All language subtitles for Death.in.Paradise.S03E04.NORDiC.1080p.WEB-DL.H.264.DD2.0-TWASERiES.sv

God kväll,
det här är er kapten som talar.

Välkomna ombord på DC10,
flight 1313.

Vi kommer att flyga på 7 500 m höjd
med en hastighet av 960 km/h.

Vi besvarar gärna era frågor.
Vi önskar er en trevlig resa.

Då säger han: "Det här är en 747:a.
Ställ dig i kön med Airbuspiloterna."

När han börjar taxa ut
kör han på en Embraer 170!

Nu måste han lära sig
att flyga Airbus igen...

-Varsågoda.
-Tack.

Hallå där!

Åh, jösses!

Ni har nog druckit nog, sir.

-Ska jag hämta en till?
-Nej, klockan är över tolv.

-Din vekling!
-Vi får väl se i morgon bitti, Max.

-Nej då.
-Jo då!

-God natt, Tash.
-God natt, Adam.

Jag går också och lägger mig.

Ja, du måste se bra ut
när frugan är på väg.

-Kommer Helen hit?
-Ja, vi får två timmar ihop.

Kul med distansförhållanden, Adam?

-God natt.
-Vi ses i morgon bitti.

-Helen! Så kul att se dig igen.
-Kul att vara tillbaka, Simone.

-Du missade festen i går.
-Jaså? Det blir nog en i kväll med.

-Det är ett övernattningsrum, tyvärr.
-Äh, jag stannar bara ett par dagar.

Konstigt. Nyckeln är borta.
Jag ringer upp till rummet.

-Hej.
-Älskling! Jag har saknat dig.

-Hur var resan?
-Som vanligt.

-Är allt som det ska?
-Självklart.

Hejsan!

-Var är Natasha?
-Hon brukar vara först nere.

Kan du ringa Natasha Thiebert?

Jag ringer, men ingen svarar.

-Miss Thiebert? Kan jag komma in?
-Tash?

-God morgon. Hur är läget?
-Uppåt, verkar det som.

-Det är skjortan, eller hur?
-Den är väldigt...

Jag köpte den på marknaden.
50 dollar. Ett fynd.

-Ja, verkligen.
-Det är dags att jag smälter in.

-God morgon, Camille.
-God mo...

Natasha Thiebert, en 35-årig
flygvärdinna. Misstänkt dödsfall.

-Det finns tecken på förgiftning.
-Hur gick det till?

Mördaren kan ha lagt nåt
i ett champagneglas.

Ta fingeravtryck, Fidel.
Be labbet att identifiera giftet.

Några andra flaskor eller behållare?

Flaskan öppnades där, så mördaren
måste ha lagt giftet direkt i glaset.

Vi har inte hittat nåt.
Mördaren tog med sig det.

-Vet vi när döden inträffade?
-Nej.

Hon lämnade de andra vid 00.30
och kroppen hittades 08.40 i morse.

-Hon bör ha varit död i sex timmar.
-Det innebär alltså...runt 02.30.

Verkade hon okej när hon gick?
Hon var inte full eller mådde illa?

-Vem lämnade hon festen med?
-Ingen.

-Två glas...
-Vittnena såg henne ensam.

De har kameror på hotellet.
Jag kan begära ut filmerna.

Gör det, och gör en lista på alla
hon pratade med i går kväll.

-Två sängar?
-Besättningen brukar dela rum.

Hennes rumskamrat kom hit i morse.
Helen Walker.

Men tre i besättningen kom med
samma plan som offret. Tre män.

De umgicks med andra gäster
under kvällen.

Men bara de fyra
var kvar vid midnatt.

Prata med alla gäster
så att vi kan utesluta dem.

Ta fingeravtryck också
och jämför med dem på glaset.

-Vad har man en sån här till?
-Rouge.

-Brukar kvinnor ha så mycket smink?
-Ja, flygvärdinnor.

Hon mördades inte för pengar.
De är från hela världen.

-Vad vet du om de här?
-Vykort hem, frankerade.

Hon skriver att det är första gången
hon besöker ön, det gamla vanliga.

Men det var ett...

"Klockan 01, i mitt rum."

"Jag har stora nyheter.
Jag berättar mer när vi ses."

Intressant.

Vem som helst kan ha tagit dem.
Och den försvunna rumsnyckeln?

Hej! Jag gav gästlistan till en
av era mannar. Något annat?

Ja. Är flygpersonalen stamgäster?

-Vi har ett samarbete, ja.
-Då känner du dem väl?

Jag känner ingen av dem.
De håller sig för sig själva.

Då vet du inte om nån
hyste agg till Natasha Thiebert?

Nej, tyvärr. Jag tror att det var
första gången hon besökte ön.

Stackars henne.

Hon skulle dela rum
med Helen Walker.

Varje rum har två nycklar.

Natashas fanns i rummet,
men den andra saknades.

Ja, den borde hänga här.

-Kan nån ha tagit den?
-Det verkar så.

-Kan jag...?
-Ja, självklart.

God morgon. La Créole Beach Hotel.

Jag fattar det inte.
Vi sågs förra veckan.

-Kom du till Saint Marie i morse?
-Ja.

-Umgicks ni med henne i går kväll?
-Ja, fram till midnatt, ungefär.

Var det hjärtat? Jag hörde nåt
om att hon hade hjärtproblem.

Jag har också hört det.
Kakbärarna skvallrar.

-Kakbärarna...?
-Höjdarna kallar oss det.

-Ursäkta. "Höjdarna"...?
-Piloterna.

Hon undersöktes för nån månad sen,
det var inget fel på hennes hjärta.

Natasha dog inte en naturlig död.
Det här är en mordutredning

-Mord?!
-Vem skulle göra nåt sånt?

-Så ja.
-Det är ofattbart.

-Var hon omtyckt?
-Ja.

Det finns hundratals inom flyget
som folk gärna dödat. Som Max.

Men inte Natasha.

-Så hon var populär?
-Hon var underbar.

Hon var ingen som festade.
Hon pratade ofta om familjen.

Hon växte upp i Provence.
Släkten bor kvar där.

Hon ringde dem och skickade vykort.

Hon drömde om att sluta jobba
och flytta tillbaka till Frankrike-

-köpa en gård, och leva enkelt.

Så sa hon, åtminstone.

Vykort, precis...

Natasha skrev ett vykort
på rummet efteråt.

Nåt om "stora nyheter".
Vet ni vad hon menade?

Nej.

-Var befann ni er kl. 02.30?
-Jag sov.

Alla sov.
Vi skulle ha flugit i morse.

-I olika rum?
-Ja, piloter har enkelrum.

Jag har ett dubbelrum
men jag bor ensam.

Jag tog en drink från minibaren
och somnade vid ettiden.

-Och du flög hit från Los Angeles?
-Jag kom hit strax efter sju i morse.

-Hörde eller såg nån av er Natasha?
-Nej.

-Och ingen var i hennes rum?
-Nej.

Okej. Tack.

Jag blev bara förvånad över
att se dig jobba här.

-Duger jag inte åt hotellet?
-Det sa jag inte.

-Är allt som det ska?
-Ja, chefen.

Miss Magon har hjälpt oss
med övervakningsfilmerna.

Simone Magon kan verka trevlig.

Men mamman är galen, systrarna
är galna, hela familjen är förryckt.

Misstänker du henne för mordet?

Det finns ingen koppling mellan dem.

Det skadar inte att göra
en bakgrundskontroll.

-Om det får dig att må bättre, så.
-Tack, chefen.

-Hittade du nåt på filmerna?
-Tidsangivelserna bekräftades.

Kan hon ha förgiftats
i baren eller på festen?

Hur då? De delade samma vinflaska.

Hon varken åt eller drack nåt mer.

Spola tillbaka till början av kvällen
och se om du hittar nåt.

Visst ja! Natashas väska,
en så kallad "turväska".

All kabinpersonal har varsin.

Om de besöker ett land och har
valuta kvar lägger de den i väskan...

-För att använda nästa gång.
-Exakt.

Natasha Thiebert går till sitt rum,
till synes ensam och på gott humör.

Hon får besök, de dricker varsitt
glas champagne och hon dör.

Så personen hon drack
champagne med förgiftade henne.

Det måste ha varit nån hon kände.

Sir! Jag har fått en träff på
fingeravtrycken på glasen.

-Offrets är på det ena.
-Och på det andra?

Adam Frost.

Vi vill ställa några frågor, bara.

Jag vet inte hur vi kan hjälpa er.

-Det är mr Frost vi vill prata med.
-Varför det?

Vi bör nog ta det på stationen.

Ni kan prata fritt inför oss båda.
- Eller hur, älskling?

-Är det säkert?
-Ja.

Vi hittade fingeravtryck
i Natashas rum.

-Vill du göra det här?
-Hans fingeravtryck?

Adam...?

Okej. Jag gick till hennes rum.

Jag sa inget förut, av rädsla.
Men det var helt oskyldigt.

-Så du gick till Natashas rum?
-Ja.

-Hur dags var det?
-Kl. 01.30.

-Varför?
-För att prata om stewardjobbet.

Det stod mellan Tash och Max.
Jag hade hört att hon fått det.

-Du kunde ha berättat på morgonen.
-Ja, det kunde jag.

Men jag visste hur gärna
hon ville ha det jobbet.

-Hon hade problem med en kollega.
-Vem?

Jag vet inte, det sa hon inte.
Jag ville muntra upp henne.

-Så du berättade. Sen, då?
-Jag tänkte gå därifrån...

...men hon insisterade på
att öppna en flaska champagne.

Vi skålade för henne, det var allt.

Jag drack ett glas
och gick till mitt rum.

-Hur dags?
-Inte senare än klockan två.

-Men ingen kan väl bekräfta det?
-Kanske receptionen.

Jag ringde för att beställa väckning.

Inget hände.

Hur dags var det?

Nej, nej, ingen fara. Tack.

Åh, vad snällt! Tack.

-Vad är det för nåt?
-Ost och pickles.

-En engelsk delikatess.
-Har du sagt det, så.

Receptionen bekräftade att
Adam Frost ringde vid tvåtiden.

-Från sitt eget rum?
-Ja.

Talar han sanning förklarar det
de två champagneglasen.

-Men det friar honom inte.
-Nej, men jag ser inget motiv.

-Vi har fått labbresultatet.
-Strålande! Vad har vi?

Det fanns inga spår av gift
i glasen eller champagnen.

-Är du säker?
-100 procent.

-Men Natasha förgiftades?
-Ja. Med ett ovanligt gift: bikh.

-Det fanns bara lite grann...
-Det är allt som behövs.

Bikh är en växtsaft från Tibet
som verkar extremt fort.

Tibet? Toppen. En resvan mördare.

Vi har en resvan skara misstänkta.

-Men hur fick hon i sig giftet?
-Det är frågan.

Hon delade en flaska vin
med de andra på festen.

Men hon ringde inte room service.

Obduktionen visar att hon inte åt
eller drack efter champagnen.

Vi får undersöka rummet igen.

Gör det du, Dwayne. Giftet måste
ha kommit dit på nåt sätt.

-Kanske kom Adam Frost tillbaka?
-Eller så gillrade han en fälla.

Gift är speciellt. Man måste inte
vara på plats när offret förgiftas.

Men hon släppte in Adam.
Vem stal nyckeln, och varför?

Vi vet att Adam Frost besökte henne,
drack champagne och gick kl. 02.

Paul och Max var på sina rum.
Helen var på ett plan från L.A.

Och Simone? Hon var i tjänst.

Hon har tillgång till nycklarna
och rör sig fritt.

-Vilket motiv kan hon ha?
-Ingen tycks ha nåt motiv.

-Vad vet vi om dem?
-Paul Bevans bor med sin mor.

Han har jobbat i flygbolaget
hela sitt yrkesliv. Han verkar ren.

Ja, och flygbolaget bekräftade
Natashas befordran.

Även Max Leigh sökte jobbet,
så han var kanske missnöjd.

Han har jobbat i bolaget
dubbelt så länge.

Så varför blev inte han befordrad?

Nyligen gjorde flygbolaget en 360-
graders översyn, vad nu det är.

Personalen fick bedöma varandra.
Styrkor, svagheter och så vidare.

Här är Max omdömen.
Det gick inte så bra.

Du är "ofokuserad, ofta sen
och luktar ibland alkohol".

Ja, från kvällen före.
Jag var bakfull, inte full.

Livet är till för att levas, okej?

Jobbet är tufft nog.
Man ska vara artig-

-mot en massa typer som gnäller
för att de inte har uppgraderats.

Efter ett pass vill jag koppla av,
som alla andra. Eller de flesta.

Är det ett brott?

Men Natasha festade inte.
Hon klagade säkert på er.

Ja, hon var så skenhelig.

Är det inte en stor kabinväska?

Har du försökt transportera
en kostym i en liten väska?

Det är rena mardrömmen.

Det var Tash som klagade, va?

-Varför tror du det?
-Hon hatade mig.

Varför det?

Hon var avundsjuk. Jag är ung.
Hon var en trött gammal kvinna.

Hon var 35 år.

Du hade jobbat dubbelt så länge,
men ändå var hon favorit till jobbet.

-Det gjorde mig inget.
-Inte?

Så mycket extra jobb
för ett pund i timmen? Nej tack.

Det var bara ett jobb.
Jag skulle inte mörda för det.

Letar ni efter en mördare
letar ni på helt fel ställe.

-Var skulle vi leta?
-Paul Bevans.

Vi skulle åka till hotellet-

-och Tash var upprörd över nåt.
Hon skällde ut Paul.

-Om vad?
-Jag vet inte.

-Jag behöver det!
-Du får det så fort vi lämnat ön.

Det var allt jag hörde.

Om Max hörde rätt så "behövde"
Natasha nåt från Paul Bevans.

Pengar är det mest uppenbara.

Han hade nån kreditkortshistoria...

Ja. De flesta kreditkorten
har utnyttjats till max.

Jag såg kontoutdrag här nånstans...

Här är de. Du har rätt, pengarna
försvinner så fort de kommer in.

Vänta lite. En stor insättning
för tre månader sen.

-10 000 euro.
-Hans lön?

Nej, den kom veckan före.

-Har du Natashas kontouppgifter?
-Ja.

-Där har vi det.
-10 000 euro?

-Ja. Varför har han så stora skulder?
-Det beror kanske på livsstilen.

Han har en gummisnodd runt
handleden. Typiskt missbrukare.

De drar i den när de känner suget
som en påminnelse att de ska sluta.

-Han är beroende.
-Ja.

Flygbolaget gör regelbundna tester,
så det är inte alkohol eller droger.

-Spelmissbruk?
-Det satsar jag på.

-Dwayne!
-Ja, chefen?

Vart går jag om jag vill spela?
Nåt ljusskyggare än ett kasino.

Där skulder inte är ett problem.

-Du har visst ekonomiska problem?
-Inte nu längre.

Vi har kollat dina konton,
kreditkortsskulder, lån...

Det ser kanske inte så bra ut,
men jag har flyttat runt pengar.

Rånat Peter för att betala Paul...

Paul.

Vi är inte här
för att prata om dina kreditkort.

Natasha lånade dig mycket pengar.

-Ja, det var en nödsituation.
-Vad för sorts nödsituation?

Jag hade haft lite otur i Macao
och kunde inte betala några killar.

-Ville de ha betalt?
-De är benknäckare.

Jag hade inte kunnat jobba,
och skulderna hade bara vuxit.

Tash betalade min skuld
och räddade livet på mig.

Ville hon ha tillbaka pengarna
när du kom till Saint Marie?

Ja, hon sa att hon behövde dem.

Du måste ha känt dig stressad.

Hon behövde inte stressa mig,
jag kände mig redan stressad.

Jag kände mig så skyldig.
Jag ville betala tillbaka.

Och det skulle jag ha gjort...

Ingen misstänkt och inget motiv,
men det är vårt minsta problem.

Trots rättsläkarens rapport vet vi
ännu inte hur hon fick i sig giftet.

Det går inte speciellt bra för oss.

Okej. Den sista personen
vi tror träffade Natasha...

De drack varsitt glas champagne,
innan Adam Frost gick vid tvåtiden.

Först ljög han.
Han sa inte att han besökt Natasha.

Han förstod vad Helen skulle tro.

Men han verkar sakna skäl
för att mörda Natasha.

Sen har vi Paul Bevans, styrman.
Han var skyldig Natasha 10 000 euro.

-Oj, det är mycket pengar.
-Men han har pengarna.

I dag, ja.
I går var det kanske annorlunda.

Men han verkade tacksam
för hennes hjälp.

Tash betalade min skuld
och räddade livet på mig.

Han låter inte
som nån som hatade henne.

Max, däremot, gillade henne inte.
Han trodde att hon baktalat honom.

-Skäl nog för att mörda?
-Avundsjuka på jobbet?

-Natasha var favorit att befordras.
-Han säger att han inte brydde sig.

Så mycket extra jobb
för ett pund i timmen? Nej tack.

Det är vad han påstår, ja.

Kanske är det nåt vi inte vet.
Det är inget starkt motiv.

Likväl tyckte han minst om Natasha.

-Vilket för oss till Simone Magon.
-Va?

Hon hade möjligheten. Hon kunde lätt
ha tagit den andra rumsnyckeln.

Skulle hon inte hängt tillbaka den?

Jag ser inte kopplingen till offret.

Om jag gräver djupare
hittar jag den kanske.

Camille har rätt. Vi avför henne
inte, men vi har inget att gå på.

Det är sent. Vi börjar om i morgon.

Ja, du har rätt. Vi angriper det
i morgon bitti med skarpa sinnen.

-Jag älskar det!
-Han börjar dansa när som helst.

Jag borde äta nåt först.
Vad rekommenderar ni?

-En äkta, traditionell örätt.
-Ja tack.

-Gillar du stark mat?
-Ju starkare, desto bättre.

Då behöver du inte den.
Du ska få vår special.

-Synd att grabbarna inte följde med.
-Fidel hade nån familjegrej.

-Och Dwayne?
-Han sa att han måste jobba.

Ja, jag vet...

-Varsågoda...
-Är det vad jag tror?

Saint Marie confit poulet.
Kycklinggryta.

-Min mors specialitet.
-Det ser fantastiskt ut. Tack!

-Ingen orsak. Jag hämtar tallrikar.
-Tack.

Det är otroligt gott!
Smakerna och kryddorna.

-Är det inte för starkt?
-Nej, det är perfekt.

-Vad är det i?
-Vitlök, ingefära, chili...

...och en bondamanjak också.

Bon...bonda...bon...bon...?

Smaken påminner om habanero-

-men den får inte gå sönder,
då blir det alldeles för starkt.

-En tomat...
-Nej, nej! Det var chilifrukten.

Habanero... Du åt upp hela frukten.

-Det är ingen fara.
-Säkert?

-Maman!
-Maman!

-Maman!
-Maman...

Maman!

Får du syn på nåt?

-God morgon.
-En ny skjorta?

-Hur mår du?
-Bättre, tack.

Min mor var orolig. Jag också.

-Du skulle sett bilen, Fidel!
-Du borde inte ha åkt dit.

Simone Magon har anmält Dwayne.

-Jag trodde att vi var överens.
-Ja, men jag följde ett spår.

-Vilket spår?
-En känsla, menar jag.

Lyssna noga på mig, Dwayne.

Håll dig borta från henne!
Det är en order.

Fidel har rätt, Dwayne.
Du gjorde fel.

Be henne om ursäkt, så kanske
hon drar tillbaka sin anmälan.

-Ni vet inte hur hon är!
-Be om ursäkt, Dwayne.

Svaret måste finnas här nånstans.

Hon blev förgiftad,
men inget gift fanns i rummet.

-Varken i glaset eller champagnen.
-Ingen tvingade henne att ta giftet.

Vad tittar du på? Jaha, tidslinjen.

Natasha sågs vid liv vid midnatt
när hon lämnade de andra.

Hon dör kl. 02.30.

Däremellan tror vi att hon
gick tillbaka till sitt rum.

Hon skrev också att klockan var ett
på ett av vykorten.

-Vad skrev hon mer på kortet?
-Att hon hade stora nyheter.

Hennes befordran, antog vi.

Men det kan inte handla om den.

-Enligt Adam kände hon inte till den.
-Inte förrän en halvtimme senare.

Vi får ringa flygbolaget och höra
vem som kände till det, och när.

Du har varit så frånvarande
sen jag kom hit.

-Förlåt. Det är chocken.
-Jag vet. Stackars Tash.

Det är det, va? Inget annat?

-Älskar du mig än?
-Ja, naturligtvis.

Nej, det var allt. Tack. Hej då.

Beslutet fattades i London
samma kväll som mordet.

På grund av tidsskillnaden ville de
vänta med att kontakta Natasha.

När de inte fick tag på Natasha
ringde de Adam Frost.

Adam kände inte till det på kvällen.

Då återstår frågan:

Om han ljög om varför han besökte
Natasha tidigt på morgonen...

Varför drack han då champagne
med henne kl. 01.30?

Vad tror du själv?

Är det inte i tidigaste laget?

Ville ni diskutera mina dryckesvanor?

Ska vi prata på stationen i stället?

Adam och jag har inga hemligheter.

-Det gäller Natasha.
-Ni pratade inte om hennes befordran.

Så den stora frågan är...

Varför gick du till hennes rum
för att dela en flaska champagne?

Det var helt oskyldigt.

Hör på mig, Adam. Det här är
allvarligt. Vi utreder ett mord.

Älskling?

-Jag är ledsen.
-Du och Natasha?

Jag försökte avsluta det, jag svär.
Men jag älskade henne.

Jag är hemskt ledsen.

Ni gick bakom ryggen på mig
och skrattade åt mig.

Nej, jag svär att det inte var så.

-Hur länge varade det?
-Ett halvår, kanske.

Jäkla kabinpersonal. Alltid på gång.

Jag antar att folk
har kommit över värre saker.

Folk som inte har det vi har.

Om du vill försöka igen...

Jag älskade henne
för att jag inte älskade dig längre.

Jag är ledsen.

Nu måste jag inte dölja nåt längre.
Jag kan vara ärlig.

Natasha och jag
hade bestämt oss för att satsa.

Det var skälet till att vi firade.

-För en nystart.
-För en nystart.

Vi hade lagt ett bud
på ett hus i Provence.

Det var Tashs dröm.

Banken, mäklarna, advokaterna...
De kan bekräfta allt.

Jag älskade henne.

-Han dödade henne inte.
-För att han var kär?

-För att han är pilot.
-Hur så?

Piloter är balanserade. Kalla.
De planerar saker i detalj.

Du beskrev just en mördare.

Kanske avvisade Natasha honom?
Även om Adam säger att de var kära.

-De skulle ju köpa en gård ihop?
-Säger han, ja.

Hon kan ändå ha försökt göra slut.

-Hon kanske ville köpa gården själv.
-Hade hon råd?

Kanske var det därför
hon ville ha pengar av Paul.

Vi är nog skyldiga Dwayne en ursäkt.

Simone Magons telefonsamtal.
Dwayne begärde ut dem.

-Titta här!
-Ett brittiskt mobilnummer.

Här, och här, och här.
Alla till samma nummer.

-Vems nummer är det?
-Max Leighs.

-Max och Simone?
-Där ser man...

Jag känner ingen av dem.
De håller sig för sig själva.

Så därför såg jag dem tillsammans.

-Varför berättade inte Simone det?
-Hon döljer nåt.

Max också.
Han ville rikta ljuset mot Paul.

Letar ni efter en mördare
letar ni på helt fel ställe.

-Vilken är kopplingen?
-Inte kärlek.

-Pengar?
-Jag har ju sagt det!

Det är det enda Simone
och hennes familj bryr sig om.

Hur skulle en småbrottsling
och en flygsteward tjäna pengar?

-Genom införsel och försäljning?
-Smuggling.

Äntligen kommer vi nånstans.

Självklart! Självklart.

Max och Simone. Samma...

...väska.

-Får vi titta i din väska?
-Varsågoda.

-Droger?
-Vapen?

Ingenting.

-Du har redan levererat, eller hur?
-Var är Simone?

-Jag vet. Kom!
-Stanna här.

Där är hon!

Droger? Vapen?

-Cigaretter?
-Skattefria.

Cigaretter, parfym och alkohol.

Max tog hit varorna, Simone
sålde dem till barer och butiker.

-Jag sa ju att hon var lömsk.
-Men är det motiv för mord?

Ja, för Max. Om Natasha visste,
skulle hans karriär vara över.

Och Simone kunde ha
förlorat sitt hotelljobb.

Men Simone kunde ha förgiftat
Natasha när som helst, Max också.

Varför dödades hon
ensam på rummet?

Hur kom giftet dit? Och varför
tog mördaren den andra nyckeln?

Hon återvände till sitt rum,
välbehållen.

Hon skrev vykort.
Adam Frost kom hit.

De drack champagne.
Han gick - inte hon.

Vad gjorde hon sista halvtimmen?

-Hon varken åt eller drack nåt.
-Och ändå blev hon förgiftad.

Hon packade klart...

...och hittades här.

Handskar, tack.

Där har vi vårt gift.

Kanske kan Fidel
hitta ett fingeravtryck.

Hur kan vi ha missat det?
Vi finkammade rummet - två gånger.

-Jag gjorde det, åtminstone.
-Det går inte ihop.

Hur kan nåt bara dyka upp?

Vi har en träff!

Adam Frost?

-Ja.
-Som jag misstänkte.

-Då hämtar vi honom, då!
-Men...

Det förklarar ändå inte
hur hon fick i sig giftet.

Adam kanske berättar det?

Vänta lite. Det är nånting där.

Det ser ut som ett hårstrå.
Labbet kan göra ett dna-test.

Det ser inte ut som ett hårstrå
från en människa. Ett djur?

Vänta lite nu...

Ett djur...?

Jag tror att det var
första gången hon besökte ön.

-För en nystart.
-För en nystart.

Kakbärarna skvallrar.

-Det är ett gethår.
-Ursäkta?

-Hårstrået i flaskan är från en get.
-Låter rimligt.

Nej...

Du är ett geni!

Mördaren är ett geni.
Ett riktigt sabla geni!

Låt oss samla alla på hotellet.

-Tack för att ni kom hit.
-Hade vi nåt val?

Natasha Thiebert dog av gift,
det vet vi. Hon blev mördad.

Det som gäckade oss,
till för en stund sen...

...gällde inte bara vem,
utan även hur och varför.

Det är en riktig röra, faktiskt.

Motivet först. Vem hade motiv?

Max stal taxfreevaror från flyget.

Simone sålde varorna vidare
till barer och butiker här.

Båda skulle förlora jobbet
om de blev avslöjade.

Max trodde även att Natasha
anmält honom av andra orsaker.

Sen har vi Paul Bevans, en spelare
som var skyldig Natasha pengar.

Jag hade pengar i går,
jag kunde ha betalat.

-Men inte i dag?
-Eller dagen innan.

Adam Frosts motiv var annorlunda.
Han var kär. De hade ett förhållande.

Va?! Kände du till det?

Jag skulle aldrig dödat henne.
Jag älskade henne.

Men älskade hon er?
Vi har bara ditt ord på det.

-Och slutligen...Helen.
-Jag?

När deras förhållande blev känt
fick du det mest uppenbara motivet:

Att göra dig av med din rival.

-Jag fick reda på förhållandet i går.
-Säger du, ja.

Men skvaller färdas fort
i kabinpersonalens värld.

Du får tro vad du vill.
Jag var inte ens här.

Det stämmer. Du var på ett plan
på väg hit när mordet ägde rum.

Vilket för oss till möjligheten.
Vem hade möjligheten?

Extranyckeln till rummet försvann.
Vem som helst kunde ha stulit den.

-Utom jag.
-Men det...

Men det säger inget om
hur förgiftningen gick till.

När vi sökte igenom rummet
hittade vi inget som innehöll gift.

I dag gjorde vi det, märkligt nog.

I dag hittade vi en flaska
med Adams fingeravtryck.

Hotelshampo.
Jag har slängt hundratals såna.

-Men den här är annorlunda.
-Hur då?

Den innehåller giftet som användes
för att mörda Natasha Thiebert.

Varför hittade vi den inte tidigare?
Är våra tekniker inkompetenta?

Eller missade vi den bara?
Det första tror jag inte alls.

Och det andra är rätt osannolikt.

Så om vi inte missade den
lade nån dit den långt senare.

Nån som ville sätta dit Adam Frost.

Återigen med hjälp av
den försvunna nyckeln.

Återigen, precis.

Nyckeln hade stulits tidigare,
men inte för att mörda Natasha.

Det skulle finnas ett vittne
till upptäckten av kroppen.

Stämmer inte det...

...Helen?

Jag?!

Hur kan jag ha dödat henne
när jag inte ens var här?

Det är det briljanta med det.
Ditt vattentäta alibi.

Men som inspektör Best påpekade...

Gift är speciellt. Man måste inte
vara på plats när offret förgiftas.

-Jag måste inte höra på det här.
-Jo, det måste du. Sitt ned.

Snälla Helen...
Dölj inte din genialitet.

Det du gjorde var förfärligt,
men också så jäkla lysande.

Frånsett nyckeln.
Du borde hängt tillbaka den.

Då hade du heller inte
begått ditt största misstag.

Adam var förälskad i Natasha.

Jag antar att folk
har kommit över värre saker.

Om du vill försöka igen...

Om Adam tagit emot olivkvisten
hade du kanske klarat dig undan.

Men det gjorde han inte.

Jag var med Tash
för att jag inte ville vara med dig.

Jag älskade dig inte längre.

Där föddes en ny plan, inte sant?

Att sätta dit Adam
för ett mord du begick.

Du tog dig in med extranyckeln.

Du hade stulit en flaska
från Adams rum.

Du tömde den och fyllde den med gift.

När den hittades skulle han pekas ut.

Smart, men det förklarar inte hur jag
mördade henne från 12 000 m höjd.

Bra poäng. En jättebra poäng.

Det var därför som försöket
att sätta dit Adam blev ditt fall.

Ledtråden var ett hårstrå i flaskan.

Ett hårstrå från ett djur.

Natasha brukade skicka vykort
från platserna hon besökte.

Ni två hade ofta delat rum.

Strax efter att Adam gått
och hon packat sin väska-

-när du var 12 000 m upp i luften
så mördade du Natasha Thiebert!

Helen...

Du köpte giftet i Tibet.

Med hjälp av en sminkborste...

...gjord av gethår,
vilket de bästa borstarna är...

...förgiftade du frimärkena.

Du gav dem till Natasha, som skulle
till Saint Marie för första gången-

-för att användas
när hon skickade vykort hem.

Efter att ha fått reda på affären
ville du mörda din kärleksrival-

-och samtidigt ha
ett lysande, vattentätt alibi.

För, som du påpekade, hur kan man
mörda nån från 12 000 m höjd?

-Du kan inte bevisa nåt.
-Var inte så säker.

Det där lilla hårstrået,
med ditt dna på sig...

...är nog allt bevis jag behöver.

För bort henne.

Även om vi gillade dina nya skjortor
passar du bäst i din vanliga skrud.

Därför lämnar jag de färggranna
skjortorna till ortsborna - som ni.

Eftersom ni gillar dem så mycket
ser jag fram emot att se er i dem.

-Jag kan inte...
-Jag insisterar.

Text: Lars H. Andersson
www.sdimedia.com