All language subtitles for Matador S02 E04 I Disse Tider

Mads Skjern kan nu utvidga
med konfektions-fabriken-

-som byggs på den tomt-

-där Fernando Møhge ville se
en park med en byst av sig själv.

Fru Møhge
uppsöker Varnaes på banken.

Den nye styrelseledamoten
Skjold Hansen vädrar-

-att affären inte har gått rätt till.

Han frågar kommunalrådet Lund
hur han fått ordning på sin ekonomi.

Varnaes får med hjälp av Elisabeth
Kristen att berätta-

-att Mads har betalat för den
fåfänge borgmästarens porträtt.

Upplysningen leder till
en uppgörelse med Elisabeth.

Agnes ska gifta sig med Røde,
som dyker upp i sista stund.

Men bröllop blir det i de små rum
som paret har hyrt av Katrine.

Knappt är bröllopet över
förrän de blir tre.

Røde ger husrum
åt diktaren Herbert Schmidt-

-som har varit fängslad
av nazisterna.

Samtidig har Korsbaek fått se
en skumt av nazismen.

Danska medlemmar av DNSAP
har marscherar genom gatorna-

Ingeborg har haft
ett oroväckande möte med Holger-

-som nu slåss för ett Danmark
i hakkorsets tecken.

Hösten 1935

Panik vid kvinnomöte i Korsbaek

- Tack för maten.
-Varsågod.

- Har du sett det?
-Det var visst ston rabalder.

Hon är modig. Hon har rätt i mycket
av det hon har sagt om hyckleriet.

- Hon stöder en fosterfördrivare.
-Hon stöder kvinnorna.

Vilka kvinnor?

De som får sitt liv förstört
för att de ska ha barn.

Ett barn kan väl inte
förstöra nåt för nån.

Du vet hur man ser på en flicka
som har råkat illa ut.

Tror du det är roligt att vara barn
till en ensamstående mor?

- De flesta gifter sig väl med pappan.
-Det är inte alltid en fördel.

- Vad menar du?
-Tänk dig för!

- Ska vi inte prata om nåt annat?
-Jo. Dr Leunbach angår inte oss.

Jag tror vi ska dammsuga
den stora mattan först.

Jag respekterar henne i alla fall.
Fröken Friis.

Verkligen? Det är tur
att hon inte har gift sig med Kristen.

Tänk om en bankdirektörs fru
hade uppträtt på det viset.

- Kristen skulle hålla med mig.
-Han är inte så gammalmodig som du.

- Han har respekt för moderskapet.
-Ni är ju män.

Då kostar respekten inget.

- När är det dags?
-Om tre månader.

- Bra att ni blev av med tysken.
-Han har lånat sjömannens lägenhet.

Kunde han inte stannat i Tyskland?

- De har bränt hans böcker.
-Har han skrivit nåt osant?

Nej, nåt sant. Det är därför.

Ni vet utmärkt
att tidningen ska in först.

Får jag se det där.
Gå in och dra för gardinerna.

Står det nåt?

"Panik vid kvinnomöte i Korsbaek."

"Fröken Elisabeth Friis anklagar
Leonbachs motståndare..."

"...Leunbachs motståndare
för hyckleri om moderskapet."

- Det är han, fosterfördrivaren.
-Vad säger frun om det?

Det hade jag aldrig trott
om fröken Friis.

- Om frun ser det här...
-Då går hon väl och lägger sig.

Den här tidningen ska frun inte se.

- Sluta nu!
-Jag vill också se!

- Slåss ni nu om tidningen?
-Jag vill läsa om moster Elisabeth.

Sluta nu!
Lugna ner er.

- Vad är det med Elisabeth?
-Hon är i Tidende.

"Flera damer grät
och konsulinnan Holm"-

-"fick ha stöd av två
när hon snyftande lämnade mötet."

- Det hade jag velat se.
-Ge mig tidningen.

- Skulle ni inte till dansskolan?
-Jo, kom. hon är fem minuter i.

Hallå? Är det du, Maude?
Om jag har sett. vad då?

Nej, jag har haft mycket att göra.
Har hon helt mist förståndet!

Nej, du ska inte gå och lägga dig.
Jag kommer hem om en stund.

- Var det om din frus syster?
-Jag var där.

- Jag tycker bra om fröken Friis.
-Jag måste gå hem.

- Du lovade att gå med.
-Jag är också ledsen för det.

- Blir det nånsin annorlunda?
-Inte nu...

- Jag tror hela staden pratar om det.
-Vi har ju varit så försiktiga.

Du väntar lite, inte sant?

- Hej.
-Har du sett det där med fröken Friis?

Kvinno--slagsmålet på Postgården!

Efterdyningarna kunde höras
längs hela Algade. säger man.

"Korsbaek-kvinnor i gräl. Känd dam
går i bräschen för dr Leunbach."

Det är för att hon aldrig själv
har varit mor.

"Under en debatt om moderskapet
arrangerat av Dansk Kvindesamfund"-

"-blev det bråk mellan DK:s
få anhängare av dr Leunbach"-

-"och de kretsar som har krävt
strängare straff för läkaren."

"Hotelserna nådde sin höjdpunkt"-

"-när en av DK:s styrelseledamöter,
fröken Friis"-

-"förklarade att det fanns hycklare
bland motståndarna."

"Syftet med detta hyckleri är
att trycka ner kvinnor i allmänhet"-

-"och de sämst ställda i synnerhet."
Bravo.

- Hur kan du säga så, Lauritz!
-Det handlar om alla proletärer.

Om att avskaffa allt
som har tryckt ner folk.

Oönskade barn, då har pamparna
arbetarna precis där de vill ha dem.

Då kan de fortsätta att vara slavar
och deras barn efter dem.

- Var är tältsängen?
-I skjulet.

- Kommer det nån?
-Bara Herbert.

- Ska han bo här igen?
-Tills vidare.

Elisabeth är ju ingen flicksnärta.
Hon har rätt att ha egna åsikter.

När hon dricker le här brakar hon
med fru Skick! Hansen om tyskarna-

-trots att hon vet att dottern har
förlovats in i en fin tysk familj.

Hon bråkar med översten
om fredsarbete.

- Och det är min syster.
-Elisabeth är annars en bra människa.

- Håller du med henne?
-Vad? Nej. inte i den frågan.

- Det strider mot partiets uppfattning.
-Vad ska valmansföreningen säga?

- Först Jørgen och nu Elisabeth.
-Sans comparaison.

- Med förhållandet till Kristen Skjern...
-Det har väl gått åt skogen. Eller hur?

Efter att hon berättade
det där om målningen-

-har jag nästan inte
kunnat prata med Elisabeth.

Kristen?

Jag har läst tidningen.

Får jag komma in?

Två elever har lämnat återbud.
De kommer inte mer.

Jag är ledsen för det
med borgmästarens porträtt.

- Det var varken din eller min skull.
-Det är ett helt år sen.

- Jag står inte ut med att vi inte ses.
-Du har ju roat dig i Köpenhamn.

- Vem säger det?
-Jag har mina källor.

Åh, Jørgen Varnaes...
Ja. vi har stött på varann.

- Nya muntra vänner.
-Vi känner varann genom baronen.

Jag står inte ut.
Jag vill fråga dig...

Om vad?

Om vi inte ska dra ett streck över det
så att allt blir som förr.

- Kan det bli det?
-Ja. Varför inte?

Som jag sa den gången:
det är hopplöst här.

Om du sökte nåt i en annan stad,
långt från Korsbaek och din bror...

Det vet du mycket väl
att jag inte kan.

Har han inte ridit ut stormen?

Han har hotat stämma konsuln
och Skjold Hansen för ärekränkning.

Då är ju allt som det ska.

För din bror och banken.

Hallå? Ja, det är jag.

Tycker ni?
Det får ni själv avgöra. fru Strøm.

Ni får ju ha er åsikt och jag min.

Ja, men då säger vi det. Adjö.

Apotekare Strøms omusikaliska
avföda kommer inte heller mer.

Det får vi Skåla för.
Jag får väl lägga ner verksamheten.

Tror du inte du behöver nån
som tar hand om dig?

Jag har aldrig lagt mig i dina åsikter-

-men helt genomtänkt
är det här väl inte.

- Du tycker väl...
-Vad jag tycker spelar ingen roll.

Jag håller min åsikt för mig själv.

Jag skulle väl ha låtsats
att jag tyckte tvärtom?

- Väntar du nån?
-Dr Hansen. Vi spelar fortfarande.

Jaså minsann, där har vi Korsbaeks
valkyria. Det må jag säga.

Jag har sett till konsulinnan Holm.
Hon påstår att hon har fått en chock.

Men hon överlever.

- Vi har fått vår fiol tillbaka.
-Det är jag inte säker på.

Var inte så sträng nu. Ni har
just visat att ni älskar människor.

- Det tycker inte Kristen.
-Det har jag inte sagt.

- Om man gått lite mer varsamt fram...
-Alltså tigit.

Ni är läkare.
Vad tycker ni?

Om Elisabeth? Hon har rätt
Det har jag sagt till minst 20.

- Nu har vi chans att bli en trio.
-Han har inte sin fiol med sig.

Han kom bara med tidningen.

Jag kan hämta den.
Jag kom ju med bil.

Om du bara nöjer dig med
att spela fiol.

Vi sitter mer ostörda här inne.
Det är för många inne i klubben.

Två whisky soda.

Vi fick inte mycket ut av
att gå till storms mot honom i våras.

- Borgmästaren är min partikamrat.
-Det är inte honom vi ska ha tag i.

- Den nye borgmästaren kan inte...
-Glöm allt om borgmästaren.

Håll ögonen på kommunalrådet.

Jag vill inte få fler brev från nån
advokat i Högsta domstolen.

Vi gör inget förrän vi har bevis.
Och vi kan vänta.

Vi får reda på vem som dragit upp
Godtfred Lund ur träsket.

Det kan bara vara Omegns-banken
och Mads Skjern.

- Affärerna går över förväntan.
-Den som gapar över för mycket...

- De vill att du är med på mötet.
-Kan de mig förstå?

Din danska är bra, Herbert.
På mindre än ett år.

- Hon vill mig ut ur huset.
-Det stämmer inte. eller hur. Lauritz?

Får du lugn och ro att skriva
nu när de har bränt dina böcker?

- Alla har inte bränts.
-Nu blir han översatt till danska.

Tänk att vi känner en utländsk diktare
som blir översatt till danska.

- Att du bara kan, Herbert.
-Se upp. så att den inte brakar ihop.

- Jag är snart som en elefant.
-Världens vackraste elefant.

- Du pratar som nån från en cirkus.
-Du är bara avundsjuk.

Du säger aldrig nåt snällt.
Säg nåt då. om du kan.

- Fru kapten Korpulent...
-Jag ska ge dig!

- Låt bli! Annars får du tältsängen.
-Den kan du dela med Herbert.

Unfall att styrmannen kommer.
Jag får hitta nån annanstans att bo.

- Det är inte Likgiltigt var du bor.
-När barnen kommer...

Kom nu! Tåget är här prick på slaget.
Det kunde du lära nåt av.

Att hon har tid till att komma hem
en månad före bröllopet!

Där är hon.
Där. Viggo.

- Så ni hann få brevet.
-Är Heinrich inte med?

- Jag har kofferten också.
-Vad ska du med allt detta?

- Jag ska inte åka tillbaka.
-Tänker ni slå er ner här?

- Jag vill inte gifta mig med honom.
-Vad menar du med det?

- Jag är trött på Heinrich.
-Vad säger hans förtjusande familj?

Jag reste bara min väg.
"Auf Wiedersehen. här osar bränt."

Säg något, Viggo!

Det är inte honom jag har brutit med.

Nu åker vi hem.
Så kan vi prata om det.

Det är min dotters.
Var snäll och kör ut den till min bil.

Goddag, fröken Mikkelsen.

- Tack för att jag fick komma.
-Ni är alltid välkommen.

Ni och er man
har betytt så mycket tör skutan.

- Ellen pratar om den fortfarande.
-Hon var en sån duktig elev.

Här bor ni ju fint.

- Ni har en pojke till.
-Erik är nästan fyra år.

- Honom ser vi väl snart?
-Naturligtvis.

Det betyder så mycket
att ni har förtroende för skolan.

Tack.

Också för det jag nu måste säga...
Det är svårt.

- Handlar det om Daniel?
-Ja, ni vet det kanske redan.

Även om hans syster går där,
det tar de annars hänsyn till...

...så skulle det bli svårt för honom
att gå på Läroverket.

- Särskilt hans betyg i räkning...
-Det har min man fäst sig vid.

Många föräldrar försöker i alla fall,
trots skolans rekommendationer.

- Men enligt min åsikt är det synd.
-Ja, när de inte klarar sig.

Även om de blir antagna.
Man tar ju inte hänsyn.

Det skulle vara mycket bättre för dem
att få vara kvar hos oss.

Ja, ni har kanske rätt,
men min man lägger vikt vid...

Daniel är en nervös pojke.
Han är inte stark heller.

Han kan ju få en realexamen hos oss.
Utan tårar...om jag får säga så.

Det låter rätt.
Jag ska prata med min man om det.

Hennes avsikter var goda.

Daniel ska bara läsa lite mer.

Pojken ska också ut i friska luften.
Han måste få leka med andra barn.

Han måste kunna klara av
samma utbildning som sin syster.

För Ellen går allting så lätt.
Men Daniel är klen.

- Han har alltid ont i magen.
-Det beror på dåligt samvete.

Dr Hansen har en annan uppfattning.
Du pressar pojken för han.

- Du överbeskyddar honom kanske.
-Daniel behöver skyddas.

Kanske för att...
I efterhand har jag ofta tänkt på...

Att vara utan sin mor,
resa runt med dig-

-sitta på en trappa och vänta,
en liten pojke...

Hade Ellen mer trygghet?

Vad ville fröken Mikkelsen?

Var det om mig?

Jag ska få tag på en lärare
som kan lära dig räkna efter skoltid.

Du ska få se att det ordnar sig.

Nu har jag kommit över det,
men stackars fru Varnaes...

Det är svårt att tro att de två systrarna
kommer från samma goda hem.

- Iben har kommit hem utan förvarning.
-En sån fin. solid tysk familj.

Förnäm också.
Och Heinrich. som var så artig.

- Hon kan komma på bättre tankar.
-Nu rider hon ute på Brvdesø.

Vi är aldrig där mer, sen baronen
gick över till den andra banken.

Iben struntar i sånt.

- Pappa är inte baronens advokat mer.
-Du får fortfarande låna Bianca.

Får jag? Jag hade helt glömt bon
hur tråkigt det är i Korsbaek.

Förlåt...jag såg bilen utanför.
Jag trodde det var baronen.

Det är bara jag.
Vi har varit ute och ridit.

Iben Skjold Hansen har ridit hos oss
sen hon var en liten flicka.

Herr Skjern är direktör för Omegns-
banken. Vill ni inte slå er ner?

Jo tack, om damerna tillåter.
Jag tänkte ta ett par smörgåsar.

- Jag har glömt äta lunch.
-Så blir det när man är ungkarl.

Ge mig bara två stycken, och en extra
med ost. Och en kall pilsner. Tack.

- Får jag bjuda på nåt?
-Nej, jag ska hemåt.

Ska Andersen köra dig tillbaka?
Jag kör bara på Brvdesøs vägar.

Ja, om inte...
Ska ni till Korsbaek efteråt?

Ja, det hade jag tänkt.
Ni får gärna åka med.

Det hade ju varit det lättaste.

- Hälsa baronen och säg att jag ringer.
-Från mig också och tacka för lånet.

- Tack för lånet...av vad?
-Baronen har alltid lånat mig hästar.

Men nu höll jag på
att bli panikslagen.

Pappa och baronen har rakat i luven
på varann om bankerna.

- Det måste ni veta allt om.
-Inte särskilt mycket.

Bara det inte går ut över mig.
Vad skulle jag annars göra?

- Vad gör ni i Korsbaek?
-Jag arbetar.

- Och när ni är ledig?
-Ja, då...

Då läser jag, spelar fiol, går på bio.

Ta med mig nästa gång
och bjud mig på en öl nu.

Naturligtvis.
Förlåt...

- Vad rör det sig nu om?
-Tillfälliga problem.

- Inte klientkontot igen, va?
-Det är dvd att leva. inte sant?

Först sålde du dina aktier,
sen pantsatte du hälften av Näset.

- Varför köper du inte min hälft?
-Jag ansvarar ju för panten.

Det är 30000.
Lägg till 20000. Så är allt ditt.

Jag har knappt 30000 i Likvider.

- Det försöker du väl inte inbilla mig?
-Min förmögenhet står i bankaktier.

- Har du inte en utmärkt praktik?
-Det är den tag tänker sätta.

Det är bara vissa saker
som ska ordnas upp först.

Vad är det för ett sluttande plan?
Hur mycket har hon kostat dig. Gitte?

- Inte lika mycket som Minna.
-Hon vill väl inte ens gifta sig.

Gitte är en fri fågel.
Du pratade om Likvider förut.

De där två gamla Møhge-tomterna,
är du fortfarande delägare i den ena?

Ja, banken äger den andra.

Stycka av till industri. Det ligger ju
en konfektionsfabrik där.

Vi får se hur det går med den, men
det ska du inte berätta för baronen.

Blod är tjockare än vatten. Därför
hoppades jag du skulle köpa Näset.

- Det kan jag inte.
-Jag har kvar den andre köparen.

Skjold Hansen?

Sälj då, för tusan!

Jag kan inte längre ensam
hålla ihop allt.

Om det är så du ser det...

Hans Christian,
vad är det med dig?

Var snäll och gå.

Tror du inte
att du behöver lite semester?

- Ulla...?
-Jag tyckte jag skulle vänta.

Jag tänkte att vi kunde... Jag kan
låna en lägenhet i Köpenhamn.

- Jag måste hem.
-Det ska du varje kväll nu.

Jag är ledsen, men folk pratar.

- Det kan väl aldrig bli nåt mer?
-Jag vet mycket väl att jag är feg!

Om du bara inte hade fått mig
att tro på det.

Är det nåt jag kan göra för dig?
Ge dig en resa?

De rika skickar i väg sina problem,
men de kommer tillbaka.

- Jag klarar mig själv.
-Hur då?

För tillfället säger jag upp mig.

Det är en ung dam som vill prata med
direktören. Fröken Skjold Hansen.

Vad vill ni här?

Jag vill se mig omkring
och så kan ni ordna en bankaffär.

Borde ni inte sköta era bankaffärer
på andra sidan gatan?

14 kr i ettöringar.
Jag skulle vilja växla dem.

Det var till mina brudskor.
Det nöjet tyckte jag ni skulle ha.

Jaha...
Jag ska kalla på kassören.

Ska ni inte bjuda mig på bio
eller på lunch?

Mitt arbete ger mig bara tid
till en halvtimmes Lunchpaus.

- På söndag då?
-Då är jag tyvärr upptagen.

Christiansen!
-Ni är hopplös!

Prata med er far om det.
Han ger er säkert rätt.

Vill ni vara snäll och växla
ettöringarna för den unga damen?

Hon säger att det är 14 kr.
Vi får väl tro henne.

Pengarna kan hämtas vid kassan.

Jag ska prata med direktör Skjern
om det med detsamma.

Ja?

- Ursäkta att jag stör.
-Stig på.

Det gäller inte affären.
Det gäller banken.

- Ni ska på ett möte om en stund.
-Ja, det vet jag.

- Finns det en ledig plats?
-Till vem?

Jag har en duktig kusin,
bankutbildad i den andra banken.

- Vad heter hon?
-Ulla Jacobsen.

Jaså? Och hon vill byta?
-Ja, av personliga skäl.

Dem behöver vi ju inte fråga om.
Ni säger att hon är duktig.

Hon var den bästa
på handelsskolan.

- Jag ska prata med min bror.
-Tack så mycket. herr Skjern.

Tack.

50 öre.

Sill är gott!
Fina sillar. fem för en krona.

Det är han där borta som är tysken.

- Snart får du också ett barn.
-Men inte en sån fin barnvagn.

Den är från cykelhandlare Jørgensen.

Den är alldeles för dyr.
Vi får köpa en begagnad.

När man har varit barnflicka
sedan man var tretton-

-och kön barn
i såna fina vagnar...

Man låtsas att barnen
som ligger så fint är ens egna.

- Du får ett som är mycket vackrare.
-Men i en gammal barnvagn.

Lauritz förstår inte
att det betyder nät.

Jag ska bara byta arm.

- Vad är det?
-Korrekturen på min bok på danska.

Det är nästan lika spännande
som barnet.

Ulla! Ta av dig ytterkläderna
och stanna på middag.

Jag ville bara berätta för Arnold
att jag fick platsen.

Han passar måltiderna
sen han har fått egen lägenhet.

- Jag ville säga tack till honom.
-Hade ni inte en bra plats?

Min niece hade lust att byta.

I Omegns-banken blir det kanske
inte så mycket "övertidsarbete".

Kommer du till dansskolan igen?
Du och Arnold är så duktiga.

Dansar Arnold inte med flickan
han sällskapar med?

Hon lär sig aldrig.
Det handlar också om stil.

Det har hon i varje fall inte.
Och har aldrig haft.

Där har vi den unge mannen.

- Jag fick platsen, Arnold.
-Kusin Arnold ordnar allt.

Och nu får hon tid med ungdomarna.
Ni två är så duktiga på att Visa.

Det gjorde de alltid när de var små.
Arnold i sammetskostym och Ulla...

Du hade alltid
små ljusblå klänningar som stod ut.

Det var innan dina föräldrar flyttat.
Och Arnolds far levde...

Herregud, potatisen!

- Nej, det finns bara 14 kr.
-Jag har 9.50.

Hur mycket har ni, Boldt? I kassan.

40-50 kronor,
när herrarna har betalt.

Grishandlaren
går runt med pengarna.

Jag tänkte nog att ni satt här.
Jag ska ha 2 kr till kvällsmaten.

- Ska ni redan ha Konfirmation?
-Servera en kopp kaffe åt min fru.

Det känns oroligt i kroppen.

Min divan står till förfogande
om ballongen skulle spricka.

Det är skillnad på dig och mig, Boldt.

Om två månader är jag snygg igen,
men du ser fortfarande likadan ut.

- Hon repar sig.
-Det är mitt sällskap.

- Jag trodde ni kom hem till kaffet.
-Vi väntar på grishandlaren.

Jag ska till polisen och bevisa
att jag inte är utan existensmedel.

En gång i veckan står jag
framför överkonstapel Jensen.

Och hokus pokus
trollar jag fram 100 kr.

Överkonstapeln blir då besviken
för att han inte kan skicka hem mig.

I regel är det grishandlaren
som lägger ut pengar.

Du är inte helt utan exi...
Vad är det nu det heter?

- Du fick ju 75 kr för din bok i går.
-Men då har vi tillräckligt med pengar.

- Dem har jag använt.
-På mat.

Han tänker aldrig på annat.
På vad då?

Det får vi se.

Undsättning är på väg.

Jaså, är det i dag?
Ja. det är det ju.

Säg till överkonstapeln att det finns
fler av samma son. - Boldt. en pilsner.

- Nu är ni snart fyra i lägenheten.
-Det är två månader kvar.

- Styrmannen går kanske till sjöss igen.
-Men han kommer hem igen.

- Herbert vill gärna stanna.
-Han har ju inte så mycket pengar.

Det får han när boken blir utgiven.
Herbert skriver och skriver.

Han upplever väl inte så mycket
här i Korsbaek.

- Han upplever nåt överallt.
-Utan pengar?

Ibland ger han mig lite.
Så får han 75 kr som redan är borta!

- Han kunde ha hyrt ett rum.
-Det behövs inte.

Vi har ju tältsängen.
Han kan inte bo hos vem som helst.

- På grund av Vårt politiska arbete.
-Ska ni spränga nåt i luften?

I så fall blir det deras huvuden.
Dem slår de ihop över matbordet.

- Det går knappt att lägga på en duk.
-När äter ni då?

På de mest underliga tider.
Ibland inte förrän klockan nio.

Klockan nio?
Det kan man väl inte.

Nej, du hade dött av hunger
om du bott hos oss.

- Mamma, det är adjunkt Karlsen.
-Ja, han ska undervisa Daniel.

- Han vill tala med dig.
-Efter timmen?

Ursäkta, fru Skjern...

Även om det var herr Skjern
som bad mig undervisa Daniel...

Jag har en känsla
att det är lättare att tala med er.

Om vad då?

Det är synd att driva på pojken.

Han kan bli en bra människa
utan att ha gått på Läroverket.

- Har ni förklarat det för min man?
-Ja.

- Är Daniel där inne?
-Nej... Det är därför jag sitter här.

Han sprang i väg.

I går grät han. I dag reste han sig
bara och sprang sin väg.

Men... Lauritz!

Han är på stationen.

Vagnen på trappan...

- Vem äger den?
-Det gör du.

- Hur... Var kommer den från?
-Den är köpt och betalad.

Har du...?

Åh, Herbert...

Har du använt dina pengar
för din bok?

Jag är bara så lycklig...

...att några människor
är såna...som du.

Kom nu, Erik.
Nu ska du gå och lägga dig.

Gudrun, håll nåt varmt till Daniel.

När han inte passar mattiderna
ska han inte ha nån mat.

Tack för maten.
Jag ska gå på skolkonsert.

- Jag tar kaffet med mig ner.
-Vi måste prata.

När han kommer hem
måste jag ge honom ett straff.

- Tänker du slå honom?
-Det här går inte.

Och därför kommer
adjunkt Karlsen inte mer.

Det lönar sig inte, Mads.
Fröken Mikkelsen hade rätt.

Då får det bli internatskola.
Det finns skolor där man kan betala...

...för att såna barn som Daniel
också kan få studentexamen.

Daniel ska inte på internatskola
så länge jag är kvar i huset.

Och om du slår honom...
Då flyttar jag med barnen.

- Daniel kan du inte ta med dig.
-Nej, men Erik och Ellen.

Och Daniel...kommer han tillbaka?
Vad har vi drivit honom till?

Var är han?

Så, så...
Jag vill ju bara hans bästa.

Slow, slow,
quick. quick. slow...

Slow,
quick. quick. slow...

Slow, slow,
quick. quick. slow...

Stopp.
Det är helt fel.

Ulla och Arnold,
Visa den varianten en gång till.

Varsågoda.

Ja tack...och nu allihop.
Varsågoda.

Ja tack. Tack för i kväll.

- Vill ni inte ha en kopp kaffe?
-Nej tack. mamma.

Nå...

- Sätt er.
-Tack.

- Varsågod.
-Tack.

Jag måste snart gå. Man vet aldrig
vad mamma kan hitta på.

Förra veckan
hade hon gått till Kosmorama-

-för att se den där
"Kvinnorna kring kungen".

- Hon störde visst de andra i publiken.
-Hur kom hon dit?

När hon vill då vill hon
och då går hon.

- Jag trodde du bjöd på kaffe.
-Visst kan jag det. - Följer du med?

- Ni brukar ju träffas...
-Det är inte så ofta.

Jag ska hem.

Hon vill inte vara det tredje hjulet.
Hon ska kanske också träffa nån.

Adjö.

- Två kaffe och...
-En bit krans.

- Varför är du sur?
-Du var oartig mot min kusin.

- Efter att du svängt runt med henne.
-För att Visa danserna.

Ja, för det duger jag inte heller till,
enligt din mor.

- Låt bli att skrika så.
-Besvärar min röst ditt känsliga öra?

Din egen mor skriker
så det skär genom märg och ben!

- Kan du inte hålla min mor utanför?
-Det är hon som har förstört allt.

Hon lät mig bara dansa runt
med köpmannens feta dotter!

Bara för att hon tror
att din kusin är finare.

Jag har varit dum och gått i säng
med dig när det passade dig.

Medan din kusin...!
En sån slampa.

Hon har legat med direktören.
Du kan fråga min mor.

Jag diskuterar inte mina släktingar
med skurgummorna i banken.

Du är snart lika fin som din chef!

Jag är inte heller så rik
att jag kan muta borgmästaren!

Se upp med vad du säger.
Nu går jag.

Arnold, vänta!

Arnold, vänta. Jag menade det inte.
Jag är bara så förtvivlad.

- Du har sagt att det skulle bli vi två.
-Du uppför dig som en slyna.

Jag är ingen slyna.
Låt mig få följa med upp.

Jag ska göra allt du säger
och städa för dig.

Om du bara låter mig följa med!

- Gudrun har frågat överallt.
-Gå nu och lägg dig. Så väntar jag.

Har vi inte väntat länge nog?
Varför ringer du inte polisen?

Han kan vara hos en kamrat. Om
han inte är här klockan tio ringer jag.

- Varför har du inte ringt?
-Det är för pojkens egen skull.

- Folk kommer att prata.
-Äsch, folk!

Nu går jag och lägger mig.

Jag kommer när jag har
tittat till djuren. - Kom här. Kvik.

Daniel!

Är det du, Daniel?

Morfar, jag vill inte gå hem.

Det vet jag inget om.

Det är visst Katrines område.

Hallå? Pappa!

Är det sant?

Nej, ingen är arg.
Bara han kommit till rätta.

Säger mamma det?
Det tycker vi också.

Vi är bara så glada.

Då hämtar vi honom i morgon.
Sov gott. allihop. Adjö.

Han låg och sov i höet. I grisstian.
Nu sitter han och äter.

Vilken tur att vi inte ringde polisen.
Ska jag hämta honom?

- Nej, vi väntar tills i morgon.
-Han ska väl hämtas tidigt?

- Nej, vi äter middag där ute.
-Men skolan då?

Har du inget annat i huvudet?
Vi måste ha ett allvarligt samtal.

- Ja, om vad då?
-Om Daniel. Hur han ska behandlas.

- Uppfostras, om du vill.
-Det har du redan bestämt.

Nu är ansvaret ditt.

Röda våldsmän ut med er

de ska märka
att vi är starka

och att uppgörelsens tid är nära.

Kamrater, ut på gatan

kasta ner dem från barrikaden.

Kamrater, ut på gatan

sopa bon marxismens pest.

Ska de nu börja bråka igen?

- Vad är det för några?
-Det är ungdomar i Vårt parti. KU.

- Det är ju ordentliga människor.
-De växer förhoppningsvis ifrån det.

- Då kan vi ju köra med detsamma.
-Jag ska på lunch hos min syster.

Jag trodde vi kunde återuppta
bara en av våra gamla sedvänjor.

Vi kunde börja med en lunch
i Skogspaviljongen.

Nej. Maude har valt ut gästerna
så att det inte blir något bråk.

Den besvärliga släktingen...
Vad säger du om middag?

Jag har lovat att stanna till det
bittra slutet. Møhges kommer.

Får man köra fröken
till hennes destination?

- Det får du när du nu försenat mig.
-Tusen tack.

- God dag.
-God dag. “öken Skick! Hansen.

- Väntar ni på nån?
-Nej, jag skulle just köra.

Varför låter ni inte mig följa med?
Ni ser så ensam ut.

- Om ni inte har nåt bättre för er...
-Jag tänkte bjuda på lunch för 14 kr.

Jag vill ogärna beröva en ung flicka
hennes pengar till brudskor.

Varför reser ni hem
en månad före en bröllop?

Jag borde ha åkt hem
när de krossade Bernsteins fönster.

De kom en kväll och min svärmor
drog för gardinerna och sa:

"Kom, vi går in i det andra rummet."

Bernsteins, som stämde flygeln,
var borta nästa morgon.

Då skulle jag ha åkt hem,
men mor ville inte höra talas om det.

Där jag lärde mig om hushåll
hade vi en förvaltare.

En kväll slogs han ner
för att ha skrikit efter nazisterna.

- Efteråt tog polisen honom.
-Jaså.

Godsägaren rörde inte ett finger.
Då packade jag min väska.

Heinrich kom och pratade med mig
som om jag inte var riktigt klok.

"Här..." sa den idioten
som jag skulle gifta mig med.

"Här, lilla Iben, är det bäst
om man sköter sig själv."

"Auf Wiedersehen" sa jag då.

Han kom faktiskt
till stationen i Mainz.

När tåget började rulla,
vet ni vad Heinrich sa då?

Han lyfte handen så här
och sen sa han: "Heil Hitler."

Om du vänder dig om,
inte nu...diskret!

Vet du vem som sitter där hona?
Fru Skick! Hansens men.

Och vet du med vem?

Nu förstår jag bättre
vad fru Skjold Hansen menar med-

-att hon förbannar den dag
då flickan kom hem från Tyskland.

Varsågod.
Whisky' Soda till dr Hansen.

- Och vad vill du ha, Misse?
-Bara lite citronlemonad.

Vi ska ju snart gå.
- Mor. vill du ha citronlemonad?

Nej, jag vill ha whisky.

Det finns inget som är så trevligt
som en lunch här i huset.

- Ska jag...?
-Laura är här.

- Den nya flickan är så förvirrad.
-Tiderna är såna.

Det är telefon från sjukhuset
till dr Hansen.

Dr Hansen är aldrig fri.

- När får vi middag?
-Vi har ju fått lunch.

Tant Møhge får gärna stanna
till middag. Eller hur. Maude?

- Jo. Elisabeth stannar i alla fall.
-Det hade varit härligt.

- Men vi har två pannbiffar hemma.
-Jag vill hellre äta här.

Det kunde jag ha sagt
när jag såg dem i förmiddags.

Att jag skulle få åka till sjukhuset.
De har fört dit de fallna krigarna.

- Var då ifrån?
-Det har utkämpats ett slag.

KU hade möte. Då kom man från KU
och rev ner de röda fanorna.

Att de får lov att gå runt
med de röda fanorna-

-när man tänker på
hur vacker Danmarks flagga är!

Och här i Korsbaek!

Det kanske inte skadar
att vi får se vad det handlar om.

De där slynglarna och Ligisterna
som marscherade i förmiddags!

- Är herrskapet hemma?
-Ett ögonblick.

- Vem var det?
-En av dem står där ute.

En som trampade genom gatorna.
Han frågade efter herrskapet.

Du kan berätta för Laura
hur många vi blir till middag.

- Är det du, Gustav?
-Kände du inte igen din svåger?

Det hade varit oförskämt
att inte hälsa på hos släkten.

Det är Gustav.

- Vad gör du här?
-Slåss för fosterlandet.

- Har han varit ute och krigat?
-Det är vår lillebror Gustav Friis.

Det är Hans Christians gudmor,
fru Fernando Møhge.

Förlåt, jag kände inte igen Löjtnanten.

- Så jag smällde igen dörren.
-Det skulle jag också ha gjort.

Där har vi min storasyster
som jag har en gås oplockad med.

- Hur i all sin dar ser du ut!
-Det är soldatens hårda villkor.

Du är reservlöjtnant.
Vad har det med det där att göra?

- Det är ligistklädsel!
-Elisabeth...!

Gustav är en idiot.
Här har ni beviset!

Förlåt, men jag diskuterar inte
med en kvinna. Än du själv då?

Du har visst gjort bon dig tillräckligt.
Vi läser tidningar i Köpenhamn med.

- Låt oss nu ha det lite trevligt.
-Jag vill höra vad Gustav har läst.

Att du är för fosterfördrivning.
Ingen ska få veta att du är min syster.

Jag önskar inte avslöja för nån
att du är min bror. så som du ser ut!

Han är ju din bror.

Ja. Och kommer hit för att slå på
deltagarna i ett lagligt politiskt möte.

- Du är ju inte själv socialist.
-Hellre de än de där oduglingarna.

Oduglingar?
De fick stryk hela högen.

- Vem?
-De röda.

- Har han varit i Ryssland?
-Nej, i parken.

Varför har han då inte
snyggat till sin klädsel?

- Vill Gustav ha nåt att dricka?
-Ja tack. svåger. en whisky.

Då säger jag till Laura
att vi blir en till.

Jag går.
Tack för i dag.

Elisabeth?

Elisabeth...

- Befria mig från min familj.
-Jag står alltid till tjänst.

Ja, vi äter ute i dag.
Flickan har fritt. De ska de ju ha.

Stackars Maude.
Det händer alltid natt.

- Du är bäst på tumanhand.
-Jag ger dig nästan rätt.

Om du vänder dig långsamt...
Nu sitter han med den andra!

Man tror inte sin egna ögon,
i dessa tider.

Text: Wanda Andersson
(Redigering: BL)