Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
English
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
Laurent behöver en läkare.
Vi måste gå ner i dalen och hämta hjälp.
Ja, det är första prioritet.
- Jag och Thierry går imorgon bitti. - Jag följer med.
Brukar folk sätta ut fällor här i trakten?
Inte såna fällor. Det är förbjudet.
Och det finns förresten inga vargar här.
Man måste vara galen eller omedveten för att göra så.
Jag tror inte att fällan var en olycka.
Vad menar du?
Vi har haft tre olyckor på två dagar.
Bron, som kunde ha kostat oss alla livet,
Vargsaxen, och den förstörda relästationen.
Tre olyckor är minst två för många.
- Var stationen vandaliserad? - Utan tvekan.
Krossade delar och avklippt kabel.
Knappast en tillfällighet.
Vandalen visste att vi skulle komma för att laga den.
Han la ut saxen på stigen dit,
vetande att han skulle få ett offer.
Men han kunde inte veta vem.
Sant. Det kunde ha varit vem som helst av oss.
Jag går nu. Vi ses sen.
Som bron. Vem som helst kunde ha dödats.
Nej, bron var en olyckshändelse.
Okej, vi ses sen.
Det vet vi inte.
Olivier har rätt. Jordskred går att arrangera.
Den eller de skyldiga kanske vill isolera byn?
- Av vilket skäl? - Jag vet inte.
EN ORIGINALSERIE FRÅN NETFLIX
Alice.
Vänta på mig.
- Du ska träffa Gossange, va? - Och?
I så fall gör jag dig sällskap.
Jag klarar mig bra ändå. Jag behöver dig inte.
Jag låter dig inte träffa honom ensam.
Han är knäpp.
Och vi kan återuppliva gamla minnen. Sött, eller hur?
Han är inte knäpp, och han vet allt som pågår här.
”Inte knäpp.” Vet du att han pratar med naturen?
Han hatar alla. Han kan mycket väl ha satt ut vargsaxen.
- Är du galen? - Nej.
- Han har aldrig gjort nån illa. - Folk här säger annorlunda.
Gå tillbaka till din flickvän. Hon undrar väl var du är.
Nej, jag följer med dig. Det är bättre.
- Nå? - Han har väldigt hög puls.
Vad innebär det? Är det allvarligt?
Jag vet inte.
Det kan betyda många olika saker.
Jag är ingen läkare.
Han är jättehet. Han har säkert feber.
- Kan vi inte ge honom nåt igen? - Nej.
Inte före kl. 14.00.
Hämta lite is.
- Skit också. - Vad är det?
Ingenting.
Laurent klarar sig. Han är en tuffing.
Ge mig isen, tack.
Hämta några handdukar.
Handsken där. Ta den. Tack.
Vi ska få ner febern.
- Jag går in. - Tror du att du är hemma?
Olaga intrång, säger det dig nåt?
Tror du han ansökte om tillstånd att bo här?
Usch, vilket jävla sätt att leva.
- Han är inte här. Kom. - Vänta.
- Sluta, Sébastien. - Vänta lite.
- Vad söker du efter? - Jag vet inte. Nånting.
Det är nåt lurt med honom.
Att bo uppe i bergen utan el, är det normalt?
”Alexandre Gossange, matematikens kung.”
- Vad är det för larv? - Får jag se.
Här, titta.
”En familj försvinner.”
Helvete.
Familjen Rodier.
Minns du?
Ja, jag minns.
Vad ska han med den till?
Det är ingen där.
Vad tusan är det där?
”Genescon.”
- Det tänker jag kalla dig. - Håll käften.
Vad retlig du är.
Det sitter ett till där borta.
SÉBASTIEN GENESTA HAR LITEN KUK
Det funkade!
Hur gick det?
Den förbannade skiten.
- Gick det bra, Seb? - Ja. Släpp mig.
Upp med dig.
- Han kan inte stå. Det verkar allvarligt. - Än sen?
- Låt honom dö. - Menar du allvar?
- Det verkar illa. - Ska du trösta honom?
Var inte dum.
Vad ska vi göra? Han verkar dålig.
Jag är trött på er. Är ni på deras sida, eller?
Fan.
Han har valt sida.
Och du?
Vänta, Julien!
Ursäkta oss. Vi kom för att prata med dig.
Och genomsöka mitt hem?
Du har visst behållit några souvenirer.
Du är Milous dotter. Din far var en god man.
- Det kan man inte säga om din. - Vad?
Du borde stuckit med din mamma när hon fick nog.
Nu är det för sent.
Sébastien. Sluta.
Sluta.
För sent för vad?
- Hjälp oss om du vet nåt. - Jag är maktlös, även om jag vill.
Ge dig iväg så fort du kan, så händer dig inget.
Vänta inte tills fler drabbas.
Vänta lite. Fler? Vad pratar du om?
- Fler dödsfall. - Fler dödsfall? Vem har dött?
Kom, vi går. Han är knäpp. Du är helt galen, vet du det?
Om jag ser dig i byn så slår jag ihjäl dig. Förstått?
- Sluta. - Lugn. Jag har inte gjort nåt.
Din urskogsvilde.
Han skrämmer mig. Vem är den döde han pratar om?
Jag vet inte. Ingen aning.
Det märks att han är helt borta.
Han kan inte hjälpa oss.
Han bor ensam i skogen jämt. Klart att han blir knäpp.
Kanske inte. Du såg hans hem. Han håller god ordning.
Jaså?
Utan fruntimmer? Hur bär han sig åt?
Han kanske tajjar hela dagarna.
Han kanske sätter på hönsen. Vem vet?
- Vadå? - Vad du är dum.
Jag kunde vara där hela sommaren med dig.
Vi kunde leva på kärlek och källvatten. Nå?
- Jag kunde jaga. - Ja.
- Jag skulle döda för din skull. - Säkert.
Gå och leta upp Maud.
Vadå Maud? Jag pratar om dig.
Visst, Maud är vacker.
Men du är mer än vacker.
Jag vill inte att du går och lämnar mig ensam.
Du blir inte ensam.
- Du har Alice, Philippe, Muriel. - Men jag känner dem inte.
Jag känner ingen här. Jag följer med dig.
- Det kommer inte på fråga. - Då stannar du.
Tänk om jag mår dåligt och du är borta?
Ja, vi får inte vara isolerade. Så jag går.
Alla behöver väl inte gå?
Gynekologen föreskrev lugn.
Utan dig blir jag stressad. Förstår du inte det?
Stanna.
Stanna.
Stanna.
Vi får se.
Maud? Var är du, raring?
- Hur mår du, raring? - Var har du varit?
Jag letade efter dig. Din pappa visste inte var du var.
Jag gick med Alice till en typ i bergen.
Varför sa du inget?
Vem besökte ni?
Gossange, en gammal knäppis som bor där uppe ensam.
Jag kunde ha följt med.
Var inte sur. Jag var bara borta i två timmar.
”Var inte sur.” Lätt för dig att säga.
Jag är sysslolös här. Stämningen är tryckt.
Och du ratar mig för en barndomsvän?
Är det så livet med dig kommer att vara?
Och vad är det för ny stil? Vem försöker du likna?
Kom igen nu.
Sluta.
Jag är hungrig. Har du lagat nåt att äta?
Vad tar du mig för? Din uppasserska?
Nu räcker det, för fan.
Vad bitchig du är.
Du kan vara så dum ibland. Det är otroligt.
Trodde du att jag tänkte kyssa dig?
- Ja. - Du drömmer.
Jag är hungrig, sa jag.
Seb, vad håller du på med?
Okej då…
Jag är rädd, Thierry.
Febern släpper inte och han vaknar inte.
Det är inte normalt.
Lugn. Vi tar väl hand om honom.
- Han andas svagt. - Hör på mig.
Från och med imorgon kommer han att få riktig vård.
Det lovar jag. Okej?
Nu måste du ta hand om dig själv.
Du måste komma och äta nåt.
Muriel tar över här.
Jag är inte hungrig. Jag stannar hellre här.
Kan du ringa mina föräldrar på vägen?
Jag minns inte vilken dag de kommer.
Självklart.
Vad gör du?
Jag packar, som du ser.
Och hur tänker du ta dig härifrån?
Jag följer med dig.
Men bara vi kommer fram sköter jag mig själv.
Du pratar dumheter. Rena dumheterna.
Man måste över ett stup på 40 meter.
Hur ska du få med dig resväskan?
Du kommer inte fram.
Om du inte hjälper mig, så går jag själv!
Sänk rösten. Helvete!
Kan du aldrig tänka på nån annan än dig själv?
Vi har bara en prioritet: att hjälpa Laurent.
Han är illa däran. Jag måste nå dalen så snabbt som möjligt.
Bara lugn. Om du vill sticka, så kan du snart göra det.
Jag tänker inte hindra dig.
Flytta på dig.
Försiktigt!
Är allt bra, Erika?
- Vart ska du? - Jag ska ta en promenad.
- Hej. Hur är det? - Så där.
Är det nån där?
Jag skulle vilja pröva med några ordassociationer.
Så här funkar det. Jag säger ett ord
och du svarar med det första ord som kommer för dig.
Om jag till exempel säger stol, säger ni…?
Det är inte så komplicerat.
Om jag säger stol, säger ni…?
- Bord. - Just det.
Är ni redo?
Då börjar vi.
Berg.
Snö.
By.
Familj.
Familj.
Far.
Vän.
- Bröder. - Bra.
Pojke.
Lekar.
Semester.
Skog.
Jakt.
Blod.
Himmel.
Jord.
Djur.
Vilda.
Män.
Soldater.
Kvinnor.
Horor.
Det var väl det ni ville höra?
Jag sa som ni ville. Är ni nöjd nu?
- Vi fortsätter. - Nej, jag vägrar.
Det är uteslutet. Jag vägrar leka mer.
Dra åt helvete med era fåniga lekar.
- Sätt er, herr Genesta. - Nej.
Vill ni inte samarbeta med mig?
- Är du hungrig? - Ja.
- Här. - Tack.
Här.
Tack.
Lustigt val av rum som kontor.
Hur så?
Det var mitt sovrum när jag var liten.
Här kände jag mig trygg.
- Har du nånsin legat med din fru här? - Nej.
När kommer hon tillbaka?
Tidigt ikväll.
Och…
…era barn?
Den yngsta är med henne och Julien gick till sjön med sin vän.
Så om vi skulle älska här, vore det urpremiär för rummet.
Ja.
Vad har du gjort idag?
Bara spännande saker.
Jag storstädade i baren och i lagret.
Jag polerade mässingen och torkade golvet.
- Vilken energi. - Det är ditt fel.
Verkligen? Hur då?
För att mitt hjärta bultar.
Jag tänker på dig jämt.
Jag kan inte stå still.
Jag har inte sovit i natt.
Allt snurrar i mitt huvud, som om det ska explodera.
Vad snurrar runt i ditt huvud?
Jag vet inte. Allt.
Jag intalar mig att du inte kommer…
…att jag drömmer,
att jag är för dum för dig.
Att jag borde studera och läsa istället för att jobba i den här baren.
Att du lär tröttna på mig annars.
Det är inte sant.
Du inspirerar mig som du är.
Du är unik.
Tack vare dig har jag börjat skriva igen.
Jag vill gärna läsa det.
Åh nej. Inte än.
När jag är klar.
Får din fru läsa det?
Ibland, men inte den här gången.
- Har du valt en titel? - ”Muriel.”
Sluta. Du driver med mig.
Jag svär.
Det är en bra titel.
Betyder det att du älskar mig lite?
Ja.
Ja, vadå?
Ja, visst älskar jag dig.
Men varför säger du det aldrig?
Du har rätt, så här kan vi inte fortsätta. Vi pratar sen. T.
- Är allt okej? - Han sover.
Han är stekhet. Vi kan bara svalka ner honom.
Jag måste gå. Jag är snart tillbaka med hjälp. Oroa dig inte.
Allt ordnar sig.
- Var försiktig. - Ja.
- Hur mår din bror? - Jag vet inte.
Han sover där.
Manu följer inte med.
Det är bäst så här. Det går fortare.
Sov Erika hemma hos dig inatt?
Nej.
Är hon inte i alpstugan?
Nej.
- Ska jag fråga Muriel om hon sett henne? - Nej.
- Vill du inte prata om det? - Nej.
Är du redo?
Här.
Fru Rodier?
Här är posten.
Jag lägger den på byrån.
- Hej, Florence. - Hej, Paul. Tack.
- Har familjen i alpstugan flyttat? - Rodiers?
Jag vet inte. Jag tror inte det, hur så?
För det är ingen där.
De har städat ur huset.
Vad är det?
Paul säger att Rodiers har flyttat.
Det är inte möjligt.
- Har de inte sagt nåt? - Nej. Jag förstår inte.
Jag åker dit och tittar.
- Okej. Hej då. - Ha en bra dag.
- Philippe. - Vad är det?
Vad gjorde du i natt?
Jag var sömnlös och tog en promenad.
Jag hörde när du duschade.
Klockan var 04.00.
Ville du bli av med hennes lukt?
Ta dina piller och låt mig vara.
Okej.
Var försiktig. Du är lite otränad.
Ingen fara. Jag är snart inne i det igen.
Du tog väl med mobilen?
Ja, när jag har signal ringer jag efter hjälp.
- Okej. - Sådär ja.
Var försiktig.
Det går bra.
- Pappa! - Ja.
Nån har passerat här.
Vad pratar du om?
Här är en klättringskrok. Nån har klättrat ner.
- Va? - Det var inget.
Allt är bra.
Då går jag.
Erika?
Alice?
Jag suger, Manu.
Nej, men du har tankarna på annat håll.
Han är en sån skit. Han sa inte ens adjö till mig.
- Du blev fort utskriven, va? - Ja, det var ingenting.
Hur bar du dig åt?
Jag har ingen aning.
- Har du glömt vad som hände? - Ja.
Även vad du gjorde ute?
Ja, än sen?
Eller så vill du inte berätta?
Jag minns inte, jag lovar.
Dina nya vänner verkar ha övergett dig.
Skönt att bli av med dem.
Varför glor du på mig?
- Vad pågår? - Låt mig vara.
- Saknar du din mamma? - Jag struntar i mamma.
Vad är det, min lilla prinsessa?
Sluta, pappa. Jag är inte tio längre.
Är det för att Julien har åkt?
Pappa, jag är så ledsen.
Alice?
Alice, är du där?
Jag visste att du var här.
- Mår du bra? - Ja.
Är det här ditt barndomshem?
Det är min pappas hus.
Jag har inte varit här på tio år.
Vad tänker du göra med stugan?
Jag vet inte.
Jag vill inte sälja, men vet inte hur jag ska göra.
- Ska vi gå? - Ja.
Var har du varit?
Jag började bli orolig.
Jag lämnade en lapp.
Ja. ”Jag ska se soluppgången. Jag kommer med kaffe.”
Jag väntar på kaffet än.
Förlåt. Jag var hemma hos pappa och plockade undan några saker.
Vad är det?
Ingenting.
Det ser inte ut så.
Vad är det?
Ingenting, det är bara… minnen.
Jag blev lite tagen, bara.
Jag förstår.
Kan jag hjälpa till? Skala grönsaker?
Okej.
Vilket fä.
Jag är så uttråkad. Vilken jävla helg.
Ni körde verkligen hårt inatt.
Sköt dig själv.
Svärmar du kring Alice än?
Börja inte nu…
Jag ska ta en promenad.
- Vill du att jag ska följa med? - Nej.
- Var inte arg. - Jag klarar mig.
Jäklar.
Låter du henne tala till dig så där?
Har jag bett om din åsikt? Va?
Fan.
Vad föreslår du? Ska jag slå henne?
Hej.
- Hej. - Plockar du en bukett åt Alice?
Nej. De är för matlagningen.
Det här är örter.
Det här är seglartobak.
Seglartobak? Finns sånt verkligen?
Det officiella namnet är gråbo.
Det luktar gott.
Det är feberdämpande, maskdödande och stimulerande.
Jag kommer gärna till din restaurang.
Kom när du vill.
Maud.
Kom och titta.
Jag skulle vilja komma nu, om det är långt härifrån.
- Vi ses. - Vi ses.
- Har du trevligt? - Sådär.
Fabio, här har du några örter om du behöver.
Dra åt helvete.
Allt är renstädat, som om de aldrig kommer tillbaka.
De flyttade i all tysthet.
Så jag ringde er. Visst är det märkligt?
Ni gjorde rätt.
Fru Rodiers mor ringde polisstationen i Chambéry igår.
Hon har inte hört från dottern och barnbarnen på en vecka.
Hon var orolig.
Den här vägen.
Ja. De verkar definitivt ha flyttat för gott.
- Umgicks ni med dem? - Ja, lite grann.
Jag har känt Françoise sen vi var barn.
Hon bodde här som barn, men inte maken.
Han är visst från Paris.
Märkligt att bara ge sig iväg utan att säga nåt.
- Var de här på semester? - Nej.
Nej, de tänkte flytta hit. Det trodde vi åtminstone.
Françoise tänkte göra om alpstugan till semesterboende för turister.
Anser ni att de är ett harmoniskt par?
Jag har ingen aning.
Här borta.
Skärp till dig.
God dag.
- Vad önskas, mina herrar? - En kaffe.
Ett glas vatten, tack.
Du måste vila lite.
- Annars blir du ett vrak. - Jag mår bra.
Gå och sov lite. Jag stannar här.
Om han vaknar ropar jag på dig.
Oroa dig inte.
Thierry har säkert ringt efter hjälp.
Några timmar till, bara.
Febern går ner. Ett bra tecken, va?
Ja, verkligen.
Erika.
Det är jag. Får jag komma in?
Väsnas inte i korridoren.
Hej. Hur är det? Nån förbättring?
Vet inte. Han har inte vaknat än.
- Ska jag byta av dig? - Tack, men min pappa är hos honom.
- Tack. - Okej. Vi ses sen.
Vi ses sen.
- Din idé? - Vi visste att du skulle bli glad.
Så rart!
Men Léo hade också mycket med det att göra.
Älskling.
Titta där borta.
Vi går runt sjön. Om ni hittar nåt, så ropa på oss.
Framför allt, rör ingenting.
Lämnade du Laurent ensam?
Vi kan inte lämna honom ensam.
- Du lovade. - Tiphaine.
Jag förstår inte.
Vi borde ha hört från Thierry. Vad håller han på med?
Philippe, kom han ner som han skulle?
Ja.
Och hans fru syns inte till. Hon kan inte bara ha försvunnit.
Vad pågår här?
Gaspard, Paul och Erika har försvunnit.
- Ingen panik, Christine. - Ingen panik?
Är ni blinda allihop?
Vi är isolerade här, kan inte nå nån, och fyra, nej fem saknas.
Vad säger ni? Är det en slump?
Thierry kommer tillbaka.
Självklart gör han det.
Ja, jag menar, jag hoppas det.
Vad gör vi tills han återkommer?
Såja.
Nu kommer du att kunna sova.
Jag stannar hos dig.
Jag la Tiphaine i Erikas rum och gav henne sömnmedel. Hon sover.
Vi kan inte bara sitta här och vänta utan att göra nåt.
Vad föreslår du?
- Thierry fick nog problem. - Just det.
Ett stort problem i så fall.
Vi måste nog gå efter hjälp.
- Jag instämmer. - Fan.
- Jag vill gå. - Ensam? Du hittar inte vägen.
Jag behöver bara hitta vägen.
Jag följer med honom.
Ni får inte lämna mig ensam här.
Du blir ju inte ensam.
Manu, jag vill inte att du går.
Snälla.
Jag vill verkligen gå.
I så fall följer jag med.
- Men Fabio… - Okej, jag är ingen atlet
men du får inte ta några risker utan mig.
Om du går, går jag. Så är det bara.
Okej, sluta gräla.
Och du, Sébastien? Följer du med oss?
Aldrig i livet.
Vad menar du?
Är ni hjärndöda allihop?
Laurent ligger död där innne.
Thierry och hans fru saknas.
I bergen sätter nån galning ut fällor.
Skulle jag följa med er på en tur? Ni är fan inte kloka.
Vet ni vad jag tänker göra?
Jag går hem, och kommer bara ut med laddad bössa.
Jag hoppas bara att den jäveln med fällorna kommer dit.
Kom igen, baby, vi ska hem.
Kom igen, raring.
- God natt. - God natt.
Vi har ett problem att lösa.
Vilket då?
Laurent.
Vi kan inte lämna honom där.
Du har rätt. Vi kan inte lämna honom där.
- Vet vi när hjälpen kommer? - De kommer till slut.
Och det blir en utredning.
De kanske behöver ta prover…
- Ska vi prata mer imorgon? - Ja.
Var har du varit?
Jag gick och tittade på bron.
Vad pågår här, Étienne?
Jag vet inte.
Jag är rädd.
Är det som hänt kopplat till 1997?
Prata inte smörja. Det har gått 20 år.
Tjugo år.
Och inget har hänt sen dess.
Det är inte sant. Tänk på alpstugan.
- Vad menar du? - Renoveringen. Jag var mot den.
Vi borde inte ha rört stugan. Det betyder otur.
Tusan, tusan.
Så är det säkert.
Vi borde inte ha renoverat stugan, utan bränt ner den.
Är du knäpp? Du pratar smörja.
Det är bara dum vidskepelse.
Jag ska gå och lägga mig.
God natt.
Hallå.
Ingen kyss?
Vad ville du säga som var så viktigt?
Har vi inte sagt allt?
Jag ville ge dig en sista chans.
Muriel.
Du kommer alltid att vara speciell för mig.
Du hjälpte mig att avsluta min bok.
Är det allt tack jag får?
Du utnyttjade verkligen den dumma bergsjäntan och hennes fantasier.
Och nu kastar du bort henne.
Så är det inte, och det vet du.
- Du är min hjältinna. - Det bryr jag mig inte alls om.
Vad har din fru som inte jag har?
Hon är fulare än jag. Hon är äldre.
Hon är mer intelligent, är det anledningen? Mer utbildad?
- Självklart inte. - Vad är det då?
Gillar du inte att prata med mig? Att älska med mig?
Jo, men…
Jag älskar dig. Jag kan inte leva utan dig.
Lämna mig inte, jag ber dig.
Vi blir lyckliga ihop. Vi blir rika. Vi reser i världen.
- Rika? - Ja, varför inte?
Du skriver och jag gör ett drömliv åt dig.
Sluta. Vi har ingen framtid ihop.
Sluta. Det är fåfängt. Det är över.
Så det är så det är?
Du fick vad du ville ha. Nu går du vidare till nåt annat.
Du kanske redan har ett ämne till nästa bok.
Var ärlig för en gångs skull.
Jag vill veta. Det är viktigt för mig.
Ljög du för mig ända från början?
Tänkte du aldrig lämna Françoise?
Var det därför du kallade hit mig?
Nej, jag vill inte lämna Françoise.
Hon är mina barns mor.
Är det tydligt nog?
Hej, Julien.
Så trevligt.
Vad har det tagit åt dig? Du hade ju slutat med pussar.
- Vad ska vi äta? - Skinkstek och frisésallad.
Jättegott.
Verkligen?
Jag tänkte göra pasta.
Julien, använd ett glas.
Du är inte ensam här.
Julien!
Prata inte med mig.
Tilltala inte din far så.
Försvara honom bara.
- Har ni två grälat? - Nej.
- Kom du ihåg bröd? - Jäklar, jag glömde.
Jag tog en lång promenad.
Ensam?
Självklart.
Hur så?
Det var inget.
Jag ogillar insinuationen.
Jag går och arbetar.
Vi kan inte begrava honom utan tillstånd.
Vi måste göra nåt.
Du och jag. De andra är för skärrade.
Vi har i alla fall inget val.
Tänker du detsamma som jag?
Frysrummet.
Fabio lär inte bli glad.
Nej, men vi gör det riktigt. Med respekt.
Ingen kommer att kunna klaga.
Kusten är klar.
Mathilde ser en film med Léo och Alice.
Tiphaine sover. Fabio plockar örter.
Resten är i baren.
- Jag har inte sett Adèle. - Hon vilar.
Okej.
Philippe.
Olivier och jag sköter det.
Vi två går.
Konstigt. Dörren sitter fast.
Det är inte sant.
Det är inte sant.
Sluta, du gör dig bara illa. Det är meningslöst.
Där bakom är dörren till serveringsrummet.
Ingen kan höra oss. Kanske är det bäst så här.
Är du galen?
Vänta, tryck på.
- Hjälp! - Hjälp!
- Hjälp! - Hjälp!
Jag vill ha min mamma hos mig.
Har Maud förvunnit?
Lägg undan bössan.
Undertexter: Bengt-Ove Andersson
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.