Original subtitles

Linda!

Linda!

Linda!

Linda!

Så ja, gumman, så...

Kommer du?

Undrar om de njuter nu på sina morgonmöten.

- Är du okej? - Ja, det tror jag.

Jag är orolig för Linda. Jag kunde inte sluta titta på henne i morse.

Hon skrattar och är nöjd och glad. Hon såg ju samma saker som jag.

Jag vet inte.

Snygg skjorta. Är du ledig?

- Strykjärnet tvärdog. - Men torktumlaren verkar funka fint.

Du verkar ju må bra. Tillräckligt för att njuta av andras elände.

Jag kan inte tillföra mer än vad tidningarna redan har dragit.

En ung kvinna hittades påkörd på vägen.

Det enda pressen inte luskat ut är identiteten. Så får det gärna vara.

Vad driver nån att lägga sig på en väg strax före jul?

Självmordsfrekvensen stiger kring högtider.

Ja, om man är ensam. Men om man är 17 bast...?

- Var hon drogpåverkad? - Erika gör sitt just nu.

- Hon återkommer när hon vet nåt. - Cecilia Ståhl. Bara 17 år.

Hon gick på Polhemsgymnasiet och hade höga betyg.

Hon har aldrig varit i kontakt med polisen.

- Är de anhöriga underrättade? - Inte än.

Och det måste också göras.

Du kände henne, Hartman?

Stilla natt.

Heliga natt.

Allt är frid...

Vänta... Nu är det nån som inte riktigt håller tonen. Vem?

Det är inget att skämmas över.

Ja, ja. Vi fortsätter. Ett, två...

Stilla natt, heliga...

Thomas Hartman i min kyrka? Undrens tid är inte förbi.

- Har du blivit religiös? - Ja, det är...

Vi åt... Vi åt frukost och satt mittemot varandra.

Hon skällde på mig. Hon skäller alltid på mig för att jag röker.

Man kan inte vara präst och röka, säger hon.

- Men ni sågs ingenting igår kväll? - Nej, jag hade konsert igår.

Jag var uppe först i morse-

- och gjorde frukost. Jag trodde ju att hon...

Jag trodde att hon låg däruppe och sov.

- Kan jag göra nåt för dig? - Va? Nej.

Jo, du kan hjälpa mig hem.

Självklart.

Älskling...

Tack.

Okej, då möter jag dig där senare.

Följ upp det här. Vad som än har hänt så ska vi ta reda på det.

- Vad sa frun? - Det är inte hans fru. Frun är död.

Ta skolan, så möter jag dem på bårhuset.

Hur gör man? Hur berättar man en sånt här sak för 600 elever?

Hur gör man? Vad säger man?

Var så goda och slå er ner. Usch, det är ofattbart.

Vissa elever märker man aldrig av och så finns det såna som Cecilia.

Som alla känner. På gott och ont.

- På gott och ont? - Sa jag det?

Nej, jag vet inte.

Syns man för mycket är det alltid nån som ogillar en.

- Det var inte mobbning. - Har det hänt nåt med henne nyligen?

Bara det vi talar om i lärarrummet.

Hennes mamma dog, men det var långt innan hon började här.

Cecilia var ingen grubblare. Hon tyckte om livet.

Hon kan inte ha tagit livet av sig. Det är omöjligt.

- Vet du var hon har sitt skåp? - Jag kan ta reda på det.

Vi skulle behöva prata med Cecilias klassföreståndare också.

Det är lite komplicerat. Ordinarie klassföreståndaren är tjänstledig.

Vi har inte hittat nån ersättare. Han heter Pontus Henningsson.

- Jonas, vad gör du? - Nån har haft sönder det.

- Man kan inte ha trasiga skåp. - Polisen vill titta i Cecilias skåp.

Det är det som är trasigt.

- Jonas är vaktmästare här då och då. - Ja, jag såg att det var trasigt.

Ta fast honom. Han som dödade Cecilia.

Maria.

- Tror du att det här är äkta varor? - Oj då.

Tror du att jag har koll på sånt? Ek får titta på det här.

På Polhemsgymnasiet ställdes undervisningen in.

Stödgrupper hjälper eleverna. Ungdomspsykologer vill inte-

- överdriva oron för att självmordet ska utlösa fler, men medger-

- att den här typen av aktioner kan vara tecken på planerade handlingar.

Polisen är förtegen men många undrar om självmordet var ett julbudskap.

Vittnen som beskrivit flickans utseende drar paralleller-

-till Lucia eller änglar.

- Hallå? Är det jobb eller privat? - Säg till när du vet skillnaden.

- Hur mår ni? - Okej, tror jag. En tuff dag.

För oss också. Vi fick tillbaka proverna.

- Okej... Cecilia? - Jag kollade om labbet skickat fel.

Cecilias blod har på tok för höga halter koldioxid.

Kvävning?

Vi har hittat frätskador i mun, svalg, andningsvägar...

Så nån har tagit livet av henne och sen lagt henne på vägen?

Det är inte sant.

Johannes, vad är det som händer?

Den man som hittades drunknad i morse har nu identifierats-

- som Pontus Henningsson. Cecilia Ståhls klassföreståndare.

Det är alltså honom vi har sökt. Allt tyder på självmord. - Ek?

Lungorna var fulla med vatten. Ryggsäcken var fylld med järnskrot.

Vi har upptäckt att Cecilia var död redan när hon hamnade på vägen.

Troligen kvävd av ett frätande ämne.

Dessutom har hennes pappa, Johannes, haft inbrott i sin kyrka.

- Hans tjänstedator saknas. Nåt mer? - Det är bara frågetecken.

Cecilias skåp i skolan var fullt av märkeskläder och lyxiga väskor.

Vem bryter upp ett skåp och lämnar sånt? Vad tog de?

Hur hade hon råd med såna grejer?

Det här är oerhört komplext. Med tanke på de nya upptäckterna-

- är fallet uppgraderat till en mordutredning.

Patrik, kan du och Maria tala med klassföreståndarens fru?

Ja, då så.

Jo, du, en sak bara... Du kan inte lämna ett dödsbud i en sån skjorta.

Kommer du, eller?

Pontus och jag träffades för tio år sen här på skolan.

Han var fantastisk. Klasserna slogs om att få honom som föreståndare.

Sen började Cecilia.

Allt han gjort och hans tid här... En jävla smutskastningskampanj.

Men hon fick som hon ville - som hon alltid fick.

Kristina... Kan Pontus ha haft med Cecilias död att göra?

Patrik, var det så?

Då ska du lyssna på mig, Patrik.

Om det är nån som är skyldig till nånting så är det Cecilia.

Hon dödade min man. Påstå aldrig att det skulle vara tvärtom.

De här låg i hans fack.

Flera gånger i veckan.

Till slut orkade han inte tömma det själv.

Har du nån aning om vem som kan ha skrivit dem?

Första terminen skriver alla klasser en bokrecension.

- Men alla väljer inte den boken... - Samma handstil.

Om hon såg ut så där på insidan var hon nog inte så glad.

Det är en bra bild. Intressant. Men vad berättar den?

Förlåt. Rut Mårtensson - jag är bildlärare.

Maria Wern. Hej.

Alla säger att de är chockade, men ingen att de är sorgsna.

- Folk tyckte väl om henne? - De var rädda att få henne emot sig.

- Mamma! Hej. - Hej, hej!

Pontus dog, hörde ni? Först dog Cecilia och sen han.

Vi vet. Det är därför vi är här och pratar.

Jonas, igår sa du en sak till mig.

"Jag hoppas att ni får tag på honom."

Minns du det? Vem menade du då?

- Han som gjorde det. - Alla tror att hon gjorde det själv.

Om du vet nåt som du inte har berättat, ska du prata med mig.

Fel! Man kan inte laga människor. Det går inte! Det går inte!

Man kan inte laga människor.

Han kunde ha suttit nånstans nu och byggt pärlplattor.

Här har han haft det fantastiskt tills...

Vad man än kallar det, utvecklings- störd eller svagt begåvad-

- så ska man inte driva med honom, inte låtsas flörta med honom.

Det blev en helt annan stämning här på skolan när...

- När Cecilia kom? - Ja.

- Och hennes kompisar. - Hennes kompisar? Vilka då?

Här borta.

Ni var vänner, du och Cecilia? Stämmer det?

Till och från, ja. Vänner är väl ett löjligt ord.

Ett löjligt ord...?

På skolan säger de att ni umgicks hela tiden, Hanna, Cecilia och du.

Ibland gjorde vi det, ibland inte.

Märkte du nån skillnad på Cecilia på sista tiden?

Var hon rädd eller gjorde hon nåt hon inte brukar göra?

Berättade hon att hon hade träffat nån eller att nåt hade hänt?

Vad gjorde hon på kvällarna? När hon inte var med er?

Vi var klasskompisar. Man berättar inte allt.

Känner du till det här brevet?

Vad tycker du om Pontus Henningsson?

Han var vår klassföreståndare som nu är död... Vad spelar det för roll?

Cecilia sa att han tafsade på henne. Känner du till det?

Nej.

Pontus tafsade, Cecilia blev förbannad och skrev de här breven.

Var det nåt du var med på?

- Tafsade han på dig också? - Nej.

Du försöker skydda Cecilia.

- Varför tror du det? - Det är nånting du inte säger.

- Vad är du rädd för? - Jag är inte rädd.

- Du kan inte skrämma mig. - Det försöker jag inte heller.

Jag försöker få dig att hjälpa mig.

Ledsen, jag kan nog inte hjälpa dig.

Om Cecilia satt här nu...

Tror du inte hon hade velat att du hjälpte oss?

Jag är inte som Cecilia.

- Vad sa du? - Jag är inte som Cecilia.

Nej. Hur var hon, då?

- Kan du berätta det? - Alla har väl gått i skolan.

Antingen är man med eller så är man det inte. Jag fick vara med.

Det ska man vara glad för.

- Amanda, Cecilia har blivit mördad. - Jag vet.

Det gick en kille på idrottslinjen. En friidrottare.

Jag vet att de blev ihop.

Han var helt besatt av henne, men hon...

Alltså, han borde ha vetat att ingen var ihop med Cecilia.

Hon tog vad hon ville ha.

- Har han nåt namn? - Tom.

Tom Flodström.

Hej, vi letar efter Tom Flodström.

Han bor därborta.

Tom?

Tom Flodström?

Hallå?

Vad säger man? Är han besatt eller bara olyckligt kär?

- Vad gör vi? - Vi stannar här.

Vi ger det ett par timmar.

Du, tack för strykjärnet. Det kommer väl till användning.

Får jag fråga dig en sak?

Om nån frågar dig om du är gift, vad svarar du då?

- Att jag gifte mig en gång. - Ja, men ser du dig själv som gift?

Jag vet inte. Varför pratar vi om det?

Ingen kan anklaga dig för att vara lätt att komma in på livet.

Jag saknar honom ibland, ibland inte.

Ibland är jag glad och ibland så är jag ledsen.

Vad säger psykologen, är det normalt?

Jag har känt dig sen du var 22. Jag ringer om jag upptäcker nåt normalt.

Ja, gör det, du.

Tänk att det ska ta 15 år att märka vad man skulle gjort annorlunda.

Det är ingen bra idé. Det är inte så smart.

Jag skiter i att vara smart.

Du!

Hallå?

- Såg ni vart Tom tog vägen? - Han gick ut.

Men vad fan? Helvete.

- Förklara. Hur kunde ni missa honom? - Det fanns en bakdörr.

Vi var inte snabba nog.

- Är han skyldig? - Vi vet att han blev dumpad...

Jag vet vad vi vet! Berätta nåt jag kan agera på!

Förlåt. Förlåt.

Hur länge har du känt honom?

Jag vet inte om vi känner varann längre egentligen.

Studiebidraget verkar vara större än på min tid.

Hon hade den klänningen på en bal i höstas.

Hon var så stolt. Det lyste om henne.

Den är fin.

Hon hade ganska dyr smak.

Ja... Vi pratade om det där.

Visst hade jag önskat att hon använde pengarna på andra saker.

Det var ju hennes pengar.

- Du, hade hon en moped? - Ja.

Hon älskade den. Den kostade en halv förmögenhet-

-men hon slet och sparade.

Hur då? Jag menar, hur gjorde hon? Hade hon andra inkomster?

Hon hade en massa extraknäck.

Hon var väldigt... duktig.

Väldigt duktig.

Formuleringarna är på riktigt. Det här är ilska.

Så Pontus Henningsson har tafsat på Cecilia?

Får jag fråga dig en annan sak som yrkesman...?

Jag tänker på Linda... Alltså efter det här med bussen.

Hon har inte pratat om det alls.

Jag är inte specialist på barn.

Nej men, du, vem är det? Och jag har ändå två stycken.

Ja... Barn är starka. De bearbetar sina trauman på sitt sätt.

När hon känner sig mogen kommer hon att prata om det.

Det vill säga om hon inte har ärvt den genen från dig.

Du...

- Maria? Du... - Nej...

- Maria, ska vi inte? - Nej, det ska vi inte.

Det är bäst om vi inte pratar om det alls.

Jag vet att du jobbar så, men...

Det kanske inte är det smartaste just nu, om vi skulle börja...

Nej... Då ses vi på kontoret i morgon bitti, då.

Vänta.

- Ska du gå? - Vänta.

- Hej, Maria. - Hej, Jenny.

Där är ni ju! Ek vill ha in oss i konferensen nu.

Okej. Vi tog oss in i Cecilias dator till slut.

- Och här... - Vad är det för nåt?

Insättningar. Hundratals insättningar från andra konton.

Från några hundra och upp till tusen, ibland två tusen.

- Varför fick hon pengar? - Det frågade vi oss också.

Tills jag hittade det här...

Cecilia har betalt för ett abonnemang.

- Herre Gud i himlen... - Ja.

- Så nån av bilderna är Cecilia? - Ja.

Johannes kommer inte att klara det här.

Han kommer inte att klara det.

Det finns ingenting jag kan säga till er-

- som kommer att göra det här lättare.

Därför att det som har hänt...

...är ofattbart.

Cecilia var en klasskamrat, en vän.

Ett leende ansikte.

Men framför allt var hon en av oss.

Vi...

Alla vi har mist en av oss.

Vad vi kan göra nu är att hjälpa varandra. Trösta varandra.

Och... hjälpas åt att...

...minnas Cecilia som den hon var när hon var hos oss.

Och förstå och acceptera att...

...ibland så...

...så är livet...

Polis!

Stanna!

Stanna, säger jag! Frys!

Stanna!

Stanna!

Det var inte jag. Jag lovar! Det var inte jag!

Du har inte varit hemma sen i förrgår kväll. Hur kommer det sig?

- Varför sprang du ifrån oss, Tom? - Det var väl inte så smart.

Men det var inte jag. Jag lovar.

Ni var tillsammans, eller hur?

- Ja, jag trodde det. - Du var kär i Cecilia.

Men det var inte ömsesidigt.

Vad var det som hände?

Ingenting. Inte ett skit.

Jag försökte ringa henne, men hon svarade inte. Skickade mess...

Jag försökte prata med henne, men hon ville inte.

Hon hade väl fått vad hon ville ha, sen betydde man inget längre.

- Vad gjorde du då? - Vad fan skulle jag göra?!

Jag saknar henne så in i helvete.

Varför skulle jag vilja göra henne illa?

Förhöret är avslutat. Tack ska du ha.

- Nej, det här ger inget. - Nej, nej, nej.

Vad betyder det här nu då?

- Att vi avskriver honom? - Vi har inget att hålla honom på.

Men vad säger magen?

Ja du... Magen säger att det är en oerhört ledsen pojke-

- som inte har ett dugg att göra med Cecilias död.

Sexsajten...? Vad lär vi oss av den?

Domänen är registrerad i Ural.

Sajten finns på ett ryskt webbhotell.

Ju bättre kommunikationsteknologi, desto svårare för oss.

De här sajterna har ju besökare från hela världen.

Det betyder inte att nån av dem är förövaren.

Vi får utgå från det vi har. Vi får hålla ögonen öppna på skolan.

Nån måste ju ha nånting att berätta.

Vem berättar för Johannes?

- Hallå? Laila Ståhl. - Hej, det är Thomas. Hartman.

Jag har lite tråkiga saker att berätta rörande Cecilia...

Du har förstört mitt liv!

Du har kommit till Hannas mobil. Prata efter pipet. Ciao! Puss!

Kanske är det mitt fel.

Kanske har jag tvivlat.

Vägled mig, för jag begriper inte.

Varför?

Varför mig?

Varför igen?

Hej!

Jag visste inte vem jag skulle prata med.

Jag är rädd. Jag får inte tag på Hanna.

Jag vet inte var hon är.

Det är så hemskt. Stackars flicka...

Ännu en 16-årig flicka hittades i natt mördad utanför Visby.

Det är det andra dödsfallet på kort tid. På skolorna-

- råder en rädsla för att det ska upprepas igen.

Efter påtryckningar säger flera av öns gymnasieskolor-

- att de inte kan garantera säkerheten-

- och överväger att ställa in under- visningen. Polisen är förtegen...

Vi har ett mord till. Det verkar ha gått till som det förra.

- Flickan har blivit kvävd. - Ek?

Preliminärt, ja. Och samma frätsår.

Och placerad mitt på vägen.

Nattsärken och armarna ut... Kan det vara nåt religiöst?

Försöker nån säga att hon är en ängel?

Eller att de inte är såna änglar som alla vill tro.

- Gäller det för Hanna också? - Hon kan ju också finnas på sajten.

De flesta tjejer döljer ansiktena. Chatrummen är det primära.

Där kan ingen av dem befinna sig nu.

Om nån annan från skolan är inblandad håller de sig borta nu.

Finns det nåt lösenord på Cecilias dator?

Hon har inte använt sin dator. Hannas är lika tom.

Det är själva helvete att vi inte kommer längre.

- Behöver Amanda nåt slags skydd? - Ja, det är på gång.

- Hon har nog inte sagt allt hon vet. - Maria...

Tack för att du kom, Amanda. Jag förstår att det är jättejobbigt.

Det var Johannes som sa att jag skulle... Cecilias pappa.

- Vad skulle du möta Hanna om? - Hon var rädd.

Hon hade fått ett mejl.

Till sin egen hotmail. Från samma person som Cecilia.

Vem?

Vem?

Amanda, vad är Young Skin?

Berätta för mig, snälla.

Sist vi sågs sa du att man skulle vara glad om man får vara med.

Tvingade Cecilia er att vika ut er på nätet?

Det var så lätt i början.

Man visade inte ansiktet så man tänkte inte på att nån kollade.

Om nån på andra sidan världen kollade, vad spelade det för roll?

Sen märkte vi att han hade kollat på oss.

Vem då? Vem?

Pontus Henningsson. Er klassföreståndare.

Han var ett jävla svin.

Han var över 40, och vi var hans elever.

- Varför tror ni att det var han? - Vi tror inte, vi vet.

Han började skicka pm till oss. Skrev saker.

Privata grejer. Sånt som bara ens klassföreståndare kan veta.

Fattar du hur rädda vi blev. Han använde våra namn.

Och då spred ni ut att han tafsade?

Vi ljög inte. Det var ju så.

Kanske inte som vi skrev. Han kanske inte tafsade...

Inte i skolan, men...

Han glodde på oss på nätet. Satt hemma och...

Var det bara ni? Fanns det fler?

Inte? Var finns mejlen nu? Kan vi få se dem?

- Han skickade pm till sajten. - Var satt ni nånstans?

- Han skulle döda oss om han visste. - Vem?

Vi använde Cecilias pappas dator. Från kyrkan.

- Så inbrottet... - Det var Hanna, inte jag.

Kan du tänka dig nån annan som kan ha skickat mejlen till er?

Pontus tog livet av sig för mindre än en vecka sen. Hanna dog i natt.

Han skickade nog inte mejlen.

Vem är det, då? Vad kommer att hända med mig?

Dyra vanor.

Hur många live-streamar de har skickat kan vi bara gissa oss till.

Men varför gör man så här?

Det riktigt intressanta är vad de uppmanas att göra.

Från inviter till nästan hot, det mesta på engelska.

Men signaturen "Yourlove" skriver på svenska.

Otäck ton från början, sen eskalerar det fram till det här:

"Dina filmer är sparade. Träffa mig eller se dem på Youtube i morgon."

Dan efter hittar vi Cecilia under en buss.

Jag måste få tillstånd att plocka in skolans alla datorer.

Jag ska prata med åklagaren. Trevlig helg.

Tack, du.

Laila?

Laila?

Hej, älskling. Är du färdig?

- God natt, Patrik. - God natt.

- Det är kanske du som ska läsa? - Ja! Snälla. Snälla Patrik...

- Det är bättre om mamma läser. - Nej du! Snälla Patrik.

- Snälla... - Det är bättre om mamma läser.

- Nej, du! - Jag läser, gumman. Det är okej.

Ta lite te, så kommer jag snart.

Du, var det du som bad henne krama mig?

Nej... Jag har väl fått barn fått barn med bra omdöme. God natt.

God natt.

Ja, det är söndag. Men ni måste ju kunna fatta beslut ändå.

Är det inte det jouråklagare är till för? Jag tänker inte diskutera det.

Jag behöver ett beslut idag.

Jamen, snälla...

För att jag vill kunna säga att utredningen går framåt. Tack.

Johannes! Johannes!

Ja, han ligger på intensiven vad jag förstår.

Han får syrgas. De kan inte säga om han kommer att vakna upp.

Inte heller om han får bestående men. Det vet man inte.

Är det säkert ett självmordsförsök?

Förlåt, men efter allt som har hänt, så...

Han skriver ett brev där han tar på sig skulden för båda morden.

- Inga detaljer... - Nej.

Det är bara ett erkännande. Och att han ber om Guds förlåtelse.

Och varför vill han att vi ska tro det?

- Han kanske vill skydda nån. - Jag har sökt Laila hela morgonen.

För att underrätta henne.

Vi går inte ut med nån efterlysning än. Men vi håller ögonen öppna.

Marianne och jag har ofta varit här. Suttit framför brasan-

-och druckit fruktansvärd sherry.

Och... nu är man här.

Du...

- Ingenting är ditt fel. - Nej, jag vet.

Vad fan...

Hartman!

Din mobil var avstängd.

Jag har varit hos min syster i Burgsvik. Jag behövde tänka.

Hur länge har du och Johannes bott tillsammans?

- Johannes dödade inte Cecilia. - Det är det ingen som tror.

Ni tror att han gjorde det för att skydda mig?

Borde vi tro det?

Jag hatade henne fruktansvärt mycket ibland.

Men jag skulle inte döda henne. Jag ska bara visa en sak.

Det här skrev hon till mig.

Jag älskar Johannes. Jag skulle...

...aldrig nånsin kunna göra nåt som skadade honom så.

Lämna mig inte.

Älskling...

God morgon, herrskapet.

Vill man låtsas att man inte åker i samma bil ska man akta sig för såna.

- Man ser rakt ner på parkeringen. - Jaha.

Hade du ett ärende eller gör du dig lustig över folk som samåker?

- Cecilias moped som du letade efter. - Har vi hittat den?

Den stod utanför skolan bland de andra mopederna.

- Ja, ja... Tack i alla fall. - Man kan ju inte få allt.

- Verkar det börja läcka ut? - Ja, tydligen gör det det.

- Gör det nåt? - Nej.

Du...

- Går det för fort? - Nej.

Jag tänker på det här med ungarna och så...

Jag vill att du ska tycka om dem, och att de ska tycka om dig.

Du fattar. Då kan man ju bli lite...

- Jag vet inte. - Det är jag som är...

Jag känner mig inte bekväm med barn.

De bits inte. Varann ibland, kanske. Men inte dig.

De är jättefina. Jag lovar.

- De tycker redan om dig jättemycket. - Du sa ju att de hade gott omdöme.

Vi får plocka in skolans datorer.

600 elever... med lika många användarnamn.

Det är som att leta efter en nål i en jättestor hög med nålar.

Men vad har vi? Ett erkännande som vi inte tror på.

Pojkvännen är avfärdad. Prästens fru var nästan i Burgsvik när Hanna dog.

Finns det inget i datorerna så har vi ingenting.

Ge mig dem! Det är skolans datorer!

- Släpp dem! - Arvidsson? Ja, tjena.

Släpp dem! Det är skolans datorer.

- De tar datorerna ifrån oss. - De är poliser och har bett om lov.

- Vi bara lånar dem. - Ja.

Du, det var Hartman. Johannes har vaknat.

Och... han tar tillbaka sitt erkännande.

Ja, jag visste det.

Förlåt mig.

För det här, eller för att du trodde att det var jag?

För båda två.

Jag borde ha förstått.

Jag borde ha förstått vad hon höll på med, men...

...jag ville inte.

Jag var så rädd för hur hon skulle ta det, och jag var...

Jag tänkte...

...tänk om jag förlorar henne.

Och så fanns du där hos mig hela tiden. Och jag var bara rädd.

Förlåt mig, Laila.

Tack.

Jaha, så ni ska flytta ihop nu? Gud, vad kul!

Men lägg av, Erika. Vi behöver inte gå i förväg.

- Vi tar en dag i taget. - Men hur känns det?

- Varför kan du inte berätta? - Jag vill inte att han ska höra.

- Jag är ute med soporna. - Vad säger barnen?

De gillar honom jättemycket.

Men jag vet inte. Vänta lite...

Han sa en sak som jag blev så där...

Jag blev lite fundersam bara. Det var...

- Mamma! - Men Gud, det är Linda. Vänta.

Mamma!

Mamma, kom!

- Mamma! - Vad är det?

Kom!

Vad är det, gumman? Vad var det?

Den där flickan...?

Varför låg hon bara där vid bussen?

Lägg dig lite, ska vi se.

Försök att sova lite nu. Det är ingen fara.

Blunda. Så...

Jag kommer snart.

Om jag går dit och träffar honom, kan ni skydda mig då?

Han vill träffas på Södertorg 20.00. Jag måste gå dit.

- Du är 17 år! - Han har mördat Cecilia och Hanna.

- Nu är han ute efter mig. - Jag vill verkligen gå dit.

Vi kan inte bestämma det själva, Amanda.

Om vi skulle göra det, så måste vi gå genom en åklagare.

Bra. Ska jag ringa, eller ska ni?

Hej.

Hej.

Jag ringde till dig förut, men det vet du ju.

Ja, jag var inte riktigt färdig.

Du, vad hände? Igår med Linda. Jag fattade inte riktigt.

Hon var ju helt förtvivlad...

- ...och du bara... stod där. - Ja.

Jag... Jag...

Jag är hemskt ledsen, Maria. Jag...

- Man kan inte ha så svårt för barn. - Jag önskar att det var så.

- Men det är ju mina barn. - Ja.

Men så kan jag ju inte ha det.

- Jag har pratat med åklagaren. - Och vad säger han?

Klarar vi det här?

Amanda?

Amanda, hör du mig?

- Jag är här. - Vi har full uppsikt.

Du styr. Vill du bryta så bryter vi. Okej?

- Amanda? - Jag fattar.

- Andra bilarna, hör ni mig? - Ja, vi ser henne fint.

- Ek, Arvidsson. Är ni vakna? - Ja. Vi har allt under kontroll.

- Vi ser henne bra här också. - Okej, då avvaktar vi och ser.

Fan, det här låter som en dålig kioskroman, men...

Jag har saknat dig ända sen skolan.

Sen allting blev som det blev.

Maria, jag vill leva med dig.

Jag vill vara tillsammans med dig igen.

Jaha. Och hur ska det gå till?

Va? Jag är en paketdeal, Patrik.

Jag kommer med två barn, varje dag, året runt. Alltid.

Det är så det är. Jag vill inte ha det på nåt annat sätt.

- Jag fattar det. - Ja. Du måste fatta det.

Ek här. Personen vid skyltfönstret. Man eller kvinna?

Vi ser inte. Det kan vara vem som helst. Vi avvaktar.

Amanda, vi ser dig. Ta det lugnt. I fall han tar kontakt, ser vi dig.

Okej. Ja, det är bra.

- Vad fan är det där nu? - Vet inte. Är du beredd?

- Ja. - Vi avvaktar tills nån tar kontakt.

Okej, det är uppfattat. Vi avvaktar.

- Vi avvaktar. - Amanda, hör du mig?

Ja, jag hör.

- Amanda, hör du mig? - Jo, det är lugnt.

- Ser ni mig? - Hör du mig?

Ek, Arvidsson, ser nån henne?

- Är det nån som ser henne? - Nej, vi ser inte.

Vi får avbryta. Jag repeterar: Vi avbryter!

Hon är inte här! Hon måste vara på bussen.

- Polis! - Amanda? Amanda!

Vad fan. Nej, hon är inte på.

Vänta här.

Var fan är hon?

Hon har setts försvinna bort med en person mot Adelsgatan.

Okej. Två bilar.

Ni kör upp Adelsgatan. Ni andra kör runt. Sök i snön efter spår.

- Hjul eller vad som helst. - Ja, det är Maria.

Vi har en träff på skolans datorer.

En användare har varit inne på Young Skin under hela hösten. En...

...Jonas Mårtensson.

Arvidsson, Ek!

- Vaktmästaren på skolan. - Hemadress?

Hallå! Här är jag. Hallå! Öppna! Hjälp!

Wern!

Här är ett avskedsbrev.

"Nu är vi vid vägs ände. Han kommer aldrig att..."

Det är det inte alls det.

"Jag ville aldrig låta det gå så långt. Vi är vid vägs ände."

"Han klarar sig aldrig utan mig."

Det är ju mamman som har skrivit. Det är ju hon... Rut, bildläraren.

- Vad hette hon mer? - Mårtensson.

Hallå, ja? Jag vill ha en adress till Rut Mårtensson.

Jävlar! Mopeden! Den står på skolan.

Hon tog den dit den kvällen hon skulle dit. Hon har henne på skolan.

Hjälp!

"De var inga änglar. De levde som om de ägde världen."

"De gled ovanpå och ingen sa emot."

"De hånade min son, drev sin klassföreståndare in i döden."

"Kanske har ni hittat Jonas bilder."

"Det var hans förtjänst att jag hittade deras svaga punkt."

Ring ambulans!

Hon lever. Sök henne, så ringer jag ambulans.

En ambulans till Polhemsskolan. Ja, omedelbart.

Amanda, ta det lugnt. Andas.

Så, Amanda...

Härligt. Bra.

Stilla natt.

Heliga natt.

Allt är frid.

Stjärnan blid.

Skiner på barnet

i stallets strå.

Och de vakande

fromma två

Kristus till jorden

är kommen.

Oss är en frälsare född.

- Hur är det? - Det är bra.

Det är bra.

Det är faktiskt det.