker... kan du titta på butiken en liten stund?

Ja.

Tack.

Tack för att du träffade mig.

Detta brukade vara din favoritbyggnad i Waterford.

Du ritade det hela tiden.

Jag gjorde det också i akvareller.

Påminde mig alltid om någonstans grand.

Det var ursprungligen en kyrka.

Och nu har det förnyats för att vara ett rådhus och en teater.

Du vet, du säger att du är en hemstadspojke men

saknade du faktiskt din hemstad medan du var borta?

Ärligt?

Jag har varit för upptagen med jobbet eller letat

efter nästa projekt för att göra mycket annat.

Låt mig sedan påminna dig om vad du lämnade.

De skrev varandra under hela sin tid borta i kriget

och när han kom tillbaka köpte de True Love Books.

Hennes far ägde ursprungligen den här

byggnaden men Harris älskade böcker så mycket

han fick hela fastigheten och resten är...

Historia.

Det här är en så speciell plats.

Butiken, gården, trädet.

Jag har alltid trott det.

Och för att hitta dessa valentiner från gamla kunder,

Jag menar, människor som gick ut, plockade ut ett

kort och skrev i sin uppskattning för True Love Books?

Det bara... det gör det så mycket mer speciellt.

Du kan ta det om du vill, jag kan...

Nej nej.

Har du någonsin varit frestad att åka

till Texas med Matt, börja en ny plats?

Lite.

Men jag kunde inte veta om det var på grund av

hur jag kände för honom eller om jag bara...

Ensam?

Återuppleva att inte åka till Columbia med dig när.

Önskar du att du hade?

Önskar du att du har stannat kvar?

Svara inte på det.

Verkligen?

Jag menar, du stannade inte och jag gick inte

och på grund av dessa beslut är vi vem vi är idag.

För vad det är värt

Jag tror att du blev ganska bra.

Ja?

Juryn är fortfarande ute efter dig.

Ja.

Nu är ditt skott.

Var lugn.

Ja.

OK.

Nu kör vi.

Hej, Luce.

Hej.

Du sa att du gillade Chardonnay

förra gången du var här.

Obehandlad.

Du minns.

Ja, jag minns alla möjliga saker,

som första gången vi träffades.

9 augusti, två år sedan.

Du hade bara varit i stan i en vecka och

du gick in här med en lila paisleyskjorta,

beställde en laxmiso, otäckt Chardonnay.

Och jag kommer ihåg att du var

rolig och träffade modellen Megan.

Ja, vi gick ihop.

Ja. Tio månader senare.

Förlåt! Förlåt.

Samråd gick sent.

Självklart.

Hej Rick.

Jag måste gå...

Gör lite risotto.

Häll lite vin.

Så...

Jag har det och det är utsökt.

Du kanske inte borde ordna fler valentinssamlingar.

Nej inte alls.

Vad händer om vi skickar en valentin från Rick

till Lucy som berättar för henne hur han mår?

Och inkräkta på hans integritet?

Okej okej okej.

Ingen planering, vi låter honom bara fortsätta sörja efter henne

medan vi försiktigt uppmuntrar honom att avslöja sina känslor.

Det är den mogna handlingen.

På väg hem?

Fire and Ice Festival startar i morgon så

den här hemstadsflickan måste göra sig redo.

Tja, det gör den här hemstadspojken också.

Tänk på ett litet företag på promenad?

Inte alls.

OK.

Så vi har pratat om mitt förflutna och Rick och Lucy

men jag kunde inte låta bli att lägga märke till det

vi har inte pratat om ditt kärleksliv.

Det beror på att det inte finns så mycket att prata om.

Så ingen?

Det var en kvinna, Sarah.

Vi kom nära.

Stäng som i...?

Jag tänkte på att föreslå.

Ja, det var ungefär samma tid som hon träffade

killen som var allt hon någonsin ville ha.

Och hon sa att det fick henne att inse att vi

med sina egna ord bara gick igenom rörelserna.

- Har hon rätt? - Ja. Ja.

Jag kände igen det när hon sa till mig.

Jag tänkte på att föreslå bara för att det var

en tid i mitt liv där jag trodde att jag borde.

Och Sarah var, eller ska jag säga,

en underbar person men vi spelade bara bara

att vara ett par istället för att verkligen ansluta som vi borde.

- Mår du bra? - Ja.

Ja, det skadade mitt ego, inte mitt hjärta.

Jag vet skillnaden.

- Bor du i ditt föräldrars hus? - Japp. Jag köpte den för sex månader sedan,

precis innan de åkte på sin stora

pensionsresa över kontinenten.

Frank, Elaine pratade alltid om att vilja göra det.

Japp, och de gjorde det.

Ja, jag bara, jag tål inte tanken

på att släppa den här platsen.

Jag är glad att du inte gjorde det.

Jag älskade alltid denna plats.

När jag tänker på att ha ett

eget hem ser det ut så här.

Har du inget hus?

En lägenhet, men jag är inte där så mycket.

Jag trodde att ett stort hus var något du alltid ville ha.

En del av att vara frilans är att behöva ta

jobb över hela landet var de än befinner sig.

En av dragningarna till Ridley är en chans att stanna på ett ställe.

Hur många gånger har jag gått dig till den här dörren?

Jamie!

Matt?

Matt, vad är...

Jag har försökt nå dig för att meddela att jag kommer.

Förlåt.

Matt Van Horn, det här är Sawyer O'Dell.

Sawyer.

Jag är säker på att det finns andra där ute.

Rätt?

Tack, jag är bra.

Och tack för att du gick med mig hem.

Ja.

Hej.

Vill du komma in?

Det skulle vara bra.

Okej.

Tack.

Så vad gör du här, Matt?

Du var alltid direkt.

Det sparar tid.

Som jag inte har mycket just nu.

Det är mycket som händer.

Jag läste din artikel i tidningen om bokhandeln.

Du gjorde?

Den andra jag såg ditt ansikte på bilden...

Jag fick precis träff med den största vågen av ånger.

Jag saknar dig, Jamie.

Bara... helt plötsligt?

Det har alltid varit en kamp.

Rivar de bokhandeln?

Jag vet inte.

Jag hoppas inte.

Om det skulle stängas, skulle du vara öppen

för att flytta tillbaka till Texas med mig?

Du kan komma till Austin.

Du kan starta din egen bokhandel där.

Matt.

Vi hade något, Jamie.

Jag lät det komma undan en gång.

Jag skulle vara en dåre att inte försöka igen.

Skulle du tänka på det?

Harris för dig, jag tar din Mary.

Tack.

Hej. Harris för din Mary.

Tack.

Hallå.

Det måste ha varit tufft, han visade dig så.

Eller låtsas vi fortfarande att dina

känslor för Jamie är platoniska?

Nej, nej, hon är fortfarande min ker-pow.

Och kommer du att berätta det för henne direkt?

Jag kastar mina egna ord tillbaka.

Det är verkligen tillfredsställande.

Rick, vi är två smarta och begåvade-

Ja!

Framgångsrika män!

Du glömde stilig.

Varför kan vi inte räkna ut det här?

Vi har kommit fram till det.

Vi behöver bara agera på det.

För en kvinna på en romantisk paus har du många killproblem.

Jag vet.

Jag menar Lucy, det var som en av dessa

fantasier där exen dyker upp, som, grusande

för att de gjorde ett så stort misstag.

Jag känner den fantasin.

Rätt?

Och Matt är en så bra kille.

Och du vet, så länge undrade jag om jag bara

skulle ha gått med honom men mitt liv är här.

Även om det är uppe i luften nu.

Vad sägs om Sawyer?

Var han super avundsjuk när Matt svepte in?

Jag var för dom att inte säga.

Distrahera mig bara med Quentin-tal, snälla.

Det finns inte mer Quentin.

Redan?

Ingen gnista.

Jag hoppades, men...

Vad var det?

Vad var vad?

Den blicken på Rick.

En titt på Rick.

Gillar du honom?

Och säg inte "ja, han är min vän"

för du vet vad jag menar.

Jag har gillat Rick sedan första ögonblicket jag såg honom.

Quentin kunde inte jämföra. Du kan inte säga någonting.

- Men jag vill... - Men jag...

Men jag vill.

Jag sa nej.

Hallå. En kund.

Hallå.

Har du läst historien om Harris...

Sawyer.

Ursäkta mig.

Säker.

Hallå. Ja?

Vi måste göra något.

Om Matt, jag tycker att vi bara borde-

Lucy.

Lucy?

Lucy.

Lucy gillar Rick.

Jag ska berätta för honom.

Nej!

Nej, du kan absolut inte berätta för honom.

Jag gav ett löfte och det skulle vara ett brott mot förtroendet.

Så vad gör vi?

Vi måste få dem ihop.

Jag trodde att vi inte planerade.

Det var innan jag visste att känslorna var ömsesidiga.

Jag ska bara nicka så det är vettigt.

Alla hjärtans dag är om två dagar.

Hela festivalen handlar om,

musik och romantik och kärlek och mat-

Mat!

Mat.

Mat!

Hallå!

Ingen spionering.

De är precis ute i det fria.

Rick skulle spionera helt.

Okej, lite spionering, kom igen.

Hej, Jamie säger att du behöver hjälp med att dela ut prover?

Hon gjorde?

Gör inte du?

Rätt.

Vänta vänta vänta.

Ja. Hjälp.

Här.

Så jag vet vad jag serverar.

Du gör verkligen bra risotto.

Jag har jag har tränat nyligen.

Hur lång är det nyligen?

9 augusti.

Två år sedan.

Snälla berätta för mig Quentin kommer inte att visa upp en sud...

Han är inte.

Varför inte?

Eftersom han inte är min "wow".

Ker-pow?

Det är vad jag kallar det.

Jag ringde det när jag såg dig först.

Jag måste rensa upp några saker.

Matt?

Och rådet röstar om ett par dagar och jag vet inte

hur mitt liv kommer att se ut och jag vet bara inte

om just nu är rätt tid...

Hur... hur... hur är det här?

Jag tar dig till en middag före valentinen imorgon

och vi ser vart det går därifrån?

Okej.

I morgon är det.

Jag ses på True Love.

- Okej. - Okej.

- Hejdå. - Hejdå.

Jag är så glad för din skull!

Och så lättad att jag inte behöver lyssna på Rick

fortsätta och fortsätta om hur fantastisk du är.

Å nej.

Du kommer att behöva höra om det.

Och tro inte att jag inte kommer att ställa dig en

miljon frågor om hur mycket du visste hela tiden?!

Men inte nu för att Rick tar mig till middag.

Tja, gör dig redo!

Jag packar.

- Hej. - Hej.

Tack för att du kom.

Tack för att du ringde så snart.

Har du tänkt på vad jag frågade?

Jag har.

Det har varit, surrande i mitt huvud sedan jag såg dig.

Men det är ett nej.

Matt, jag vet att det finns en del av mig som kan prata själv

att komma tillbaka med dig men det skulle inte vara rätt.

Jag är ledsen, Matt.

Hejdå, Jamie.

Hejdå.

Fröken Sutton?

Hej, fröken Vaughn.

Det här är en överraskning.

Vad tar dig in?

Jag trodde att jag skulle stanna på vägen till festivalen.

Jag måste säga, fröken Vaughn, att generera

den artikeln var ett skickligt drag.

Och kärleksbrev är också populära.

Tack.

Men nu måste du inse att det är en förlorande kamp.

Å nej.

Inte alls.

Jag menar, titta runt.

Ja, du är ganska upptagen.

Men din är bara en butik.

Det leder till mycket trafik till distriktet.

Tills vidare.

Men vad sägs om efter alla hjärtans dag,

när kärlekens lockande försvinner?

Kärlekens bete går aldrig bort.

Jag antar inte.

Men den betoning som denna semester kommer att göra.

Alla hjärtans dag är en av de bästa dagarna på året och du

behöver inte vara i ett förhållande för att njuta av det.

Men till slut kommer Waterfords råd att rösta

att gå vidare med Ridley Property och Sawyers redesign.

Han har redan övertalat ytterligare tre butiker för att stödja

planen, inklusive Keg och Bikes, vilket sätter oss vid en tipppunkt.

Övertyga, övertala. Rätt.

Jag glömde nästan att det är därför han är här.

Det är inte det verkliga problemet.

Vad är?

Din framtid.

Om... när rådet beslutar att gå vidare med omröstningen

och om du förblir en hållbarhet,

de kan framkalla framstående domän och

ta din egendom till förmån för samhället,

vilket innebär att de sannolikt kommer att betala

ett mycket lägre pris än vad vi erbjuder nu.

Du har ett fönster med möjligheter,

Miss Vaughn, men det krymper.

Detta är vårt sista erbjudande.

Din butik är härlig.

Jag kan se varför du kämpar för det.

Kanske kan du använda pengarna från försäljningen

för att återskapa dem någon annanstans.

Det skulle inte vara detsamma.

Jag vet.

Och jag är verkligen ledsen.

Vad är fel?

Din chef, Dana Sutton, var precis här.

Sa hon något?

Inget jag inte redan visste.

Det var bara en påminnelse i rätt tid.

Av?

Av varför du verkligen är här.

Att vara ditt charmiga jag och övertala alla att sälja.

Övertala mig att sälja.

Jamie...

Du vet, jag kan inte låta bli att undra.

Har du precis skämtat mig hela tiden?

Eller gav du någonsin Waterford en chans?

Mitt var här handlar om att ge Waterford en chans.

Att... till... för att hjälpa det att

trivas igen som jag minns att det brukade.

Jag vet att du tror att jag överdriver mina minnen om

den här platsen för att få poäng men det är inte sant.

Waterford är där de bästa

delarna av min uppväxt ägde rum.

Där mina bästa vänner är.

Där jag... blev kär.

Förr.

Det förflutna är prolog, Jamie.

Jag vet att jag åkte när vi var barn men jag är

tillbaka nu och jag kan inte sluta tänka på dig.

Ser?

Jag vet inte vad som är verkligt och vad gör du bara vad

du behöver göra för att få jobbet så att du kan gå iväg.

Om igen.

Jag gick inte bort.

Vi kom överens.

Nej, du fattade det beslutet för oss båda.

Jag såg det aldrig så.

Vet du vad?

Det förflutna är inte prolog.

Det är förflutet.

Precis som True Love kommer snart.

Och kanske det är där vi borde stanna också.

Jamie...

Nej, det är okej.

Jag är inte ens arg.

Du gör vad du behöver göra och jag respekterar det.

Men jag ska skicka middag på ikväll.

Det var bra att se dig igen.

"Min älskling Mary,

"även om vi är åtskilda av otaliga mil

"och ett hav av oro

"Jag känner fortfarande din närvaro djupt i mitt hjärta

"där jag har hållit dig sedan vi träffades.

"Så länge du fortsätter att tro på mig,

"tro på oss, jag vet att vi kan övervinna alla hinder

"oavsett hur bra.

"För det är den sanna kärlekens natur.

"Det hittar alltid ett sätt. Alltid".

Det finns ett träd på gården till

True Love Bookstore and Cafe.

Okej.

De ursprungliga byggarna

skapade hela butiken runt det trädet.

Ja, och huggade förmodligen

ner en massa andra i processen.

Vi vet inte det med säkerhet,

men det vi vet är att de gick till

extraordinära längder för att hålla det trädet vid liv och blomstrande.

Vart ska du med det här?

Jag har en idé för Waterford redesign.

Jag vet, jag har sett det.

Nej, nej, en ny idé.

Jag visste det.

Jag kände att Sawyer gled tillbaka i mitt

hjärta och jag borde ha stoppat det omedelbart.

Nej, det borde du inte ha.

Stoppa aldrig kärleken.

Bara för att du älskar någon och det inte fungerar betyder

det inte att det inte finns något värde i upplevelsen.

Jag menar, även tandläkaren.

- Matt. - Matt.

Jag menar, du lärde dig något av honom, eller hur?

Ja, men jag vill inte se tillbaka.

Åtminstone inte med Matt.

Men är det allt som fanns mellan mig och Sawyer?

Det förflutna?

Jag ser hur ni ser på varandra nu och

det råder ingen tvekan om hur ni mår.

Och jag tror att det alltid har varit där.

Så är det med sanna kärlekar.

Men... här är jag på väg att förlora denna bokhandel

som jag praktiskt taget växte upp i, där han och jag

träffades, där jag har lagt mitt hjärta och själ,

allt för ett projekt som han är en del av?

Hur kan det vara sann kärlek?

Sann kärlek behöver inte vara perfekt.

Det måste bara vara sant.

När du är redo.

Tack.

Rådsmedlemmar, jag är Dana Sutton.

Med mig är Sawyer O'Dell, och tillsammans

representerar vi Ridley Property Development

som, som ni vet,

har lagt fram ett förslag till en ny design

av affärsdistriktet Waterford.

Vi är här i dag för att dra tillbaka det förslaget och vi

skulle vilja presentera ett nytt om rådet är mottagligt.

Du inser att detta kommer att innebära att vi måste försena

omröstningen tills alla har chansen att granska designen djupare?

Vi gör.

Och ärligt talat är mina

affärsinstinkter helt emot detta

men min kreativa instinkt säger

att vad Sawyer kom på förtjänar att ses.

Låt oss nu se det.

Alla vill att affärsdistriktet Waterford ska lyckas.

Frågan är vilken riktning vi

tar för att uppnå det målet?

Om vi bara väljer att bevara historien riskerar vi att

inte återuppliva distriktet och förlora möjligheten

för att få nya affärer till Waterford.

Om vi bara torkar bort skifferna förlorar vi charmen och

historien om vad som gör Waterford till ett sådant ställe

som vi gillar att ringa hem.

Efter att ha varit här för första gången på

länge och flera samtal med mycket övertygande

Fröken Jamie Vaughn

Jag började tänka på en ny rutt.

Äkta kärlek.

Se, de räddade trädet, gården.

Jag tror att denna design kommer att hjälpa till att främja en känsla

av Waterfords historia och

gemenskap med respekt för det förflutna,

hedra nuet och planera för framtiden.

Tack, Mr. O'Dell. Nu-

Får jag säga en sak?

Snälla, Miss Vaughn.

Hej.

Som de flesta av er vet har jag

lett oppositionen mot redesignen.

För mig finns det magi i historien om denna plats.

I berättelsen om oss.

Men det betyder inte att vi måste offra vår framtid

och efter att ha tittat på Mr. O'Dells nya mönster

Jag tror att han har hittat ett sätt att överbrygga

den klyftan som jag är djupt tacksam för.

Så för vad det är värt har

Ridleys redesign mitt fulla stöd.

Det är uppenbart att ditt stöd är värt mycket, Miss Vaughn.

Om det inte finns några invändningar skulle vi

vilja lägga fram diskussionen fram till nästa vecka,

men bara för mig håller jag med fröken Vaughn.

Jag gillar det.

Sawyer?

Grattis.

Jag känner mig säker på att vi snart kommer

att välkomna dig till Ridley Property.

Tack, Dana, och tack för allt,

särskilt allt stöd ikväll.

Men...

Men?

Du sa att en av de saker du gillar med mitt

arbete är min förmåga att förutse en kunds behov.

Som du just visat.

Men jag tror att det är dags för mig att lyssna på mina

egna behov, och jag måste skapa ett hem, ett riktigt hem,

och jag skulle vilja att det var i Waterford.

Och du tror att det hindrar dig från att arbeta på Ridley?

Eller hur?

Sawyer, du drog precis en enorm framgång som

går långt utöver din talang för arkitektur.

Jag låter dig inte gå så lätt.

Du vill vara i Waterford, bra.

Du måste vara här medan

projektet fortsätter, hur som helst.

Därefter förhandlar vi.

Och jag räknar med att det kommer att gå mycket bra för oss båda.

Var är Jamie?

Hon är inte här.

Okej, var är hon?

Hon sa att jag skulle ge dig detta.

Vad är detta?

Det är ett rött kuvert på Alla hjärtans dag.

Det är en valentine.

Ha så kul.

Så jag började skriva något nytt.

En kärlekshistoria.

Och jag skulle vilja ha din åsikt om det.

Vad handlar det om?

Tja, en pojke och en tjej träffas, blir kär,

då separeras de bara för att ha omständigheter

sätt tillbaka dem igen.

Och de inser att de aldrig

slutade älska varandra hela tiden.

Och så vet du att det är sann kärlek.

Det är min favorit typ av berättelse.

Min också.

Men jag kommer att behöva din hjälp för att avsluta den.

Och du kommer att ha det.

Alltid.