Original subtitles

-Jag utreder Sean för sexhandel. -Det här är mitt barn! Min son!

De görs illa nu. Tiden är snart ute.

Enligt rapporterna jag har läst har ni inget, för det finns inget där.

-Har han varit på rehab i Waunakee? -Han var där på somrarna i stugan.

Det kanske var här det började.

Herregud...

Det är hitåt.

Vi har inte identifierat det än.

Rättsläkaren tror att liket har legat där i tio år.

Den som begravde henne använde kemikalier.

Lut, blekmedel, hydroxid.

Personen visste hur man förstör bevis.

Lärde sig det nånstans.

Din son ledde oss till henne. Sean är inblandad i det här.

Du kan inte skydda honom.

Du kan inte rädda honom från det här.

Hjälp mig gripa Sean nu.

Han är min son. Du ska inte gripa honom.

-Chefen. -Ge mig en lägesrapport.

Kroppen är identifierad. Jodie Brown. Jag tar det på högtalaren.

Jodie var tolv när hon anmäldes försvunnen för 15 år sen i Waunakee.

Familjen identifierade henne via skorna och armbandet.

-Jodie bodde 1,5 km från stugan. -Hade hon kontakt med Sean?

Föräldrarna minns inte O'Neals, men hon bytte vänner före försvinnandet.

Mamman trodde att de var tonåringar. Sean var runt 17 då.

Jodie försvann den 15 augusti. Polischef O'Neal var på konferens då.

Vi har inte kunnat styrka var Sean befann sig.

Rättsläkaren kunde inte fastställa sexuella övergrepp, men dödsorsak.

Krossat tungben. Sean ströp henne.

Fortsätt. Meddela åklagare Chapman att jag är på väg.

Om vi vill ha ett mordåtal måste Sean bindas direkt till stugan och Jodie.

Riktiga, fysiska bevis, bortom allt rimligt tvivel.

Sean använde lut och blekmedel. Allt DNA är borta nu.

Inga kameror, ingen GPS, inga tullar. Stugan låg mitt i ödemarken.

Det var 15 år sen, så vi har inga vittnen som kan binda Sean dit.

-Sexhandeln? De andra kvinnorna? -Flickorna.

Jag har en annan koppling från Waunakee. Hon heter Isla Avers.

Hon är 20 nu, men när hon var 17 var hon på samma rehab som Sean.

Exakt samma datum.

Tre veckor senare var hon i Chicago på centret.

-Följde hon med Sean till Chicago? -Jag trodde att hon var försvunnen.

Men på sin 18-årsdag bytte Isla namn så fort kontoret öppnade.

Och hon har flyttat var sjätte månad.

-Hon flyr. -Nåt har hänt med henne.

-Har du nån adress? -Följ med henne.

-Ja? -Isla Avers?

Nej, tyvärr.

-Varför vet ni mitt namn? -Vi är poliser.

Jag behöver ingen polis. Jag vill inte ha nån hjälp.

-Vi vet vad Sean O'Neal gjorde. -Vi vill bara prata om honom.

Jag vet... Jag vet ingen som heter så.

Jag har inget att berätta för er. Det har jag inte, okej?

Jag måste väl inte prata med er?

Vi vill att du följer med oss.

Snälla. Jag vill inte prata. Jag har inget att säga.

Jag är ledsen, Isla, men vi vill att du följer med oss nu.

Jag vet att du träffade Sean på avgiftningen.

Sen åkte du till centret. Bjöd han in dig?

Du bytte namn. Du flyttar runt, ändrar hårfärg.

Du försöker desperat hålla dig gömd. Varför? Vad hände?

Det var inget som hände med mig.

-Jag tror inte på dig. -Jag bryr mig inte.

Jag struntar i om du tror på mig, eller vad som händer med mig.

-Jag vill bara hem. -Så att du kan packa och fly igen?

-Det angår inte dig. -Jo, i högsta grad - dig också.

Och alla andra flickor som har passerat genom centret.

Sean är kvar där ute. Han driver det fortfarande...

Gör inte så där! Ge mig inte den bördan.

Du har rätt. Du har rätt. Jag ber om ursäkt.

Du är den tredje flickan jag sitter mittemot så här.

Jag satt mittemot Sean också.

Jag såg det. Han ser ut som om han kan se rakt igenom en.

Som om han förstår.

Och jag litade på honom.

Jag är polis. Det är mitt jobb att genomskåda folk.

Och jag litade på honom.

Men det gjorde inte du.

Du kom undan och du är här.

Du är inte knäckt.

Det gör mig så glad.

Jag kan inte berätta nåt.

-Det kan du. Det vet jag. -Jag kan inte.

Isla...

Han behöver inte få veta att du pratar med mig.

Gör det för din egen skull.

Han brukade ha sessioner med mig.

Typ terapi.

Jag berättade allt om mig själv.

Allting.

Han lyssnade. Han brydde sig.

Men så en dag var det som om han tog ett beslut om mig.

Han tog med mig ut i skogen. Han...

Han våldtog mig.

Och sen... var jag inte värt nånting längre.

Han la nånting över min mun, och...

...när jag vaknade var Sean borta.

Jag var i ett rum med lås på dörren.

Det var ett fängelse.

Det var flickor där.

De berättade vad som skulle hända, att jag skulle bli såld.

Jag vet inte hur länge jag var i rummet, men...

...några män förde med mig ut, tvättade av mig...

...och satte mig i en skåpbil och...

...så fort dörrarna öppnades sprang jag.

Jag bara sprang och sprang...

Och jag slutade inte springa.

Vi har honom. En vittnesutsaga om våldtäkt-

-och om fångenskap och sexhandel. Vi har honom.

Det är fortfarande inte tillräckligt. Ord mot ord.

Det finns inga fysiska bevis. Hon anmälde det aldrig.

Hon är straffad, hon missbrukar. Hon är ett dåligt offer - opålitlig.

Den där flickan är inte opålitlig!

Ni undrade om ni hade tillräckligt. Det har ni inte.

Du lovade henne närmast att hon inte behöver vittna. Jag kan hävda tvång.

-Tvång? -Vi tänker gripa honom oavsett.

Det här är det bästa vi har. Jag vill ha bort Sean O'Neal från gatorna nu.

Vi plockar in honom, utnyttjar våra två dygn-

-och hoppas att vi får ihop tillräckligt. Kom igen.

Chicago PD.

Upp med händerna. Ner på knä.

Ner på knä.

Jodie. Var hon din första?

Du våldtog henne, sen ströp du henne.

Har länge har du varit attraherad av barn, Sean?

Var det därför du började missbruka för längesen?

Vill du inte prata med mig nu? Sätt dig ner.

Hur väljer du ut dem?

Vilka får följa med dig ut i skogen? För att våldta och sen sälja?

Är det därför du säljer dem? Så att de inte kan anmäla dig?

Så att du inte behöver döda dem som du gjorde med Jodie?

Vi har dig. Förstår du det? Vi äger dig nu.

Såvida du inte pratar och berättar vad som hände med alla flickorna-

-får du tillbringa resten av livet i fängelse - slagen och våldtagen.

Prata med mina barn på centret.

Jag hjälper dem när inte polisen gör det.

-Jag räddar dem. -Inte allihop.

Vad händer med de du inte räddar? Var är de?

Hur tror du att det här ska hjälpa dig, Hailey?

Hitta de här barnen?

Tror du att det här kommer att rädda dig?

Tror du att det här kan få stopp på smärtan?

Är det därför du försöker rädda en del av dem?

Vi är färdiga. Han har pratat klart. Han har inga svar att ge er.

Gå nu så att jag får vara ensam med min klient.

Gör inte så här. Prata med mig.

Om ni inte vill bli av med jobbet föreslår jag att ni genast går.

Okej.

Vi visste att vi behövde mer. Vi har 40 timmar kvar. Vad har vi?

-Husrannsakan gav inget. -Sean brände dokumenten.

-På polischefens inrådan. -Seans telefon? Kontantmobilen?

Nej. Ingen teknik, GPS-historiken var raderad.

Får vi ut nåt mer av Isla?

Hon minns bara låsta dörrar och galler för fönstren.

Hon minns männen och flickorna, men ingen konkret beskrivning.

Vi har inget att slå till på än.

Men vi vet att Sean är pedofil.

Han har varit attraherad av småflickor i många år.

När han började handla med dem gick han till Helms och Kenning.

-Han kände dem. -Ja. Han kanske var kund.

Då kan det finnas bevis.

Sean var oerhört försiktig. Han använde knappt telefonen från början.

-Han använde den senast 2013. -Inget på mejlen. Allt är kodat.

Jag har ett annat nummer här.

År 2013 ringde Sean det här numret två gånger från sin privata mobil.

Det dyker även upp på Victor Helms mobil.

-Vem fan är det? -Vänta. Numret står på...

...Joseph Collins, 28 år.

Två domar, en för transport av minderåriga och en för ofredande.

-Han äger en skåpbil. -Han transporterar flickorna.

-Det räcker inte för en fullmakt. -Vi ska hitta ett sätt att ta honom.

Långsamt och grundligt. Vi måste få ut Joseph.

Om han springer tar vi honom.

Joseph Collins? Chicago PD!

Joseph Collins. Chicago PD! Jag ser dig, Joseph.

Kom ut, vi vill bara prata!

Han gör sig nog av med bevis.

Vad gör du? Nej, sluta!

Det är en kvinna där inne. Är hon minderårig?

-Jag såg inte. -Jag tror att hon är minderårig.

Nej, sluta!

Chicago PD!

Händerna bakom ryggen!

Det är ingen fara. Mår du bra? Vad gör du här?

Jag är hans flickvän. Vad fan gör ni här? Ni får inte sparka in vår dörr!

-Jag vet inte, säger jag. -Jag tror inte på dig.

-Vad vet du om Sean O'Neal? -Ingenting. Jag känner honom inte.

-Berätta vad du vet. -Galenskaper.

Ser du var du är? Du är på marken i handfängsel.

Din skåpbil blir snart bogserad till polisstationen.

Jag kommer att hitta bevis från flickor som är försvunna-

-våldtagna och döda.

Om ungefär sex timmar kommer du att åtalas för sexhandel, stämpling-

-transport av minderåriga, sexuella övergrepp och överlagt mord.

-Va? -Ja, din lilla flickvän där borta...

...kommer att åtalas för samma saker.

-Hon har inte gjort nåt! -Skydda henne. Skydda dig själv.

-Jag vet inte vad ni vill mig. -Jo, det gör du.

Vad har du skåpbilen till, Joe?

-Vad används skåpbilen till? -Jag skjutsar bara folk.

-Vilka då? -Flickor.

Jag skjutsar flickor. Jag får ett sms, hämtar dem och skjutsar dem.

Varifrån hämtar du flickorna?

-Vi är redo på baksidan. -Vi går in.

Chicago PD!

Tomt!

Då går vi.

Tomt.

Tomt.

Tomt.

De var här alldeles nyss. Han flyttade dem precis.

De 48 timmarna har gått! Ja, det är 20 minuter kvar!

-Vi har tillräckligt för att åtala. -Nej, det har ni inte.

Joseph Collins utsaga är otillåtlig. Ni måste släppa min grabb.

Inspektören, Chapman är på kontoret.

Allt ni får veta av Joseph Collins är oanvändbart.

-Otillåten bevisning. -Gripandet saknar lagligt stöd.

Nej, jag handlade i god tro. Han misstänktes för sexhandel.

En sexförbrytare vägrade att öppna och var oaktsam mot en flicka...

Hon var vuxen och dessutom hans flickvän.

Det gick inte att veta. Hon skrek. Alla poliser hade gått in.

-Du har hört skrik, sett skuggor... -Vad håller du på med?!

Patty, vad i helvete håller du på med?

Tror du att vi hittar bevisen genom magi?

Din son ledde oss dit - till en tolvårig flicka som blev strypt.

Hon lämnades att ruttna.

Till en våldtäkt.

Till ett hus där flickor hölls fångna och utsattes för övergrepp.

De är där ute nu.

-Din son kan ha låtit mörda dem! -Nej, min son är inte sån!

Han är inte sån här!

-Det är han inte. Ni har fel. -Det är ändå inte ditt beslut.

-Varför är du så tyst? -Jag kan inte använda det.

-Va? -Otillåtna bevis, olagligt gripande.

-Ingen åklagare kommer att ta det. -Han ska släppas omedelbart!

Patty. Patty!

Okej, tack. - Polischefen och Sean kom precis till centret.

Han släpper visst av honom där. Vi har bevakning utanför.

Sean vore en idiot om han gjorde nåt.

Då får vi hoppas att han är en idiot.

Släppte du av Sean?

Du vet nog svaret på det. Jag såg dina spanare.

Du behöver inte vara här. Det är redan gjort.

-Jag vill att du ser det i vitögat. -Jag läste dina rapporter.

Om du verkligen hade läst dem, och sett bilderna...

...läst vad en liten flicka sa om din son, om en våldtäkt...

...så tror jag inte att du hade suttit här och druckit whisky.

Du har inget här att göra.

Dörren var öppen.

Vill du gripa mig för det här?

Se hur länge jag blir kvar den här gången?

Nej. Kör på bara.

-Har du mikrofon på dig? -Nej.

Vill du visitera mig?

Nej, jag litar på dig.

-Jag har ingenting till dig, Hailey. -Jo, det har du.

Jag tror att det fortfarande finns en anständig del av dig.

-Varför då? -På grund av det här stället.

Du har ju räddat en del av ungdomarna här.

Jag tror att du ville rädda alla.

Vet du hur många program jag har genomgått?

Tjugotvå.

Jag anslöt mig även till sex religioner. Fick du reda på det?

Sex stycken. Jag läste en massa böcker.

Jag genomgick alla sorters terapi.

Jag förgiftade mig själv.

Jag pratade med pappa. En gång.

Oroa dig inte, han kunde inte...

Han förstod inte vad jag försökte berätta.

Hans hjärna tillät det inte.

Han älskade mig för mycket.

Men jag försökte verkligen.

Jag... Jag ville inte vara sån här.

Berätta var de andra flickorna är, Sean. Har du flyttat dem?

-Men det fungerade inte. -Sean...

Jag kunde inte fixa mig själv.

Var är flickorna?

Drifterna... De försvinner inte.

För det går inte.

Du förstår... Hemska saker händer faktiskt, Hailey.

Hemska saker händer-

-men man kan styra hur de händer.

Man kan styra vem som blir drabbad.

Det var det jag lärde mig.

Man kan offra de som redan är trasiga för att rädda resten.

Vem avgör om de är trasiga?

Det gör jag.

Det gör jag.

Jag förde Sean till världen och uppfostrade honom.

Det var bara han och jag. Förstår du?

Ja. Du förstår.

Det vet jag att du gör.

Och jag älskade honom.

Genom alltihop. Hela tiden han missbrukade. Jag älskade honom.

Jag gjorde mitt bästa för honom.

-Du bär inte ansvaret för det. -Jo, det gör jag.

Vi är ansvariga för människorna vi älskar.

Givetvis är vi det.

Inte för det här.

Va? Vad är det?

Allt finns där.

Jag är ledsen.

Du måste se det i vitögat.

Jag föddes trasig.

Jag blev skapad så här.

Det är nåt som saknas.

Du blev förstörd när du var ung, eller hur?

Det var inte för att din man stack.

Nej, du har alltid varit trasig. Precis som jag.

-När man redan är fördömd... -Är alla flickorna döda, Sean?

Säg bara som det är.

Sean.

HANK VOIGHT: KOM UT HIT PÅ EN GÅNG

Spanarna såg dig gå in.

Vi hade inte fått använda det han eventuellt gav dig.

Jag hade hittat ett sätt att använda det.

Så du vill göra så nu?

Fixa bevisen på alla sätt som går?

Han har tagit sig in i din skalle.

Jag vet.

Nu återgår vi till jobbet. Du, jag och teamet. Det är så vi tar honom.

Det är så vi ska rädda dem.

Jag tror att alla är döda.

Kom igen.

Nu ska vi jobba.

Nu jobbar vi. Kom igen.

Uppfattat.

Teknikerna har sökt efter DNA bland sängkläderna. Vi väntar på mer.

-Han skulle inte gå dit för sex. -Hur går det med bilarna?

Vi har inga kameror vid radhusen, och det är hundratals i kvarteret.

-Hälften av dem är kollade. -Vi får kolla alla sorters hyrfordon.

Om han skulle flytta flickorna ville han väl göra det snabbt.

Inga misstänkta träffar i området på Seans telefon.

-Har sedlighetsroteln hört av sig? -Ja, ingen ökat aktivitet på nätet.

De tvivlar på att flickorna har sålts så snabbt utan uppståndelse.

Voight?

Den här skåpbilen syntes på tre olika kameror nära radhusen i förrgår.

-Vad är det för korsning? -39th och State.

Nummerskylten är registrerad på en Cheva Malibu i Lakeview.

-Den är stulen. -Skåpbilen rymmer flickorna.

Han kan transportera allihop.

Det var här vi tappade bort den. Den kom hit i förrgår och åkte aldrig.

Vi delar upp oss och kollar alla byggnader med ingång från kvarteret.

-Jag tar nästa våningsplan. -Okej.

Det är inget på den här våningen.

Jag går ner en våning.

Jag ser skåpbilen! Den är på nedre plan.

Jag behöver förstärkning här nere. Hör ni mig?

Chicagopolisen! Ropa om ni är där inne!

-Hailey! -Inspektören!

Flytta på dig. Vänta lite.

-Kommer du igenom? -Jag kommer igenom.

Okej. Är du redo?

-Känner du lukten? -Det är människor där inne.

Akta dig.

-Redo? -Ja.

Ett, två, tre!

Herregud...

-Den här andas. Hon lever! -Jag känner också en puls.

Det är ingen fara. Ni är i säkerhet. Vi är poliser.

Vi har ett nödläge, skicka ambulanser och sjukvårdare.

2260 Elcott. Hör ni mig? Hör ni mig?

-Jag ringer och rapporterar. -Okej.

-Ska vi tillbaka till dem? -Va?

Victor. Männen. Sean?

Nej, ni ska inte tillbaka. Ni ska aldrig mer tillbaka till dem.

Safe Place Oasis är kollat.

Seans lägenhet är tom. Han är inte här.

Där är Seans bil.

Sean är hos polischef O'Neal. Vi ska gripa honom nu.

Fint och lugnt, enligt regelboken.

Patty!

Patty?

Polischefen sköt honom.

5021, skicka brottsplatstekniker...

Låt bli. Rapportera inte in det.

5021, skicka ambulanser till 1400 South Wallace.

Jag har en man vid liv, skottskador i nacken och i huvudet.

Vi har en död man. - Hailey, hämta nåt för trycket. Vi ska rädda honom.

Sean, håll ut. Håll ut.

Sean. Stanna här med mig.

Du kan inte rädda mig.

Stanna hos mig. Sean.

Sean?

Hjälp mig, Hailey. Hjälp mig!

Hailey!

-Vad har vi? -32-årig man, skottskada i nacken.

Vi gav honom en stöt och fick igång pulsen.

-Ta honom till Baghdad. Nåt namn? -Sean.

Okej, Sean.

Vi flyttar honom på ett, två, tre.

Ge honom dropp.

Adrenalindropp. Jag känner inte pulsen. Kammartakykardi.

-Ladda till 200. -Laddar.

-Undan. -Stöt kommer.

-Ladda till 250. -Laddar. Undan.

Stöt kommer.

Det ser ut som en sinusrytm. Känn efter puls.

-Jag känner en bra puls. -Okej, vi är tillbaka.

Tillkalla kirurg och förbered operationssal 1.

Han har en stark puls. Han hade en jäkla tur.

Ni gjorde bra ifrån er. Ni räddade hans liv.

Text: Joakim Sandström Iyuno